En bok om Ångermanland

För någon månad sedan så såg jag ett inlägg i en Facebookgrupp från Ångermanland som berättade om en ny bok med korta histoier från Ångermanland. Den heter På plats i Ångermanland av Daniel Waluszewski.

Så här ser boken ut, häftad och 199 sidor med personregistret. På baksidan av boken berättas det att boken innehåller 250 händelser som har inträffat i landskapet. En del händelser har fått påverkan lokalt i området, några har påverkat världen och en del har inte fått någon betydelse alls. Förordet i boken säger ungefär samma och är skrivet i april 2026 och avslutas med följande ord.

"Förhoppning är att du liksom jag ska upptäcka något nytt om Sveriges vackraste landskap."

Boken är tryckt på förlaget Walab förlag och vill ni veta mer om det och författaren så kan ni gå in på www.walab.se.

Boken är uppdelad i olika områden i Ångermanland och där finns en numrerad karta och 18- till 40-tal korta berättelser om varje område.

Ett avsnitt heter Nordvästra Ångermanland och har 18 korta berättelser. Dessa utspelar sig från Hoting i väster till gränsen mellan Ådals-Liden och Resele i öster. 

Snabbt gick det att få den också, bara några dagar efter beställning och så kunde man betala i efterhand med Swish eller bankgiro, bra service tycker jag så ta och beställ en bok vet ja.

Återkommer med en eller ett par exempel på berättelser inom några dagar.

Kanadabesök

Idag var det dags igen med ett släktbesök från Kanada och den här gången var det curling och hockeyintresserade tremänningen till mamma, Judy med sin man, och en tremänning på hennes mammas sida med man. Lite god smörgåstårta blev det.

Mormors faster som var den som åkte över med sin man och sonen Helmer fick totalt 14 barn, en av sönerna var Thure och honom härstammar Judy från.

Christina Margareta Nordin. Hon var född den 23 februari 1886 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 27 oktober 1907 i Ådals-Liden sn med Sven Robert Josephson. Han var född den 23 januari 1884 i Betarsjönäset, Junsele sn som son till Josef Andersson och hans hustru Eva Kajsa Molund. Sven var först arbetare i Rå, Ådals-Liden sn. 1908 flyttade de till Forsnäs, Ådals-Liden sn, där han blev arrendator. Makarna avreste den 21 april 1909 med skeppet Tasso från Trondheim. Deras destination var Winnipeg, Manitoba, Kanada. Den 30 april 1909 avreste familjen från Liverpool med skeppet Virginian. Skeppet skulle resa till hamnen i Quebec. De anlände den 8 maj 1909 till Quebec. Christina dog den 5 mars 1939 i Alpine, Manitoba, Kanada. Sven dog den 12 juli 1956 i Benito, Manitoba, Kanada. De fick tillsammans 14 barn och det finns många ättlingar efter dem borta i Kanada och USA.

Järn Magres'n, den besvikne bonden från Forsmo

I boken Stick-Per-Magnus och andra berättelser från den tid som varit av Ingvar Norlin som jag berättade om igår så finns denna berättelse om min förfader. 

Järn Magres'n, den besvikne bonden från Forsmo

TRÖTT AV årens hårda arbeten och mycket besviken, satt den snart 88 årige Johan Mauritzon i sitt undantagsstuga Forsmo och tänkte tillbaka på den tid som flytt. Mycket hade han upplevt under sina år och det mesta hade bestått av arbete och åter arbete. Men han hade trott på det han gjorde och hans önskan om att några av sönerna skulle fortsätta hans livsverk hade gett honom ytterligare energi. Det han efterlämnade skulle visa att han inte hade levt förgäves. Men allt blev inte som han tänkt sig.

Han föddes 1781 av fattiga föräldrar. Tidigt fick han börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen av familjen. Detta var ju inte speciellt ovanligt bland dåtidens barn utan i de flesta hem fick barnen börja arbeta med det mesta, redan som små.

I slutet av 1700-talet började han som dräng hos storbonden Anders Ersson från Norrmoflo. 

Det var hos en ung bonde han fick börja sin drängtjänst och han trivdes mycket bra hos honom, för där behandlades han som en jämnlike och kände sig nästan som en lillebror till sin husbonde. Men det fanns en dröm hos honom som bara han kände till. Han tänkte inte i hela sitt liv gå som dräng och tjäna andra, nej ett nybygge var något som han dagligen gick och tänkte på.

Var det skulle ligga visste han inte, för någon passande plats hade han ännu inte funnit.

Så kom den dagen när husbondens hästar hade kommit bort och han var ute för att söka rätt på dem. Han hade hamnat på en plats där han tidigare aldrig varit. Trött och lite andfådd satte han sig på en sten för att vila en stund, då går det upp för honom att han hamnat uppe på det branta Forsmoberget, beläget på gränsen mellan Ramsele och Ådalsliden. Han kunde höra den brusande Imforsen väster om sig och lite längre ner hördes ljudet från Hällforsen.

Men det som han mest såg var den stora och vackra tallheden som bredde ut sig nedanför honom. Genast blev han förälskad i platsen och nu visste han var hans nybygge skulle ligga.

1799 ansöker han som nybyggare till Forsmo nybygge, men samtidigt som han avstyckade sitt nybygge så lade han även stora arealer skog under sig, något som förvånade många eftersom skogen i princip var värdelös, men Johan hade sina planer för framtiden.

