Visar inlägg med etikett Sollefteå. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sollefteå. Visa alla inlägg

söndag 16 augusti 2026

Regn och åska i Ångermanland

I går var det rejäla åsk- och regnskurar i Ångermanland och jag fick en rapport av min bror om vägar som delvis spolats bort och strömavbrott på grund av åskan.

Här är en radarbild hämtar från SMHI:s app. Tiden är 20:15 och då låg den kraftigaste åskan i en linje söder om Sollefteå ner strax söder om Ånge. Några timmar tidigare hade det varit ett band med kraftiga skurar och åska över Kramfors och det var nog det som skapade de stora problemen. Det känns som att just Kramfors kommun ofta får sådant busväder, både regn, åska, översvämningar och snö. Har varit ett antal tillfällen senaste två åren som skapat problem i just det området. Största problemen var det för knappt ett år sedan då ett godståg spårade ur och det blev stora problem med översvämningar.

När jag var uppe i Ångermanland i sommar så var det en del skurar och här kommer ett antal bilder av mäktiga moln från sista veckan i juli (när det var Urkult så de blev lite blöta).


Det kom lite regn hos oss också så att det blev lite dimbankar över lägdan. Längre bort ser man ett upptonat cumulunimbus. Det är långt borta, bedömt nedanför Sollefteå.

En bild till på samma moln från en annan vinkel.

En närbild.


Norrut kunde man också se detta städliknande moln. Det ligger också långt norrut.

Det här är en radarbild från den tiden och då kan man se att det är långt till några skurar men molnen ser jag i alla fall. Ett exempel på att höga cumulunimbus kan synas väldigt långt.

tisdag 11 augusti 2026

Lagfart i Tara finbladiga såg

När jag bläddrade i lagfartsboken för Sollefteå Häradsrätt 1856 så hittade jag följande notiser för Tara by i Junsele socken. Detta inlägg finns med datum 9:e februari 1857.


N:o 48 Tara byemäns Såglägenhet

S.D. Aktade Härads Rätten skäligt upå en köpt andel i Tara Byemäns såglägenhet derå Krånge Byemän den 10 Mars 1856 erhållit 1sta upbudet, nu bevilja samma Byemän utan hinder upbud och Lagfart Andra gången.


N:o 49 1/4 del uti Tara Sågqvarn.

S.D. Aktade Härads Rätten skäligt å en fjerdedel uti Tara uti finbladiga Såg derå Per Persson den 10 Mars 1856 erhållit första upbudet, nu bevilja Pehr Pehrsson utan hinder upbud Andra gången.


Var fanns denna såg någonstans, någon som vet mer om den? Pehr Pehrsson, vem kan det vara? Skulle vilja se första uppbudet från 10 mars 1856 men den längden finns inte digitalt så det blir att begära fram den nästa gång som man kommer till landsarkivet i Härnösand. 


lördag 24 januari 2026

40-års minne av postrånet

För några dagar sedan hittade jag en tidningsartikel om postrånet i Junsele 1880 och skrev om det här. Nu hittade jag en ny artikel som skrevs i Örnsköldsviks Allehanda den 26 maj 1920 till 40-års minne av händelsen.


Ett hemskt 40-årsminne,

 Onsdagen den 26 maj 1880 vid 4-tiden på morgonen, alltså för jämnt 40 år sedan, förövades ett postrån och lönnmord i Forsmobacken i Junsele socken, varvid postiljonen Magnus Sjökvist fr. Sollefteå föll offer för en lönmördares kula. Han kom körande med post från Sollefteå och hade med sig en större pänningsumma. Ännu efter 40 år äro hans banemän icke upptäckta.

 Sjöqvist, som var en stilla och fridsam man, var född i Gräsmark socken i Värmland 1847 och vid sin död bosatt i Önsta, Sollefteå. Hans stoft vilar å Sollefteå kyrkogård.

De verkar ha garderat sig med att stava hans efternamn på två olika sätt. Tittade i Sollefteå kyrkobok i Digitala forskarsalen och fann detta i husförhörslängden för 1880.


På hans rad står också att han är mördad men har inte hittat någon notering i dödboken.


fredag 26 december 2025

Boktips

Två tips på böcker att läsa nu när ni är lediga i helgerna. Böckerna heter Vargdräparen och Skuggälven skrivna av Sara Hagström och böckerna utspelar sig i Junsele socken i huvudsak men även lite i andra delar av Sollefteå kommun. Välskrivna och spännande böcker med en handling i nutid men också en parallell berättelse om något som hände tidigare, ett ganska vanligt upplägg i många böcker idag. Fick böckerna hem i brevlådan dagarna innan jul och har i princip sträckläst dem båda de senaste dagarna.

