Gott Nytt År!

Julgranen i Söderköping.

Tänt ljus för mamma och pappa

Idag var vi till kyrkogården och tänt ljus för svärmor och mamma och pappa. Tredje julen utan mamma och andra utan pappa. Saknar er 💓💓💓

Här ett kort av dem från senare halvan av 80-talet.

God Jul!

God Jul allihopa!

30 år gamla bilder från Forsnäs

Satt och tittade i några gamla album ikväll och då hittade jag ett par bilder som visar hur kalhygget på andra sidan ån såg ut. Lika fritt från träd som jag kommer ihåg från det jag var liten. Nu är det rätt stora träd där men så är dessa bilder drygt 30 år gamla också.

Den andra bilden är tagen så att man ser vårt skifte som vi köpte av SCA .

Där har det också växt upp en del skog men det dröjer nog några år innan vi kan avverka igen.

Lungsjön i Domboken 1760-1790

Här kommer de sista noteringarna som finns i avskriften för Lungsjön. 

1761 Hösttinget:

Bröderna Abraham Jonsson ifrån Revsund, Nils Jonsson ifrån Lungsjön och Jon Jonsson ifrån Västvattnet hava stämt brodern Eric Jonsson, för det han borde inventerat deras fädernehemman, 2 seland hus och jord i Backe eller Julsjö till systerdottern Brita Jonsdotter, sökande nu vinna utslag om denna börd och besittning.

1766 Vintertinget:

Uppå ansökan av Ingel Andersson i Sel förordnades Matts Nilsson i Ovanmo att biträda vid förmyndarskapet för Nils Jonssons i Lungsjön 5 söner och en dotter som äro omyndiga. Nils Jonssons hustru, Kerstin Andersdotter har avlidit.

1776 Vintertinget:

Med skriftlig avhandling gjord i denna månad (januari), som Olof Pehrsson i Lungsjön och Ingel Andersson i Sel, med  hustrur, uti vittnenas Nils Nylander och Pehr Pehrsson i Ovanmo övervaro, författat och underskrivit, bevisas hurusom bemälte Olof Pehrsson med dess hustru emot utbetalte 180 daler kpmt och testamente av all lös egendom, fått av Ingel Andersson och dess hustru på livstid 1/2 seland jord och en humlegård, samt föda till 2 kor och 10 småkreatur, samt löfte om häst till nödiga körslor.

1781 Hösttinget:

Uti saken emellan Olof Pehrsson i Lungsjön och dennes måg, Måns Månsson, angående rättigheten till hemmansdelen 1/4 av 6 seland hemmanet Nr 1 uti Lungsjön, hade överenskommits, att Måns Månsson och hans hustru från nästa vår skulle njuta bemälte hemmansdel, emot att Olof Pehrsson och hans hustru erhålla visst underhåll.

Inlades ett inbördes testamente emellan Olof Pehrsson i Lungsjön och hans hustru, Brita Jonsdotter, emedan de voro båda komna till en hög ålder. Den som överlever den andre skulle få nyttja och behålla all kvarlåtenskapen, oklandrat av deras arvingar på båda sidor.

Måns Månsson (1723-1803)

Måns Månsson föddes 1723 23/3 i Ede, Hammerdal sn som en son till Måns Pehrsson och hans hustru Brita. Måns var dragon under namnet Högfält från hösten 1743 till november 1752. Skrivs också som sockensnickare. Han kommer till Lungsjön, Ramsele sn och gifter sig cirka 1754 med Sara Olofsdotter. Hon föddes i slutet av 1734 eller möjligen den 1/1 1735 i Näset, Fjällsjö sn. Runt 1760 övertog de hemmanet efter hennes föräldrar. Sara avled där 1783 30/11 och Måns levde ända till 1803 23/6. 

Deras barn:

d. Brita född 1754 23/11 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1789 29/9 ogift som piga och dödsorsaken var förstoppning.

d. Karin                          (1756-1824).

s. Måns född 1758 16/11 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1759 20/5.

s. Olof född 1760 7/5 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1786 8/12. Ogift och dog i håll och styng.

s. Pär född 1762 20/9 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1762.

s. Måns född 1763 1/10 i Lungsjön, Ramsele sn, död där troligen 1763.

d. Sara                             (1765-1848).

s. Pär född 1767 12/9 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1768 /2.

s. Jonas                           (1769-1824).

d. Christina                   (1771-1863).

d. Ingeborg född 1775 10/5 i Lungsjön, Ramsele sn, död där 1775.

s. Johannes född 1776 18/11 i Lungsjön, Ramsele sn, begravd 1776 /12.

s. Lucia född 1776 18/11 i Lungsjön, Ramsele sn, begravd 1776 /12. 

Olof Persson Lustig (1708-1790) del 2

Har tittat lite mer på vad som finns för material om Olof och som ni sett har jag hittat några få noteringar i några domböcker men inget som talar om var han kommer ifrån. Det är länge sedan jag gjorde forskningen om honom, måste varit på 80-90-talet. Som tur var har min bror kollat lite senare på vad som finns så jag har fått lite källhänvisningar (tack) och kunnat titta vidare lite.

Om man googlar honom så finns han med på några sidor och där finns uppgifter om att ha skulle vara född antingen i Edsele eller i Sel, Ramsele sn. Det finns också uppgifter på att han skulle vara en son till Pehr Pehrsson och hans hustru Brita Jacobsdotter i Sel men det är jag tveksam till. Det finns ju inga födelseböcker varken i Edsele eller Ramsele för det året så det går inte att få födelsedatum och föräldrar bekräftade där.

Flottans arkiv 1730 från Riksarkivets Digitala forskarsal. Här har Olof tillträtt som båtsman och det står en notering om att han är 21 år vilket ger 1708 eller 1709. Kollar men honom i Ramsele så står det också att han är född 1708 och även när han avlider 1790 så står det 82 år i dödboken (vilket ändå kan vara fel). Här tycker jag mig kunna läsa att han är född i Edsla.

Letade fram Pehr Pehrssons bouppteckning då han dött 1737, vilket är ovanligt att det finns så tidigt i Ramsele, men där finns inga barn angivna utan bara änkan Brita. Så inget flyt där om att bekräfta. Letade lite efter Sel i domboksavskrifterna och då hittade jag denna notis.