Väl hemma säger han upp sin drängtjänst, men innan uppsägningstiden var kommen, var han under den lilla fritid som fanns, där på nybygget och arbetade. Först fälldes alla grova tallar på heden, barkades och lades upp för att torka, för dessa stockar skulle sedan bli byggnadsmaterial till nybygget, stubbar grävdes upp allteftersom träden fälldes och snart kunde han se hur hans första teg skulle se ut. Han var glad och lycklig och kände varken hunger eller trötthet när han var där på nybygget.

Men på dagarna var han hos sin husbonde och utförde sina dagliga drängsysslor. Så kom äntligen den dagen han var fri från sitt kontrakt och kunde flytta till sitt kära nybygge.

Men efter några dagar kom bud om att husbonden han tjänat hos hastigt dött och nu kände Johan sin plikt mot den familj som varit så snälla mot honom. Han återvände för att hjälpa änkan och de fyra barnen med att åter komma igång, nu utan sin make.

Nu hade han inte bara det stora jordbruket att sköta, utan nu fick han ta nätterna till hjälp för att arbeta på sitt nybygge. 

Johan som aldrig hade haft tid med kvinnor blev förälskad i Erssons änka och kärleken var besvarad. De gifte sig och nu blev Johan plötsligt ägare till ett av traktens burgnaste hem. Nu måste han låta nybygget komma i andra hand, men lämna det hade han inga planer på. Snart var han där på den lediga tid han fick och arbetade och efter en tid fanns både hus och ladugård uppbyggda och även stora arealer åkermark. Hur han hann med allt detta är väl bara han som vet, men han var ju känd som en mycket arbetsam människa.

Åren gick och så en dag var hans fosterson Erik 18 år. Då lyckades Johan övertala sin hustru att överlämna hemmanet till honom och själva skulle de flytta till nybygget. De båda hade passerat de förtio åren och för Anna kändes det slitsamt att åter börja om från början igen, men hon följde sin man till det nya bygget.

Och där skulle de på en kort men intensiv tid komma att skapa något av ett mönsterjordbruk.

Som prisades högt av de människor som besökte dem.

När hans fru plötsligt dog delade Johan sitt hemman mellan de tre barnen, men dessa var inte alls intresserad av faderns livsverk utan lät det mer och mer förfalla. Och när de sedan sålde Forsmo och flyttade från platsen sökte också Johan sig från platsen och tog en del andra arbeten, men glömma sitt Forsmo kunde han aldrig. Därför återvände han till sin föderåstuga som han låtit bygga där och levde ensam och bortglömd, tills han dog där i sin älskade by 1869, 88 år gammal.

Källa: Sanningar och sägner i Ådalsliden

I boken så står att hemmanet delades mellan tre av barnen och att de sålde vidare men ättlingar till honom hade kvar ett hemman i byn ända upp på 1980-talet. Dessutom kom en ättling tillbaka till byn genom min farfars mor när hon gifte sig till ett hemman i byn 1897. Det hemmanet finns fortfarande kvar i släkten och den som har det är Johan Mauritssons dotterdotters dottersons sonson och sondotter.

Familjen i Forsmo, Ramsele sn cirka 1825.

Bok om Ådals-Liden

När jag var hemma i Norrland sist så fick jag se en bok som jag sett och läst i tidigare men glömt bort att den fanns och att den fanns där. Det är en bok med berättelser från Ådals-Liden och heter  Stick-Per-Magnus och andra berättelser från den tid som varit. Författare är Ingvar Norlin.

Det är en intressant bok med många berättelser, någon på över 30 sidor medan de flesta är betydligt kortare.

En hel del av berättelserna är säkert sådant som författaren hört själv medan det finns ett antal med hänvisning till Paul Lundins hembygdsböcker. Här ser ni innehållsförteckningen. Speciellt sidan 91 om den besvikne bonden från Forsmo fångade mitt intresse. Johan Mauritsson är min förfader och jag har skrivit om honom här.

Läs den här boken.

Bilder från Forsnäs

Här kommer några vinterbilder från Forsnäs.

 

Travtävlingen i Näsåker

I Sollefteå Nya Tidning den 6 januari 1911 finns följande inlägg om travtävlingen som jag nämnt tidigare.

 

Näsåkers travklubbs tävling.

Den förut omtalade av Näsåkers travklubb anordnade travtävlingen å älven äger rum i dag! Anslutningen är mycket livlig och redan nu på morgonen företer startplatsen en rörlig anblick med tillströmmande tävlande och åskådare. Banan är smyckad med flaggor och är dels på 1,500 och dels på 1,000 mtr.

Starten skedde kl. 8,30 f. m. och ett 20-tal tävlande komma att deltag, såvida ingen i sista stund utgår. Prisdomare äro herrar förvaltarne Åkerblom, Näsåker och Manne Forsgren, Sollefteå.

Vi skola i nästa nummer lämna fullständigare redogörelse för tävlingarne.

I tidningen tisdagen den 10 januari 1911 finns det infört en sammanfattning av tävlingarna med en resultatlista

Travtävlingarna i Näsåker.

(Från Soll. N. T:s utsände korresp.)!

Årets travtävlingar gingo av stapeln i Näsåker, under ganska stor anslutning från allmänhetens sida både vad tävlande och åskådare angår.