Den första boken Vargdräparen, kom 2023, har uppstarten i att en person vid namn Einar Grundström hittas skjuten ute i närheten av sitt hem inne i Junsele. Polisutredningen kommer att ledas av Malin från polisen i Umeå och några utredare från polisen i Sollefteå. En spännande och invecklad historia med väldigt bra beskrivningar av personer, miljö och situationer och en del platser och namn känns igen från Junsele. Den parallella handlingen i boken spelas upp för 15 år tillbaka i tiden.

Andra boken i serien kom i år och heter Skuggälven. Ett nytt mord och den här gången är det i trakterna av Röån och detta första mord följs ganska snart av en andra död kropp som återfinns. Även här finns en parallel historia som har sin inledning på 1950-talet i Kilforsen och den by som växte upp där i samband med att kraftverket med tillförsel- och utförselkanaler byggdes där i området. Många detaljer och intressanta beskrivningar även i denna bok. En intressant uppgift jag inte hade koll på var att de grävmaskiner som fanns för att gräva kanalen i Forsmo hette Marion. Det var tydligen märket på de här enorma grävmaskinerna som pappa berättade att den gamla bilen "bubbla" fick plats i skopan. Med tanke på hur denna bok slutar så förutsätter jag att det finns en tredje del som är pågång också. 

Mitt tips är att ni skaffar dessa böcker och läser dem.

Om författarinnan Sara Hagström kan man läsa mera om i en artikel i tidningen Nordsverige. Hon bor i Ödsbyn i Anundsjö socken och slutade sitt ordinarie jobb för att skriva dessa böcker. Här säger hon också att tanken är att det skall bli minst fyra böcker. Varför hon skriver om just Junsele framgår inte av artikeln men kanske har hon någon koppling dit. Vad jag kan se när jag kollar lite snabbt är att hon härstammar från Kubbe och sex stycken Olof Olofsson på raken. Alltså är jag släkt med henne men bara via fyra av dessa Olof gemensamt. 


söndag 21 december 2025

Bilddatabaser i Ramsele och Sollefteå

I mitt förra blogginlägg så letade jag rätt på en bild av kontraktsprosten Carl Åkerberg i Sollefteå Bilddatabas. Jag har varit inne i den tidigare och letat men tyckt att den varit lite besvärlig att titta i och lite ifrån det område som jag är intresserad av att se bilder ifrån. Men nu har de nog gjort ett jobb med den och den kändes mycket bättre nu, mera sökbar, bättre information och ganska många bilder från några byar som jag sökte efter. Sollefteå bilddatabas kan hittas här. Tror man får ha en del fantasi när man söker där så att man inte missar några intressanta bilder.

Sedan tidigare i år så finns det också en bilddatabas för Ramsele. Den heter Ramsele Bilddatabas och finns här. Även här finns det massor av bilder som kan vara intressanta för de som forskar inom Ramsele församling. Jag gick in och sökte på Forsmo och fick bland annat träff på denna bild:

Den notering som finns är bara att det är vägarbetare i Forsmo, Ramsele. De verkar bekanta men jag är inte säker på någon även om jag tror att det kan vara några av Eliassonbröderna. Känner mig minst osäker på personen med spaden i mitten på nedre raden. Någon som kan hjälpa mig att namnge personerna?

lördag 20 december 2025

20 december 1910

Har skrivit i flera dagar om kyrkoherdevalet och även om några kyrkoherdar som omtalades där och deras församlingar. Valet höll söndagen den 18 december 1910 och första tidningen, av Sollefteå Nya Tidning, efter det är den från tisdagen den 20 december. Där finns följande notis:

Verkar som valet tog mer tid än vad de trodde i den förra tidningsartikeln, här framgår att det höll på "ända tills på måndagsmorgonen" och trots det (eller på grund av det) så var det många som vände om och gick utan att ha röstat. Vinnaren av valet blev Carl Åkerberg. Tvåa kom  Albert Markgren och de två övriga deltagarna fick inte en enda röst.

Vinnaren Carl Åkerberg hade drygt fyra år tidigare förrättat vigseln för min mormors föräldrar som man kan se i klippet nedan.


Även Carl kan man återfinna i Härnösands Herdaminne.

