Ett köpekontrakt

Här har jag med hjälp av HTRFLOW - by Riksarkivet renskrivit ett köpekontrakt från 1884 när Mikael Carlsson (som jag bloggade om igår) sålde sitt hemman till sonen Sven Peter. När det gäller programmet som jag använt så tar det många av orden men det har också varit ett par timmar att gå igenom och rätta fel som blivit men programmet blir säkert bättre undan för undan.

Köpekontrakt

Härmed göres veterligt att jag Mikael Carlsson med min hustrus bifall upplåter och försäljer mitt förvärfda Skattehemman No 2 om 7/8 dels seland hus och jord i Hocksjö by af Ramsele socken till min lön son Sven Peter Mikaelsson emot en öfverenskommen köpesumma Ett tusende sexhundra /1.600/ Kronor och lifstids födorådsförmåner för mig och min hustru i vår återstående lifstid neml. 5 tunnor stridt och väl rensadt korn, som bör uppgå i vigt 12 Lis pr tunnan, En tunna råg, utsädesland i väl häfdad åker för 1/2 tunna potatis och En kanna linfrö, En fot koksalt, En fjerdedels tunna hårdsaltadt strömming, fyratio fot domestik, Ett Lis fläsk. Ett Lis hvetemjöl, Trettio kronor i kontanta penningar, 2 par läderskor, skötsel och vård och föda vinter och sommar för tvenne mjölkkor, 4 getter och 4 får, samt 4 alster, 2 centner hö allt årligen. Kreaturen insättes af födorådstagarne och när de blifvit insatta får hemmansinnehafvaren sedan tillhandahålla kreaturen under Födorådstagares hela lifstid. Till husrum aftages Sexknyttstugan nerpå gården,  östra rummet i nedra våningen i magasinet samt andel i källare, brygg och badstuga, qvarn, såg och äfven nödig andel i andra uthus, 20 fot jord på hvarje sida från byggningen erforderlig sänghalm och brygghalm 1/2 dels tolft brädor årligen, hemkörd och upphuggen ved efter behof en öm och anständig skötsel och uppassning när så påkallas, de åtagna husen tillfaller hemmanet efter Födorådstagarnes död.

  Ståndskogen är försåldt på vissa år enligt köpekontrakt med dess rättsinnehafvare på sätt det gäller men när kontraktet tilländalupit återfaller till hemmanet.

  På ofvannämnde vilkor afhänder jag mig berörde hemman och tillegnar det min son Sven Peter Mikaelsson att genast tillträda. Köpeskillingen erlägges genast. Äfven förbehålles skjuts till och ifrån kyrkan, qvarn och andra nödiga resor och eger Födorådstagarne rättighet erhålla första laga inteckning i ofvannämnde fastighet till säkerhet för födorådets bestånd hvarvid köparen förbinder sig tillhandahålla nödiga handlingar för inteckningens erhållande. Sålunda afhandladt Ramsele och Hocksjön den 9 April 1884. Svän Petter Michelsson köpare Mikael (bom) Carlsson Säljare:

Bevittnas af J. Molin i Lungsjön, Lars Petter Andersson i Hocksjön. 

  Å förestående afhandling är denna dag afbetalt: /600 kronor genom utgifvande af skuldförbindelse som härmed erkännes och qvitteras. Ramsele och Hocksjön den 9 April 1884. 

Mikael (bom) Carlsson i Hocksjön

Bevittnas af J. Molin Lungsjön 

Lars Petter Andersson Hocksjön

Mikael Carlsson 1826-1907

Mikael Carlsson föddes 1826 2/3 i Lövåsen, Edsele sn som en son till Carl Nilsson (1776-1869) och hans hustru Katarina Jonsdotter (1785-1875). Han gifte sig 1855 5/11 i Edsele sn med Sara Svensdotter. Hon föddes 1832 25/12 i Fjällbohög, Edsele sn som en dotter till Sven Matsson (1793-1893) och hans hustru Ingrid Dordi Östensdotter (1809-1839). Han var först hemmansägare och sedan födorådstagare i Hocksjön, Ramsele sn. Mikael dog där 1907 24/8 och hustrun i samma by 1932 28/2.

Sara härstammar också från min farmors mormors morfars far Sven Wikstedt som finns omnämnd tidigare i min blogg här och här. Jag har fått låna en bild av Sara samt det begravningsbrev som skickades ut efter henne (tack Tommy).

 

Deras barn:

d. Catharina föddes 1857 29/1 i Hocksjön, Ramsele sn. 

s. Carl föddes 1858 11/11 i Hocksjön, Ramsele sn, död där 1858 11/11.

s. Sven Peter föddes 1859 19/10 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Anna Johanna föddes 1862 8/3 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Ingrid Stina födds 1865 14/8 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Sara Brita föddes 1872 30/7 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Margareta Dorotea föddes 1875 25/12 i Hocksjön, Ramsele sn, död där 1879 2/1.

s. Carl Johan föddes 1878 14/4 i Hocksjön, Ramsele sn.

Mikael föddes i Lövåsen, Edsele sn men familjen flyttade redan cirka 1828 till Hocksjön, Ramsele sn. Där tar han över hemmanet ca 1846 men redan 1848 står brodern Carl som ägare till hemman nr 2 om 1 ¾ seland. Cirka 1848 flyttar också Mikael till Fullsjön, Borgvattnets sn och blir dräng där och vid flytten får han födelseår 1823 istället och det kommer att följa med honom hela livet. I november 1853 tar han ut flyttbetyg hem till Hocksjön och 1855 gifter han sig med Sara i Edsele sn. Han står då som bonde men verkar köpa sitt hemman i ett avtal 1856 och ett 1857. Makarna får åtta barn och bor hela sina liv i byn. Han köper en hemmansdel till 1879 och den säljer han sedan vidare runt 1890 till dottern Ingrid Brita och hennes man Jonas. Huvuddelen av hemmanet säljer han till sonen Sven Peter runt 1884. Från att ha varit bonde och hemmansägare så skrivs makarna som födorådstagare. Mikael blev drygt 81 år och dog av ålderdom. Hustrun Sara blev nästan 100 år gammal och för henne var dödsorsaken ålderdomssvaghet.

Glad Midsommar!

Ha en riktigt bra midsommar allihopa.

En styvmorsviolliknande blomma som jag sparade när jag klippte gräset häromdagen.

 

Min blogg fyller 15 år

Jag startade min blogg idag för 15 år sedan. Tänk att den levt så länge och att det fortfarande finns några som går in och tittar på den. Inläggen kan man väl säga att de oftast handlat om släktforskning, saker som hänt mig och så mitt favoritlag MoDo. När jag räknar efter (med reservation för att jag räknat fel) så är detta inlägg nr 888 som jag gör. Det ger ett snitt på drygt 59 inlägg per år, det är nästan fem inlägg per månad i 15 år. Det är mer än vad jag trodde jag skulle få till. 

Antalet inlägg har varierat mellan månader och år. Bästa året var 2012 när jag lyckades få till 94 blogginlägg. Sämst var det 2016 när jag bara mäktade med 38 stycken. Jag är mer än halvvägs dit i år. Senaste åren har jag gjort en "julkalender" med inlägg nästan varje dag i december och fram till jul, ibland längre. Därför är rekordet för en månad december 2023 med 33 inlägg. Då var huvudfokus byn Forsmo, Ramsele. Byn där både pappa, farfar och farfars far föddes.

En tårta för den milstolpen!!

Och så jagar jag vidare till 1000 inlägg.

Erik Ersson Vidén (1821- 1893)

Erik Ersson Vidén föddes 1821 10/3 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Persson (1792-1866) och hans hustru Brita Ersdotter (1791-1875). Erik gifte sig 1851 7/9 i Fjällsjö sn med Greta Cajsa Olofsdotter Hon föddes 1820 6/6 i Tjärnäset, Ramsele sn som en dotter till Olof Ersson (1792-1873) och hans hustru Anna Persdotter (1794-1820). Makarna var kusiner då hennes mamma och Eriks pappa var syskon. Bonde i Strömnäs, Ramsele sn och senare i Myre, Resele sn. Greta Cajsa dog 1891 25/1 i Myre, Resele sn och Erik dog i samma by 1893 28/6. 