I lopp I för äldre hästar startade 15; i lopp II för yngre startade 5. Bland äldre hästar fanns nog ganska många goda typer, men voro de nog i ganska dålig travkondition, komna som de voro, direkt från skogskörslorna. En häst som nog med lite träning skulle göra sig bra var som hälst var Faust, tillhörig förvaltare Åkerblom, nu gav den ej något vidare utslag. I allmänhet bōra hästarna komma till en tävling lite bättre skötta än här var fallet; de flesta voro ej ens ryktade på morgonen.

Å en stor vit arbetshäst kunde man knappast se vad den ursprungliga färgen var, ty halva hästen var alldeles gul av smuts från det mindre väl skötta stallet.

Bland unghästarna fanns en mycket tilltalande gråskimmel även den lovade gott för framtiden på travbanorna.

Ett fel som borde beivras, är att köra dessa 3-4åriga hästar på sådana tortyrredskap som kedjeträns. En ungdom med detta förskräckliga instrument i munnen skulle avvisas från banan och dess ägare upplysas om det oriktiga.

Anordningarne lämnade nog åtskilligt övrigt att önska, men det är ju ganska naturligt med så primitiva medel till sitt förfogande som denna klubb har. Dock borde en volt finnas på vilken hästarna hade fått röra sig före starten. Nu kommo de flesta hästarna stela och styva fram till starten, och kommo ej i aktiva förrän mot slutet av banan. Körkarlarna borde tillhållas att ej föra ett sådant väsen med sina piskor samt fullkomligt hänsynslöst rycka och slita i tömmarna.

Något program fanns ej, varför de utomstående ej hade en aning om hästarnas härkomst eller ägare.

Prislistan blev följande:

För äldre hästar.

Faust, ägare C. Åkerblom Näsåker 3 min. 14 sek.; Brunte, ägare Anshelm Persson Näsåker 3 min. 19 sek.; Korea, ägare P. J. Edström Resele 3 min. 16 s.; hingsten Birger, ägare Fritz Undin Ramsele 3 min. 27 sek.; Munter, ägare Erik Gustafsson Näsåker 3 min. 27 sek.; Lärka, ägare Albert Böhlin Edsele 3 m. 39 s. (utesluten): Flora, ägare J. O. Olsson Ramsele 3 min. 44 sek.; Docka, ägare J. Nordin Resele 3 min. 46 sek.; Bruna, ägare Nils Sundvall Rå 3 min. 45 sek.; Trissa, ägare Nils Borin Rå 3 min. 56 s.; Loke, ägare Anders Gustafsson, Näsåker 3 min. 56 sek.; Rapp, ägare V. Berlin 3 min. 58 sek.; Brunte, ägare J. Lidgren Näsåker 4 min. 1 sek.; Fastner, ägare Robert Lundin Holafors 4 min. 3 sek.; Frej, ägare Olof Sundvall Holafors 4 m. 22 sek.

För unghästar:

Castor, ägare Olof Edsén Edsele 2 m. 26 sek.; Flora, ägare Albert Andersson Edsele 2 min. 34 sek.; Lill-Bruna, ägare P. Olsson Näsåker 2 min. 40 sek.; Nils Sundvall (utan uppgivet namn på hästen) 2 min. 52 sek. och Dick, ägare P. Lidström Näsåker 2. min. 52 sek.

Genom att mycket snö fallit var banan ganska lös, varför resultaten måste mycket goda.

Verkade vara en väldigt negativ skribent tycker jag, bara fel på allt. Ett antal namn känns igen från prislistan. Hajade till lite när jag såg J. O. Olsson från Ramsele, kan det vara min farfars far? Han hette ju Olofsson men det kan ibland bli Olsson. Något att undersöka vidare.

För 115 år sedan idag

Då plockar vi fram nästa nummer av Sollefteå Nya Tidning som är nummer 8 och kom onsdagen den 28 december 1910.  

Viktigt att få flera prenumeranter och att behålla de gamla. Mer än 1 1/2 spalt av första sidan ägnas till att berätta vad tidningen står för och skall avhandla nästa år som är 1911. Inledningen följer här:

Sollefteå Nya Tidning 1911.

Nu är tid för allmänheten att bestämma sig för vilken tidning man skall läsa under kommande år och i dessa dagar avgiva tidningarne Bragelöfte om vilket arbete, de under de närmaste 365 dagarne vilja utföra. Vi skulle ju möjligen kunnat nöja oss med att hänvisa till den utförliga anmälan, varmed Sollefteå Nya Tidning för kort tid sedan framträdde för allmänheten. I största korthet vilja vi dock yttra oss något om vårt program 1911.

Av allt att döma kommer nästa år att bliva av genomgripande betydelse för utvecklingen i vårt land. För första gången skola val till riksdagens Andra kammare förrättas efter den proportionella valmetoden, och utgången av dessa val skall långliga tider framåt bliva bestämmande för det politiska arbetet. Det valresultatet skall säga om landet skall gå en demokratisk utveckling till mötes, eller om fåtalet ännu skall äga att bestämma för flertalet.

Man kan utan överdrift säga, att Andrakammarvalen nästa år blir det mást betydelsefulla skedet i inrikespolitiken. Detta ha de konservativa redan insett och rustat sig därefter deras organisationsarbete är ju sedan länge i full gång och vänstern är skyldig sig och sin sak att orubbligt fortsätta marschen fram mot demokratiens land. I denna strid kommer Sollefteå Nya Tidning att obrottsligt föra framåtskridandets talan. Egen herre i eget land, finna vi vara en sund paroll, då det gäller svenska demokrati och i överensstämmelse därmed skall vårt arbete läggas.