19. Carl Åkerberg (1911— ), f. 7 aug. 1864 i Ed, son af företrädaren. Efter studier i Hsands läroverk stud. i Upsala ht. 1883, prästv. i Hsand 6 juni 1890; v. komm. i Multrå 6 juni—25 aug. 1890, v. past. i Ramsele 26 aug. s. å.; befullm. komm. i Holm 15 juni 1895, tilltr. 1 nov. s. å., men uppehöll befattningen på förordnande fr. 1 sept.; komm. i Njurunda 25 juni 1898, tilltr. 1 okt. s. å.; pastoratsadj. i Sollefteå 11 nov. 1903, tilltr. genast; regem.pastor vid Norrlands trängkår 1 juni 1904—30 juni 1911, lasarettspred, i Sollefteå 25 nov. 1908, khde i Sollefteå (4:de prof predikan t) 27 jan. 1911, tilltr. s. å.; kontr.prost i Angermanl. sydvästra (sedan 1921 Sollefteå) kontrakt 12 apr., tilltr. 1 maj s. å. LNO 1921.

G. 7/8 1892 m. Hedvig Elisabeth Johanna Almquist, f. i Upsala 1/11 1863, dotter af prosten d:r Oskar Julius August Almqvist i Skogs-Tibble och Nanna Johansson.

Barn: Eva Nanna Maria, f. i Ramsele 1/8 1893, fil. mag., lärarinna i Svalöf; Ruth Sigrid Elisabeth, f. 7/6 i895, g. m. kaptenen vid Västernorrl. regem. Karl Fredr. Herman Ossbahr; Signe Karin Johanna, f. i Holm 15/3 1898, g. 7/10 1922 m. telegrafassist. Leonard Jänkälä i Sundsvall; Anna Elisabeth, f. i Njurunda 5/9 1900, g. m. farm. kand. Harald Hildetand, Helsingfors.

En bild av honom finns i Sollefteå bilddatabas:


fredag 19 december 2025

Ådals-Liden och Edlund

Den andra kyrkoherden som omnämndes i artikeln om kyrkoherdevalet i Sollefteå kom var dp i Ådals-Liden sn. Har letat fram förljande från Härnösand Herdaminne.

ÅDALS-LIDEN

(före 1886: Lidén, Ångermanland).

Lidh utgjorde vid 1300-talets början ett eget gäll, som i den s. k. Sexårsgärden af år 1314 påfördes en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium år 1316 bidrog kyrkan i Liidh med 1 mark och kyrkherden med 2. Om tiden för pastoratets läggande som annex under Resele kan för närvarande endast sägas, att detta måste ha skett före reformationen. Liden, hvarest Resele komministrar i regel sedan gammalt voro bosatta, ehuru kapellansbord först 1799 där inrättades (se inledn.till Resele), återfick sin ställning som själfständigt pastorat genom löneregleringsresolutionen 23 mars 1866, däri föreskrefs, att afsöndringen skulle äga rum efter dåvarande khdens i Resele och komministerns afgång, hvilket inträffade år 1869. Komministerbostället och kyrkojorden anslogos åt den nve khden. som tillträdde tjänsten 1 maj 1871 och sedan dess varit ensam ordinarie präst i församlingen. Sockennamnet ändrades genom kgl. förordning 17 apr. 1885 till Ådals-Liden för att undvika förväxling med Liden i Medelpad, som samtidigt erhöll namnet Indals-Liden.

Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I uppbars i Ångermanland, måste Liden afstå sin största klocka med allt järn och tyg och af kistone lämna 14 mark.

Den nuvarande träkyrkan, hvars föregångare likaledes var af trä, uppfördes 1817—20 af Erik Ersson, har ett litet torn öfver östra takpartiet och sakristia längst i öster. Dekorationsmålningen vid altaret utfördes 1826 af Per och Göran Sundin, predikstolen förfärdigades af Nils Olof Nylén. Bland inventarierna märkas en sittande madonna från 1200-talet (dep. i Hsands museum) samt en kalk och patén af silfver från 1300-talet.


