Med denna bild och enligt månadens tema önskar jag er en God avslutning och Gott Nytt År!
Bilden är tagen i Imnäs och på den finns min farmors föräldrar Hinke (som skulle fyllt 148 år igår) och Inga Karolina. Hennes mamma och syster finns också med samt farmors fyra äldsta syskon.
Jag går vidare på min egen släkt och har då kommit fram till Erik Olofsson som jag nämnde i förra inlägget. Han var född 1714 eller 1715 i Imnäs som en son till Olof Davidsson och hans hustru Karin Ersdotter. Mer om dem finns här. Men Erik blev troligen fosterbarn hos sin morbror och hans fru och tog över deras hemman cirka 1744 för att sedan ha det i över 40 år.
Erik gifte sig runt 1742 med Anna Eriksdotter. Hon var född 21/2 1721 i Ovanmo, Ramsele sn som en dotter till Erik Ingelsson och hans hustru Barbru Hindricsdotter.
Deras barn:
s. Olof föddes 15/11 1744 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1778 med Annika Pehrsdotter 1748-1827. Han övertog halva hemmanet och dog i Imnäs 13/7 1825.
d. Barbro föddes 9/3 1746 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1773 med Michael Ersson 1739-1795 och en andra gång 1798 med Daniel Danielsson. Hon dog 21/5 1830 i Bölen, Ramsele sn.
d. Karin föddes 2/3 1748 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1778 med Erik Kristoffersson 1737-1816. Han var också bonde i Imnäs på hemman nr 4. Karin dog där 29/4 1829.
s. Erik föddes 19/3 1753 i Imnäs, Ramsele sn och dog i samma by bara tre månader gammal i koppor.
s. Erik föddes 24/11 1763 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1785 med Sara Hindricksdotter 1757-1840. Han tog över den andra halvan av hemmanet och dog i Imnäs 6/2 1816.
Erik Ersson tog över hemmanet efter sin svåger Olof Davidsson. Erik var född i Imnäs, Ramsele sn och döptes 1692 21/12, Han var en son till Erik Andersson så hemmanet fortsatte i släkten.
Han var gift med Anna Pärsdotter men så mycket information finns inte om dem. Troligen så hade de Olof Davidssons son Erik som fosterson.
God Jul allihopa.
Och ett litet ljus tänt och en extra tanke till de som inte finns med oss längre.
Olof föddes förmodligen i Imnäs och blev bonde där omkring 1715. Några år innan hade han gift sig med bondedottern Karin och de bosatte sig på hennes föräldrahem. Där bodde de fram till 1728 då de flyttade till Vallen, Ramsele sn. Olof finns med där från 1729 under Vallen nr 2. Erik Ersson tog över hemmanet i Imnäs och han var förmodligen en bror till Olofs hustru Karin.
Mantalslängden 1728.
Olofs och Karins barn:
s. David född cirka 1713. Han blev senare bonde i Vallen och dog där 1780. Gift med Margareta Israelsdotter 1719-1796.
s. Erik född cirka 1715. Bonde i Imnäs och dog där 1794.
d. Anna döptes 1718 9/3 i Imnäs, Ramsele sn. Vet inget mer om henne.
d. Karin döptes 1721 29/1 i Imnäs, Ramsele sn. Gift med Jon Olofsson 1714-1784. Hon dog 1803 3/3 i Holme, Ramsele sn.
d. Segrid döptes 1724 7/5 i Imnäs, Ramsele sn. Gift med Anders Bertilsson 1713-1785. Hon dog 1808 25/12 i Ovanmo, Ramsele sn,
s. Olof föddes 1727 11/10 i Imnäs, Ramsele sn. Hna var gift med Lisa Nilsdotter 1732-1779. Död 1800 26/2 i Flyn, Ramsele sn.
s. Johannes föddes 1731 24/8 i Vallen, Ramsele sn. Han var gift med Brita Pärsdotter 1732-1822. Han dog 1822 23/1 i Vallen, Ramsele sn.
Karin dog i juni 1750 i Vallen, Ramsele sn och Olof dog i samma by 1767 och begravdes 4/10. Dödsorsaken var blodstörtning.Första noteringen som jag hittat om Erik Andersson är i Imnäs MTL 1683. I domboksavskrifterna så framgår det att han kommer från Ramneå, Edsele och har flera bröder i Ramsele och Edsele. Hur han får tag på hemmanet i Imnäs har jag inte lyckats hitta. Det finns noteringar om att en Johan Andersson från Ramneå 1677 begärde lagfart på ett hemman i Imnäs som han var bördig till. Möjligen är detta Eriks bror och att han sedan sålde vidare till Erik.
Erik får i alla fall två barn i byn. Hustruns namn finns inte med men enligt Menkers register skall hennes namn varit Anna och hon har levt ca 1651-1734. Det finns en Anna i dödboken men jag har inte kunnat bekräfta kopplingen där.