Det är en lagfart som är fastställd för hemmanet på 6 1/2 seland i Sel som Abraham Jacobsson köpt av arvingarna för 450 daler kpmt. Där finns änkan och svågrarna med men ingen son Olof Persson Lustig. Vilket jag tycker bevisar att Pehr Pehrsson och Brita Jacobsdotter inte är hans föräldrar. Men jag tar tacksamt emot hjälp i denna fråga vem som är Olofs föräldrar.

Hur flyttade de runt? Jo första barnet är född i Jansjö, Fjällsjö sn och förmodligen heter hustrun Karins pappa Erik Ersson i Jansjö men inte heller där har jag hittat en födelsenotis som bekräftar detta. Troligen bodde de där först och sedan flyttade de ca 1732 till Näset, samma församling och då skrivs Sara som inhyses hos Erich Eliesson. Olof var ju då kronobåtsman och behövde inte betala skatt. Från 1735 är de skrivna hos Hans Mattson och då står hon med som Båtsman Lustigs hu. Så långt Näset nr 1. 1739 står hon med under Näset nr 3 och hos Christoffer Ersson. Från 1742 (saknas digitalt) eller 1743 så får Olof avsked och blir klockare istället, då finns båda med. Fram till 1747 står de omväxlande på Particulair och kyrkbordet. Till Lungsjön kommer de ca 1748 och bosätter sig på ett ödehemman där som jag berättat om tidigare. Runt 1760-61 lämnar de över till dotter Sara och mågen Måns.

Lungsjön i domboken 1741-1747

Sista inlägget med domboksnoteringar kopplat till Lungsjön och nu har jag täckt igen luckan på 1740-talet. Intressant att läsa domböcker och genom att läsa igenom kan man nog få reda på en hel del om släktskap på 1600- och 1700-talen, innan det fanns kyrkobokföring. Avskrifterna är inte kompletta så när jag får tid och orkar sätta mig in i den, för mig, svårlästa texten så skall jag gå igenom det som inte finns avskrivet också. Men nu först de få notiser jag hittat under sju år på 1740-talet. 

1741 höstting:

Ransakades om resterande Kronotionde för åren 1716 - 1728, varför Kyrkovärdarna från dessa år hade instämts: För Eric Bertilsson i Terrsjö svarade sonen Ingel Ericsson. Nils Olofsson var själv tillstädes. För Jon Ericsson i Backe, Ramsele, svarade sonen Eric Jonsson. Olof Davidsson i Imnäs var själv tillstädes. För Hindric Eliasson i Viken svarade dottern Anicka Hindersdotter. För Ingel Andersson i Lungsjön svarade sonen Anders Ingelsson.

1741 höstting:

Länsmannen Elias Rudin påminte om domslut i lägersmålssaken emellan Margreta Ersdotter i Näset och Kronobåtsmannen Olof Pehrsson Lustig, varom Tingsprotokollet 12/1 1741 avhandlar. Olof Pehrsson nekade alldeles, och anförde att det dem emellan varit kiv och ovänskap under den tiden de tjänte tillsammans år 1739 hos Margaretas broder, Christopher Ersson i Näset. Olof Pehrsson frilades nu av Rätten.

1746 vintertinget:

Besvärade sig Kyrkoherden Abel Brunner över att drängen Ingel Andersson från Lungsjön av honom städjats, men hade senare olovandes begivit sig i tjänst hos Pehr Johansson i Ovanmo.

Sven Tarander (1890-1956)

Sven Anton Tarander föddes 1890 23/8 i Tara, Junsele sn som en son till Erik Daniel Tarander (1856-1928) och hans hustru Kristina Lovisa Svensdotter (1860-1940). Han gifte sig 1926 11/7 i Junsele sn med Hanna Maria Johansson. Hon var född 1902 10/2 i Bölen, Junsele sn som en dotter till Johan Olov Jakobsson (1872-1940) och hans hustru Kajsa Matilda Bellman (1875-1957). 

Deras barn:

s. Erik Knut                  (1925-1981)

d. Astrid Kristina          (1927-2003)

Här kommer ett kort på Sven, Hanna och Knut, borde varit taget runt 1927 (tack Britt).

Makarna bosatte sig i Tara, Junsele sn och Sven skrevs som arbetare och senare skogsarbetare. Han avlider 1956 27/5. Hanna och Knut bor kvar på gården och Knut dör där ogift 1981. Någon gång på 1980-talet så flyttar Hanna ner till Sollefteå och hon dog där 1989 20/6 på Linjevägen 29C, Sollefteå sn men fortfarande skriven i Junsele. 

Lungsjön i domboken 1721-1740

Här kommer flera noteringar från domböckerna. De är hämtade från avskrifterna från domboken i Digitala forskarsalen. Tänk på att det är en avskrift och att avskrifter alltid bör kollas mot original böcker. 

1723:

Kronobåtsman Jöns Ingelsson ifrån Ovanmo hade fått tillstånd nästlidne höst tillträda ödehemmanet 6 seland i Lungsjön. Hemmanet hade varit öde i 13 år, och var nu starkt förfallet, varför Jöns Ingelsson erhöll 5 frihetsår.

1726:

Eric Ingelsson ifrån Ovanmo berättar sig efter sluten gudstjänst den 17/10 nästlidne gått i sin bod på Ramsele kyrkovallen, i vilken bod bröderna Anders och Jöns Mickelssöner ifrån Lungsjön strax kommit efter honom, varvid de tjuvkallat honom för något arv, som de förmenar sig av honom hava att fordra. Sakfälldes de härför plikta 3 daler rmt.

Kyrkoherden Samuel Zellinger klagar över att hustru Brita Ingelsdotter, Anders Ingelssons hustru i Lungsjön, den 26/4 nästlidne, då de vore hos Eric Ingelsson i Ovanmo, talade om samma hennes syskons arv efter föräldrarna och utbrutit emot Kyrkoherden i sådana ord, att han begär att hon måtte bötfällas härför. Hustru Brita Ingelsdotter bad om förlåtelse för sitt tal. Hon dömdes plikta 3 daler rmt.

Upptagna hemman på frihet: Sunnansjö: Jon Hansson 5 1/2 seland. I Backe Anders Knutsson 6 3/4 seland. Orrnäs, Carl Mårtensson 4 1/2 seland, Eric Johansson 11 seland, och i Lungsjön Jöns Ingelsson 6 seland.