Om Nils Petrus Edlund finns följande noterat

3- Nils Petrus Edlund (1906—1918), f. 7 okt. 1850 i Resele s:n, son af kyrkovärden, landtbrukaren Erik Edlund och Brita Christina Nilsdotter. Efter mogenhets-ex. i Hsand 27 maj 1878, stud. i Upsala ht. 1879; med dispens från prakt. teol. ex. prästv. i Hsand 24 juli 1883 till komm.adj. i Hallen; v. past. i Vännäs 2 juli 1884, komm. i Anundsjö 6 dec. s. å., tilltr. 1 maj 1885. Af Björna församling kallad till 4:de profpredikant 29 dec. 1889 och i nåder utn. till khde därst. 5 sept. 1890, tilltr. 1 maj 1893, men mottog tjänsten på förordnande 1 maj 1892 efter erhållen tjänstledighet fr. komministraturen i Anundsjö. Aflade disp.prof 11 maj 1900. Khde i Ådals-Liden 31 mars 1906, tilltr. s. å. Kontr. prost i Ångermanlands västra kontrakt 26 mars 1909. Afled här 15 maj 1918.

G. 28/6 1885 m. Olivia Gustafva Nordell, f. 3/11 1857 i Umeå landsförs., dotter af landtbrukaren Olof Nordell och Katarina Elisabeth Rundqvist. 

Och en bild av Edlund (tack Magnus)

Jag har också letat rätt på honom i död- och begravningsboken och församlingsboken i Ådals-Liden sn.

Här är dödsnotisen och han avled i kräfta (cancer).

Makarna på Prästbolet, Ådals-Liden sn.

onsdag 17 december 2025

Kyrkoherdevalet i Sollefteå

Artikeln som jag tog lite ifrån igår kommer här i sin helhet. Den är alltså från Sollefteå Nya Tidning den 16 december 1910.

 

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

»Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

____________   den  _____     dcember 1910

                _______________________

                                Bevittnas:

___________________         _________________ »

Vid fullmaktens utfärdande bör noga tillses, att den underskrives av den eller de personer, som finnas upptagna i vallängden, Om till exempel en fastighet bytt ägare efter vallängdens justering, är det förre ägaren som fortfarande utövar rösträtt för fastigheten.

Röstningen verkställes öppet och efter upprop av valförrättaren. Den röstägande träder därvid fram i koret och utsäger högt och tydligt namnet på en av de å förslaget uppförda. Det är fullt tillräckligt att säga blott tillnamnet, t. ex. Åkerberg eller möjligen pastor Åkerberg. Om trängsel skulle vålla svårighet för den röstande att framträda må han rösta från den plats där han befinner sig, blott han är synlig för valförrättaren. Då fullmakt däremot skall användas, bör detta tillkännagivas genom utropet: »fullmakt», varefter innehavaren av fullmakten genast har att avlämna denna till valförrättaren. Först efter fullmaktens granskning verkställes röstningen.

Därest någon har rösträtt i mer än en kommun, måste han avvakta uppropet i varje särskild sådan och för varje upprop avgiva sin röst, för så vitt ej valförrättaren sammanför rösterna redan vid första uppropet.

Varje röstägande måste ovillkorligen passa på och avgiva sin röst, då han uppropas. Är röstägarens namn två efter varandra följande gånger uppropat, utan att svar erhållits, har han förlorat sin rösträtt. Ingen får såsom vid frågodagen efter uppropet anmäla sig för röstning.

Vallängden upptager först Sollefteå köping, därefter Sollefteå socken, vidare Eds socken och sist Multrå socken. Enligt vad vi från tillförlitligt håll inhämtat, kan själva uppropet börja tidigast kl. 12. Uppropet för köpingen torde kräva minst 2 timmar, vadan röstningen för Sollefteå socken kan börja tidigast kl. 2. Då uppropet för nämnda socken anses draga lika lång tid, börjar röstningen för Ed tidigast kl. 4. samt slutligen för Multrå tidigast kl. 5 e. m.

För att underlätta röstningen och bereda rum åt de röstande är av nöden, att dessa i kyrkan gruppera sig kommunvis i den ordning röstning skall äga rum; främst således köpingen, därefter socknen o. s. v. Den röstande bör efter röstningen taga vägen ut genom sakristian. Ingen bör stanna i gången, utan måste denna yara fri för de framträdande,

Barn får under inga villkor medtagas till kyrkan.

Anordningar äro vidtagna för erhållande av kaffe, smörgåsar och läskedrycker uti skolsalen vid kyrkan.