Eriks barn:
d. Karin döpt 1691 6/1 i Imnäs, Ramsele sn.
s. Erich döpt 1692 21/12 i Imnäs, Ramsele sn.
Här finns Erich Andersson med under Imnäs nr 2. Där ser man också att det finns streck i rutorna för man, kvinna, en dotter och en son samt en måg. Mågen borde vara Olof Davidsson och han tar också över Imnäs nr 2 från 1715 och gifte sig runt 1713 med Erichs dotter Karin.
Jag har tittat lite i födelseböckerna från de de startat och där har jag tidigare visat den första notisen från Imnäs. Nu har jag letat fram syskonen till det barnet Mahlin. Det finns bara fadern noterad och det var Erich Eliaesson. Några årtal på honom har jag inte lyckats hitta men första gången som jag hittar honom i mantalslängden är 1687, längderna 1685 och 1686 finns inte digitalt och 1684 finns han inte med men 1685 får han barn i byn. Han finns sedan med fram tom 1720 för att vara borta 1721 då en Nils Eliasson verkar ha tagit över hans gård.
d. Mahlin döpt 1685 4/10
d. Brita döpt 1686 24/10
d. Karin döpt 1688 9/9
s. Inget namn nöddöpt 1691 /11. Möjligen dödfödd.
d. Elisabetha döpt 1692 10/6
d. Günnil född 1695 29/7 döpt 2/8.
I Menkers bok finns också en son Israel med men när man tittar i födelseboken så står det att fadern är Erich Erichson i Imnäs.
Födelseböckerna är inte kompletta fram till början av 1700-talet och där blir det sedan en större lucka fram till 1717 när det finns mera regelbundna noteringar. Död- och begravningsboken börjar först i mitten av 1720-talet och där hittade jag en notering 1730 att Erich Eliasson i Imnäs dött och begravdes den 8/2. Finns tyvärr ingen åldersuppgift.
Idag har jag övergått till mantalslängder och tittat på dessa ungefär vart femte år mellan 1720 och 1741. Några hemmansbyten under den tiden men också en som haft sitt hemman under dessa drygt 20 år.
Fortsätter med några sista notiser från domböcker.
1729
Gamla pigan Kerstin Jonsdotter ifrån Sunnansjö och hennes förmyndare, Eric Bertilsson ifrån Terrsjö, berättar att hustru Anna Mattsdotter skall till hennes mans, framlidne Johan Anderssons brodersdotter och Olof Davidsson i Imnäs hustru, Karin Ericsdotter, sålt och upplåtit hemmanet 5 1/2 seland i Vallen. Uppviste ett 17/3 1656 utgivet dombrev, varav finnes att Israel Jonsson i Terrsjö av dessa 5 1/2 seland på Vallen ägt 1 3/4 seland, och nämnda piga nu söker hela hemmanet inbörda och lösa. Olof Davidsson svarade att Israel Jonssons sonbarn Jon Jonsson, Johan Anderssons förra hustru Märit Jonsdotter och hustru Karin Jonsdotter, blivit av Johan Andersson utlösta, men intet deras syster, berörde piga Kerstin Jonsdotter, varför Tingsrätten 1718 resolverade, att Kerstin Jonsdotter bör njuta betalning för sin arvslott, som är 1/5 av 1 3/4 seland. Parterna förliktes härefter.
1730
Anders Isacsson ifrån Ramnå giver lageligen tillkänna, att hans föräldrar med döden avgått, och begärer att Rätten ville till målsmän för hans tvenne oförsedda systrar, Kerstin och Karin Isacsdöttrar, förordna deras syskonbarn Pehr Johansson i Mo och Eric Ericsson i Imnäs.
1741
Christopher Abramsson i By har såsom förmyndare för salig Bertil Anderssons i Näs barn, låtit instämma dess änka, Margareta Jönsdotter, för det hon för länge uppehållit med inventarieupprättande efter bemälte sin man, som avlidit i förlidne juli månad. Hustru Margareta påstod, att Abraham aldrig förordnats till barnens förmyndare, och ville såsom förmyndare till barnen ha dessas syskonbarn, Ingel Ericsson i Terrsjö och Eric Ericsson i Imnäs.
Ransakades om resterande Kronotionde för åren 1716 - 1728, varför kyrkovärdarna från dessa år hade instämts: För Eric Bertilsson i Terrsjö svarade sonen Ingel Ericsson. Nils Olofsson var själv tillstädes. För Jon Ericsson i Backe, Ramsele, svarade sonen Eric Jonsson. Olof Davidsson i Imnäs var själv tillstädes. För Hindric Eliasson i Viken svarade dottern Anicka Hindersdotter. För Ingel Andersson i Lungsjön svarade sonen Anders Ingelsson.