1727:

Hindric Isacsson ifrån Tåsjö andrager att hans svärfaders, framlidne Zachris Zachrissons öförsedda syster, Maria Zachrisdotter i Lungsjön, för 18 år sedan genom döden avgått, och att Anders Göransson i Tåsjö skall till sig tagit alla hennes kläder, varför Hindric Isacsson nu av honom begär reda och räkenskap. Anders Göransson uppviste en skrift dat. 10/5 1706, undertecknad av Maria Zachrisdotter, förmällandes att hennes svåger, bemälte Anders Göransson, varit lika som hennes egen fader, samt henne många gånger spisat och mättat. Alltså skall han och hans hustru Anna Zachrisdotter alena njuta och behålla all hennes kvarlåtenskap, till vilket Olof Abramsson och hans son Pehr Olofsson på Sälgåsen vittnade

Eric Ingelsson ifrån Ovanmo, Jöns Ingelsson och Anders Ingelsson ifrån Lungsjön, inkommer med en berättelse, att Kyrkoherden Zellinger instämt dem till detta Ting för arv, och att de ej visste något om detta arv. Kyrkoherden svarade sig å deras styvmoder, Dordi Pehrsdotters vägnar, för det de ej låtit henne njuta de 4 seland jord i Ovanmo, som deras fader, framlidne Ingel Ericsson, testamenterat henne den 25/7 1724 och hon protocollerat den 31/10 samma år. Ärendet uppsköts till nästa ting.

1728:

Eric Ingelsson i Ovanmo och Anders Ingelssonn i Lungsjön uppviste en skrift daterad 13/1 1728, angivandes hava förlikning ingåtts emellan dem och deras styvmoder, änkan Dordi Pehrsdotter i Krånge, angående tvistigheten om det testamente deras fader Ingel Ericsson gjort till hustru Dordi Pehrsdotter. 

År 1728 den 26 och 27 augusti blev Häradssyn hållen emellan Gabriel Olofsson på Vallen, Olof Davidsson, som skall tillträda hustru Anna Mattsdotters hemman därsammastädes, Zachris Pehrsson och Änkan Elisabet Nilsdotter i Bölen å ena sidan: kärande: jämväl Sandvikens byamän Israel Israelsson och Sven Svensson å andra sidan svarande, angående deras gränsskillnad i skog och mark: Kärandenas vittnen Eric Bertilsson i Terrsjö och Ingel Andersson i Lungsjön eftersändes, och Eric Bertilsson berättade att Nämndemannen, avlidne Elias Sjulsson ifrån Viken, som bevistade och jämte andra förrättade syn den 29 oktober 1688, var svåger med Anders Israelsson, som den tiden bodde i Sandviken, som var denne Sven Svenssons moderfader.

1729:

Sven Eliasson i Nässjö tvistade med en broder, Eric Eliasson, om besittningen av faderhemmanet 9 seland i Nässjö. Uppviste Eric Eliasson en köpeskrift dat 12/1 1726 vari Pehr Eliasson, Elias Eliasson och Sven Eliasson samt desse trenne döva bröders förmyndare, Ingel Andersson i Lungsjön, till Eric Eliasson försäljer börden och besittningen på deras fadershemman 9 seland i Nässjö. Fadern Elias Eliasson sade, att hans döva söner ej skulle mäkta att hemmanet uppehålla. Sven Eliasson svarade att han var innemot 30 år gammal, och aldrig anmodat Ingel Andersson att vara hans förmyndare, än mindre lämnat honom tillstånd sälja hans besittningsrätt till hemmanet. Rätten dömde dock Eric Eliasson fri från sin broders åtal.

1731:

Johan Pehrsson ifrån Ovanmo framlägger en skrift undertecknad 1/1 1731 av honom och hans grannar nämligen Eric Ingelsson i Ovanmo, Anders Ingelsson och Mickel Danielsson i Lungsjön, samt Nils Nilsson och Pehr Pehrsson ifrån Sel, rörande väghållningen vintertid till Lungsjön. Hade överenskommits att Ovanmo byamän skola väga två gånger och Sels byamän tredje gången.

1737:

Olof Johansson i Lungsjön besvärade sig att Pehr Johansson i Ovanmo, Eric Ingelsson ibidem, samt Nils Nilsson och Pehr Pehrsson i Sel måtte med plikt anses för det de den 4 förliden december, efter Tingsrättens 1731 fällde förlikningsdom, försummat att uppväga för honom kyrkvägen, varigenom skall hänt att han med dess lilla nyfödda barn ej utan största möda och fara framkommit till dopet. Då svarandesna kunde visa laga förfall, befriades de för denna gången från ansvar.

Olof Persson Lustig (1708-1790)

Då har vi kommit fram till min förfader Olof Persson Lustig. Det är många oklara saker runt honom och hans släkt och lite har jag hittat och en del har jag hämtat från Sune Menkers Ramsele register.

Olof Persson Lustig var född 1708 enligt husförhörslängden och åldersuppgift i dödboken. Okänt var, kanske i Edsele sn men där återstår lite letande. Han gifte sig med Karin Eriksdotter född cirka 1706 i Fjällsjö sn. De gifte sig och fick minst fem barn, återkommer till dem. Letar också uppgifter om honom som båtsman men har inget hittat. Men det var under tiden som han bodde i Näset, Fjällsjö sn. Ingen uppgift när han flyttade till Ramsele men han återfinns första gången i MTL i Lungsjön 1748. Karin avlider i lungsot 1766 och begravs 1766 23/2. Redan 1750 står att hon är mycket sjuk och sängliggande. Olof gifter om sig redan 1766 26/10 i Ramsele med Brita Jonsdotter född 1716 (enligt HFL) i Backe, Fjällsjö sn. Olof dog i Lungsjön 1790 29/9 och Brita dog i Hocksjön, Ramsele sn 1805 12/11 av ålderdomsbräcklighet.

Olof och Karins barn:

d. Sara f 1729 25/12 i Jansjö, Fjällsjö sn. Död där 1729 26/12.

d. Anna f 1731 17/12 i Näset, Fjällsjö sn.

d. Sara f 1735 1/1 i Näset, Fjällsjö sn. Oklart om datumet är ett födelse- eller dopdatum.

d. Rebecca f 1737 och begravd 19/3, Näset, Fjällsjö sn.