Deras barn:

s. Erik Daniel Vidén (1852-1922).

d. Anna Brita Ersdotter föddes 1856 6/1 i Strömnäs, Ramsele sn och dog där 1871 1/8.

d. Margareta Vidén (1859-1928).

d. Märta Olava Vidén (1863-1930).

Familjen bodde först i Strömnäs, Ramsele sn där Erik var bonde. Familjen flyttade till Myre, Resele sn 1872 13/4 och Erik blev bonde där. Hemmanet var på 2 19/72 seland. Sonen Erik Daniel övertog snart gården och makarna blev födorådstagare där och var det resten av sina liv. Sara Stina hade varit gift en gång tidigare 1843 med Erik Nilsson (1820) och hade med honom barnen Sara Stina Ersdotter (1844) och Nils Olof Ersson (1845).

Familjen i Strömnäs, Ramsele sn. 

Sara Brita Ersdotter (1818-1858)

Sara Brita Ersdotter föddes 1818 29/9 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Erik Persson (1792-1866) och hans hustru Brita Ersdotter (1791-1875). Hon gifte sig 1840 27/12 i Ramsele sn med Ivar Olsson. Han föddes 1814 2/8 i Meåfors, Ramsele sn som en son till Olof Ivarsson (1786-1874) och hans hustru Brita Olofsdotter (1786-1871). Bonde i Lillterrsjö, Ramsele sn. Hustrun dog där 1858 21/9 och Ivar dog i samma by 1899 27/12.

Deras barn:

s. Erik Olof Ivarsson (1841-1894).

d. Brita Stina Ivarsdotter (1843-1922).

d. Sara Märta Ivarsdotter (1844-1929).

d. Anna Cajsa Ivarsdotter (1846-1928).

d. Ingrid Helena Ivarsdtr (1847-1931).

s. Nils Daniel Sjödin (1849-1902).

s. Lars Peter Sjödin        (1851-1943).

s. Ivar Ivarsson (1853-1883).

d. Greta Johanna Ivarsdtr (1854-1940).

d. Maja Lisa Ivarsdotter föddes 1856 7/1 i Lillterrsjö, Ramsele sn, död där 1856 4/2.

d. Lisa Erika Ivarsdotter föddes 1857 12/5 i Lillterrsjö, Ramsele sn. Flyttade 1901 till Nyland,  Ramsele sn. Hon är där skriven som ogift städerska. Död 1938 15/11 i Krånge, Ramsele sn och då titulerades hon som strykerska.

Familjen bodde hela tiden i Lillterrsjö där Ivar var bonde. Hustrun dog 1858 och blev då den första som begravdes på församlingens nya kyrkogård. Ett år efter hennes bortgång, alltså 1859, gifte Ivar om sig med Catarina Nilsdotter (1830-1899). De fick en son tillsammans, Magnus (1860-1950) som inte fick några efterlevande ättlingar.

Erik Ersson (1787-1873)

Erik Ersson föddes 1787 21/1 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Ersson (1763-1816) och hans hustru Sara Henriksdotter  (1757-1840). Han gifte sig 1817 9/11 i Ramsele sn med Anna Ersdotter. Hon föddes 1791 19/3 i Nyland, Ramsele sn som en dotter till Erik Danielsson (1767-1847) och hans hustru Lisa Ersdotter (1769-1855). Anna dog i byn 1822 2/3. Erik gifte om sig 1824 28/12 i Ramsele sn med Greta Lisa Ersdotter. Hon föddes 1793 2/6 i Nordantjäl, Ramsele sn som en dotter till Erik Persson (1754-1827) och hans första hustru Ingrid Jacobsdotter (1756-1821). Erik dog i Imnäs 1873 26/6 och hustrun Greta Lisa i samma by 1876 29/8.

Erik och Annas barn:

s. Erik Ersson         (1819-1902).

Erik och Greta Lisas barn:

s. Elias Ersson föddes 1826 11/10 i Imnäs, Ramsele sn och död där 1826 21/12.

s. Olof Ersson föddes 1827 25/10 i Imnäs, Ramsele sn och död där 1830 5/6.

s. Petrus Ersson föddes 1830 12/1 i Imnäs, Ramsele sn. Skrivs som Pehr i hfl. Ogift dräng i Nyland, Ramsele sn. Död där 1853 11/7. Han drunknade i Vagnforsen.

s. Henrik Ersson Edin (1833-1884).

d. Sara Lisa Ersdotter (1833-1910).

Erik blev bonde i Imnäs. Den första hustrun dog i barnsäng bara fem år efter giftermålet. Hon var då bara 31 år gammal. Drygt två år senare gifte Erik om sig med änkan Greta Lisa Ersdotter. Hon hade varit gift första gången med bonden Abraham Josephsson (1783-1821) i Imnäs. Makarna bodde hela tiden i Imnäs. Båda blev de en bit över 80 år och avled i ålderdomsbräcklighet. 1825 fick makarna en dödfödd flicka. Sonen Elias dog i kikhosta. Olofs dödsdatum är hämtat ur hfl då jag inte funnit någon notis i död-boken. 

Erik Persson (1792-1866)

Erik Persson föddes 1792 7/2 i Nyland, Ramsele sn som en son till bonden Per Ersson (1767-1844) och hans hustru Märta Danielsdotter (1772-1800). Han gifte sig 1815 10/12 i Ramsele sn med Brita Ersdotter. Hon föddes 1791 19/12 i Imnäs, Ramsele sn och var en dotter till Erik Ersson (1763-1816) och hans hustru Sara Henriksdotter  (1757-1840). Familjen var hela tiden bosatta i Imnäs, Ramsele sn där Erik var bonde. Han fick överta gården efter sin far. Vid giftermålet skrivs han som hemmanstillträdare i Imnäs och Brita som piga i samma by. Därefter bonde. På äldre dagar blir de undantagshjon. Båda makarna avlider i Imnäs, Erik först 1866 8/12 och Brita 1875 6/3 Hennes dödsorsak är ålderdom. 

Deras barn:

s. Per Ersson Mark föddes 1816 13/12 i Imnäs, Ramsele sn. Han flyttade cirka 1837 till Ovanmo, Ramsele sn. Antagen 1840 som rotebåtsman under namnet Mark. Flyttade 1840 till Jansjö, Fjällsjö sn. Han är antecknad som död i hfl 1841 men ej återfunnen i dödbok. Enligt boken Västernorrlänningen 1984 d 1841 8/10 i Stockholm.

d. Sara Brita Ersdotter      (1818-1858).

s Erik Ersson Vidén       (1821-1893).

d Märta Ersdotter (1824-1890).

s Daniel Ersson        (1827-1909).

d Anna Helena Ersdotter        (1830-1919).

Här är hela familjen i husförhörslängden i Ramsele.

Nils Oskar Viklund (1895-1977)

Nils Oskar Viklund föddes 1895 9/12 i Tara, Junsele sn som en son till Nils Nilsson Viklund (1852-1935) och hans hustru Margareta Johanna Tarander (1853-1929). Oskar flyttar 1923 till Holafors, Ådals-Liden sn och gifter sig där 1923 7/7 med Ada Sellin. Hon föddes 1902 12/7 i Holafors, Ådals-Liden sn. Makarna bodde i byn resten av sina liv och Oskar skrivs som lägenhetsägare och skogsarbetare.

Deras barn:

d. Margit Ingegerd            (1923-2010)

s. Nils Gunnar                  (1925-2015)

Oskar avled i Holafors 1977 3/7 och hustrun Ada i samma by 1987 24/1.

Daniel Anshelm Jakobsson (1886-1972)

Daniel Anshelm Jakobsson föddes 1886 9/2 i Tara, Junsele sn som en oäkta son till pigan Anna Brita Persdotter (1857-1937). Han döptes 16/2 av Frans Blix och hade en tvillingbror. Han gifte sig 1916 6/1 i Junsele sn med Elida Kristina Viklund. Vigselförrättare var K.A. Josefson. Hon var född 1889 16/10 i Tara, Junsele sn som en dotter till torparen Nils Nilsson Viklund (1852-1935) och hans hustru Margareta Johanna Tarander (1853-1929). 