...........

Krönikan avslutas med att berätta att ett helt år av tidningen kostar 2 kr 50 öre. Ganska billigt kan man tycka. Idag motsvarar det 164 kr 50 öre. Det räcker knappt till en halv månad idag av en lokal digital tidning.

Finns det då några lokala annonser eller notiser? Jo det finns fortfarande Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele som jag visade för några dagar sedan.

Näsåkers travklubb anordnar travtävling på trettondagen kl 8:30 på morgonen. Platsen är på älven vid Näsåkers färjställe. Unghästar som inte är 3 år ännu har en bana på 1000 meter medan äldre hästar tävlar på 1500 meter. Priserna är pokaler som är gjorda av gammalt silver. Kaffe kommer att serveras. Anmälan till tävlingen kan göras hos Tänglund i Näsåker eller handlare Olsson i Ås.

Nykterhetsarbetet.

Verkställande rådet för Sollefteå distrikt av I. O. G. T. har haft sammanträde här, varvid bestämdes att distriktets loger skola deltaga i förbudsagitationsveckan 18-26 febr. 1911. Som lämpliga platser för avhållande av möten bestämdes Nyland. Torsåker, Överlännäs, Sollefteå, Ed, Långsele, Ramsele och Tåsjö. Som talare vid dessa möten uppfördes redaktörerna G. Halfdan Liander, C. A. Nordin, tryckeriföreståndaren H. Doll, pastor C. Akerberg, dir. J. Sandler och kand. Per Hugo. Utom dessa större möten skola distriktets samtliga loger anordna möten under förbudsveckan. Behövligt arbetsmateriel för förbudsveckan tillhandahålles av D. S. hr S. Löfgren.

Rådet beslöt att ej sända ombud till förbudskongressen i Stockholm och måste till följd av ekonomiska orsaker avslå framställningen om anslag till en elev vid ordens talareskola.

Edsele kretsloge erhöll ett extra missionsbidrag för logen Syskonkedjan å Runeåberg och en var av följande ungdomsläger erhöll 10 kr. i missionsbidrag, nämligen »De ungas lycka», »Dalblomman» och »Solstrålen».

Slutligen uppdrogs åt D. T. att verka för bildandet av nya loger i Sånga och i Björksjön, meddelas Soll. Nya Tidning.

En olycka i Ström socken där en häst med last gick ner sig på Flåsjön. 

I denna tidning finns också en förutsägelse om hur världen ser ut år 2000 men den berättelsen återkommer jag med imorgon :-)

Boktips

Två tips på böcker att läsa nu när ni är lediga i helgerna. Böckerna heter Vargdräparen och Skuggälven skrivna av Sara Hagström och böckerna utspelar sig i Junsele socken i huvudsak men även lite i andra delar av Sollefteå kommun. Välskrivna och spännande böcker med en handling i nutid men också en parallell berättelse om något som hände tidigare, ett ganska vanligt upplägg i många böcker idag. Fick böckerna hem i brevlådan dagarna innan jul och har i princip sträckläst dem båda de senaste dagarna.

Den första boken Vargdräparen, kom 2023, har uppstarten i att en person vid namn Einar Grundström hittas skjuten ute i närheten av sitt hem inne i Junsele. Polisutredningen kommer att ledas av Malin från polisen i Umeå och några utredare från polisen i Sollefteå. En spännande och invecklad historia med väldigt bra beskrivningar av personer, miljö och situationer och en del platser och namn känns igen från Junsele. Den parallella handlingen i boken spelas upp för 15 år tillbaka i tiden.

Andra boken i serien kom i år och heter Skuggälven. Ett nytt mord och den här gången är det i trakterna av Röån och detta första mord följs ganska snart av en andra död kropp som återfinns. Även här finns en parallel historia som har sin inledning på 1950-talet i Kilforsen och den by som växte upp där i samband med att kraftverket med tillförsel- och utförselkanaler byggdes där i området. Många detaljer och intressanta beskrivningar även i denna bok. En intressant uppgift jag inte hade koll på var att de grävmaskiner som fanns för att gräva kanalen i Forsmo hette Marion. Det var tydligen märket på de här enorma grävmaskinerna som pappa berättade att den gamla bilen "bubbla" fick plats i skopan. Med tanke på hur denna bok slutar så förutsätter jag att det finns en tredje del som är pågång också. 

Mitt tips är att ni skaffar dessa böcker och läser dem.

Om författarinnan Sara Hagström kan man läsa mera om i en artikel i tidningen Nordsverige. Hon bor i Ödsbyn i Anundsjö socken och slutade sitt ordinarie jobb för att skriva dessa böcker. Här säger hon också att tanken är att det skall bli minst fyra böcker. Varför hon skriver om just Junsele framgår inte av artikeln men kanske har hon någon koppling dit. Vad jag kan se när jag kollar lite snabbt är att hon härstammar från Kubbe och sex stycken Olof Olofsson på raken. Alltså är jag släkt med henne men bara via fyra av dessa Olof gemensamt. 