1751
Efter stämning äskade Pehr Isacsson från Holmstrand bördsrätt eller avträde för sitt farfaders, Eric Johanssons, hemman om 9 seland i Ovanmo, som kärandens farbroder, Ingel Ericsson, och efter hans dagar, även avlidne sonen Eric Ingelsson besuttit, vilken sistnämndes änka, hustru Barbro Hindricsdotter, och hennes mågar, Anders Bertilsson i Ovanmo och Eric Olofsson i Imnäs, häröver sig icke uti svaromål ville inlåta, innan någon förmyndare för hennes ännu oförsedda dotter, Brita Ericsdotter, även tillsatts. Men uppviste icke desto mindre till förklaring 1708 års den 2 maj efter farfadern Eric Johansson hållne invaentarium, varvid befinnes att alla syskonen överenskommit, att Ingel Ericsson skulle till dem utbetala för 8 seland jord emot besittningsrätten, samt att Ingel Ericsson till hustru Anna Pehrsdotter i Holmstrand betalt 60 daler kpmt för hennes avlidne mans, Isac Ericssons andel, vilka ock voro Pehr Isacssons föräldrar.
1753
Anhöll Anders Bertilsson i Ovanmo om biträde av sin avlidna hustrus, Karin Ericsdotters, fränder Israel Israelsson i Sandviken och Eric Olofsson i Imnäs, att tillvarata de omyndiga barnens rätt.
Mera avskrifter från domboksavskrifterna (alltså inte kollat i originalkällan).
1723
Pigan Malin Abramsdotter i Backe klagar genom sina målsmän Lars Andersson och Olof Davidsson, att Eric Eliasson i Rudsjö skall nästlidne 15 juli olovligen borttagit 5 famnar av hennes not. Häröver förklarar sig Eric Eliasson att han frågade Malin Abramsdotter om hon ville lämna honom berörde 5 famnar not, som hans moder, hustru Anna Johansdotter ägde, men som hon nekade därtill, så tog han intet noten. Då intet kunde bevisas, kunde ej Rätten avgöra denna tvist.
Pigan Malin Abramsdotter i Backe beklagar, att hon vid Midsommartiden 1721 mist sin fader Abraham Ingelsson, vilken andra gången varit gift med hustru Anna Johansdotter, som ännu ej avdelt Malin Abramsdotters och hennes syskons fäderne. Hustru Anna Johansdotter ålades nu lämna redogörelse för kvarlåtenskapen efter fadern.
1727
Nils Olofsson ifrån Imnäs lät första gången uppbjuda 4 seland hus och jord i Imnäs, som Nils Eliasson med sin svärfaders, Eric Eliassons i Imnäs, samtycke till honom Nils Olofsson sålt den 4/4 1727 för 90 daler kpmt.
1728
Nordankäls byamän, Olof Pehrsson, Nils Olofsson, Hindric Carlsson och Anders Larsson klaga, att Eric Eliasson i Nässjö skall på deras skog fällt en svedja om 1/4 tunnland, den han nästlidne sommar antänt, och elden därur utkommit och avbrännt tvenne tunnland röjningsskog. Eric Eliasson menar att svedjan låg på dess bys samfällta skog. Uppvistes även Hindric Carlssons skrift av den 2/1 1721 förmälandes att det starrslottstycke, som framlidne Eric Christophersson i Nässjö år 1653 pantsatt till Helge Pehrsson i Nordankäl för ett mitt tobak eller 3 daler kpmt, var belägit vid allmäningen, och av Hindric Carlsson upplåtits till Eric Eliasson såsom hörande till dess hemman i Nässjö.
I denna sak hördes dessutom Eric Eliassons farbroder, gamle Eric Eliasson ifrån Imnäs. Rätten resolverade att denna tvist ej kan avgöras förrän Eric Olofsson i Nässjö hörts, varför han skall inkallas till nästa ting.
År 1728 den 26 och 27 augusti blev Häradssyn, hållen emellan Gabriel Olofsson på Vallen, Olof Davidsson, som skall tillträda hustru Anna Mattsdotters hemman därsammastädes, Zachris Pehrsson och Änkan Elisabet Nilsdotter i Bölen å ena sidan, kärande, jämväl Sandvikens byamän Israel Israelsson och Sven Svensson å andra sidan svarande, angående deras gränsskillnad i skog och mark: Kärandenas vittnen Eric Bertilsson i Terrsjö och Ingel Andersson i Lungsjön eftersändes, och Eric Bertilsson berättade att Nämndemannen, avlidne Elias Sjulsson ifrån Viken, som bevistade och jämte andra förrättade syn den 29 oktober 1688, var svåger med Anders Israelsson, som den tiden bodde i Sandviken, och var denne Sven Svenssons moderfader.
Mera avskrifter från domböcker.
