torsdag 30 juni 2011

Fale Bures ring 1938 del III

Här kommer lite mer fakta om spelet Fale Bures Ring. Jag har skrivit av delar av det som står i programmet.

" Det ångermanländska festspelet Fale Bures Ring, i vilket handlingen utspelas i Rafnasil år 1319, för oss in i en tid, då den katolska kyrkan stod på höjden av makt och inflytande i vårt land. T.o.m. barnen sjunga under sina lekar om helgon och jungfru Maria. Med pomp och ståt kan kyrkan uppträda, pålägga gärder och mottaga testamentsgåvor. I vår avlägsna bygd är dock den gamla hednatron ej helt övervunnen. När ett tidsskede går ut, strålar det ofta ut i blomning hos någon ledande person , som i sig samlar det ädlaste och bästa, som tidsskedet kämpar för. Hednamannen Flåse är en sådan representant för den döende hednatiden.
Med sina tre signet representerar Fale Bures ring de samhällsuppbyggande krafter, varav det nya kristna samhället byggdes upp i våra bygder, kärleken till kyrkan, trohet mot den inhemska kungamakten och kärleken till fädernebygden. I andra akten se vi, huru de unga, Gunnel och Sven bestå i frestelsen till avfall från dessa grundsatser. Ringens historia få vi höra i samtalet mellan Sven och Germund. Ett roligt inslag i spelet är Måns skräddare, representant för hantverkarskrået, vilket under medeltiden ofta var bärare av folkhumorn.
Böndernas anstolthet och släktfejder gav ofta uttryck för den germanska personlighetens självständighet och frihetskänsla. De tre storbönderna Botal, Kettil och Flake representera olika sidor härav. Längst utmed ådalarna gingo på denna tid stråkvägar för handels- och vallfärder. Dessa i förening med gynnsamt klimat bidrogo mycket till kulturens uppblomstring i våra bygder. Nidaros och den därmed förenade S:t Olofskulten åstadkom livliga förbindelser med vårt grannland Norge. Till höjande av den folkliga fromheten och det andliga livets fördjupande bidrogo icke minst tiggarmunkarna. Mången gång voro de i tillfälle att komma i mera personlig kontakt med folket än prästerna. På ett utmärkt sätt representerar barfotamunken Laurentius dessa munkars sätt att arbeta.
I fjärde akten, spelets final, möta vi kanske det bästa uttrycket för den germanska frihetsandan och självbestämmanderätten, tinget, som aldrig den katolska kyrkan ens i sin största maktutveckling helt kunde undertrycka. T.o.m. den gamla hednatron får föra sin talan. Ehuru icke helt övervunnen drager den sig tillbaka. Fale Bures ring har den ej kunna med våld erövra. Bärare av de nya samhällsbyggande krafterna, som denna ring symboliserar, hade den ej heller aldrig kunnat bliva. Genom allt, som ligger i denna ring, gör Ångermanland sin första stora historiska insats i det svenska folkets öden.
En rik sagoskatt gömmes i våra ångermanländska ådalar. Några av den skattens klenoder tagas fram och kunna beundras i detta ångermanländska hembygsspel."

onsdag 29 juni 2011

Mera Selin i Junsele

För någon vecka sedan skrev jag ett blogginlägg om Sven Kristoffersson Selin. Han är stamfader för en släkt Selin ifrån Junsele församling. Men det är inte den enda släkten Selin därifrån. En annan släkt Selin har sitt ursprung i Kläppsjö och av dem var det flera som stavade sitt namn Sehlin.

Förutom Selin-släkten från Gårelehöjden och den från Kläppsjö så finns det också en släkt Selin med sitt ursprung i Gåreleselet. Denna släkt härstammar från den första nybyggaren i byn som bosatte sig där i början av 1800-talet. Han hette Nils Persson och kom ursprungligen från Boteå församling. Nils hade flera söner och en av dessa var Per Nilsson som blev bonde i Gåreleselet och gifte sig med en bondedotter från Moflo, Ådals-Liden sn. Deras son Nils Anders tog sig namnet Selin. Han var född 1843 och var hemmansägare i byn. Nils Anders gifte sig 1871 med Johanna Wilhelmsdotter. Hon var född 1848 i Västerbotten. Makarna fick tio barn. Äldst var sonen Petrus som var född 1871, dottern Anna Maria född 1873, sonen Nils Vilhelm född 1875, Johan Otto född 1878 (min morfars far), Inga Kristina född 1880, Erik Oskar född 1882, Jonas Emanuel född 1884, Henrik Jakob född 1886, Lars Hildebert född 1889 och Margareta Johanna född 1892. Båda makarna bodde kvar i Gåreleselet fram till sin död, Nils Anders 1928 och Johanna 1930. Då hade sonen Henrik Jakob redan tagit över hemmanets 4 1/3 seland.