Ett paket från släkten i USA

Häromdagen fick jag ett platt paket med posten från släkten i USA. Innehållet var en bok om släkten Josephson (tack Lois) och otroligt intressant och kul bok. Har bläddrat lite i den men kommer garanterat att läsa den från pärm till pärm när det lugnat ner sig med julfirande.

Kunde inte låta bli att direkt börja och bläddra lite i boken och det finns massor av kort där, många från Sverige men jättemånga från när de kom till USA. Paret som utvandrade var Sven och Kristina. Kristina var min mormor faster och de åkte för 116 år sedan 1909. Min bror har skrivit om familjen i sin blogg här. Det är en stor släkt, säkert över 200 personer som haft eller har en koppling till dem under de nästan 120 år som förflutit sedan de åkte över. Släkten därborta brukar ha släktträffar regelbundet och jag var på tre olika från 1990 till 2000. Har en önskan om att komma över på en till någon gång. 

I boken finns en bild som jag tror jag sett tidigare men vi har den inte i något av våra album.

Det här skall vara Nordins gård i Forsnäs taget nerifrån älven. Spännande att se och man kan lokalisera husen som jag sett på andra bilder uppifrån gården. Jag har skrivit några inlägg tidigare i bloggen om familjen Nordin så här nedan följer några länkar:

Hans Nordin och hans son

Hans Nordin och hans son II

Varför tog de olika namn?

När tog sig bröderna namnen?

Ett gammalt skåp

Nordin släkten är stor och de flesta ättlingarna bor nog på andra sidan Atlanten. Det var inte bara Kristina av syskonen som utvandrade utan även Hans, Andrew, Regina, Eric och Henry åkte över men tror inte att de tillsammans har så många ättlingar där borta som Kristina har. Har forskat på ättlingarna av och till genom åren men det kan bli ett bra mål för nästa år att kartlägga "Hanke och Hanke-mors" alla ättlingar.

Ådals-Liden och Edlund

Den andra kyrkoherden som omnämndes i artikeln om kyrkoherdevalet i Sollefteå kom var dp i Ådals-Liden sn. Har letat fram förljande från Härnösand Herdaminne.

ÅDALS-LIDEN

(före 1886: Lidén, Ångermanland).

Lidh utgjorde vid 1300-talets början ett eget gäll, som i den s. k. Sexårsgärden af år 1314 påfördes en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium år 1316 bidrog kyrkan i Liidh med 1 mark och kyrkherden med 2. Om tiden för pastoratets läggande som annex under Resele kan för närvarande endast sägas, att detta måste ha skett före reformationen. Liden, hvarest Resele komministrar i regel sedan gammalt voro bosatta, ehuru kapellansbord först 1799 där inrättades (se inledn.till Resele), återfick sin ställning som själfständigt pastorat genom löneregleringsresolutionen 23 mars 1866, däri föreskrefs, att afsöndringen skulle äga rum efter dåvarande khdens i Resele och komministerns afgång, hvilket inträffade år 1869. Komministerbostället och kyrkojorden anslogos åt den nve khden. som tillträdde tjänsten 1 maj 1871 och sedan dess varit ensam ordinarie präst i församlingen. Sockennamnet ändrades genom kgl. förordning 17 apr. 1885 till Ådals-Liden för att undvika förväxling med Liden i Medelpad, som samtidigt erhöll namnet Indals-Liden.

Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I uppbars i Ångermanland, måste Liden afstå sin största klocka med allt järn och tyg och af kistone lämna 14 mark.

Den nuvarande träkyrkan, hvars föregångare likaledes var af trä, uppfördes 1817—20 af Erik Ersson, har ett litet torn öfver östra takpartiet och sakristia längst i öster. Dekorationsmålningen vid altaret utfördes 1826 af Per och Göran Sundin, predikstolen förfärdigades af Nils Olof Nylén. Bland inventarierna märkas en sittande madonna från 1200-talet (dep. i Hsands museum) samt en kalk och patén af silfver från 1300-talet.

Om Nils Petrus Edlund finns följande noterat

3- Nils Petrus Edlund (1906—1918), f. 7 okt. 1850 i Resele s:n, son af kyrkovärden, landtbrukaren Erik Edlund och Brita Christina Nilsdotter. Efter mogenhets-ex. i Hsand 27 maj 1878, stud. i Upsala ht. 1879; med dispens från prakt. teol. ex. prästv. i Hsand 24 juli 1883 till komm.adj. i Hallen; v. past. i Vännäs 2 juli 1884, komm. i Anundsjö 6 dec. s. å., tilltr. 1 maj 1885. Af Björna församling kallad till 4:de profpredikant 29 dec. 1889 och i nåder utn. till khde därst. 5 sept. 1890, tilltr. 1 maj 1893, men mottog tjänsten på förordnande 1 maj 1892 efter erhållen tjänstledighet fr. komministraturen i Anundsjö. Aflade disp.prof 11 maj 1900. Khde i Ådals-Liden 31 mars 1906, tilltr. s. å. Kontr. prost i Ångermanlands västra kontrakt 26 mars 1909. Afled här 15 maj 1918.

G. 28/6 1885 m. Olivia Gustafva Nordell, f. 3/11 1857 i Umeå landsförs., dotter af landtbrukaren Olof Nordell och Katarina Elisabeth Rundqvist. 

Och en bild av Edlund (tack Magnus)

Jag har också letat rätt på honom i död- och begravningsboken och församlingsboken i Ådals-Liden sn.