1718
Angående tvisten emellan å ena sidan Isac Andersson i Ramnå, Eric Andersson i Imnäs och Abraham Ingelsson i Backe, och å andra sidan hustru Anna Mattsdotter, Johan Anderssons änka i Vallen, om arvs utbekommande: Jon Jonsson från Fjällsjö Kyrkobord och hans ogifta syster, Kerstin Jonsdotter, anförde att Märit Jonsdotter, Johan Anderssons förra hustru, innehaft och testamenterat 3 seland av hemmanet till Johan Andersson. Uppvistes även ett dombrev från 1662 enligt vilket Johan Anderssons morbroder, Ingemar Ericsson, testamenterat 5 1/2 seland till Johan Andersson. Fanns vidare ett dombrev från 1656, utvisande att Israel Jönsson i Terrsjö haft på Vallen 1 3/4 sel. som sedermera dess barnbarn, bemälte Jon Jonsson och hans tvenne systrar, Johan Anderssons förra hustru Märit, tillika med hustru Karin och bemälte pigan Kerstin Jonsdotter till arvs fallit.
1721
Olof Davidsson ifrån Imnäs fordrar på sina och sina syskons vägnar av deras faderbroder och fordom förmyndare, Elias Eliasson i Nässjö, reda och räkenskap för deras arv efter fadern, framlidne Elias Davidsson [sic] i Nässjö samt hans hustru. Elias Eliasson framlägger byteslängden av den 29/10 1686, då Elias Davidsson emellan barnen lät dela sin egendom, undantagandes en säng värd 12 daler, 2 st kor för 20 daler och 4 småkreatur för 1 daler, varefter Elias Davidsson levat till våren 1697 och hustrun till år 1700, och att så kärandenas faders, David Eliassons, arv kvitterats den 30/9 1701.
I avskriften står det Elias Davidsson på två ställen men det borde vara David Eliasson.
Länsmannen Eric Abramsson berättar att Olof Pehrsson, Nils Olofsson, Hindric Carlsson och änkan Sara Olofsdotter i Nordankäl, Eric Eliasson och änkan Karin Pehrsdotter i Krånge, Nils Eliasson och änkan Brita Ericsdotter ifrån Imnäs, Johan Pehrsson och Eric Ingelsson i Ovanmo, Nils Nilsson och Pehr Pehrsson ifrån Sel, Ingel Andersson i Lungsjön, Eric Bertilsson i Terrsjö, änkan Anna Mattsdotter och Gabriel Olofsson i Vallen, Pehr Påhlsson och änkan Elisabet Ericsdotter i Bölen, Sven Svensson och Israel Israelsson i Sandviken, Anders Pehrsson i Flyn, Göran Jonsson i Tåsjö, Pehr Olofsson och Påhl Carlsson i Orrnäs, vilka varit till Härnösands marknad nästlidne, stämda att leverera smör, skola försuttit stämningen, varför Länsmannen på denna plikt begär. Då de dock ej voro instämda i laga tid, kunde ej Rätten ransaka härom.
1722
Knut Andersson ifrån Backe angav att hans granne, sedermera avlidne Abraham Ingelsson skall ifrån det kronohemman Knut Andersson Åbor, för en tid sedan sålt till Matts Påhlsson i Rudsjö en gammal stuga med spis samt ett häbre. Krävde nu betalning av Abraham Ingelssons dotter, pigan Malin Abramsdotter. Då förmyndare ännu ej tillsats för Malin och hennes syster Karin, förordnades Olof Davidsson i Imnäs och Lars Andersson i Rudsjö, varefter ålades dem att göra rätt i denna sak.
Liksom alla andra texter från domböcker som jag skrivit av så är det just avskrifter och inte kontrollerade mot originalböckerna.
Har nyss tittat klart på kvällens hockeymatch på TV mellan MoDo och Tingsryd. Det satt hårt åt idag. Inget riktigt bra spel i första perioden, lite bättre i de två senare. Tingsryd tog ledningen två gånger i första och sedan blev det en mållös andra period och sedan gick det bara två minuter drygt in i tredje innan min favorit gjorde 2-2.
Sebastian Ohlsson tycker jag verkligen går till jobbet varje dag och kämpar och sliter, åka skridskor kan han verkligen och idag fick han slå in ett mål också. Dessutom så höll han på att göra ett till men det slutade med att han själv hamnade i målburen.
Matchen gick till förlängning och där avgjorde Lukas Wernblom. Andra och sista matchen för honom innan han ska tillbaka till Malmö. Ganska osynlig i övrigt men så slår han till när det behövs som bäst. Disciplinerad har han varit den här gången så han får gärna komma tillbaka.
Då var det femton raka vinster och nu fattas bara en för att det skall bli tangerat rekord med Timrå.
Här kommer flera noteringar från domboksavskrifterna för Imnäs.
1704
Presenterades ett inbördes testamente emellan Johan Andersson i Vallen och hans hustru Märit Jonsdotter, den senare nu avliden. Mot testamentet protesterade hustruns broder, Jon Jonsson i Imnäs.