Deras barn:

d. Evy Jakobsson                (1917-1987).

Elida avled redan 1920 17/3 i Tarån, Ramsele sn. Dödsorsaken anges vara sockersjuka. Hon begravdes 5/4 i Junsele sn.

Hennes man Daniel Anshelm dog också i Tarån 1972 19/7. Han skrevs på äldre dagar som f.d. torpare.

ChatGPT i släktforskningen

AI och ML är på tapeten i väldigt många sammanhang nu för tiden och idag hittade jag ett föredrag om hur ChatGPT kan användas i släktforskning. Det är Niklas Hertzman på Arkiv Digital som håller föredraget som beskriver både möjligheter och svårigheter. Föredraget heter ChatGPT som din släktforskningsassistent och finns på Youtube.

Intressant presentation både hur man kan sammanställa texter och bilder med information från den egna släktforskningsdatabasen, från filerna vid DNA-test, göra GEDCOM-filer, skapa bilder och göra sammanfattningar av längre texter.

Programvaran för ChatGPT är bara en webbapplikation eller en app om man jobbar i telefonen. Det finns en gratisversion (3.5) och en kraftfullare betalversion (4). Gratisversionen kan hittas här och man behöver skapa en användare för att kunna använda den. Rekommenderar att titta på föredraget innan man börjar för där finns en del tips om hur man lägger upp frågorna till ChatGPT så att det blir bra strukturerade svar. 

Nyfiken på detta skapade jag en användare och skrev en fråga på följande sätt:

Berätta som en reporter fakta om samhället Ramsele i Västernorrland och rita en bild som symboliserar det lilla i samhället i västra Ångermanland.

Texten om Ramsele som jag fick ut blev så här:

Ramsele, beläget i Västernorrland, är ett samhälle som präglas av en harmonisk balans mellan natur och människor. Med sin charmiga och pittoreska atmosfär är det en plats där lokal gemenskap står i centrum och där varje invånares historia är värd att berättas.

Samhället, som ligger i västra Ångermanland, är omgivet av den vackra norrländska naturen, med skogar och sjöar som sträcker sig så långt ögat kan nå. Här finns en genuin känsla av närhet till naturen, och invånarna lever i harmoni med sina omgivningar.

Trots sin mindre storlek har Ramsele en rik kulturell arv som präglar samhället. Lokala traditioner och evenemang binder samhället samman, och invånarna är stolta över sin historia och sitt arv.

Ramsele är även känt för sin gästfrihet och värme. Här är grannar mer än bara grannar - de är en förlängning av ens familj. Det är vanligt med små pratstunder på gatan och öppna dörrar, vilket skapar en trygg och välkomnande atmosfär.

Denna bild av Ramsele, präglad av sin lilla storlek och stora hjärtan, kan symboliseras av en idyllisk by med omgivande natur, där människor samlas kring en gemensam plats för att dela historier och skapa minnen. Det är en bild av samhörighet och enkelhet, där det lilla i storleken kompenseras av storheten i gemenskapen.

Mera övergripande och mindre fakta än vad jag trott innan. Jag ställde om frågan men lite omformulerad. Det behöver man ofta göra, kanske flera gånger, för att få önskat svar. Nya frågan:

Kan du göra en faktatext som passar i ett uppslagsverk där du berättar om Ramsele, dess historia, dess befolkning, vad man jobbar med, vad det finns för möjligheter till fritidsaktiviteter?

Och nu kom följande text från ChatGPT:

Ramsele

Historia:

Ramsele är en liten by belägen i Västernorrland, i den pittoreska regionen västra Ångermanland i Sverige. Dess historia sträcker sig långt tillbaka, och byn har sina rötter i den tidiga bosättningen av norra Sverige. Under århundradenas lopp har Ramsele varit en plats för handel, jordbruk och gemenskap.

Befolkning:

Ramsele har en mångfaldig befolkning som präglas av stark gemenskap och samhörighet. Invånarna är kända för sin vänlighet och gästfrihet gentemot besökare och nya inflyttare. Trots att befolkningen är relativt liten, är dess engagemang för samhället och dess välbefinnande en central del av dess identitet.

Arbetsliv:

I Ramsele finns en variation av arbetstillfällen som återspeglar byns historia och omgivande natur. Traditionella näringar som skogsbruk och jordbruk spelar en viktig roll, medan modernare sektorer som turism och service växer i betydelse. Många invånare är även aktiva inom småföretagande och lokala initiativ för att främja byns ekonomi och utveckling.

Fritidsaktiviteter:

Trots sin lilla storlek finns det gott om möjligheter till fritidsaktiviteter i Ramsele. Den omgivande naturen erbjuder utmärkta möjligheter till friluftsliv året runt, med vandringsleder, skogspromenader och sjöar för fiske och paddling. Under vintermånaderna lockar snötäckta landskap till skidåkning, snöskoteråkning och isfiske. Dessutom arrangeras lokala evenemang, marknader och kulturella aktiviteter som bidrar till att berika samhället och skapa gemenskap bland invånarna.

Någon bild ville den inte fixa till mig så den funktionen är nog i betalversionen men den gjorde en beskrivande text istället:

Tyvärr kan jag inte generera bilder direkt, men jag kan beskriva en scen som du kan föreställa dig:

Bilden visar en liten bygata i Ramsele, omgiven av tallskogar och med en lugnande atmosfär. Längs gatan står små röda stugor med vita knutar, vars träpaneler har åldrats vackert under årens lopp. På trottoarerna går några lokalbor iklädda varma jackor och mössor, hälsandes glatt på varandra när de möts. Vid sidan av gatan sträcker sig en å, vars vatten rinner lugnt och stilla, omgivet av grönskande träd och buskar. Längs ån står några bänkar där människor kan sitta och njuta av naturen och tystnaden. En kyrka med sin karakteristiska klockstapel reser sig i bakgrunden, och i fjärran syns de majestätiska bergen som skapar en naturskön inramning av byn. Det är en bild av stillhet, enkelhet och harmoni med naturen.

Spännande att testa lite men när jag gör lite olika sökningar så ser jag stora brister i fakta som den skriver ihop, ibland rena gissningar och felaktigheter men det sades också i föredraget att det är mer en väldigt bra textsammanställare men gör bästa jobbet om den får en faktatext som den kan bearbeta. Gå in och testa, jag kommer att göra det mera än det lilla jag kollat nu.

Snö igen!

Det verkar inte ta slut med snöfall och jag vet inte vilken gång i ordningen som det blivit vitt på backen den här våren. Denna gång har löven på häcken börjat slå ut så jag hoppas att inte snön och minusgraden förstört det nu, Några bilder av snön.

Snöfallet började igår morse och höll på stora delar av dagen och bitvis var det ymnigt snöfall med stora flingor. Kul med snö men det räcker nu.

Glad Påsk!

Med detta kort önskar jag er alla en riktigt Glad Påsk!

 

Första nyförvärvet idag

Hockeysäsongen 2023-24 har varit slut i några veckor nu för MoDo. De var så nära ett slutspel och det dröjde till efter deras match och ett straffavgörande i matchen Linköping- Örebro för att Örebro skulle ta den tionde och sista platsen och MoDo hamna elva på sämre målskillnad men samma poäng. Surt var det då men nu när jag tittat på några av matcherna mellan HV och Oskarshamn är jag så nöjd att det inte är MoDo som spelar för sitt liv i SHL, utan att det redan är klart. De är kvar i SHL även nästa säsong och kunde börja titta på nyförvärv betydligt tidigare än inför den här säsongen. Då var de sist ut för att värva och fick till stor del köra med en stomme från det allsvenska laget som gick upp, och de har gjort det otroligt bra.