Det var tydligt reglerat hur det skall gå till. Och tog tid. På senare år har det varit väskor som inte fått medtagas på tillställningar men här var det barnen som inte får medtagas. Då har ni fått hela artikeln om valet. Vad resultatet blev ser vi kanske i nästa tidning.


tisdag 16 december 2025

Sollefteå Nya Tidning 115 år

Ännu ett nummer av Sollefteå Nya Tidning och det är nummer 5 från den 16 december 1910. Nu börjar det närma sig jul och här kommer annonser om inköp till jul. Bland annat så har August Källgren i Sollefteå Juluppköp av alla slags Matvaror, Frukt och Conserver göras bäst och billigast hos honom. Nås på Rikstelefon 11.

Och till djuren till julen så finns det fortsatt Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele.


Till helgen söndagen den 18 december 1910 skall det hållas kyrkoherdeval i Sollefteå. Då det är val så börjar högmässopredikan redan kl 10 och hålles av kyrkoherden Josefsson i Junsele. Även valförättaren, kontraktsprosten Nils Edlund från Ådalsliden håller ett tal från altaret. Här är inledningen av artikeln.

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

.......


Den här artikeln kan det bli anledning att återkomma med senare och då renskriva hela artikeln.

Avslutar med en notis internationellt och en nationellt från Norrköping.

Sydpolsexpedition under Pearys och Cooks egid.

Daily Telegraphs Newyorkkorrespondent meddelar att kapten Bartlett, som förde Pearys fartyg på hans senaste nordpolsexpedition, och Harry Whitney, som utrustade Cook med de nödiga medlen för hans expedition och åt vilken Cook påstod sig ha anförtrott sina anteckningar och instrument, slagit sig tillsammans om en sydpolsexpedition nästa år.

Expeditionen startar från Punta Arenas i september till Coats land och fortsätter vidare mot sydpolen med 15 slädar och 25 man.


Norrköpings hamnfråga.

Norrköpings stadsfulmäktiges beredningsutskott tillstyrker en av hamnstyrelsen gjord framställning om anvisande av över 750,000 kr. till utvidgning och förbättring av Norrköpings hamn genom bland annat byggandet av en 500 meter lang kaj, försedd med järnvägsspår och elektriska portalkranar.


tisdag 2 december 2025

Vad hände idag för 115 år sedan

Som jag skrev igår så skall jag presentera några urklipp med nyheter för västra området i Ångermanland från tidningar som är från 115 år sedan. Tidningen är Sollefteå Nya tidning och det är en tidning som bara gavs ut under slutet på 1910 och 1911. Förmodligen var den inte lönsam och hade för få läsare för att leva kvar längre än så.

Just denna dag fredagen den 2 december 1910 var det inte speciellt mycket nyheter från västra Ångermanland.

Det finns en notis från tinget i Ramsele. Där har de avhandlat tre olika konkurser i området, en i Helgum sn, en i Edsele sn och en i Tåsjå sn.

I Sollefteå ska det bli uppträdande på Sollefteå Teater. Det kommer artister från Kungliga Dramaten i Stockholm, nämligen Sigrid Deurell och Albin Lindahl. Det är recitationer av Fru Sigrid Deurell ur bland annat August Strindbergs S:t Gotthards saga. Albin framför Bellmanssånger till luta. Biljetterna kostar 1 kr och 75 öre per styck och säljs på A.-B. Dahlbergs Bokhandel. Bokhandeln fanns kvar när jag gick i Sollefteå på 1980-talet och det verkar som att den lades ner oktober 2023 och var då Sollefteås äldsta butik.

Från Gammelstad rapporteras det om en väldigt sorglig histora med en nioårig kille som trampats ihjäl av en häst när han åkte kälke i en backe.

fredag 29 november 2024

Bra länkar II

Här kommer man åt Sveriges hembygdsförbund  https://www.hembygd.se/shf. 

Gå vidare och klicka på knappen Utforska platsens historia.

I denna nya vy som dyker upp ställer man in till vänster (det gula området) församling som man vill ha, i detta fall så har jag valt Västernorrlands län, Sollefteå kommun och Ramsele församling. Då ser jag platser på en karta som har material.

Vid denna sökning får jag upp bilder från Ramsele som har en koppling till kartan ovan. Jag kan också klicka på en punkt i kartan och få mer information om varje punkt.

Det är också möjligt att söka på område och klicka sig fram till hembygdsföreningen på den orten som man önskar. När man klickar på den så kommer föreningens sida upp och ser ut på detta sätt när jag söker på Ramsele Hembygdsförening.