Tvist emellan Jon Jonsson i Imnäs, kärande, och Jon Jonsson i Vängel, svarande, angående inbörden av 6 1/2 seland hus och jord i Vängel. Jon Jonsson i Imnäs ville inlösa den jord i Vängel, som modern, hustru Märit, sålt till Jon Jonsson är 1676, då barnen voro omyndiga. Jorden hade varit hustru Märits fäderne, och som hon frivilligt sålt, varför Rätten ej kunde bevilja Jon Jonssons begäran.
1705
Johan Andersson i Vallen presenterade ett testamente av hustrun Märit Jonsdotter, daterat januari 1703, och att hustru Märit avlidit 1704. Makarna voro barnlösa.
Kom inför Rätten Eric Eliasson i Imnäs och framlade ett jordköp daterat den 10/5 1685, förmälandes hurusom David Eliasson i Imnäs, Kronobåtsman, sålde och upplät till sin broder 8 seland jord efter gammal skatt men 4 seland förmedlad skatt i Imnäs med husen därpå, för 9 Rdr specie, vilken jord David Eliasson köpt av Israel Larsson i Holme år 1673. Uppbuden beviljades åren 1686, 1687 och 1688. Beviljades nu laga fasta på köpet.
1709
Eric Olofsson ifrån Nyland lät första gången uppbjuda 7 seland hus och jord i Imnäs, som han köpt av Pehr Olofsson i Imnäs för 160 daler kpmt den 1/2 1709.
1712
Lät Eric Olofsson i Nyland insinuera en köpeskrift daterad den 1/2 1709 att Pehr Olofsson i Imnäs med sin hustrus samtycke har sålt till bemälte Eric Olofsson 7 seland hus och jord i Imnäs för 160 daler kpmt. Uppbuden beviljade 5/2 1709, 22/10 1709 och 18/1 1710. Beviljades nu laga fasta på detta köp.
1717
Isac Andersson ifrån Ramnå, Eric Andersson ifrån Imnäs och Abraham Ingelsson ifrån Backe, fordrade av deras svägerska, änkan Anna Mattsdotter ifrån Vallen, arv efter hennes avlidne man Johan Andersson , som barnlös varit.
Om vi går in och tittar i några mantalslängder runt år 1700 så ser man vilka som bodde i Imnäs då.
Det finns en Facebook-grupp om Imnäs där det publiceras både gamla och nya bilder. I mars så fick jag tips där om det finns en karta över Imnäs från 1695. Det är den äldsta karta jag sett från byn och man hittar den i Digitala forskarsalen från Riksarkivet.
1) Erich Erichsson
2) Erich Eliaesson
3) Erich Andersson
4) Olof Hindricsson
Namnet i byn på den tiden var alltså Erik.
Dessa fyra bönder kommer jag återkomma till i nästa inlägg.
När började kyrkobokföringen allmänt? Om detta kan man läsa följande i Svensk Uppslagsbok, band 17 (sid 355):
Kyrkobokföring: De i kyrkolagen av 1686 givna föreskrifterna om anteckningar rörande socknarnas invånare förutsätta en redan utbildad praxis. Förteckningar över dop och möjl. även över vigslar och jordfästningar ha förts redan tidigt. Från början av 1600-talet finnas föreskrifter av biskoparna ang. skyldighet för prästerskapet i de olika stiften att föra regelbundna anteckningar om sina församlingsbor.
Den tidigaste kyrkobokföringen som finns i Ramsele socken är en födelsebok som har ett barn döpt i augusti 1684 för att sedan ha noteringar från jan 1685 och framåt (finns några luckor). Så de började något tidigare än kyrkolagen 1686 eller också skrev de ned vad de kom ihåg när väl lagen kom.
Fortsätter med åren i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.
1680 den 21 januari
Framlades ett vittnesmål att Israel Marcusson, Johan Andersson samt båtsmansänkan Sigrid Ericsdotter i Imnäs nästförliden juli månad lidit brandskada på sina gårdar, varför de erhöllo brandstod efter värdering.
1686 den 21 januari
Uppbjöds första gången 8 seland hus och jord i Imnäs, som David Eliasson sålt till brodern Eric Eliasson för 8 rdr specie.
1686 den 19 januari
Eric Eliasson i Imnäs lät tredje gången uppbjuda 8 seland hus och jord i Imnäs, som han köpt av sin broder, David Eliasson
1690 den 28 januari
Avlade Abraham Hansson i Utaned, Abraham Eliasson i Västby samt Eric Andersson i Imnäs nämndemannaed och sattes i Rätten. Och Anders Israelsson i Sandviken tog sitt ärliga avsked därifrån.
1697. Fol. 140r - 155v
Ödehemman: 1) Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, intygades hava legat alldeles obärgat till åker och äng år 1696, och ödesmålet var förorsakat av åbons, Olof Hinderssons, fattigdom, som tjänar Kronan för Båtsman, och därför äro inga nya utlagor av samma hemman betalda för år 1696, varemot hemmanet nu första gången uppbjudes.
2) Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, öde och obärgat år 1696 för åbons, Eric Ericssons, fattigdom och den svåra missväxten. Eric Ericsson har låtit sig lega till fördubbling, för ödesmålets skull äro inga utlagor till Kronan betalt av samma hemman år 1696, därför det också uppbjöds för första gången till krono.
1697. Fol. 318v-329v.
Olof Hinderssons hemman i Imnäs, 3 1/2 seland, legat öde 1696 och 1697, uppbjöds andra gången krono.
Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, har även legat öde 1696 och är osått innevarande år 1697, och uppbjöds nu andra gången till krono.
1699. Fol 504v - 516v.
Ransakades över ödehemman: 1) Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, legat öde och obärgat 1696, 1697 och 1698, och tredje resan uppbjudet på tinget 21/1 1698. Att upptaga detta ödehemman har sig erbjudit Pehr Pehrsson ifrån Tynnerås, men nu förekom jämte honom Pehr Olofsson ifrån Stamsele, som sade sig bygga äktenskap med Eric Ericssons syster, Karin Ericsdotter, och vill således vara närmare till detta hemmans upptagande än Pehr Pehrsson, vilket Rätten prövade skäligt, och gav honom två års frihet för upptagande ur ödesmålet.
2) Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, legat öde och obärgat 1696, 1697 och 1698, och tredje uppbudet beviljat. Då ingen bördsman det vill upptaga, besättes det genom Befallningsman med åbo, till vilken Jon Jonsson i Holme antagits med två års frihet.
1701
Ransakades över ödehemman:
Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, upptaget 1699.
1701. Fol 1095v - 1107r.
Tvist emellan Pehr Hansson i Sillre för sin hustru Lisbet Ericsdotter och hustruns syster Gertrud Ericsdotter, kärande, och deras farbroders, Elias Nilssons barn, Elias Eliasson och Matts Eliasson i Näs, svarande, angående besittning och utlösen av 7 1/8 seland hus och jord i Näs, Edsele. Det uppgiver Pehr Hansson att hans svärfader Eric Nilsson, som föraccorderat sig besittningen av fadershemmanet i Näs av sina tre bröder 1663, är vorden därifrån trängder av brodern Elias Nilsson, som det sedermera besitter. Eric Nilsson hade slagit sig ner på sin hustrus jord i Imnäs där han bott till sin död 1678, och Elias Nilsson bebott hemmanet i Näs i 38 års tid.
1702
Ödehemman:
Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, upptagit 1699.
Från gårdagens domboksnoteringar så kan det vara intressant att se hur det ser ut i mantalslängderna för åren 1650 och 1673.
Jag fortsätter med några år till från domboksutskrifterna.
1652 den 16/2
Dömdes att Hindric Nilsson i Nyland fastebrev skall bekomma på 2 1/2 seland jord i Imnäs, som han av sin moderbroder, Eric Nilsson i Häxmo och Liden enligt uppviste av sig och sin moders och syskons skrift av 1632, haver köpt för 27 daler kpmt, vilken bemälte jord Eric Nilsson haver köpt av Marcus Mickelsson i Imnäs att giva sin syster Sigri för hennes arvejord i Häxmo, men eftersom hans syster med sin man, Nils Ericsson, omhändertagit hava penningar för Häxmo jorden.
Blev samtyckt att Sven Ericsson uti Imnäs fastebrev bekommer på 2 1/4 seland jord ibidem, som han av sin hustrus syster Anna Mickelsdotter för 6 3/4 daler smt köpt haver.
1653 den 21/6
Blev avsagt och dömt att Elias Sjulsson i Nyland, som sin hustrus fädernehemman av Israel Pedersson inlöst haver, skall 20 rdr för halva knektfriheten han njuta få och arvingarna till bytes giva. Dock skall han av samma penningar 5 rdr för sin hustrus arvpart behålla, sedan 10 rdr till sin hustrus broder, Hindric Nilsson i Imnäs, och 5 rdr till hustruns syster, Sigrid Nilsdotter, utan något dröjsmål giva. Alltså erhöll nu Elias Sjulsson fastebrev på hemmanet 6 1/2 seland jord i Nyland.
1662 den 24/1
Nedanskrivne jord blev ej satt på mantalsräkningen 1659, nmligen: I Fjällsjö Peder Olofsson i Orrnäs 3 1/2 seland i Bodum. I Ramsele socken, Nyland - 5 sel. som hustru Märta Carlsdotter bärgat haver. I Imnäs 8 1/2 seland som Anders Hindricsson vill upptaga nytt till skatt. I Nordantjäl 4 1/2 seland som Philip Olofsson upptoge nytt till skatt.
1667 den 30/1
Ändock Jon Olofsson i Nyland är syskonbarn med Elias Sjulsson i Holme, han 6 3/4 seland jord med hus och gård för 15 rdr till honom, Jon, sålt haver. Likväl gav han till hans svåger, Peder Mårtensson i Imnäs, 1/2 rdr istället, och således samtycktes därpå fastebrev.
1671 den 22/1
Uppbjöds första gången de hus och den jord i Imnäs, som Pehr Månsson ibidem till Marcus Mickelsson i Viken haver sålt.
1677 den 12/2
Presenterades Rättens beslut, att Olof Johansson i Nyland, vilken Olof Marcusson i Imnäs till tredjeman utsagt haver, och är uti Kronans tjänst död bliven, skall uti knekteståndet betala till salig Olofs moder, Märta Carlsdotter, 200 daler kpmt.
Resolverades att Hindric Nilsson i Imnäs njuter för sitt hemman 7 års frihet, alldenstund han intet har på de åren varit uppsatt uppå knektehåll.
Johan Andersson ifrån Ramneå kom inför Rätten begärandes få inlösa ett hemman uti Imnäs, som han är bördig till.
Idag har jag tittat lite i domboksavskrifterna som finns för Ramsele tingslag. Dessa kan man också hitta i Digitala forskarsalen från Riksarkivet. Startår är 1628 men första notering för Imnäs är 1645.
1645 den 7 juli
Sven Ericsson i Imnäs uppbjöd första gången 3 1/2 seland jord, som han inhandlat av Marcus Mickelsson i Moflo och Lidens socken.
1646 den 20 juli
I Imnäs blev 16 seland jord frigivne, 3 1/2 seland njuter Sara änka uti två års tid, och de 12 1/2 selanden njuta de andra grannarna fri till behaglig tid.
1647 den 23 juni
Jon Ericsson, en soldat i Holme, uppbjöd 3 1/3 seland jord ibidem tredje gången, som tolvmän honom för 1/2 knektestånd haver tillhandahållit. Hade under halva knekteståndet och samkallat, skall han hava uti Imnäs av sin moder och moders syster.
1649 den 14/3
Hindric Nilsson i Nyland uppbjöd första gången 2 1/2 seland jord uti Imnäs, som han anno 1632 av Eric Nilsson i Häxmo och Liden köpt för 27 daler kpmt.
Eric Ingemarssons dotter i Imnäs, Gertrud vid namn, är beskylld för att hava stulit taglet av rumporna på några stycken Sven Ericssons kor ibidem. Detta ärende remitterades till Prästetinget.
1649 den 18/6
Hindric Nilsson, tillförende i Nyland, nu i Imnäs boende, haver skällt sin hustrus syster, Sara Ericsdotter, en änka för hora, och kunde sådant henne icke bevisa. Hindric dömdes därför plikta 40 rdr.
1650 den 22/1
Hindric Nilsson i Nyland uppbjöd tredje gången 2 1/2 seland jord i Imnäs, som han 1632 av sin morbroder Eric Nilsson i Häxmo för 27 rdr köpt haver.
1651 den 14/1
Resolberades att Mickel Marcusson i Viken skall tillstånd hava av Eric Israelsson i Nyland och Marcus Israelsson i Imnäs 1 1/2 seland, och av 2 gamla pigor, som är Marcus Mickelssons i Viken tvenne döttrar 2 seland jord till sig lösa, som jorden tillförende under hans hemman legat.
1651 den 26/11
Blev avdömt att Brita Carlsdotter i Imnäs, som fästepenning av Kyrkoherden Herr Elias på tjänst tagit haver, skall fästepenningen återgiva och därtill betala 4 daler som hon dessutom skyldig Kyrkoherden är.
Fyra Nämndemän, Johan Pedersson i Ovanmo, Hindric Nilsson i Nyland, Johan Israelsson i Nässjö och Christier Christiersson i Holme, besvärade sig över Zachris Pedersson Finne i Nässjö, som hade dem med försmädliga ord överfallit på Kyrkovallen i Ramsele. Zachris dömdes plikta 22 daler.
En källa att leta i för att kartlägga tidigare historien för Imnäs är mantalslängderna. De hittar man på Digitala forskarsalen hos Riksarkivet och första längden är från 1642.
I Svensk Uppslagsbok kan man läsa följande om mantalslängd (band 19, sid 287):
Mantalslängd, vid mantalsskrivning upprättad längd, upptagande samtliga inom mantalsskrivningsdistrikt boende, som skola där mantalsskrivas. För envar angives, särsk. för varje fastighet, namn, födelseår, civilstånd, yrke el. tjänst m.m. På grundval av m. upplägges röstlängd för val till både riksdagens A.k. och kommunala val ävensom skattelängder och pensionslängder.
Tidigare längder hade betydligt sparsammare med information än de som finns upp på 1900-talet.
På Riksarkivets sida är det lätt att hitta rätt då mantalslängderna är sökbara på församlingar. Här kan man se ägarna till hemman i Imnäs 1642.