Här har vi en av spelarna från Allsvenskan men ändå med ett antal SHL-matcher på CV. Adam Pettersson har spelat många säsonger för Skellefteå och också tagit guld där samt två säsonger i Brynäs, totalt över 500 SHL-matcher innan han nu spelat 45 matcher för MoDo. En slitvarg som mest centrat fjärdekedjan men fick flytta runt lite under säsongen och en period hade han också lite svårt att ta en plats. 

Den här tröjan spelade de en enda match i och det var i 3-1 vinsten hemma mot Oskarshamn den 15 februari. En viktig match som de vann och Adam spelade 10 minuter och 11 sekunder.  

Det blev en riktigt bra säsong där de spelade en rolig anfallshockey liknande den i Hockeyallsvenskan. Många av lagen blev överraskade och vi fick med oss rätt många segrar och poäng under första tredjedelen av serien. Sedan blev det en rejäl dipp med ett antal storförluster och då var det lite oroligt ett tag. Men efter uppehållet i februari så tog de tag i saker igen och hade en vecka när de fick med sig tre segrar och kunde ta ett grepp som räckte hela vägen till sista omgången. Andra lag fick slåss sista omgångarna om de två sista platserna och jag är så glad att slippa den stress det innebär.

Så idag presenterade det första nyförvärvet.

Tobias Winberg, 25 årig finsk back som närmast kommer från JYP i finska ligan. Han har över 200 matcher i finska högsta ligan och även några landskamper för Finland. Han blir spännande att se och det börjar tidigt med lovande värvningar så det känns bra. Finskt sällskap har han ju också så det underlättar säkert.

Fem år idag

Fem år har gått älskade mamma, saknar dig (och pappa) och tänker på dig ofta. 💓💓💓

Pehr Ersson (1767-1844)

Per Ersson föddes 1767 16/6 i Nyland, Ramsele sn som en son till Eric Pehrsson (1737-1789) och hans hustru Anna Josefsdotter Nallin (1732-1820). Han gifte sig första gången 1790 28/11 i Ramsele sn med Märta Danielsdotter. Hon döptes 1772 29/3 och var född i Bölen, Ramsele sn som en dotter till Daniel Pehrsson (1726-1777) och hans hustru Anna Johansdotter (1739-1824). Makarna bodde på Pers föräldrahem i Nyland och han skrivs som bonde och nämndeman. Hustrun Märta dog där 1800 6/7 av okänd sjukdom och bara 28 år gammal. I dödboken står att hon dog i Bölen men hon var skriven i Nyland. Per gifte om sig 1801 29/11 i Ramsele sn med Anna Ersdotter. Hon var född 1780 23/3 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Erik Kristoffersson (1737-1816) och hans hustru Karin Ersdotter (1748-1829). Cirka 1811 flyttade familjen till Imnäs, Ramsele sn och där skrivs Per först som bonde och sexman men blir senare inhyses och bor mot slutet av sitt liv hos sonen Erik. Anna dog i Imnäs 1835 28/6 och dödsorsaken var slag. Per levde några år till och dog i samma by 1844 23/11 utan att det anges någon dödsorsak.

Per och Märtas barn:

s. Eric Pehrsson                    (1792-1866)

d. Anna Pehrsdotter            (1794-1820)

s. Daniel Pehrsson                (1797-1883)

Per och Annas barn:

d. Catharina Pehrsdotter    (1802-1883) Gift med Eric Ersson i mitt förra blogginlägg. 

s. Petrus Pehrsson                (1804-1880)

d. Märtha Pehrsdotter föddes 1805 18/10 i Nyland, Ramsele sn, dog där 1805 22/10.

b. Dödfött barn föddes 1806 /10 i Nyland, Ramsele sn och begravdes där 1806 5/10.

s. Nils Pehrsson föddes 1807 19/11 i Nyland, Ramsele sn, dog där 1807 22/11.

d. Maria Lisa Pehrsdotter    (1809-18??)

s. Christopher Pehrsson        (1811-1884)

s. Nils Pehrsson föddes 1812 29/8 i Imnäs, Ramsele sn, dog där 1813 16/3.

d. Märtha Pehrsdotter        (1814-1909)

d. Brita Pehrsdotter            (1817-1911)

d. Anna Pehrsdotter            (1820-1912)

Per hade många barn och från dem är det många ättlingar. Äldsta sonen t.ex är anfader för alla Tarander-ättlingar. Skall se om jag kan kartlägga barnen också.

Slagsmål

I tidningen Frihetsvännen 24 april 1863 finns följande notis om ett slagsmål i Ramsele.

Slagsmål i stor skala har, enligt länsmannen Rosanders rapport till Landshöfdingeembetet i Hernösand, Påskdagen egt rum uti Forssås by af Ramsele socken mellan Finnar och Svenskar, efter intagning af spirituosa hos en nybyggare Erik Ersson. Striden, som varat i flera timmar, har haft det resultat att en Erik Erssons måg Erik Henriksson i Bofors blifvit ihjälslagen och en stor mängd af de öfriga erhållit mer eller mindre vådliga skador. Den dödades baneman är finska arbetaren, ynglingen Jokan Ågren från Malax socken, hvilken blifvit till länsfängelset införpassad. Uti byarna Forssås, Stenviksstrand och Sörviksstrand uppehåller sig en mängd Finnar, Norrmän och Wermlänningar, hvilka af sina arbetsgivare icke hållas till ordning och laglydnad, hvadan länsmannen befarar att särskilda åtgärder för polisens förstärkande erfordras på principalernas bekostnad.

Den länsmannen Rosander måtte vara en spekulativ man, som vill att oskyldigt folk skall betala den hjelp han kan behöfva att fullgöra sina skyldigheter emot våldsamma sällar! Så långt går det väl dock ännu icke Sverge.

Vad kan man då hitta om huvudrollsinehavarna i kyrkböckerna? Jo i husförhörslängden Ramsele 1846-1854 i byn Bofors finns det en Erik Ersson med familj, bl.a. dottern Anna.

När jag letar vidare på dottern och följer honom så ser jag att hon gifter sig med en Erik Henriksson och strax efter så står han som död i husförhörslängden. I dödboken finns följande notering om honom.

Där framgår att Erik var nybyggare i Bofors, bara drygt 22 år gammal och att han blev "mördad af en Finne gl. ett slag åt hufvudet". Stämmer alltså ganska bra med tidningsartikeln ovan.
 

Kommunmöte i Ramsele

I samma tidning som jag skrev om senast, nämligen Norrlandsbladet 1894-01-12, så hittade jag följande artikel om ett möte i kommunstämma i Ramsele från slutet på 1893. 

Från Ramsele: Vid tredje ordinarie kommunalstämman 1893 härstädes den 27 nästl. december förekommo följande ärenden.

Fyrktals debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till elektorer att välja landstingsmän valdes sågverksägaren Aug. Næsström, inspektoren L. Molander och sågverksägaren J. Söderqvist. Suppleanter blefvo hrr J. Nordberg, E. Backlund och E. Eliasson.

Till revisorer att granska kommunens alla räkenskaper och kassor valdes E. G. Färnlöf i Nyland och Joh:s Nordberg i Krången; suppleant G. E. Andersson.

Väckt fråga om hundskatt blef af stämman afslagen.

Till nämdeman i stället för J. Söderqvist i Viken, hvilken afsagt sig denna befattning, valdes enhälligt Joh:s Nordberg i Krången.

Beslöts att byggnaden för poliskontoret samt däruti inredda förvaringsrum för öfverlastade och ransakningsfångar skulle tillsvidare bibehållas till sitt afsedda ändamål, hvarjämte anslogos 50 kronor till bestridande af utgifter för extra polisbevakning vid vissa tillfällen, då länsmannen eller kommunalnämden ansågo sådan behöflig.

Vid årets 3:dje ordinarie kyrkostämma den 29 nästlidne december valdes Per Hakvin Johansson i Krången till kyrkvärd, efter El. Eliasson i Nyland, hvilken afsagt sig denna befattning.

En del bekanta namn finns med.

Artikeln hämtad från Kungliga Bibliotekets samlingar.