OBS: Ändring och uppdatering (211221)

Vissa sidor på nätet har också med en son Carl f ca 1739 och han blev nybyggare i Hocksjön, Ramsele sn men det är ytterst tveksamt då han inte finns med i bouppteckningen efter Karin Eriksdotter. Där står bara Sara och hennes man Måns samt systern Anna (som då var änka). Tack Håkan för uppgiften.  

 

MoDo i topp

Ingen speciellt bra match idag heller men MoDo lyckades vinna med 6-5 hemma mot Almtuna. De gör det onödigt spännande i nästan alla matcher för att de inte går på hela matchen. Kul tabell och första gången på ett par år (förutom en kortis för någon vecka sedan) som de toppar tabellen, HV har en match mindre men i alla fall, man får vara glad medan man kan. Får se om de kan ligga i topp efter fredag och lördag också när de haft sitt dubbelmöte mot Björklöven. Så minst två dagar blir det i topp iaf.

Betydligt roligare läsning idag än vad det var förra säsongen.

Då hamnade på 12:e plats när 52 omgångar var avverkade och fick bara ihop 64 poäng. I år har de bara nio poäng mindre efter bara 26 omgångar. Hoppas det fortsätter.

Domboken runt 1750

Här kommer några notiser från domboken runt 1750 rörande ägarna av de två hemmanen i Lungsjön.

1748 vintertinget:

Anmälde landbonden Olof Pehrsson Lustig sin åstundan vara, att på vissa frihetsår till upprättande antaga kronohemmanet Nr 1 i Lungsjön, bestående av 6 seland jord, som förra åbon, Brita Ingelsdotter, vid tinget 14/1 1743 anför under sista missväxtåren uti råkat ödesmål avsagt, och vilket hemman sedermera legat öde. Vid syn 1746 angavs att husen till största delen voro förfallna och odugliga, åkern alldeles i linda, belägen på myrlänt land, diken och gärdsgårdar förfallna, starrslått, mulbete och fiskvatten finnes till nödtorften, kvarnställe. Detta hemman är av den svåraste belägenhet i hela pastoratet. Olof Pehrsson intygades vara en god och flitig arbetsman. Rätten ansåg honom behöva åtminstone 25 frihetsår. 

1753 Hösttinget:

Uppå kronoåboernes Nils Jonssons och Olof Pehrssons i Lungsjön begäran förordnades Nämndemännen Carl Pehrsson i Krånge och Erik Pehrsson i Viken att i Länsman Elias Rudins närvaro förrätta byamål över anförde hemmans ägor i åker och äng.

1755 Vintertinget:

Protocolerades en avhandling rörande en överenskommelse emellan Olof Pehrsson i Lungsjön och dennes måg, sockensnickaren Måns Månsson ifrån Hammerdal, ang. viss hjälp som den förre skall erhålla från den senare. När Olof Pehrsson avträder hemmanet, skall Måns Månsson tillträda besittningen  av detsamma.

1759 Vintertinget:

Klagade Olof Pehrsson och Måns Månsson i Ljungsjö över att grannen Nils Jonsson ej skall vilja hålla den förening, som är sluten den 10/10 1749 och den 12/5 1757 angående kvarnstället. Nils Jonsson anförde att Olof Pehrsson intagit tvenne mågar utan att han Nils Jonssons begivenhet vunnit.

Lungsjöns hemmansägare fram till 1750

Jag fortsätter att titta vidare på mantalslängder (MTL). 

Familj 8:

Ingel Andersson: Dombok 1704, 1715. MTL 1698, 1700-1707, 1708-1716 (Lungsjön 1), 1718-1722, (1723-1724).

Familj 9:

Lars Pehrsson: Dombok 1711 båtsman, 1718 (anges vara död). MTL 1710 (Lungsjön 2). Öde 1711-1716 och 1718-1723.

Familj 10:

Anders Ingelsson: MTL (Lungsjön 1) 1723-1739, 1741-1744 . Öde 1745-1747.

Familj 11:

Jöns Ingelsson: MTL (Lungsjön 2) 1724-1728.

Familj 12:

Michael Danielsson: MTL (Lungsjön 2) 1729-1732.

Familj 13:

Olof Jansson (Johansson): MTL (Lungsjön 2) 1733-1739, 1741.

Familj 14:

Nils Jonsson: MTL (Lungsjön 2) 1742-1750.

Familj 15:

Olof Pärsson: MTL (Lungsjön 1) 1748-1750.

Då är vi framme vid 1750 och det finns två hemman, Lungsjön 1 och Lungsjön 2. Nu har jag också kommit fram till min egen släkt. Olof var min farmors mormors farmors morfar. Mer kommer om honom.

Kyrkbokens första notering

Nationella bestämmelser om kyrkobokföring kom 1686. Prästerna fick då uppgiften att föra husförhörslängder. Alla började inte direkt och i Ramsele så börjar den första husförhörslängden först 1767. Men födelseböckerna var betydligt tidigare och redan 1685 finns de första noteringarna om födda i församlingen (en notering som möjligen kan vara 1684). 

Den första födelsenotisen jag hittat från Lungsjön är från 1685 (ArkivDigital).

Dhen 23 Augusti Christnade Comminister Hr Jon Stadenius Olüf Larsons barn i Lÿngsiön Pädher.

Barnet som föddes var sonson son till en av de första nybyggarna i byn Olof Månsson.

Jon Stadenius som döpte Pädher var född i  Säbrå sn. Han kallade sig först Jonas Larsson Gerstadius. Stud. i Upsala 16 november 1659. Nådårspredikant i Tuna 1664 och blev kaplan i Helgum, Ramsele pastorat 1670. Han bodde i Mo, Helgum sn. Dog 1706.  

De första nybyggarna

Om vi skall försöka göra en sammanfattning av de första nybyggarna i Lungsjön, utifrån domböcker och de tidigaste mantalslängderna, så ser det ut så här.

Familj 1:

Pehr (Peder) Månsson: Nämnd 1642, 1646 och 1648. Står att skattläggning skall ske 1649. Nämnd 1650, 1651, 1652.

Hustru Anna Larsdotter: Nämnd 1675, testamente 1673 till Zackris Larssons barn (troligen inga levande ättlingar). 

Familj 2:

Zachris Larsson: Nämnd 1642, 1646 och 1648. Står att skattläggning skall ske 1649.

ev Hustru Karin: Nämnd som änka 1672.

ev son Eric: Nämnd 1671, 1672

ev son Pehr: Nämnd 1671, 1672, 1681, 1683, 1694(?)

ev son Zachris: Nämnd 1681, 1683

Familj 3:

Olof Månsson: Nämnd 1646 med son Lars, 1648. Står att skattläggning skall ske 1649. Nämnd 1652

Hustru Eliasabeth: Nämnd som änka 1677. MTL 1679

son Lars Olofsson: Nämnd 1646. Har ett utomäktenskapligt barn med Gertrud Hindricsdotter som nämns 1649 och 1650. Får böta för det.

ev son Måns Olofsson. Nämnd 1652

Familj 4:

Lars Olofsson: Nämnd 1646. Har ett utomäktenskapligt barn med Gertrud Hindricsdotter som nämns 1649 och 1650. Får böta för det. 

Hustru Elisabeth: Nämnd 1677

son Göran: nämnd 1671.

son Pehr: Nämnd 1677 som död i kronans tjänst i Jämtland.

son Olof: MTL 1683 (se nedan Familj 6). Nämnd 1704.

son Johan: Nämnd 1697, 1701. 1704

Familj 5:

Zakris Zakrisson: MTL 1679, 1683, 1684, 1687, 1688,

Familj 6:

Olof Larsson: MTL 1683, 1684, 1687, 1688, 1689-1697

Familj 7:

Pehr Zakrisson: Tar över efter Zakris. Dombok 1704, 1711 (anges död 1709), 1714, 1716, 1717. MTL 1689-1698, 1700-1707. 1708 (Lungsjön 2).

Hustru Elisabeth Larsdotter: Dombok 1718. MTL 1709 (Lungsjön 2), 1710

son Lars: Dombok 1711 (Familj 9).

Familj 8:

Ingel Andersson: Dombok 1704, 1715. MTL 1698, 1700-1707, 1708-1716 (Lungsjön 1), 1718-1720 

Familj 9:

Lars Pehrsson: Dombok 1711 båtsman, 1718 (anges vara död). MTL 1710 (Lungsjön 2). Öde 1711-1716 och 1718-1720.

Då är vi framme cirka 1720. Uppgifterna är de jag lyckats fastställa. Tittar man i Menkers Ramseleregister så har han mera uppgifter, flera barn t.ex. Det går säkert att få fram dessa uppgifter också som finns där men nu har jag bara letat efter Lungsjön/Sel i domböckernas avskrift.

Lungsjön i domboken 1702-1720

Fortsätter med några år till:

1704: Ingel Andersson i Lungsjön uppviste ett köp som uppgjorts med Lars Olofsson i Lungsjöns arvingar, Olof Larsson i Sockenstugan, Johan Larsson i Nordankäl och Pehr Zachrisson i Lungsjön, angående 6 seland jord i Lungsjön, som de till honom försålt för 40 daler kpmt  den 17/3 1701. Rätten resolverade nu om laga fasta på köpet.

1711: Rannsakades över ödehemman: 1) Pehr Zacchrissons hemman i Lungsjön, 6 seland. Ödemålet förorsakat av Pehr Zachrissons död år 1709, och sonen Lars Pehrsson därefter övergivit hemmanet och blivit båtsman.

1712: Ransakades över ödehemman: 7) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, Ramsele, 6 seland, berörde år legat obärgat

1715: Ingel Andersson ifrån Lungsjön tilltalte Nils Nilsson och Pehr Pehrsson uti Sel, för det denna vinter ej vägat emot honom över Lafssjön till fullföljande av Häradsrättens dom år 1712.

1716: Ransakades över ödehemman: 1) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, 6 seland.

1717: Ransakades över ödehemman: 1) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, 6 seland., varit öde och obärgat alltsedan år 1711.

1718: Änkan, hustru Elisabet Larsdotter í Lungsjön, fordrade igenom sin fullmäktige, Ingel Andersson i samma by, sin sons, framlidne Båtsmannen Lars Pehrssons resterande lega om 12 daler kpmt.

Detta är också från en avskrift så gå in och uppdaterar 

Tidiga Lungsjön i domboken 1692-1701

Jag har fortsatt att titta i domboksavskriften och letat efter Lungsjön.

1694: Följande tionderäknare ifrån Ramsele pastorat avlade sin trohetsed, nämligen: Anders Ericsson i Näs, Anders Pehrsson i Holmstrand, Nils Larsson i Västby, Pehr Nilsson i Gransjö, Abraham Eliasson i Västby, Abraham Abramsson i Mo, Zachris Pehrsson i Bölen, Pehr Zachrisson i Lungsjön, Ingel Ericsson i Flyn, Anders Mårtensson i Sil. Dock innan eden avlades, angav Abraham Ericsson i Västby att Anders Jacobsson i Helgum by undandoldt 9 eller 10 skylar råg, som han bort göra tionde efter.

1697: Elias Ericsson lät tredje gånge uppbjuda 4 1/4 seland hus och jord i Nordankäl, som han köpt av Anders Israelsson år 1685, och detta år försålt till Johan Larsson ifrån Lungsjön. Johan Larsson lät nu första gången uppbjuda samma hemman, som han den 4/8 1697 inköpt för 90 daler kpmt av Elias Ericsson. 

1701: Johan Larsson ifrån Lungsjön lät tredje gången uppbjuda 6 3/4 seland hus och jord i Nordankäl, som han köpt av Elias Ericsson ibidem för 90 daler kptm den 1697.

Som ni kan se blir det färre noteringar och i kväll blir det bara sju år, mera kommer imorgon.

Kul hockeyhöst

Vilken skillnad det är att titta på hockey och MoDo i år mot ifjol. De spelar inte bra alla gånger men lyckas ändå ganska ofta vinna. Inför denna omgång så låg de först men trillade ner en placering idag.

Här ser man de första lagen i HA efter kvällens omgång (hämtat från Aftonbladet).

Troja var duktiga, spelade med en jättebra fart och frenesi och MoDo hade en del problem men de har en riktigt bra målvakt i Tex.

På fredag bär det av till Jönköping och då skall det bli intressant att se vad de kan göra mot HV71.

MoDo har åtta raka vinster nu.

8/12 Troja - MoDo            1-2 (SD)

3/12 Vita Hästen - MoDo  1-4

1/12 MoDo - Tingsryd      6-5 (PS)

28/11 MoDo - Västerås     5-1

26/11 Almtuna - MoDo     3-4

24/11 MoDo - Södertälje   5-4 (PS)

21/11 MoDo - Karlskoga   2-1 (SD)

19/11 MoDo - Vita Hästen 4-3 

Mantalslängder på 1600-talet

Mantalslängder (MTL) är en bra handling att leta ägare till olika gårdar och familjer på 1600- och 1700-talen innan man får hjälp av kyrkobokföringen. De är användbara senare också för att se vem som ägde gården och när man bytte ägare. Då blir det lättare att leta lagfarter i domböckerna när man vet lite när man ska börja leta. 

Vi har sett genom domböckerna att det finns noteringar från 1640-talet för Lungsjön och alltså skriftliga bevis på att det bott folk där då. När jag letar i mantalslängderna så finns inte Lungsjön med så tidigt utan när det gäller de mantalslängder som man kan hitta på nätet så är det först 1679 som Lungsjön finns med första gången. Nu saknas åren 1674 tom 1678 i Digitala forskarsalen så möjligen att det finns något år tidigare, men saknas i 1673 och finns i alla fall 1679. Då ser det ut så här:

Här har vi Lungsjön och Hustru Elisabeth. Troligen Lars Olofsson hustru som står för gården. Hon omtalas också i domboken 1677 när hon får sin son Pehr Larssons lön när han omkommit i kronans tjänst.

Nästa MTL som finns scannad i Digitala forskarsalen är från 1681 och den är skadad, antingen av vatten eller av brand. Svårt att läsa och Lungsjön bör vara någon av de 3-4 första raderna.

Detta är MTL från 1683 och här finns det två hemman i byn. Här finns inte längre Elisabeth men istället sonen Lars Olofsson. Dessutom finns Zachris Zachrisson. Båda två barn till de första nybyggarna i byn och de finns också med i domböckerna.

Tidiga Lungsjön i domboken 1670-1691

Fortsätter med några noteringar till med koppling till Lungsjön

1670: Margareta Danielsdotter i Lungsjön besvärade sig över en ogift person, Abraham Nilsson i Västby, att han vid pass tre års tid haver henne tillsagt äktenskap med många grova eder och förbannelser, och han henne omsider belägrade och barn avlade. Abraham nekade till sådan gärning och angav istället Elias Ericsson i Krånge skulle ock med henne sin frilla fullkomlig olovlig gärning bedrivit vid Lungsjön, som han dock med inga vittnen bevisa kunde. Elias Ericsson såväl som käranden nekade alldeles därtill, och han valde avlägga eden. Abraham hade bort böta 40 daler för vittnesmålet, men emedan han är en fattig person, och Elias gav honom sin rätt, eftergavs honom böterna, och helst han hu utlåtit att taga konan till äkta.

22 januari 1671: Nämndemannen Pehr Johansson i Ovanmo bevisade med vittnen sig hava stämt Lars Olofssons son, Göran i Sel, till tinget att vittna, och att han uteblivit utan laga förfall.

Eric Zachrisson i Lungsjön anklagades av Tolvmannen Bertil Ingelsson i Sel, för det han år 1669 hade uti skogen på svedjor sått råg, och därav ingen tionde till Kronan betalt.

27 mars 1672: Lars Olofsson i Sel och hans granne, Eric Zachrisson med sina bröder, som hava vid Lungsjön uppgjort eller uppbrukat någon jord, och vid pass 30 år därför allenast skattat för 3 1/2 seland, utfästade sig nu att betala skatt till Kronan för all jorden, 12 seland eller 1/2 mantal.

Angav Bertil Ingelsson i Sel om trätomål, som uppkommit är emellan honom och hans grannar, Eric och Pehr Zachrissöner Finnar, vilka honom påföra, att han år 1669 något före Påsk på kyrkobyggningen i Ramsele skall hava sagt, efter Johan Pehrssons i Holmstrand ord, att tolvmännen i Helgum hava gjort sig förtjänta av bödelsyxan, och haver Konungen ingen bödel, må han själv vara bödel. Sedan Johan Pehrsson hörts, kunde Bertil Ingelsson helt frias för dessa ord.

Hustru Karin, änka i Sel, anklagade sin granne Bertil Ingelsson, att han år 1669, då han jämte tolvmän var tionderäknare, beslog henne med sina söner Eric och Peder på någon kronotionde, som han sedan undanhållit. Vid ransakningen bevisades att Bertil Ingelsson undanhållit en tunna råg, och pliktade härför 12 daler, samt 40 daler för sitt förfarande i tionderäkningen.

21 januari 1675: Inlämnades ett testamente, daterat 1673, vari Anna Larsdotter, salig Pehr Månssons hustru i Lungsjön, bortgiver sin kvarlåtenskap till Zachris Larssons barn. Då kvarlåtenskapen befanns vara avlinge, tillåter lagen att hon giver hemmanet ifrån sig, varför fastebrev medgavs härpå.

12 februari 1677: Presenterades Häradsrättens beslut, att änkan hustru Elisabet i Lungsjön skall njuta sin sons, Pehr Larssons lön, som uti Kronans tjänst död bliven är uti Jämtland

20 januari 1681: Pehr Mickelsson ifrån Lungsjön uppbjöd första gången 6 1/8 seland jord ibidem, som han av Zachris Zachrisson och Pehr Zachrisson inköpt för 100 daler kpmt.

22 januari 1683: Uppbjöds tredje gången 6 1/8 seland jord i sel, som bröderna Zachris och Pehr Zachrissöner i Lungsjön sålt  för 100 daler kpmt.

21 januari 1686: Tolvmännen intygade att hustrun Dordi i Sel inte satt på Selshemmanet åren 1676 och 1677, ej heller hennes man, utan i Lungsjön, och Sel brukades av Pehr Zachrisson i Lungsjön.

Tidiga Lungsjön i domboken 1628-1669

Domböckerna för Ramsele finns inte på nätet för 1600-talet men i Riksarkivets arkiv Digitala forskarsalen finns det en avskrift av dessa böcker. Man skall aldrig helt lita på avskrifter så vid tillfälle skall jag försöka komma till Härnösand och kolla originalböckerna.

Det verkar som att skogarna där byn Lungsjön blev till hörde till byn Sels skogar vilket gör det lite svårt att veta om allt berör Lungsjön eller om något är i Sel. Så därför har jag när jag letade i domboksavskriften plockat med sådana noteringar som är för finnar även i Sel. 

Här kommer det jag hittat:

18 juni 1642: Olof Pehrsson i Nordankäl, Johan Pehrsson i Ovanmo, Olof Ingelsson i Sel och Israel Pehrsson i Tynnerås tillstod Pehr Månsson och Zachris Larsson finnar att besitta och behålla den jord de köpt i Sel om 9 1/2 seland.

20 juli 1646: Ransakades över finnar: Ramsele socken: Lungsjön: Peder Månsson och Zachris Larsson. Olof Månsson och sonen Lars Olofsson.

Peder Månsson och Zachris Larsson finnar haver köpt 9 1/2 seland jord för 4 riksdaler till socknen, 7 rdr för var knekt, 4 rdr till Israel Pehrsson samt 9 rdr till hustru Helga, änka.

10 juli 1648: Hindric Pedersson i Sunnansjö, Peder Olofsson i Orrnäs, Matts Påhlsson i Nordanåker, skola nästkommande höst skattlägga det torpet, som Peder Månsson och Zachris Larsson och Olof Månssson i Sel, vid Lungsjön upptagit haver.

18 juni 1649: Anbelangandes Gertrud Hindricsdotters bekännelse vid Laga Tind den 14/3, att en ogift finne skall hava rett henne med barn, nämligen Lars Olofsson i Sel, vilket han tillstår och bekänner, samt, säger att han lovat henne äktenskap, det hon icke samtycker till förrän hon rådfrågat sina föräldrar. Fördenskull uppsköts detta ärende till nästa Ting.

22 januari 1650: Gertrud Hindricsdotter, en finska, angav vid föregående Ting en ogift finne i Lungsjön, Lars Olofsson för att ha lägrat henne. Lars Olofsson dömdes nu plikta 40 daler härför.

Peder Månsson Finne i Sel uppbjöd första gången hus och jord som han sig tillhandlat och köpt haver.

14 januari1651:Eric Nilsson från Jättestad i Gudmundrå kärande till Israel Pedersson i Tynnerås, Edsele, sin svåger, förmenandes sig något på sin hustrus anpart på selshemmanet hus och jord restera. Dock tillstår sig Eric Nilsson hava bekommit 22 rdr för 2 3/4 seland jord av Peder Månsson Finne i Sel, som bemälte hemman köpt haver.

16 februari 1652: Tilldömdes Olof Månsson Finne fastebrev på 11 seland jord i Sel och Västergården, som han av salig Ingel Ericssons arvingar köpt. Och av föreskrivne hemman haver Olof Månsson halvparten samt gården därefter till Bertil Ingelsson försålt, vilken är en av syskonen, som tillförende gården sålt hava.

Skall Peder Månsson Finne i sel bekomma fastebrev uppå 9 1/2 seland jord uti Östergården, som han tillika med gården köpt av Israel Pedersson i Tynnerås, hans hustrus arv, som ifrån Nordankäl och dit till Sel bytt var, såsom ock köpt av hustru Helga, salig Israel Marcussons i Tynnerås hennes arv som bem. Israel Pedersson ifrån Tynnerås och till bem. Sel bytt haver.

Dömdes Måns Olofsson Finne fastebrev uppå 6 seland jord och gården, som han aav Olof Mattsson Finne i Hoting för 35 rdr köpt haver.

Domböcker för 1657, 1658 och 1659 saknas helt.

Finnkolonisationen i västra Ångermanland

De första nybyggarna i Lungsjön var troligen finnar. Richard Gothe har skrivit följande i sin bok Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappland och Jämtland:

"Ramsele - >Rafnasil> i 1273 års gränsdokument - är gammal bygd. Den omfattar landskapets nordvästligaste del mot Jämtlandsgränsen, Ramseles gamla tingslag inneslöt socknarna Helgum, Edsele, Ramsele samt Fjällsjö med Bodum och Tåsjö. Ramsele var även moderförsamling för nämnda socknar under 1500-talet.

Finnbebyggelsen inom nordvästra Ångermanland är omfattande. Från vissa baser här göra finska kolonister sedermera framstötar både in i Jämtland och på lappmarksområde. För att kunna visa sammanhangen, måste undersökningen göras lite fylligare här.

Vad Ramsele socken beträffar är den finska bosättningen av trenne olika slag: dels nybyggesverksamhet, dels upptagning av ödebyar och ödesjordar och sist - men inte minst - köp av bondehemman genom finnar.

Tvenne bröder Olufsöner från Viksjö torde ha gjort början. Deras insats som nybyggare var emellertid icke av varaktig art. Det sägs om dessa bröder - de voro bortåt ett halvt dussin - att de upptagit eller velat upptaga på 5 eller 6 olika ställen, men att de icke stannat någonstans. Vi kunna ta detta som ett undantagsfall. De flesta nybyggesfinnar voro nog angelägna att komma i ordning genom att snarast upptaga åker och äng. Detta var även förutsättningen för, att regeringen utfärdade tillstädjelsebrev åt dem. Finnarna Erik och Anders Olufson hade nu slagit sig ned på böndernas skatteskogar, den ene vid Hocksjön, den andre vid Hällvattnet. De drogo till sig andra finnar, mest jaktsällskap på tillfälliga besök. Det hela artade sig till ren rovdrift. Sockenallmogen inom Ramsele och Fjällsjö torde ha lidit verklig skada, varför man 1636 i januari vände sig till regeringen med ett par klagomål ( >Allmogens besvär> R.A. ) > De göra oss merkelig skada - heter det - på våra lägenheter, fiskewånor, så att alla våra näringsmedel äro oss så förtagne, att vi hwarken kunna göra kronan sin rättighet eller oss och våra fattiga hustrur och barn nära och föda och deröffver måste vi ändå af dem höra och lida spotska smädesord. Det de ej orka utöda själva, göres af andra, som wärre och konstigare äro, hwilka ingen får se. > Man kan gott tänka sig, att så allvarliga klagomål ha påskyndat det stränga plakat, som utkom på senhösten samma år (1636).