Här är dödsnotisen och han avled i kräfta (cancer).

Makarna på Prästbolet, Ådals-Liden sn.

Sollefteå Nya Tidning 115 år

Ännu ett nummer av Sollefteå Nya Tidning och det är nummer 5 från den 16 december 1910. Nu börjar det närma sig jul och här kommer annonser om inköp till jul. Bland annat så har August Källgren i Sollefteå Juluppköp av alla slags Matvaror, Frukt och Conserver göras bäst och billigast hos honom. Nås på Rikstelefon 11.

Och till djuren till julen så finns det fortsatt Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele.

Till helgen söndagen den 18 december 1910 skall det hållas kyrkoherdeval i Sollefteå. Då det är val så börjar högmässopredikan redan kl 10 och hålles av kyrkoherden Josefsson i Junsele. Även valförättaren, kontraktsprosten Nils Edlund från Ådalsliden håller ett tal från altaret. Här är inledningen av artikeln.

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

.......

Den här artikeln kan det bli anledning att återkomma med senare och då renskriva hela artikeln.

Avslutar med en notis internationellt och en nationellt från Norrköping.

Sydpolsexpedition under Pearys och Cooks egid.

Daily Telegraphs Newyorkkorrespondent meddelar att kapten Bartlett, som förde Pearys fartyg på hans senaste nordpolsexpedition, och Harry Whitney, som utrustade Cook med de nödiga medlen för hans expedition och åt vilken Cook påstod sig ha anförtrott sina anteckningar och instrument, slagit sig tillsammans om en sydpolsexpedition nästa år.

Expeditionen startar från Punta Arenas i september till Coats land och fortsätter vidare mot sydpolen med 15 slädar och 25 man.

Norrköpings hamnfråga.

Norrköpings stadsfulmäktiges beredningsutskott tillstyrker en av hamnstyrelsen gjord framställning om anvisande av över 750,000 kr. till utvidgning och förbättring av Norrköpings hamn genom bland annat byggandet av en 500 meter lang kaj, försedd med järnvägsspår och elektriska portalkranar.

Nästa tidning

Då har vi kommit fram till nästa nummer av Sollefteå Nya Tidning som kom ut fredagen den 9 december 1910. Där finns följande notis som gäller hela landet men kanske speciellt de små jordbruken uppe i Norrland.

Hur det blev med detta förslag vet jag inte.

En notis från Helgum och en från Fjällsjö marknad. Verkar som de fått en del snö redan under hösten och att det isolerat och gjort att det inte tjälat som det brukar. Skapar en del problem att ta sig fram. På marknaden är det dåligt med folk och de som är där är inte så köpsugna.

I Näsåker planeras det för tingsmöte på tingsstället. Någon som vet var det var någonstans? I Sollefteå tingslag ingick bland annat Resele, Ådals-Liden och Junsele socknar.

Henrik Peter Sundqvist (1874-1967)

Henrik Peter Sundqvist var född 30/12 1874 i Sundmo, Ådals-Liden sn som en son till Erik Peter Zakrisson Sundqvist (1834-1886) och hans hustru Sara Greta Henriksdotter (1834-1927). "Hinke" gifte sig 17/8 1901 i Ramsele sn med Inga Karolina Nilsdotter. Hon var född 28/11 1877 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Nils Henriksson (1827-1904) och hans tredje hustru Greta Maria Nilsdotter (1843-1917). Makarna bodde i Imnäs, Ramsele sn på ett torp. Inga Karolina dog där 22/11 1918 och dödsorsaken anges vara Spanska sjukan. Hinke levde i nästan 49 år till och dog 15/9 1967 i Nyland (ålderdomshemmet), Ramsele sn.

Deras barn:

s. Nils Arvid Sundqvist föddes 18/2 1903 i Imnäs, Ramsele sn, död skriven där 28/6 1924. Dog på länslasarettet i Sollefteå och dödsorsaken var dubbelsidig lunginflammation efter mässling.

d. Maria "Mimmi" Sundqvist                  (1904-1965).

s. Per Axel Sundqvist                                (1905-1975).

d. Julia Sundqvist                                      (1907-1974).

d. Frida Sundqvist                                     (1909-2011).

d. Greta Sundqvist                                    (1911-2012).

d. Ingrid Sundqvist                                   (1912-1999).

s. Hilding Sundqvist                                 (1915-2008).

s. Erik Sundqvist föddes 28/2 1917 i Imnäs, Ramsele sn, dog där 19/11 1918 av okänd orsak men bara tre dagar innan modern dog i Spanska sjukan.

d. Odöpt flicka Sundqvist född och död 1918. Enligt dottern Ingrid, men barnet går inte att återfinna i kyrkoböckerna.

En bild som är ihopsatt av Inga Karolina och Hinke. Den fanns hemma hos farmor Ingrid. Mera om makarna finns i ett tidgare blogginlägg här.

Henrik Nilsson (1857-1928)

Henrik Nilsson föddes 2/3 1857 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Nils Henriksson och Anna Henriksdotter. Han gifte sig 20/11 1884 i Ramsele sn med Brita Greta Göransdotter. Hon var född 2/10 1860 i Forsmo, Ramsele sn. Han dog i Forsmo, Ramsele sn den 10/12 1928. Hustrun flyttade till Edsele sn 1957 och dog där 20/11 1959, 99 år gammal. Hon var en dotter till nybyggaren Göran Ersson och hans hustru Anna Maria Persdotter.