Och detta kommer upp när jag söker på Junsele,

Sedan är uppläggen på sidorna lite olika men det finns möjlighet att gå in och leta vad som finns om just den plats som du är intresserad av. Lycka till! 


söndag 10 december 2023

Nils Larsson Moberg (1794-1869)

Vad jag kan se i husförhörslängder och mantalslängder så var den förste som bodde i Forsmo kronobåtsmannen Nils Larsson Moberg. Han var född 1794 4/2 (enl hfl) på okänd plats. 

Det står ingen födelseort i kyrkoböckerna och när man tittar i de generalmösterrullorna som finns så står han som infödd. Detta borde tyda på att han i alla fall är från Ångermanland men säker kan man inte vara. Om någon hittat var han är född så får ni gärna höra av er så jag kan komplettera med info. Rullan är från 1816. Här kan man läsa att han är på rote 118 i Ramsele med namnet Moberg. Antagen den 14 maj 1810. Är 22 år gammal och har tjänstgjort i sex år. Är obefaren och närvarande vid tillfället.

Första gången jag hittat honom i husförhörslängderna bor han i Prästgården i Ramsele sn och det är i slutet på 1811. Det är noterat att han tagit nattvarden den 1/12.

Han gifte sig 1820 3/12 i Ramsele sn och då anges han vara ordinarie rotebåtsman och gifter sig med pigan Brita Ersdotter från Imnäs. Brita var född 1792 12/12 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Erik Kristoffersson (1737-1816) och hans andra hustru Karin Ersdotter (1748-1829).

Till att börja med bor de i Imnäs hos Britas bror Erik för att flytta därifrån förmodligen sent 1823 eller 1824. Det är ju också året som de dyker upp i Forsmo. Första barnet som föds i Forsmo är Anna Brita år 1825. Familjen finns med i husförhörslängden i Forsmo ända fram till 1837 då de flyttar till Bruket, Sollefteå sn. Men barnen födda 1829 tom 1834 står alla i födelseboken som födda i Imnäs så min fundering där är om Nils nybygge låg nära  gränsen till Imnäs och därför gjort att det blivit denna blandning. Det blir att undersöka om det finns någon gammal karta från den tiden.

Här är ett klipp från Riksarkivets Digitala forskarsal som visar Ramsele AI:5 Forsmo sid 79. Här står också att familjen flyttar till Sollefteå sn 1837. Alla barnen flyttade med så ingen blev kvar i Forsmo.

Nils bor på bruket i resten av sitt liv och skrivs bland annat som arbetskarl, kolare, torpare och sedan som förre detta torpare. Han dog på Bruket 1869 8/5 och hustrun dog också där 1882 29/5. 

Makarnas barn:
d. Märta Cajsa född 1821 3/6 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1854 174 i Ramsele sn med Carl Vilhelm Persson Mähler (1828-1921). Hon dog 1908 24/2 i Björkåbruk, Överlännäs sn.
d. Anna född 1822 7/10  i Imnäs, Ramsele sn. Död där 1822 20/11 av okänd dödsorsak.
d. Anna Brita född 1825 26/5 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1853 18/11 i Sollefteå sn med Olof Abrahamsson (1826-1904). Hon dog 1911 22/9 på Bruket, Sollefteå sn.
d. Dödfött flickebarn född 1825 26/5 i Forsmo, Ramsele sn. Begravd 1825 5/6.
s. Erik född 1826 18/6 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1850 17/11 i Sollefteå sn med Ingrid Greta Strindberg (1825-1907). Han dog 1915 9/4 i Sollefteå sn.
s. Lars född 1829 2/7 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1856 7/5 i Sollefteå sn med Anna Brita Jansdotter (1825-1917). Han dog 1916 8/5 i Knäsjön, Sollefteå sn.
s. Nils född 1831 28/9 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1859 9/11 i Sollefteå sn med Anna Brita Olsdotter (1829-1881) och omgift 1883 17/6 i Sollefteå sn med Anna Märta Sejsing (1856-1910). Han dog 1894 8/1 på Bruket, Sollefteå sn. 
s. Petter född 1834 6/1 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1856 11/11 i Sollefteå sn med Brita Stina Olsdotter Billström (1826-1877). Han dog 1912 31/8 i Gnun, Sollefteå sn.
d. Babba Lisa född 1836 7/9 i Forsmo, Ramsele sn. Hon dog 1853 16/12 på Bruket, Sollefteå sn.

lördag 18 december 2021

Sven Tarander (1890-1956)

Sven Anton Tarander föddes 1890 23/8 i Tara, Junsele sn som en son till Erik Daniel Tarander (1856-1928) och hans hustru Kristina Lovisa Svensdotter (1860-1940). Han gifte sig 1926 11/7 i Junsele sn med Hanna Maria Johansson. Hon var född 1902 10/2 i Bölen, Junsele sn som en dotter till Johan Olov Jakobsson (1872-1940) och hans hustru Kajsa Matilda Bellman (1875-1957). 