Varken Hocksjö eller Hällvattnet besattes emellertid på allvar nu. Istället kommo ett par andra finnar, Per Månsson och Zakarias Larsson. De synas 1642 ha köpt jord vid Lyng- eller Lugnsjön av Sels-bönderna. Ett flertal finnar antecknades vid Lyngsjön vid rannsakningen 1646: Per Månsson, Zakarias Larsson, samt husmännen Oluf Månsson och hans son Lars Olufson. Zakarias Larsson tycks ha kommit från Hasselaskogen (Kölsjön ), där han blivit avsagd som husfinne. Kanske har han lärt känna Ramsele-trakten genom storjägaren Israel Pedersson Hasselfinnes strövtåg häruppe. Snart ha Lugnsjöfinnarna köpt mera jord av bönderna. I 1651 års dombok står antecknat, att Måns Olufson finne köpt Wästergården och hans landsman Peder Månsson 9 1/2 seland i Östergården i Sels by. I jordeboken 1651 antecknas under Sel: Per Månsson med 8 1/2 och Zakarias Larson för 6 seland, med tillägget: Lugnsjön tillökt 3 1/2 seland.

>Seelsfinnarna>, som de vanligen kallas denna tid, fingo utstå mycket obehag av de hos dem ofta gästande jaktsällskapen och dömdes till höga böter härför. En gång när Israel Pederson legat här i veckotal med sitt stora jaktsällskap, for man hem med nio lass älgkött, älghudar, bäverskinn och bävergäll m. m. Det ansågs av bönder med rätta som rena rovdriften och man klagade på flera landsting över Israel, som till slut måste komma ut med så dryga böter här i Ångermanland, att han till slut fick gå från sin gård och pantsätta sina värdesaker.

Bebyggelsen vid Lugnsjön blev stadigvarande. Platsen är idag en välmående by. Traditionen berättar om de första finnarna här: >De rödde rågsvedja där och tröskade rågen på blåisen > (LMA: 68: 4: 15). Ännu vid slutet av 1600-talet står Lugnsjön antecknad i jordeböckerna för sammanlagt 3 1/2 seland: Lars Olufson och Erik Zakrison med 1 3/4 seland vardera. Emellertid antecknas bland ödeshemman i socknen 1711 även Lugnsjön. Pär Zakrissons hemman säges nu stå öde, sedan Pär 1709 blev båtsman. Det räknades då för 1/4 hemman (Lugnsjön no: 2) medan no: 1 Ingel Andersson (från Sel) står skriven för 12 seland. Hemmanet no: 2 blev återupptaget 1724 med 5 frihetsår och började skatta 1729. Båda blev sedermera bestående. 

Texten finns i Gothes bok sidorna 98-100.

Så här ser boken ut, tryckt med anslag från Humanistiska Fonden 1948. Följande text finns på en försättsbladet:

Minnet av Läroverksadjunkten JOHAN NORLANDER och Professorn J. J. MIKKOLA - båda voro skogsfinnarnas vänner ägnas detta arbete.

Hockeykväll ikväll

Nu börjar det snart, matchen mellan Vita Hästen och MoDo. Funderade ett tag på att gå dit men vågade inte det med tanke på att de flesta matcher jag sett på plats har de förlorat. 

Köpte en tröja som jag precis hämtat på ICA så det är bara på med den, sätta sig framför TV:n, heja fram dem och hoppas på vinst.

Så heja heja och så avgör Tjernström den här matchen!

Lungsjöns tidiga historia

För många år sedan var det inlandsis över hela landet. Ungefär 7000 år f Kr så befann sig iskanten omkring Lungsjön. Vid denna tid var byn uppdämd till en issjö som var cirka 22 km lång mellan byarna Västvattnet och Hällåsen. Issjön tappades av i etapper, först mot söder och senare mot norr. En tydlig vall med strandsediment finns kvar. Den går i nord-sydlig riktning vid Vikebodarna och markerar issjöns nivå efter den första tappningen.

Vid Lungsjöns östra strand finns det två stycken gamla boplatser som visar att platsen varit befolkad tidigt. Fynden som hittats är skärvliknande stenar som hört samman med matlagning. Liknande boplatser på andra ställen har daterats mellan 3000 och 1000 f Kr. Söder om sjön finns också några fångstgropar men de är svårare att datera, de skulle kunna vara lika gamla och används av de som bodde på boplatserna eller från finnkolonisationen på 1600-talet. Så långt fakta från Lungsjöbyns hemsida.

Kartan som visar de två boplatserna som identifierats är hämtad från Riksantikvarieämbetets hemsida och deras verktyg Fornsök. 

Där kan man leta vidare och det finns beskrivningar av de olika fornminnena. 

Den nordligaste av de två har beteckningen L1935:5263 Boplats. Den står som Boplats vid Lungsjön och registrerades den 30 juni 1970. Här kommer beskrivningen:

Terränguppgifter: Svag V S V-slutning med sand mot strandkanten. Skogsmark (barrskog).

Beskrivning: Boplats med okänd utsträckning, belagd genom Fåtaliga spridda skärv stens förekomster i sanden.

Den sydliga av dem har beteckning L1935:4698 Boplats. Även denna boplats är verifierad med att det fanns skärvstenar

Även fångstgroparna finns noggrant beskrivna, både var de är och hur de ser ut.  

Årets julkalender

Då har vi nått till årets sista månad och 1 december. Den här månaden brukar jag försöka att ha min blogg lite som en julkalender där jag skall publicera ett nytt inlägg varje dag för att göra en nedräkning till julafton. Förra året så koncentrerade jag mig på att berätta om släkten Gärd och i år kommer jag att ge mig på lite uppgifter om en hel by och några av de som bott där.

I sommar fick vi besök i Ramsele av en av våra bästa vänner och dessutom släkt med härstamning från byn Lungsjön. Tog mod till mig och ringde och lyckades boka in en  gemensam släkting för ett besök och titta på ett äldre hus där som har kopplingar till oss alla tre. Det var verkligen spännande att se och höra lite historier från byn.

Jag kan inte säga att jag varit i Lungsjön många gånger genom åren, säkert inte mer än en handfull. Senaste besöket var som sagt i somras och det näst senaste var när vi en sommar tog med mamma på en resa upp till byn för att titta runt lite, tror att det var den sista resan som vi kunde göra med henne. Innan dess var det nog bara någon genomresa för att åka vidare till Borgvattnet eller ännu längre söderut men jag hade några klasskompisar som kom från området när jag gick högstadiet i Ramsele.

Men släkt blev inte så långvariga i byn om man tittar på generationer, det var bara två där innan de flyttade ut till andra byar i Ramsele. Men tidsmässigt så var det i alla fall en 30-40 år under 1700-talet. Jag kommer att återkomma till dessa förfäder.