En berättelse från Junsele

Här kommer en av de berättelser som finns i boken. Exempel på vad ni får om ni köper boken.

En träsnidare får rätt (till slut)

Salomonstorp

Dorotea Salomonsson, Dea kallad, föddes 1853 i Vallen och började snida redan som sjuåring. När hon i tonåren fick jobb hos en kyrkvärd blev hon vän med dennes dotter och det sägs att flickorna ägnade all sin fritid åt att tälja. När Dea gifte sig med Elias från Tarasjöberg försökte paret utan framgång försörja sig på hantverksarbete, men fick istället gå mellan gårdarna för att söka bostad och arbete, trots att de hade tio barn. De bestämde sig för att bygga ett enkelt hus på statens mark, vilket inte var tillåtet och kronofogden rev huset. Paret Salomonsson byggde upp det igen och igen, och det sägs att när Dea såg rivningsstyrkan komma la hon en duk på en sten och hälsade dem välkomna in i hennes nya kök.

År 1913 vandrade Elias till Stockholm för att informera riksdagsmännen om sina erfarenheter som nybyggare i Ångermanland. När han kom hem hade han med sig rätten att bygga på statens mark och en summa pengar som riksdagsmännen samlat in. Historien fick uppmärksamhet i media, där Elias kallades Tarasjömannen. När paret äntligen fick ett hem började Dea Salomonsson tillverka träfigurer av fyrfota djur, ett hantverk som var mycket omtyckt. Hennes liv slutade dock olyckligt då hon tog med sig en gryta glödande kol in i sin jordkällare och dog av kolmonoxidförgiftning. Platsen där paret Salomonsson en gång uppförde sitt hus kallas idag Salomonstorp.

I tidningen Arbetet den 3 februari 1914 kan man läsa denna artikel om Elias.

Tarasjömannen stannar på kronoparken.

Elias Salomonsson i Tarasjö har nu undertecknat ett av de kontrakt, som förelagts honom av domänstyrelsen. Kontraktet rör sig om upplåtande på 10 år av 6,10 hektar odlingsjord på den del av Tarasjönäsets kronopark, som Salomonsson nu bebor mot en årlig arrendeavgåld av 20 kr. I upplåtelsen ingår också rätt till avgiftsfritt bruk av torr- och vindfälld skog eller avfall från timmeravverkning till virke, vedbrand, stängsel, broar och täckdiken, allt dock först efter jägmästares utsyning. Dessutom äger Salomonsson rätt till fritt bete på kronoparken för vinterfödda häst- och nötkreatur.

En bok om Ångermanland

För någon månad sedan så såg jag ett inlägg i en Facebookgrupp från Ångermanland som berättade om en ny bok med korta histoier från Ångermanland. Den heter På plats i Ångermanland av Daniel Waluszewski.

Så här ser boken ut, häftad och 199 sidor med personregistret. På baksidan av boken berättas det att boken innehåller 250 händelser som har inträffat i landskapet. En del händelser har fått påverkan lokalt i området, några har påverkat världen och en del har inte fått någon betydelse alls. Förordet i boken säger ungefär samma och är skrivet i april 2026 och avslutas med följande ord.

"Förhoppning är att du liksom jag ska upptäcka något nytt om Sveriges vackraste landskap."

Boken är tryckt på förlaget Walab förlag och vill ni veta mer om det och författaren så kan ni gå in på www.walab.se.

Boken är uppdelad i olika områden i Ångermanland och där finns en numrerad karta och 18- till 40-tal korta berättelser om varje område.

Ett avsnitt heter Nordvästra Ångermanland och har 18 korta berättelser. Dessa utspelar sig från Hoting i väster till gränsen mellan Ådals-Liden och Resele i öster. 

Snabbt gick det att få den också, bara några dagar efter beställning och så kunde man betala i efterhand med Swish eller bankgiro, bra service tycker jag så ta och beställ en bok vet ja.

Återkommer med en eller ett par exempel på berättelser inom några dagar.

Glad midsommar!

Jag önskar en riktigt bra midsommar, till er alla,  med lite bilder från vår trädgård.

GLAD MIDSOMMAR!!!

Skojiga moln på himlen

Häromdagen var det intensiva regskurar större delen av dagen och då tog jag denna bild av några spännande stackmoln och begynnande bymoln. 

Mäktigt tycker jag. Roade mig med att skicka in bilden i chatgpt med följande fråga:

Kan du vetenskapligt identifiera molnen på denna bild och skriva en kortare text om varje molntyp?

Svaret jag fick tycker jag var ganska så bra och beskriver molnen på bilden väldigt rimligt. Med ett tillägg att bilden är tagen på eftermiddagen och det hade varit många skurar under dagen så Cirrus-molnen troligen är avblåsta städ från gamla Cumulunibusmoln.

Ja. Utifrån bilden går det att identifiera flera molnslag med relativt hög säkerhet, även om en exakt klassificering alltid är begränsad när man endast har ett fotografi.

1. Cumulus congestus (mäktiga stackmoln)

Det dominerande molnet i mitten av bilden är sannolikt Cumulus congestus, ett kraftigt vertikalt utvecklat stackmoln.

Kännetecken:

• Tydliga blomkålsliknande toppar.
• Stor vertikal utsträckning.
• Mörkare bas jämfört med toppen.

Bildning:
Uppstår när varm, fuktig luft stiger kraftigt genom konvektion. Molnet representerar ofta ett mellansteg mellan vanliga stackmoln och åskmoln.

Väderkoppling:
Kan ge kraftiga regnskurar och utvecklas vidare till cumulonimbus (åskmoln).

---

2. Cumulonimbus calvus (begynnande åskmoln)

I bakgrunden, särskilt bakom de största molntornen, syns moln som kan vara tidiga cumulonimbusmoln.

Kännetecken:

• Mycket kraftig vertikal utveckling.
• Börjar breda ut sig nära toppen.
• Fortfarande relativt skarpa konturer.

Bildning:
När uppvindarna i ett Cumulus congestus blir tillräckligt starka fortsätter molnet att växa upp mot tropopausen.

Väderkoppling:
Förknippas med kraftiga skurar, åska, hagel och lokalt starka vindar.

---

3. Cirrus (fjädermoln)

Högre upp på himlen syns tunna, slöjliknande molnstråk.

Kännetecken:

• Tunna och genomskinliga.
• Trådiga eller fjäderliknande former.
• Består av iskristaller.

Bildning:
Bildas på hög höjd, vanligtvis över 6–8 km i våra breddgrader.

Väderkoppling:
Kan vara tecken på fuktig luft på hög höjd och ibland indikera att ett väderomslag närmar sig.

---

Sammanfattning

Bilden visar en atmosfär med kraftig konvektion, där de dominerande molnen är Cumulus congestus med inslag av begynnande Cumulonimbus, medan Cirrus förekommer på hög höjd. Kombinationen tyder på en instabil luftmassa med möjlighet till skurar eller åskutveckling senare under dagen.

Vetenskaplig bedömning:

• Cumulus congestus: hög säkerhet (≈85–90 %).
• Begynnande cumulonimbus: måttlig säkerhet (≈60–70 %).
• Cirrus: hög säkerhet (≈80–90 %).