Fornsaker hittade

Letade runt lite i Kungliga Bibliotekets samlingar av tidningar idag. Det kan man göra på nätet genom att titta på denna sida.  Tänkte egentligen leta notiser om ett knivslagsmål i Ramsele i början av 1900-talet men hade ingen lycka med träffarna. Hittade visserligen en artikel men den var fortfarande för ny för att man skulle kunna titta på den annat än direkt på Kungliga Biblioteket. Men jag hittade istället en artikel från Norrlandsbladet den 12/1 1894 där det står om flera personer i Västra som hittat forntida föremål. Den kommer här i avskrift.

Fornsaker. Följande förhistoriska föremål äro af P. Edholm i Bjärtrå och Bålsjö till Nordiska museet inlemnade under år 1893. Knif af sten, funnen vid nyodling af hemmansägaren Kristofer Wallin i Öfverveda, Nordingrå socken; ett trearmadt stenredskap (okänd typ) funnet i åker af bondesonen Karl Wallin i Öfverveda, Nordingrå socken; stenmejsel, funnen vid nyodling af torparen Johan Teodor Boman i Träsk, Skogs socken; hammare af järn, funnen vid nyodling af hemmansägaren Johan Bodén i Nederön, Arnäs socken; ett föremål af järn (okänd typ), funnet vid gräfning i en trädgård af ofvannämde Bodén; flera bronsbitar, funna vid nyodling äfven af ofvannämde Boden; spjutspets af skiffer, funnen vid dikes- gräfning af bondesonen Johan Olof Lindqvist i Brunsnyland, Arnäs socken; mejsel af flinta funnen vid plöjning af gräsvall af hemmansägaren Johan Selin Trebörning, Arnäs socken; ett stenredskap (okänd typ ovanligt vackert) troligen funnet i äldre tider i Skortsjö, Arnäs socken; stenknif, funnen vid nyodling af torparen Johan Norberg i Bålsjö, Bjärtrå socken; mejsel af grön sten, funnen vid plöjning af åker af hemmansägaren Viktor Lidén i Lidgatu, Ådals-Lidens socken; spjutspets af hvit sten, funnen vid gräfning af väg af förre hemmansägaren Jakob Abrahamsson i Nordantjäl, Ramsele socken; spjutspets af sten, funnen vid gräfning af väg af ofvannämde Abrahamsson; stenhammare, funnen vid plöjning af gräsvall af hemmansägaren Jöns Dahlin i Stenviksstrand, Ramsele socken; sex spjutspetsfragment, funna vid Lessjöns stränder af hemmansägareenkan Anna Kristina Olsdotter i Norrnäs, Bodums socken; stenknif, funnen vid ofvannämda sjöstrand af ofvannämda Anna Kristina Olsdotter; spjutspetsfragment af skiffer, funnet vid potatisupptagning af torparen Johan Petter Häggmark i Hexmo, Ådals-Lidens socken.

Bild hämtad som skärmklipp från Kungliga Bibliotekets sida.

Ett gammalt skåp

Jag har ett gammalt tungt skåp hemma i vardagsrummet. Det här skåpet har flyttat runt nästan lika mycket som jag och har vållat åtskilliga problem för många flyttkarlar när de tagit det upp eller ner för trappor eller bara att bära det på plan mark. Skåpet bodde länge hos min mormor och sedan hos mina föräldrar. Exakt hur och var det kom till föräldrahemmet vet jag inte. Sedan flyttade det in hos mig i Söderhamn där i mitten av 90-talet och den bärningen fick vi själva ta hand om. Efter bara något år så tog flyttbilen skåpet till Frösön där det fick bo på två olika adresser innan nästa resa bar av till Uppsala och tre trappor upp utan hiss med smala trapphus. Det var nog den jobbigaste flytten.

Från Uppsala gick nästa resa till Järfälla och där var det bron upp till huset och sedan en halv trapp upp och det gick det också. Senaste resan skedde 2011 när skåpet tog flyttbilen och flyttade in i Norrköping och nu ganska lätt, rakt in och på markplan till platsen som det inte rört sig ifrån sedan dess.

Vad är det då för skåp och varför är det så speciellt. Det är inte speciellt snyggt, ganska slitet där färgen är borta på vissa ställen och träet är nött efter att dörrar blivit öppnade och stängda många gånger. Och otroligt tungt för sin storlek och jag har inga förhoppningar att jag med säkerhet någon gång kommer få veta var det kommer från, vem som gjort det och när.

För många år sedan skickade jag några bilder av skåpet till en bekant som höll på med antikviteter. Han konstaterade att det blivit målat flera gånger. Den grå färgen är inte original, detsamma gäller de ljusare dörrspeglar som finns på skåpet. Då var det väldigt modernt att luta av gamla möbler för att få fram träet men det avrådde han och sa att jag skulle behålla färgen som den var om det inte var så att den slitna ytan störde mig. Rekommendationen var istället att om jag skulle göra något skulle jag ta en stund varje dag och skrapa fram lite av originalfärgen som finns under, en brun-orange färg, med ett rakblad. Så har det aldrig blivit utan skåpet har kvar sina grå-blå nyanser. Jag fick också en ungefärlig datering av skåpet och till min förvåning så är skåpet troligen från första halvan av 1800-talet. När jag hörde det så började jag fundera på möjliga tillverkare och vet att min mormors farfars far var snickare och bodde i trakterna. Jag har letat någon form av märkning utan resultat. Kommer som sagt aldrig säkert veta men själv tror jag att det var min förfader Zakris Ersson som snickrat ihop skåptet. Därför kommer lite fakta om honom och hans familj (allt hämtat från min brors hemsida). Jag har tidigare skrivit om hans snöner som alla tog olika släktnamn och det inlägget finns här.

Zakarias Eriksson, född den 13 februari 1804 i Sundmo, Ådals-Liden sn som son till Erik Olofsson och hans hustru Stina Zakrisdotter. Han gifte sig den 21 oktober 1832 i Ådals-Liden sn med Kajsa Lena Persdotter. Hon var född den 10 september 1812 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Zakarias var bonde och smed i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han dog den 27 september 1887 i Sundmo. Kajsa Lena dog den 26 mars 1904 i Sundmo.

Barn:

Erik Peter Zakrisson Sundqvist, född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Sara Greta Henriksdotter. Hon var född den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn som dotter till bonden Henrik Eriksson och hans hustru Anna Helena Nilsdotter. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.

Zakarias Zakrisson Molin, född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Märta Stina Henriksdotter. Hon var född den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors, Ramsele sn.

Stina Greta Zakrisdotter, född den 25 mars 1837 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 9 april 1860 i Ådals-Liden sn med Herman Andersson. Han var född den 16 september 1827 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Herman var bonde i Söderfors, Ådals-Liden sn. Han dog den 1 mars 1863 i Söderfors. Stina Greta gifte om sig den 15 maj 1864 i Ådals-Liden sn med Henrik Eriksson Edin. Han var född den 1 juli 1833 i Imnäs, Ramsele sn. Familjen var först bosatt i Söderfors, Ådals-Liden sn, där Henrik var torpare. 1868 flyttade de till Krånge nr 3 (Sörmoflo), Ådals-Liden sn. Henrik är först bonde där och sedan arbetare. Stina Greta dog den 6 mars 1872 i Sörmoflo av lungsot. Henrik dog den 4 april 1884 i Sörmoflo.

Nils Olof Zakrisson Sundelin, född den 17 maj 1839 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig  första gången den 3 november 1867 med Kajsa Stina Filipsdotter: Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås, Ådals-Liden sn. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo. Nils Olof gifte sedan om sig den 6 december 1874 med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Skorped sn. Nils Olof var torpare i Sundmo. Han dog där den 22 december 1885. Kristina Elisabet dog den 21 juni 1919 i Sundmo. Hon var då omgift. 

Anna Karolina Zakrisdotter, född den 13 mars 1841 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 26 december 1869 i Ådals-Liden sn med Henrik Jakob Frisendahl. Han var född den 5 mars 1836 i Ådals-Liden sn. Henrik Jakob var först torpare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. 1870 flyttade familjen till Moflo nr 4, Ådals-Liden sn (4 3/10 seland), där Henrik Jakob blev bonde. Anna Karolina dog den 3 december 1909 i Moflo. Henrik Jakob dog i samma by den 19 augusti 1915 av kräfta.