Deras barn:

s. Erik Knut                  (1925-1981)

d. Astrid Kristina          (1927-2003)

Här kommer ett kort på Sven, Hanna och Knut, borde varit taget runt 1927 (tack Britt).


Makarna bosatte sig i Tara, Junsele sn och Sven skrevs som arbetare och senare skogsarbetare. Han avlider 1956 27/5. Hanna och Knut bor kvar på gården och Knut dör där ogift 1981. Någon gång på 1980-talet så flyttar Hanna ner till Sollefteå och hon dog där 1989 20/6 på Linjevägen 29C, Sollefteå sn men fortfarande skriven i Junsele. 


lördag 26 december 2020

Andreas Jönsson Färdig (1846-1918)

Andreas Jönsson Färdig föddes 5/11 1846 i Sel, Ramsele sn om en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans andra hustru Anna Ersdotter (1814-1884). Andreas var Jöns trettonde barn. Han skrivs först som dräng i Ovanmo, Ramsele sn och flyttar till Härnösand 1866 och kommer tillbaka till Sel, Ramsele från Edsele sn 1867. Skrivs som kronobåtsman i Sel, Ramsele sn med namnet Färdig. Andreas eller Anders som han också skrivs som gifter sig 18/4 1870 i Ramsele sn med Anna Olofsdotter. Hon föddes 1839 i Sollefteå sn. Anders dog i Sel 19/10 1918 och hustrun i samma by 4/4 1933.

Barn:

s. Jöns Erik Andersson föddes 13/10 1870 i Sel, Ramsele sn.

s. Olof Ferdinand Färdig föddes 23/6 1872 i Sel, Ramsele sn.

s. Nils Anton Färdig föddes 13/4 1874 i Sel, Ramsele sn.

d. Anna Brita Färdig föddes 1/7 1875 i Sel, Ramsele sn.

d. Märta Karolina Färdig föddes 14/10 1878 i Sel, Ramsele sn.

s. Magnus Alfred Färdig föddes 19/8 1881 i Sel, Ramsele sn, död där 13/6 1885.

d. Sara Eleonora Färdig föddes 6/7 1885 i Sel, Ramsele sn.


torsdag 21 februari 2019

Gammal bild från Ramsele

Ett inte helt ovanligt motiv från gamla Ramsele. Har visat förr. Detta exemplar är skrivet 20 maj 1906 och skickat från Hanna N till Fröken Margret Söderström i Sollefteå.


Återkommer när jag fått fram mer information om avsändare och mottagare.

tisdag 1 januari 2019

Greta Johanna Jonsdotter Omberg (1846-1929)

Greta Johanna Jonsdotter Omberg föddes 1846 11/7 i Ottsjö, Ådals-Liden sn som en dotter till Jonas Persson (1801-1868) och hans andra hustru Brita Magdalena Johansdotter (1808-1898). Dessa två var även föräldrar till min farfars mormor. Greta flyttade 1866 till Granvåg, Sollefteå sn och var piga där, möjligen hos en bror. Medan hon bodde där fick hon också en dotter utom äktenskap men barnet levde bara i ett par månader. 1868 flyttar hon till Hågesta i samma socken och skrivs då som piga hos kronolänsman Nils Sjödéns (1814-1873) tjänstefolk. 1873 flyttas hon över till samma sida som kronolänsman finns på men kan då möjligen vara piga hos sonen och bryggeriägaren Axel Gottlieb Sjödén eller hans bror,även han som sin far kronolänsman, Johan Gottfrid Sjödén. I april 1875 flyttar hon iväg till Norra Tarsele, Junsele sn. Hon skrevs först som Jonsdotter, senare som Jonsdotter Omberg för att när hon flyttar till Junsele sn bara skrivas med efternamnet Omberg. Förnamnet skrivs också ibland som Margareta. Brodern i Granvåg har nu flyttat till Tarsele och återfinns på samma sida som hon flyttar in till. Greta gifte sig 1875 6/6 i Junsele sn med Jöns (Jonas) Persson Allberg. Han föddes 1853 20/12 i Alanäs, Alanäs sn som en son till Per Jönsson och Maria Kristina Hansdotter. Vid giftermålet skrivs han som skräddare i Tåsjö sn men flyttar senare in till Bölen, Junsele sn dit även hustrun flyttar. 1880 flyttar familjen till Västanbäck, Sollefteå sn och han fortsätter som skräddare. Det finns en notering om att gården kallas för Sahlenska gården.1892 flyttar familjen vidare till Billsta, samma församling och senare finns en notering om att de bor i Köpingen på Storgatan 24B. Han kallas ibland för Jonas som också är hans dopnamn och skrivs senare som f.d. skräddare och gårdsägare. Ser ut som sonen John möjligen tar över skrädderiet (Allbergs) men han avlider redan 1919 och vad som händer med skrädderiet då är det kanske någon annan som vet? Maken avlider i Sollefteå stad 1926 25/8 och dödsorsaken anges vara leverkräfta (levercancer). Hustrun dog 1929 30/5 och där var det hjärnblödning och åderförkalkning i hjärtat som ändade hennes liv.

