Här kommer en av de berättelser som finns i boken. Exempel på vad ni får om ni köper boken.
En träsnidare får rätt (till slut)
Salomonstorp
Dorotea Salomonsson, Dea kallad, föddes 1853 i Vallen och började snida redan som sjuåring. När hon i tonåren fick jobb hos en kyrkvärd blev hon vän med dennes dotter och det sägs att flickorna ägnade all sin fritid åt att tälja. När Dea gifte sig med Elias från Tarasjöberg försökte paret utan framgång försörja sig på hantverksarbete, men fick istället gå mellan gårdarna för att söka bostad och arbete, trots att de hade tio barn. De bestämde sig för att bygga ett enkelt hus på statens mark, vilket inte var tillåtet och kronofogden rev huset. Paret Salomonsson byggde upp det igen och igen, och det sägs att när Dea såg rivningsstyrkan komma la hon en duk på en sten och hälsade dem välkomna in i hennes nya kök.
År 1913 vandrade Elias till Stockholm för att informera riksdagsmännen om sina erfarenheter som nybyggare i Ångermanland. När han kom hem hade han med sig rätten att bygga på statens mark och en summa pengar som riksdagsmännen samlat in. Historien fick uppmärksamhet i media, där Elias kallades Tarasjömannen. När paret äntligen fick ett hem började Dea Salomonsson tillverka träfigurer av fyrfota djur, ett hantverk som var mycket omtyckt. Hennes liv slutade dock olyckligt då hon tog med sig en gryta glödande kol in i sin jordkällare och dog av kolmonoxidförgiftning. Platsen där paret Salomonsson en gång uppförde sitt hus kallas idag Salomonstorp.
I tidningen Arbetet den 3 februari 1914 kan man läsa denna artikel om Elias.
Tarasjömannen stannar på kronoparken.
Elias Salomonsson i Tarasjö har nu undertecknat ett av de kontrakt, som förelagts honom av domänstyrelsen. Kontraktet rör sig om upplåtande på 10 år av 6,10 hektar odlingsjord på den del av Tarasjönäsets kronopark, som Salomonsson nu bebor mot en årlig arrendeavgåld av 20 kr. I upplåtelsen ingår också rätt till avgiftsfritt bruk av torr- och vindfälld skog eller avfall från timmeravverkning till virke, vedbrand, stängsel, broar och täckdiken, allt dock först efter jägmästares utsyning. Dessutom äger Salomonsson rätt till fritt bete på kronoparken för vinterfödda häst- och nötkreatur.