Henrik Zakrisson Lundin, född den 13 oktober 1843 i Sundmo, Ådals-Liden sn.  Han gifte sig första gången den 17 mars 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusins dotter Apollonia Kristina Nilsdotter. Hon var född den 12 maj 1851 i Holafors, Ådals-Liden sn. Hon dog i Holafors den 8 mars 1874 av rödfeber som hon fått efter en förlossning. Henrik gifte om sig den 20 februari 1876 i Ådals-Liden sn med Brita Andrietta Hansdotter Molin. Hon var född den 27 maj 1849 i Överå, Ådals-Liden sn som dotter till Hans Hansson Molin och hans hustru Sara Johansdotter. Henrik var bonde i Holafors hela livet. Han dog där av hjärnblödning den 7 september 1911. Brita Andrietta dog 1940 i Holafors.

Hans Zakrisson, född den 28 augusti 1845 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död där den 27 september 1845.

Anders Jakob Zakrisson, född den 19 januari 1847 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död där den 31 december 1847.

Hans Zakrisson Nordin, född den 25 september 1849 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 29 mars 1875 i Ådals-Liden sn med Kristina Lisa Andersdotter. Hon var född den 15 juli 1856 i Salsjö, Edsele sn som dotter till Anders Nilsson (1820-1895) och hans hustru Märta Greta Mähler (1814-1884). Han var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn. Hans dog där den 6 januari 1924 i Forsnäs. Kristina Lisa dog den 25 april 1943 på ålderdomshemmet i Rå, Ådals-Liden sn.

Märta Helena Zakrisdotter, född den 27 februari 1852 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 30 november 1882 i Ådals-Liden sn med Hans Olof Hansson Åkerlund. Han var född den 3 september 1841 i Sörmoflo, Ådals-Liden sn. Hans Olof gifte sig första gången den 6 november 1866 i Ådals-Liden sn med Sara Karolina Persdotter. Hon var född den 26 november 1847 i Moflo, Ådals-Liden sn. Hans Olof var bonde i Krånge nr 3 (Sörmoflo), Ådals-Liden sn (2 3/8 seland). Sara Karolina dog den 8 september 1881 i Krånge p.g.a. barnsäng. Hans Olof dog den 11 juni 1897 i Krånge. Märta Helena dog den 7 juni 1922 i Krånge.

Inga Dorotea Zakrisdotter, född den 20 maj 1854 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 22 februari 1880 i Ådals-Liden sn med änklingen Erik Olof Persson. Han var född den 13 september 1845 i Moflo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig första gången den 9 april 1875 i Ådals-Liden sn med Anna Märta Hansdotter. Hon var född i februari 1844 i Bysjö, Junsele sn. Erik Olof var först hemmansägare i Moflo, Ådals-Liden sn. Anna Märta dog i Moflo den 6 november 1876 av lungsot. 1894 flyttade familjen från Moflo till Rå, Ådals-Liden sn, där Erik Olof blev torpare. Inga Dorotea dog den 22 mars 1907 i Rå av lungsot. Erik Olof dog den 21 maj 1931 i Rå.

En bra bok

Har inte blivit så mycket forskat sista veckan utan jag har läst istället. Tänkte därför rekommendera en bok istället idag. Det är boken SKINN av Sara Strömberg.

Sara Strömberg är född 17 mars 1975 i Åliden sn, Västerbottens län. Hon flyttade omkring 1990 med sina föräldrar och syskon till Jämtland. Hon jobbar som frilansjournalist och författare i Östersund, där hon också bor. Har kommit ut med två böcker tidigare, Sly och Skred i samma serie som den senaste Skinn. Huvudpersonen är journalisten Vera Bergström. Mer fakta om Sara finns på hennes hemsida som är här. 

Baksidan av boken:

Vinterstormen piskar upp minnen i Storlien. För tjugoåtta år sedan skakades den lilla fjällbyn vid norska gränsen av ett chockerande våldsbrott. En pappa och två barn mördades i sitt hem samtidigt som mamman försvann utan ett spår. Tragedin kom i folkmun att kallas »Slakten i Storlien« och är fortfarande ett obearbetat trauma i bygden.

När Jämtlandsposten drar i gång en satsning på true crime får lokalreportern Vera Bergström i uppdrag att granska det kalla fallet. Spåren leder från jaktvillor i väglöst land via utsatta storstadsförorter, till polisens myllrande DNA-register, men för varje ny ledtråd som nystas fram tycks utredningen bara bli mer komplex. Samtidigt förs Vera allt djupare in i en människas sadistiska mörker.

Till slut börjar hon ana den fasansfulla sanningen om vad som hände den där ödesdigra natten 1995. Mördaren rörde sig på flera jaktmarker samtidigt – och är fortfarande farlig.

Jag har läst alla tre böckerna och skulle säga att de är lite likadant upplägg i alla tre. Första 50-80 sidorna är lite tunga att läsa innan man kommer in i intrigen och de parallella spåren. Den här boken var likadan och de första 80 sidorna tog några dagar att ta sig igenom medan jag tog mig igenom resten genom att sträckläsa. Med de tre parallella spåren från olika tider bygger hon upp en spänning som sedan kulminerar när det blir mer och mer tydligt hur saker och ting hänger ihop och upplösningen är inte helt oväntad när det väl händer men väldigt spännande. Kan verkligen rekommendera denna bok och det är så kul att författarinnan har kopplingar till Jämtland där jag bott under nästan tio år och känner igen delar av miljöbeskrivningarna.

Ser fram mot nästa bok.

Förutom dessa tre böcker har hon också varit med och skrivit de åtta böckerna om Storsjöodjuret Birger. Några av dem har vi och har läst många gånger för ungarna. Det var en period deras favoritböcker.

Erik Eliassons försäljning

Erik Eliasson var den som sålde sitt nybygge till min farfars farfar Olof Olofsson. Här kommer ansökan om hans lagfart och köpekontrakt från 1873.

1873 den 4 Mars § 180 Forssmo A0033573_00305-00306                    

(Belopp 3000 rdr taxe 400 rdr  chrigl 18 rdr)     S D. med anhållan om lagfart å 4 seland i Forssmo lät Olof Olofsson derstädes genom nämndemannen Johan Nordberg I Krången ingifva en så lydande afhandling  

"Härigenom göres etc ---------------------------------. Litt: J.       

Till styrkande af åtkomsten företeddes denne Hds Rätts för Erik Eliasson den 23 December 1871   utfärdade fastebref å 4 Seland i Forssmo; och blefå samma hemman, som Olof Olofsson mot 3000 rdr köpt af Erik Eliasson upbud köparen medeladt första gången 

       L i t t .   J .   §   1 8 0 .

  Härigenom göras   vetterligt det jag Eric Eliasson uplåter och försäljer till Wermlänningen Olof Olofsson mitt genom köp af min Fader förvärfade Hemman I Forsmo by af Ramsele socken 4 selands skatt med dertill hörande Hus och jord som derunder lydt  nu lyder och lagligen tillvinnas kan uti hvilket köp äfven inberipes den Torpslägenhet som af Hans Ersson särskildt är inköpt på tid och villkor som dennes Kontrakt omförmäler, allt emot en oss emmellan öfverenskommen köpesumma stor Tretusende, 3000, Riksdaler Riksmynt som den 1sta nästkommande Maji får tilträdas med rättigheter och skyldigheter som Hemmanet åtföljdt och följa här då Ettusende Riksdaler betalas i September 1873 och återstoden Tvåtusende Riksdaler i September 1874 allt emot 4 procents årlig ränta tils Betalning sker.

Sålunda öfverenskommit som skedde i tillkalla de vittnes närvaro i Ramsele den 23 Januari 1873.    