Deras barn:

d. Margareta Henrietta Henriksson         (1885-1963)

d. Anna Maria Henriksson                            (1887-1983).

s. Nils Georg Henriksson, född 24/4 1889 i Imnäs, Ramsele sn, död 20/8 1943 i Forsmo, Ramsele sn. Skogsarbetare där.

d. Karolina Vilhelmina Henriksson          (1892-1979).

d. Ester Oskaria Henriksson                         (1896-1991).

d. Inga Johanna Henriksson                        (1898-1984).

s. Erik Halvard Henriksson, född 17/9 1902 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död 2/8 1925 i Forsmo, Ramsele sn. Drunknade av våda i Fjällsjöälven.

Familjen bodde först i Forsmo där Henrik skrivs som dräng och senare arrendator. Det verkar som han köper faderns hemman runt 1884 av skogsbolaget som köpte av hans far och i det avtalet finns ett avtal om att de skall ha rätt till avverkning under 50 år. I kyrkböckerna ser det ut som de flyttar till Imnäs 1887 så det var några år eft att han skrivit kontrakt. Han skrivs i alla fall som hemmansägare på Imnäs nr 2 om 2 3/4 seland. 1900 flyttar de till Sundmo, Ådals-Liden sn och där är han arrendator. Redan 1903 flyttar de tillbaka till Ramsele sn och nu till Forsmo och nu är han först arrendator och sedan arbetare. Han dör i byn 1928 och dödsorsaken anges vara ålderdomssvaghet. Hustrun bor kvar som arbetaränka och arrendatorsänka. Hon flyttar 1957 till Edsele sn och avlider där 1959.

Sönerna avled ogifta och barnlösa. Ovan finns ett begravningsbrev efter äldste sonen Nils Georg som dog 1943, då var han 54 år gammal. Bilden har jag fått av en släkting (tack Stefan).

Brita Erika Franzén (1870-1906)

Brita Erika Franzén, f 1870 10/6 i Ottsjö, Ådals-Liden sn, d 1906 13/8 i Kläppsjö, Junsele sn. Gift 1896 5/4 med Olof Abrahamsson, f 1861 26/3 i Kläppsjö, Anundsjö sn, d 1938 26/2 i Kläppsjö, Junsele sn. Brita Erika var en dotter till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Deras barn:

s. Abraham Olofsson, f 1896 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn. Arbetare i Kläppsjö. d 1978 7/3 i Junsele sn. Ogift.

s. Olof Olofsson, f 1898 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1924 23/4. Ogift.

s. Petrus Olofsson             (1900-1964)

d. Ester Kristina Olofsson, f 1901 22/3 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1917 17/3. Lungsot.

d. Sofia Elisabet Olofsson, f 1903 4/12 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1927 1/2.

d. Erik Otto Olofsson, f 1905 9/2 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1905 16/6.

d. Frida Erika Olofsson    (1906-1953)

Familjen bodde i Kläppsjö hela tiden och Olof var hemmansägare. Olof var också en fransåsättling då han var en son till Abraham Andersson och Kristina Dorotea Olofsdotter. 

Familjen i församlingsboken 1910 i Kläppsjö, Junsele sn.

Erik Johan Franzén (1865-1941)

Erik Johan Franzén f 1865 6/3 i Ottsjö, Ådals-Liden sn, d 1941 2/5 i Tallnäs, Ådals-Liden sn. Skogsarbetare i Omsjö o Tallnäs, Ådals-Liden. G 1884 13/8 i Junsele sn med Eva Märta Nilsdotter, f 1859 26/10 i Bysjö, Junsele sn (Y), d 1904 10/6 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Erik Johan var en son till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Barn:

s. Johan August Franzén         (1884-1964)

d. Johanna Elisabet Franzén   (1886-1981)

s. Nils Viktor Franzén              (1888-1975)

s. Erik Abraham Franzén        (1890-1971)

s. Olof Emanuel Franzén, f 1893 25/3 i Omsjö, Ådals-Liden sn, d där 1895 21/12.

d. Märta Albertina Franzén, f 1895 24/4 i Omsjö, Ådals-Liden sn, d där 1914 23/5. 

s. Magnus Otto Franzén,        (1897-1977)

d. Helga Helena Franzén        (1901-1979)

 

Erik Johan bodde först i Omsjö där han var skogsarbetare. 1916 flyttade han till Tallnäs. Dottern Märta Albertina (f. 1895) dog av vattusot och han själv dog av tuberkulos. Hustrun hade ett barn innan äktenskap som hette Paul Peter Franzén (1882-1967). Hon var en dotter till Nils Andersson (1825-1894) och Helena Jakobsdotter (1828-1906).

Familjen i församlingsboken 1900 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Olof Peter Franzén (1862-1922)

Olof Peter Franzén f 1862 29/7 i Ådalsliden sn. Arrendator i Hermansjö, Resele sn och senare i Anundsjö sn. d 1922 18/11 i Hermansjö, Anundsjö sn. g 1906 29/12 i Anundsjö sn m Cajsa Maria Sjöström f 1867 11/4 i Grundtjärn, Anundsjö sn. d 1946 18/3 på ålderdomshemmet i Näs, Anundsjö sn. Olof Peter var en son till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Makarnas gemensamma barn

d. Brita Elisabet Franzén     (1907-1923).

d. Anna Viktoria Franzén     (1909-1923). 