För många år sedan fick jag låna ett fotografi, av Nils Anders och Johanna, av en sondotter till dem (en syster till min morfar). Jag tror att jag gjorde en kopia av det men det har försvunnit under någon av alla de gånger som jag flyttat sedan dess. Skulle vara roligt att få en ny kopia av det kortet så är det någon som har det kan ni väl höra av er.

tisdag 28 juni 2011

Junsele kyrka

Här kommer två bilder som jag hittat på "nätet". Det är Junsele kyrka från lite olika vinklar.


Och här från andra hållet och i svart-vitt.

lördag 25 juni 2011

Fale Bures ring 1938 del II

När jag tittar i programmet så verkar det som att det var första gången som föreställningen hölls 1938. Lördagen den 2 juli kl 19 står det "Urpremiär å Ångermanländska Festspelet Fale Bures Ring". Sedan verkar det som om föreställningen gick kl 14 och kl 19 söndagen den 3 juli också.

Föreställningen var ett festspel i fyra akter av Adolf Råde. Han var under en period kyrkoherde i Ramsele församling. Av de figurer som var med i föreställningen kan nämnas bönderna Botal i Bäck, Kettil i Holme och Flake i Vallen. Bäck vet jag inte var den byn ligger, någon som har en aning? Kyrkoherde i Rafnasil (äldre benämning på Ramsele) när pjäsen utspelades var Dominus Peder.

Handlingen försiggår år 1319 och pjäsen spelades på platsen framför Ramsele gamla kyrka.

Tyvärr står det inte vem som spelar vem i pjäsen. Huvudregissör var Tage Ohlsson och biträdande var K. Norberg och Demi. Originalmusik av Kurt Törnwall. Dansen instuderad av Demi. Dräkterna kom från Skansens Rustkammare i Stockholm. Älvornas dräkter från Ohlssons Ateljé. Skådespelare och statister var Ramselebor.

lördag 18 juni 2011

Sven Kristoffersson Selin

Tittade lite på SVAR-sidan och hittade rätt på bouppteckning efter min farfars morfars far. Där kan man inledningsvis läsa följande:

" År 1907 den 2 April förättades af undertecknade Bouppteckning efter födorådstagaren Svän Kristoffersson Selin i Gårelehöjden Junsele socken, vilken aflidit den sistlidne 7 Februari och såsom dödsbodelegare efterlemnat, myndige sonen, Andreas , närvarande, myndige sonen Kristoffer, dottren Marta Johanna, Gift med Per Olof Sjödin i Gårelehöjden, närvarande, dottren enkan, Sara Brita Edin i Krånge, dottren Margreta Dorotea, gift med Johan Theodor Nolen i Gåsnäs by Resele socken. Boet uppgafs under edlig förpligtelse af den aflidnes förmyndare, Per Olof Sjödin, samt antecknade och värderades i följande ordning"

Vidare kunde man se att hans största tillgångar var en säker fodran enligt revers av JT Nolen på 135 kr, en likadan fordran av A. Stenmark på 100kr och en fordran kontant innestående hos PO Sjödin på 73:71. Dessutom hade han en ko som värderades till 60 kr. Förutom sin ko hade han två st får och ett mindre dito. Dessa värderades tillsammans till 7:50. Totalt efter avdrag för skulder och begravningskostnad är boet på drygt 520 kr. Det motsvarar i dagens penningvärde nästan 25000 kr.

måndag 13 juni 2011

Fale Bure ring 1938

Har på Tradera lyckats komma över ett program från Fale Bure ring vid Ramsele gamla kyrka 1938. Kommer att presentera lite material från det programmet framöver.

Jag har skrivit ett blogginlägg tidigare om dessa spel. Häftet var i fint skick och det var intressant läsning om spelen, Ramsele och dess historia. Dessutom fanns det mängder med annonser.