Imnäs 1642
Carl Olüfsson, man, hustru, dotter
Erick Ingemarson, man, hustru, son, två döttrar
Swen Ericsson, man, hustru, son, dotter
(Michil Markuss, man, hustru, moder, två inhyses)
Carl är med sista gången 1648 och en piga Karin står med från 1649. Swen och Erick finns kvar 1650. Mikael Markusson är lite osäker då han står under Imnäs 1642 men redan från 1643 står det Viken framför honom men han står på samma plats i turordningen som 1642, dvs direkt efter Imnäsbönderna. Vi får se om vi kan hitta något mer om honom i domböckerna.
Sune Menker har gjort ett familjeregister för byarna i Ramsele socken. Där finns de tidigaste namnen för Imnäs by från 1550 och var originalkällan är framgår inte från registret. Kort sagt så är detta uppgifter som jag inte kunnat bekräfta men här är namnen i alla fall:
1550 John Unesonn
1550 Mårthen Hansson
1550 Helie Biörsson
1605-1608 Ingemar Christoffersson
1605-1609 Michael Helgeson och hustru Merit
1609 Pål Oloufsonn
1609 Kritiern Olufsson
1614 Eric Christienson
1614-1617 Ingemar Ericsson
1617-(1629) Marcus Michaelson
1619-1650 Eric Ingemarsson och hustru Gertrud
1621-(1629) Peder Ericsson
1637-1641 Agda
Nästa steg är att gå över till mantalslängderna som börjar 1642 och tingshandlingar.
Så gick det några år fram till 1613 innan det var dags igen för nästa lösen av Älvsborg. Från det finns det också handlingar men de var lite svårare att hitta i då det blev att söka manuellt. Men efter lite letande så hittade jag Ramsele.
När jag letar efter Imnäs i Digitala Forskarsalen så är de äldsta källorna som finns där som det går att få fram något om Imnäs från Älvsborgs lösen.
Detta står det om Älvsborgs lösen i Svensk Uppslagsbok från 1959 (band 32 sid 587):
Älvsborgs lösen, benämning på de lösesummor, som Sverige enl. frederna i Stettin 1570 och i Knäred 1613 skulle erlägga till Danmark för återfåendet av det i föregående krig förlorade Älvsborg, Sveriges vid den tiden enda hamn vid Västerhavet. -- Enl. Stettinfreden skulle Ä. belöpa sig till 150,000 dlr, att erläggas under 3 år; Ä. enl. Knäredfreden uppgick till 1 mill. rdr, att betalas inom 6 år i 4 terminer, och Älvsborg samt kringliggande härad av Västergötland skulle, intill betalning skett, stanna som pant. -- Det mötte stora svårigheter för svenska staten att erlägga dessa summor, och tunga skatter pålades: 1571 års riksdag beviljade i och för Ä. tiondepenning av lösegendom (med vissa avvikelser för städerna); 1613 fastställdes en dryg bevillning för 4 år, vilken med hjälp av framför allt den svenska kopparhandeln samt även av utländsk kredit möjliggjorde betalningen. -- De i sammanhang med de båda Ä. uppgjorda handlingarna äro en viktig källa till kännedomen om denna tids Sverige, dess ekonomiska förhållanden och folkmängdsförhållanden.
I noteringen finns också hänvisad till olika litteratur som gjorts om detta genom åren.
I Älvsborg lösen 1571 återfinns Ramsele socken.
Genom att gå in på fornsök på Riksantikvarieämbetet så går det att få lite information om olika orters tidigaste historia genom fornlämningar som hittats.
December varje år brukar jag försöka skriva ett inlägg om något ämne varje dag fram till jul. Provar det i år också så får vi se hur långt jag klarar det. Tänkte berätta lite om byn Imnäs i Ramsele församling sedan kommer det nog bli dagar när det blir något annat ämne också.
En stor del av min släkt härstammar från byn och går man tillbaka några år i tiden så var de flesta som bodde där släkt med varandra på något sätt, idag är det nog en hel del inflyttade som inte har en direkt släktkoppling till byn.
Detta kan man läsa om Imnäs i Wikipedia:
Imnäs är en by i Sollefteå kommun, Västernorrlands län, belägen vid Fjällsjöälven, 1,5 mil öster om Ramsele. Befolkning ca 25 (2016) I närheten ligger kollektivet Skogsnäs.
Imnäs erbjuder ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. I den natursköna omgivningen finns möjlighet att fiska året om.
Det har varit lite inflyttning under senare år i byn och när jag kollar på ratsit.se så får man träff på 36 personer från 16 år och uppåt samt 13 företag.
Tycker att det är en väldigt intressant by, inte bara för att jag är släkt med nästan alla som bodde där på 1800- och början av 1900-talet, utan även för att det är en av de äldre byarna i Ramsele församling.