Hustruns dotter utom äktenskap:
d. Brita Margretha                        (1867-1867)

Makarnas barn:
d. Maria Brigitta Alhilda              (1875-1966)
d. Alma Christina Johanna          (1877-1973)
s. Petrus Teodor                             (1879-1943)
s. John Wallfrid                              (1881-1919)
d. Jenny Margreta                          (1883-1978)
d. Ida Elisabeth                               (1886-1977)
s. Karl Richard                                (1888-1965)


Avslutningsvis kommer en bild av familjen (tack till Björn). Stående från vänster Alma, Teodor, Jenny Alfhilda och John. Sittande från vänster Margareta, Richard, Jöns och Ida.

måndag 3 december 2018

40 år sedan idag.

Idag är det 40 år sedan min mormor Lilly dog. Hon fick en hjärnblödning och hamnade på sjukhuset i Sollefteå. Som jag kommer ihåg det så blev hon förlamad och kunde inte heller prata. Vet att vi var ner och hälsade på henne. Jag satt mest utanför medan mamma var inne hos henne men vid ett tillfälle fick jag komma in till henne och säga hej och se där hon låg. Det var några dagar innan den 3/12 1978 då hon fick ännu en blödning som ändade hennes liv. Jag var bara tio år gammal då så jag kommer inte ihåg så mycket av henne. Starkaste minnet är att jag fick ett tågset av henne i julklapp ett år och att hon var snäll.

Här är en bild av mamma och mormor från 1962.


Lindor som bodde med mormor under många år hade också flyttat till Nipgården i Ramsele samtidigt som mormor. Han var också snäll och brukade ge mig och min bror en sedel och godis varje gång som vi kom och hälsade på. Han dog på dagen sju år efter mormor, alltså den 3/12 1985. Det gick snabbt. Jag var i Sollefteå och läste på gymnasiet. Åkte ner som vanligt på söndag kväll. På den tiden så fanns inga mobiltelefoner utan den telefon som jag hade tillgång till var en telefonautomat. Kommer ihåg att jag var nere på curlinghallen den kvällen och ringde sedan hem och fick veta att Lindor hade åkt ner till sjukhuset i Sollefteå två dygn tidigare och sedan dött dagen innan mitt samtal.

Mamma har haft två datum som hon verkligen inte tyckt om. Det ena är den 7/4 som är det datum då hennes pappa och morfar dog, båda samma dag men med 15 år mellan och så den 3/12. Det sistnämnda datumet klingar illa för mig också.

 En äldre bild på Lindor.

lördag 29 september 2018

Edvin Tarander

För några dagar sedan berättade jag om Eva Tarander. Hennes äldste son hette Edvin Tarander. Han var född 15/8 1903 i Tara, Junsele sn. Han döptes till Henrik Edvin 29/8 1903.


Han är skriven hemma hos föräldrarna och gjorde värnplikten i Sollefteå med inskrivningsnummer 649 67/1923. Tittar man i hans värnpliktskort så ser man att han är i infanteriet och att det står skrivet att han är i kulsprutetransporttjänst. Edvin är 177 cm lång och gjorde först 120 dagar på I 28 (som senare blev I 21) och sedan en rep övning på 25 dagar under 1923. Vitsord för tjänstbarhet var 1 och för uppförande 3. En andra repövning gjorde han 1926 och den var på 15 dagar.


Inskrivningskorten kan man numera hitta i ArkivDigital.

Edvin blev frikallad 1927. Han avled 26/10 1930 och var då skriven som arbetare i Rö, