söndag 5 juli 2009

En invandrande värmlänning

Under 1800-talets senare hälft så kom ett stort antal människor från Värmland och flyttade in till många socknar i Ångermanland och Jämtland. Förmodligen var det möjligheterna till skogsbruk som lockade dessa driftiga personer. I Värmland låg man före när det gällde utvecklingen av skogsbruk och insikten i skogens värde. De infödda norrlänningarna såg mest skogen som något som var i vägen för att de skulle kunna ha beten eller slå hö, därför var det också många som, ofta med hjälp av lite bjudsprit från skogsbolagens män, sålde sina hemman, hela eller delar av, till underpriser. Min farfars farfar var värmlänning och kom upp till Ramsele sn och Forsmo by 1872. Han köpte ett hemman i byn för ca 3000 riksdaler. Och här var en man som kände till skogens betydelse då han sålde avverkningsrätten på skogen för ca 5000 till ett skogsbolag. I avtalet är det också väl reglerat hur stora och små träd som bolaget fick avverka. Avtalet var på 25 år. Tyvärr så satte inte hans son lika stort värde på skogen och sålde stora delar av skogsskiftena för billigt 30 år senare.

En av de många värmlänningar som kom vandrande upp till Junsele sn var Olof Jonsson. Han föddes den 23 juli 1834 i Norra Viljamsbol, Sunnemo sn, Värmlands län. Han var son till Jonas Jansson (1805-1887) och hans hustru Anna Olsdotter (1808-1897). Familjen bodde bara kvar där i tre år, till 1837, då de flyttade till Södra Viljamsbol, samma församling. I husförhörslängden i slutet av 1850-talet så finns en otydlig anteckning om att Olof tagit ut ett arbetsbetyg till Segersta i Hälsingland men det står också att han är förrymd. Slår vi upp nästa längd som sträcker sig mellan 1861 och 1866 så finns en anteckning om att han "varit borta 8 år 64". Oklart alltså var han hållit hus under denna period, någon som vet var han var? Den 17 mars 1865 tar han ut ett betyg för att flytta till Junsele i Västernorrlands län. Flyttbetyget som finns nedan kan man hitta på SVAR:s hemsida med Bildid A0005301_00275.

Här kan man läsa att han tituleras som dräng och kallas Jonasson från Dufvenäs i Sunnemo socken. Han har haft skyddskoppor och läser innantill hjälpligt. Här finns det också samma anteckning som i husförhörslängden i Sunnemo om att han inte vistats i den församlingen på flera år. Till frejden: "uppfört sig oklanderligt under den tid han vistats här". Är ledig till äktenskap. Men det var han inte länge för redan den 25 juni 1865 gifte han sig i Junsele sn med Greta Sofia Wilhelmsdotter. Fortsättningen tar vi vid ett senare tillfälle.

2 kommentarer:

  1. Läste för något år sedan om en orsak till Värmlänningarnas intresse och framgång i Ångermanland var att de var de bästa hästkarlarna då det gällde att forsla virke från niporna ner till älven. Deras stora skicklighet med timmer doningar efter häst gjorde att de såg möjligheten att få till det, vilket kanske de boende som var från orten inte såg som så lätt. /Kurt

    SvaraRadera
  2. Det var roligt att läsa detta eftersom Greta och Olof var min farmors (Beda) föräldrar. Jag sköter Gretas grav på Stensele kyrkogård.

    SvaraRadera