Arbetare och arrendator i Hermansjö, Resele sn. 1913 flyttar familjen till Hermansjö gammelgården som ligger på andra sidan Hermansjön och tillhör Anundsjö sn. Där skrivs han som landbonde. Dödsorsaken för Olof Peter var lungsjukdom. Även de båda döttrarna hade problem med lungorna och Brita Elisabet dog av tuberkler i lungan och Ester Katarina av lungtuberkulos. Alla tre dog inom loppet av ett år. Hustrun hade två barn utom äktenskap och det var Anna Viktoria (1896-1991) och Johan Oskar Franzén (1897-1982). Cajsa Maria var en dotter till Håkan Olofsson och hans hustru Brita Sara Henriksdotter.

Familjen i församlingsboken 1911 i Hermansjö, Resele sn.

Kajsa Stina Franzén (1858-1900)

Kajsa Stina Franzén f 1858 20/3 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1900 2/8 i Västergensjö, Anundsjö sn. g 1884 25/3  m Olof Eriksson Söderqvist f 1853 25/12 i Anundsjö sn. Jordbruksarbetare i Västergensjö. d där 1909 21/6. Kajsa Stina var en dotter till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

hustruns oäkta dotter

d. Johanna Karolina Franzén                   (1878-1966)

Makarnas gemensamma barn

s. Erik Söderqvist f 1884 4/5 i Anundsjö sn. Ogift arbetare i Västergensjö, Anundsjö sn. d där 1910 2/5.

d. Lisa Söderqvist f 1886 17/9 i Västergensjö, Anundsjö sn. d där 1904 18/2.

d. Ingeborg Söderqvist f 1889 11/4 i Västergensjö, Anundsjö sn. d där 1903 7/7.

s. Abraham Söderqvist f 1892 17/4 i Västergensjö, Anundsjö sn. Ogift arbetare i Västergensjö. d där 1914 30/3. Dödsorsak var TBC pulmonum.

d. Kristina Söderqvist                              (1895-1987)

Familjen bodde i Västergensjö, Anundsjö sn. Olof tituleras först som arbetare och senare för jordbruksarbetare. Båda makarna dör unga och det finns inga dödsorsaker antecknade på någon av dem. Fyra av barnen dör unga och ingen av dem var gifta. Abraham dör i TBC pulmonum. Olof är en son till Erik Andersson Söderqvist och hans hustru Ingeborg Jonsdotter. 

Familjen i församlingsboken i Västergensjö, Anundssjö sn 1895

Olof Petter Persson Björk (1862-1933)

Olof Petter Persson Björk f 1862 13/6 i Ådalsliden sn. g 1891 23/3 m Greta Johanna Svensdotter f 1860 28/12 i Sörmoflo, Ådalsliden sn. d 1892 28/12 på Prästbordet, Ådalsliden sn. Olof Petter d 1933 10/4 i Arvidsjaurs kbfd. Han var en son till Petrus Andersson och hans hustru Sara Brita Olofsdotter. 

Deras barn:

d. Sara Johanna Björk f 1891 17/5 i Krånge, Ådalsliden sn. d 1893 5/2 på Prästbordet, Ådalsliden sn.

Familjen bodde i Åå och Prästbordet, båda Ådalsliden sn. Han var arbetare. Både hustrun och dottern dog i Norderö sn, Jämtlands län. Greta Johanna hade en oäkta dotter Hilma Christina Björk f 1885 16/6 i Näsåker, Ådalsliden sn som flyttade till Ed sn 1903. Olof Petter är skriven som obefintlig från ca 1900 men vi har hittat honom i Arvidsjaur sn 1930.

Familjen i husförhörslängden 1892.

Märta Brita Persdotter (1860-1931)

Märta Brita Persdotter f 1860 29/8 i Åå, Ådalsliden sn. d 1931 30/11 i Åhs, Ådalsliden sn. g 1890 12/4 i Ådalsliden sn m Henrik Olof Hansson Ahltin f 1853 28/10 i Krånge, Ådalsliden sn. d 1931 6/7 i Åhs, Ådalsiden sn. Märta Brita var dotter till Petrus Andersson och hans hustru Sara Brita Olofsdotter.

Märta Britas barn före äktenskap:

d. HILMA Margareta Ahltin         (1884-1965)

Makarnas barn:

s. Hans Petter Ahltin                     (1893-1970)

s. Henrik VIKTOR Ahltin f 1895 2/8 i Ådalsliden sn. Ogift målare i Krånge, Ådalsliden sn. Kallades för "Målarviktor". d 1943 30/6 i Ådalsliden sn.

s. Nils OSKAR Ahltin f 1897 24/11 i Ådalsliden sn. Ogift. d 1915 22/11 i Ådalsliden sn. Dödsorsak var lungsot.

d. Sara Karolina Ahltin f 1891 27/2 i Ådalsliden sn. d 1892 17/5 i Ådalsliden sn.

Familjen var bosatt i Åhs, Tjekestorpet, Ådalsliden sn. Henrik Olof var en son till bonden Hans Zakrisson  och hans hustru Anna Greta Ersdotter. Hilma var en oäkta dotter till Märta Brita. Henrik Olof dog i blodförgiftning efter ett sår i stortån. 

Familjen i församlingsboken i Ås, Ådals-Liden sn 1898.