Lars Larsson Rydstedt (1828-1905)

Skrev ju igår om det som jag tror kan vara den förste värmlänningen i Ramsele Lars Larsson Rydstedt. Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Han kom till Ramsele och Vallen i november 1858 enligt inflyttningslängden men enligt husförhörslängden har han notering om nattvard redan 4/7 1858. Han gifte sig 1859 5/1 i Ramsele med Sara Lisa Danielsdotter. Hon var född 1828 19/9 i Vallen, Ramsele sn som en dotter till Daniel Pehrsson (1798-1875) och hans hustru Brita Pehrsdotter (1797-1767). Mer om hennes föräldrar finns här.   

I vigselboken står det:

Drängen Lars Larsson från Wermland nu tjenande i Wallen och pigan Sara Lisa Danielsdotter i Böhlen. Vigda af P. Söderholm P.L.

Till att börja med bor makarna hos Sara Lisas föräldrar men ganska snart flyttar de till Finnforsen, Ramsele sn där Lars skrivs som nybyggare och här dyker efternamnet Rydstedt upp för första gången också. 

Sara Lisas dotter före vigsel:

d. Brita Maria Rydstedt            (1858-1945)

Makarnas gemensamma barn:

s. Daniel Peter Rydstedt            (1859-1939)

d. Sara Christina Rydstedt        (1861-1932)

d. Anna Cajsa Rydstedt             (1863-1931)

d. Märtha Johanna Rydstedt    (1866-1944)

d. Lisa Margretha Rydstedt      (1869-1947)

s. Lars Johan Rydstedt              (1872-1928)

Makarna bor kvar i Finnforsen och Lars titel ändras med åren från nybyggare till landbonde, arrendator, torpare och födorådstagare. Lars avlider i byn 1905 10/2 och Sara Lisa bara dagar efter 1905 20/2 och de begravs tillsammans den 5/3.   

Första värmlänningen?

Min farfars farfar kom från Gräsmark i Värmland. Han kom upp till Forsmo, Ramsele sn på 1870-talet och tog upp ett nybygge där. Försigkommen måste han ha varit för han köpte ett hemman för 3000 riksdaler riksmynt och sålde sedan avverkningsrätten på 25 år, väl definierat vad vad som fick fällas, för 5000. Till skillnad mot många andra så verkar han ha vetat vad skogen var värd. Mera om honom finns här och här. 

Jag har alltid undrat varför så många från Värmland flyttade till västra Ångermanland? Varför just dit? Vem kom först? För någon måste väl varit först och sedan skrivit brev hem och talat om hur bra det var och lockat upp flera.

I artikeln Arbetsvandring blev räddningen för fattigbygdernas folk kan man läsa följande: 

"1800-talets kraftiga befolkningsökning tvingade ut många från fattigbygder på vägarna. Från främst Värmland, Småland och Dalarna vandrade folk långa sträckor för att säsongsarbeta på betfält, bruk eller byggen – eller, som på bilden, på Skansen."

"De ofta små och magra gårdarna i skogsbygderna gav inte tillräcklig avkastning för ett drägligt liv åt alla som föddes och växte upp där. För dem som valde att inte emigrera blev säsongsarbete i andra delar av landet en utväg. Arbetsvandringar förekom över hela Sverige, men störst var omfattningen från Värmland, Småland och Dalarna.

Till att börja med handlade det mest om jordbruksarbete. Redan under medeltiden var det vanligt att män från de kringliggande landskapen sökte sig till slättbygderna i Skåne, Västergötland, Östergötland, Sörmland och Uppland för att delta i tröskningen under sensommaren och hösten. Betalningen gavs ofta i säd, som tryggade överlevnaden under vintern."

"Från 1850-talet och framåt blev skogsindustrin i Norrland det viktigaste arbetsfältet för säsongsarbetare från Värmland. På några årtionden framåt tredubblades exporten av sågat virke.

Före motorsågarnas och de stora skogsmaskinernas tid, var skogs-bruket mycket arbetskrävande. Timret skulle fällas för hand med yxa och såg, köras med häst till åar och älvar på vintern för att på våren och sommaren flottas till sågverken vid kusten. Och under den korta isfria säsongen var det bråda dagar med att lasta exportvirket på fartyg i hamnarna."