Bevittnas af                                Eric Eliasson   

Hendric Ingelson                                Forsmo Säljare 

Anders Ersson Evall                         Olof Olofsson (bom)  

i Krången                                 i Forsmo köpare   

Vad jag kan se ifrån de dokument som jag hittat, till nu, så är detta hemmanet som sedan kom att gå vidare i släkten och finns kvar i släkten även idag även om en hel del av skogen har sålts under åren.

Mer om min farfars farfar finns här och här.

Bouppteckning från Tara

Här kommer inledningen av bouppteckningen efter min morfars mor. Hon dog 1951 och på Arkiv Digital kan man hitta bouppteckningar ända upp på 1950-talet. Enkelt är det att få fram också då man kan söka på namn. Bara att prova med era egna förfäder.

Nr. 123/1952

År 1952 den 5 januari förrättades av underteknade godemän bouppteckning efter hustrun Marta Helena Selin född Sjödin från Tara i Junsele socken som född den 7 november 1879 avlidit den 20 november 1951 och såsom dödsbodelägare efterlämnat.

1. Änkemannen Johan Otto Selin med vilken den avlidne ingått äktenskap den 10 november 1901.

2. myndige sonen Jakob Hugo Selin.                Tara Junsele.

3.      -"-      Henning Selin.                Ramsele.

4.      -"-      Tage Selin.                Tara Junsele.

5.    -"-  dottern Elin Johanna Eriksson.     -"-    -"-   

6.    -"-    -"-   Gerda Teresia Johansson    -"-    -"-   

7.    -"-    -"-   Britta Linea Nord.         Ramsele.

8.    -"-    -"-   Signe Margareta Norlen. Sollefteå

9.    -"-    -"-   Ruth.          Selin.                 Tara    Junsele.

10. avlidne sonen Nils Otto Selin i gifte med Lilly Selin född Nordin efterlämnade barn

   a. Annie Selin född 1 augusti 1940 Inforsmo Ådalsliden.

11. avlidne dottern Essy Helena i gifte med Petrus Eriksson efterlämnade barn

   a. Stig Sune Eriksson född 2 februari 1933 Sollefteå.

Vid förrättningen voro personligen närvarande Änkemannen samt ovanstående uppräknade utom Petrus Eriksson som hade enligt föreliggande bevis i god tid kallats till förrättningen. 

Boet uppgavs underedlig förpliktelse av änkemannen Otto Selin samt anteknades och värderades i följande ordning.

-Tillgångar

Fastigheter Tara 2/5 i Junsele socken taxeringsvärde   8900

 Hälften i Långnäs 1/8  -"-    -"-        -"-            1050 9950

Kreatur

1 Häst 10 år             kr. 800

1 Ko 10 år             "          400

1 Ka.v 8 månader        "     150

1 Gris             "         100         1450

Redskap.

1 Tröskverk             kr     100

1 Såningsmarskin             "   200

1 Gödselspridare             "         200

1 Slottermarskin         "         100

1 Släpräfsa 1 Balansräfss         " 100            700

transport                               12100

Bouppteckningen har två sidor till.

Jag har skrivit om Märta Helena och hennes man Johan Otto i detta blogginlägg.

Ett kort av Märta Helena i yngre år och ett på äldre dagar.

 

Korten fick jag för många år sedan låna av hennes dotter Signe.

Erik Eliasson (1849-1930)

Jag fortsätter med lite mer om Forsmo, Ramsele sn. Erik Eliasson var född 1849 10/8 i Nyland, Ramsele sn som en son till Elias Nilsson (1799-1875) och hans hustru Brita Stina Ersdotter (1821-1903). Han gifte sig 1875 16/7 i Ramsele sn med Ingrid Helena Ivarsdotter. Hon var född 1847 7/5 i Lillterrsjö, Ramsele sn som en dotter till Ivar Olsson (1814-1899) och hans första hustru Sara Brita Ersdotter (1818-1858).

 Deras barn:

s. Elias född 1876 12/11 i Nyland, Ramsele sn, död där 1877 11/4.

s. Ivar Efraim född 1878 31/1 i Krången, Ramsele sn, död där 1878 16/4.

d. Sally Christina född 1879 12/4 i Krången, Ramsele sn. Gift 1899 med Per Erik Persson Brager (1872-1945). Hon avled 1950 20/11 i Luleå stadsförsamling, Norrbottens län.

d. Katarina Erika född 1885 25/12 i Nyland, Ramsele sn. Gift 1912 med Karl Albert Natanael Pettersson (1884-1963). Hon dog 1968 31/3 i Kristinehamn sn, Värmlands län.

Erik var först dräng i Nyland för att 1870, av sin far, köpa ett nybygge på 4 seland i Forsmo, Ramsele sn. Avtalet skrevs under 18/7 1870. Oklart när han flyttar dit för i husförhörslängden ser det ut som han flyttar från Nyland till Forsmo i samband med att de påbörjar en ny husförhörslängd 1874. Där står det att han flyttar tillbaka till Nyland 1874 9/11. Det är samma dag som min farfars farfar Olof Olofsson flyttar in till sidan men enligt köpeavtal så säljer Erik till Olof redan 1873 23/1.

Erik bor i Nyland när han gifter sig och då skrivs han som arbetare. 1877 flyttar familjen till Krången, Ramsele sn men redan 1880 flyttar de tillbaka till Nyland. Makarna flyttar till ålderdomshemmet 1929 och där avlider Erik 1930 18/7 och hustrun 1931 30/6. 

Gott Nytt År!

Kul att ni följt min blogg under 2023 och jag hoppas ni fortsätter med det även nästa år. Jag säger Gott slut på 2023 och Gott Nytt År 2024 med detta kort 

Kortet är 117 år gammalt och från samma år som min mormor föddes. Skickat som ni kan se från Pär och Märta Lidén till brodern Zakarias och hans hustru Anna, min mormors far och mor.

En månad med Forsmo

Jag har nu skrivit om Forsmo under hela denna månad och kommit en liten bit på vägen att berätta om byn från nybygge till skattehemman. Finns mycket mer att berätta och jag hoppas någon dag kunna skriva en bok om byn. Hoppas ni haft nöje att läsa lite om byn. Under tiden jag skrivit inlägg har jag insett att det finns en hel del forskning kvar att göra och en hel del dokument att ta fram från bland annat domböcker. Får bli någon resa till Landsarkivet och fixa.

Här är en bild från husförhörslängden då min farfars far och hans föräldrar finns med.

Tar en paus nu med Forsmo men ni får gärna skicka berättelser och kort till mig som har kopplingar till Forsmo. 

Per Persson (1824-1900)

Per Persson var född 1824 25/8 i Mårdsjö, Fjällsjö socken som en son till Per Mattsson och hans hustru Anna Persdotter. Han gifte sig 1848 9/7 i Ramsele socken med Märta Lisa Andersdotter. Hon var född 1823 13/5 i Stenvikstrand, Ramsele socken som en dotter till Anders Mattsson och hans hustru Katarina Persdotter. Makarna bodde först i Stenvikstrand för att 1850 flytta till Mårdsjö. Där skrivs han som bonde. Familjen flyttar 1866 till Forsmo och Per skrivs först som nybyggare, sedan arbetare och inhyses. Märta Lisa avled i Forsmo 1900 2/6. Per avled i samma by 1900 29/10. 

Deras barn:

d. Anna Katarina född 1850 26/11 i Mårdsjö, Fjällsjö sn, död där 1851.  

s. Per Anton född 1852 16/1 i Mårdsjö, Fjällsjö sn, död där 1852 och begraven 12/4.

d. Anna Märta född 1855 26/8 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1876 med Anders Persson Rehn (1839-1892) Omgift 1895 med Anders Burman (1843-1909).

s. Per Mattias född 1860 1/10 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1888 med Märta Karolina Ersdotter (1857-1931). Familjen bodde i Forsmo till 1900 då de flyttade till Hocksjön, Ramsele socken.

d. Kristina Margareta född 1865 18/4 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1885 med Per Jonas Jönsson Strömqvist.

s. Erik Anton född 1869 11/9 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1893 9/10 i Ramsele sn med Margareta Johanna Sjölander. Han dog i Forsmo 1898 21/11.

Farmor brukade prata om Perperstorpet och det skulle kunna vara denne Per Persson hon menade. Det fanns (finns kanske kvar även idag) en grund mellan farmors och Teodors som jag var och tittade på någon gång.

Hans Ersson Näslund (1823-1906)

Torpet i Forsmo, Ramsele socken, första ägare var Hans Ersson Näslund. Han var född 1823 13/12 i Imnäs som en son till Erik Hansson (1793-1868) och hans hustru Anna Greta Göransdotter (1800-1892). Han gifte sig 1855 7/10 i Ådals-Liden socken med Anna Helena Andersdotter. Hon föddes 1827 i Nordanåker, Edsele socken som en dotter till Anders Hansson (1803-1866) och hans hustru Märta Lena Jonsdotter (1796-1874). I födelseboken finns varken födelse eller dopdatum inskrivet och hon är inskriven som Anna Lena, i husförhörslängden som börjar 1828 står december. Senare i husförhörslängderna står den 2/12 inskrivet som födelsedatum. Makarna bor först i Imnäs, Ramsele socken för att sedan flytta till Forsmo. 1871 förs de över till förteckning över obefintliga men det finns också notering om att de flyttade till Skön socken och byn Målås. Där avlider Hans 1906 28/7 och hustrun avlider 1914 7/3 i Skönsberg, Skön socken. 

Deras barn:

s. Erik Olof född 1856 9/1 i Moflo, Ådals-Liden socken, död i Imnäs 1856 23/5.

d. Anna Karolina född 1857 7/4 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Anders Peter född 1859 18/10 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Erik född 1862 7/1 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Hans Olof född 1864 27/6 i Forsmo, Ramsele socken.

s. Johan Viktor född 1866 11/8 i Forsmo, Ramsele socken.

s. Jonas Alfred född 1870 15/2 i Forsmo, Ramsele socken, död mantalskriven där 1870 1/11 men notering finns om att han dog och begravdes i Skön sn.

Ingen av barnen blev alltså kvar i byn. 

Envishet kostade fyra livet

I mitt förra blogginlägg så berättade jag om Johan Edfors som under en tid var ägare till 4 seland i Forsmo, Ramsele sn. Han avled av lunginflammation och Paul Lundin har nämnt honom i en berättelse i boken "Sanningar och sägner från Ådalsliden". Här kommer berättelsen.

"Envishet

Detta är skildringen om huru onödig envishet kom att kosta fyra människor livet. Och vi går tillbaka till den mulna och blåsigt kalla höstdag den 5 oktober 1885 då nybyggaren Hans Olof Näslund i nybygget Sågstället i Salsjö skickade iväg sin nioårige son Henrik Olof med korna uppåt Norra Salsjöhöjden, där familjen hade vallningsrätt av bönderna i Forsås till vars marker också nybygget hörde.

Vid elvatiden kom Henrik Olof tillbaka med korna ty det hade börjat regna, ett kallt strilande regn som jämte den pinande blåsten gjorde det högst olustigt att vistas ute. Men när en timme gått tillända såg det ut att bättra sig med väderleken; det blev stora revor i molntäcket, solen blinkade fram och blåsten avtog.

Nu påyrkade fadern, Hans Olof, att sonen skulle passa tillfället och åter gå ut med korna. Det gällde att utnyttja betet i det längsta, ty sommaren hade varit dålig i skördehänseende, och den kyliga hösten tydde på att också vintern skulle bli både kall och lång.

Modern bönade och bad och ansåg att den lille getaren borde få stanna hemma. Dagen var redan långt liden och luften kylig och kall fast regnet upphört. Men det var nu som den olyckssaliga envisheten kom fram - fast envis hade Hans Olof Näslund alltid varit. Pojken skulle gå - hade han sagt de så var det bara att lyda. Och nioåringen gick, tog korna och sin getarstav och gick för andra gången på samma dag uppåt Norra Salsjöhöjden. Lovade modern innan han gick att vara hemma innan mörkrets inbrott.

Men tyvärr kom ingen Henrik Olof. Mörkret kom sakta smygande och korna kommo i samlad tropp men inte gossen. Strax före skymningen hade vädret åter försämrats. Vinden hade ökat och det regnade åter, ännu mera intensivt än på förmiddagen.

Fadern gick en sväng uppåt höjden men det var inte mycket man kunde göra ty mörkret borttog alla möjligheter. Han hojtade och ropade visserligen men det gav inga resultat. Henrik Olof lyste med sin frånvaro. Dagen efter så fort dagningen kommit, samlades man inom byns fyra gårdar till gemensam skallgång. Det hade upphört att regna men vädret var fortfarande blåsigt och kallt. Men även nu gav sökandet inget resultat och tidigt på morgonen den andra dagen skickades bud till kommunalnämnds- ordföranden med begäran om allmän kommunal skallgång. Och det var nu under den vecka som följde som skallgången gick, som tre av deltagarna ådrogo sig lunginflammation och avledo alla tre. Ty det kalla höstregnet hade åter satt fart och detta i samband med den pinande blåsten utsatte deltagarna för hårda fysiska strapatser. De tre som avledo voro två bröder från Sundmo, Erik Petter Zachrisson Sundkvist och Nils Olof Zachrisson Sundelin samt deras svåger Johan Philipsson Edfors i Forsås. Alla tre voro mellan 43 och 48 år.

Nu hör till historien att samma kväll som Henrik Olof försvann så skall några jägare ha kamperat i Garfvar fäbodarna i Långmyrdalen nordost om Salsjö. Andra versioner uppger platsen som Holmstrands fäbodar. I varje fall hade man efter maten roat sig med att berätta vitterhistorier, och gubbarna blevo så pass uppskrämda att de satte haken för dörren. Nu lär något senare vid läggdags när stormen tjöt som värst, bultningar ha förmärkts på dörren samtidigt som karlarna tyckte sig höra som ett barns gråt. Men de tänkte på vittror och skrömt och vågade ej öppna. Men nu tror man att det kan ha varit den lille getargossen som klappade på, och hade jägarna då öppnat hade de utan tvivel räddat livet på gossen.

Nu blev det så att först tre år efter försvinnandet hittade man liket efter Henrik Olof ute på en myr på Holmstrands byaskog, tre fjärdedels mil från hemmet. Hans kläder voro upphängda i en martall intill och endast underkläderna hade han på sig. Liket var ovanligt nog skyddat för vilda djurs åverkan."

Johan Filipsson Edfors (1839-1885)

En som fanns med i Laga skifte för Forsmo, Ramsele socken men inte verkar ha bott i byn är Johan Filipsson Edfors. Han var född 1839 28/4 i Forsås, Ådals-Liden socken som en son till Filip Johansson (1796-1884) och hans hustru Sara Ersdotter (1803-1881). Johan var en bror till Erik Petter Lidfors och fick också köpa fyra seland av honom i Forsmo. Han gifte sig 1871 16/4 i Ådals-Liden socken med Inga Magdalena Andersdotter. Hon var född 1845 27/5 i Forsås, Ådals-Liden socken som en dotter till Anders Hansson (1812-1845) och hans hustru Anna Persdotter (1806-1874). Innan de gifte sig fick Johan fastebrev 1868 21/2 på Forsås nr 2, Ådals-Liden sn om 4 1/4 seland. Där bodde han och skrivs som bonde. Johan avled där 1885 21/10 och dödsorsaken var lunginflammation. Han verkade vara en förmögen man och efterlämnade vid sin död saker och fodringar till ett värde på över 22000 riksdaler. Det skulle idag motsvara nästan 1,6 miljoner kronor. Hemmanet övertogs av hans arvingar, syskon och syskonbarn, medan hustrun fick lagfart 1889 26/10 på ett utbrutet torp från hemmanet. Hon skrivs som torpare och födorådstagare. Torpet sålde hon 1907. Inga Magdalena avled i Forsås 1916 12/2 och dödsorsaken anges vara lungblödning.

Hustruns oäkta barn:

d. Anna Margretha född 1868 30/5 i Häxmo, Ådals-Liden socken, död där samma dag.