Den förste värmlänningen som jag genom inflyttningsböcker lyckats lokalisera som först till Ramsele sn är Lars Larsson Rydstedt. Han finns noterad som inflyttad till Vallen, Ramsele sn den 16/11 1858. Noterat är då att han kommer från Wermland och han heter Lars Larsson. Det skulle kunna vara någon från Värmland som kommit tidigare men som antingen kommit innan inflyttningslängderna började 1853, inte noterats korrekt i första längden eller kommit från någon annan församling och inte direkt från Värmland.

Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Maria var troligen av svedjefinnesläkt då hon var en dotter till Isak Henriksson Kauttoinen och hans hustru Maria Henriksdotter Novilainen. Hon hade varit gift en gång tidigare och Lars Elofsson gifte om sig med Märta Olofsdotter (1816-1901) och totalt har jag hittat fjorton barn i familjen men flera dog unga. 

I husförhörslängden i Gräsmark står att Lars flyttar till Ramsele i Ångermanland 1857. Han finns inskriven i utflyttningslängden i Gräsmark med nr 92 och är utflyttad 1857 24/11. Det är nästan ett helt år innan han skrivs in i Ramsele. Enligt husförhörslängden har han i alla fall en notering om nattvard redan 4/7 1858 så det troliga är att han varit i Ramsele lite innan de registrerade inflyttning i inflyttningslängden. 

Vindkraft på Ranasjöhöjden

För flera år sedan, måste varit 2014 eller 2015, var jag på ett möte i Forsnäs gamla skola där den första informationen eller samrådet kom om planerna att sätta upp vindkraftverk på Ranasjöhöjden, Ramsele sn. Det var Nordanvind AB som var där och informerade som vindkraftsprojektör och han som pratade härstammade från Ådals-Liden sn. Han var med andra ord på hemmaplan och skulle försöka övertyga församlingen hur bra planerna var och att det skulle genereras arbetstillfällen och pengar till bygden. Han pratade om att det skulle kunna generera flera hundratusen kronor till bygdeföreningen som de skulle kunna använda för att göra något bra för byn. Trots den moroten blev det rätt intensiva diskussioner om det var bra eller dåligt. Ganska snart märktes det att det fanns deltagare som både var för och de som var emot och det blev häftiga diskussioner. 

Det har gått flera år sedan detta möte och det har varit många turer fram och tillbaka med samråd, överklaganden, beslut från olika myndigheter och andra diskussioner, en del finns att läsa i länkarna nedan som går till artiklar som varit i lokaltidningen Tidningen Ångermanland. 

Men nu är de igång och bygger och på bilden ovan som är tagen från Ramsele hållet, mot Ranasjöhöjden, kan man se fyra vindkraftverk av de totalt 40 stycken som det skall bli när allt är klart. Ett tiotal av dessa är nu påbörjade och arbetet fortsätter. Sedan skall träd fällas för att stora kraftledningar skall kunna byggas innan de kan gå igång och producera ström som kan gå till södra delen av landet där behovet är som störst. Här nere är det stort behov av el men här säger kommunerna nej till vindkraftverk fast det finns områden med bra förutsättningar. Det kan jag tycka är lite märkligt. Så jag hoppas verkligen att byarna runt Ranasjöhöjdens vindkraftspark får en rejäl ersättning för elen som produceras så att det inte blir på samma sätt som när älvarna i Sollefteå kommun byggdes ut och vinsterna hamnade utanför kommunen.

Det som syns från Forsnäs för tillfället är bara en liten bit av ett blivande vindkraftverk och tids nog får vi veta vad som kommer synas och höras från byarna Sundmo, Forsnäs, Forsmo och Imnäs när allt är klart.

 

Artiklar om projektet och vindkraft i Sollefteå kommun i Tidningen Ångermanland:

Ny vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Vindkraft överklagad – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Försvaret säger jag till vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nu räcker det med vindkraftparker – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Boende överklagade förgäves – ja till vindkraft utanför Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Klartecken för 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden – fastighetsägarnas överklagan avslås – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

INSÄNDARE: Vår livsmiljö har blivit en handelsvara – vindkraftsbolagen roffar åt sig marken – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Sollefteås näringsliv ska lyftas under kommande vindkraftsprojekt: "150 olika branscher berörs" – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)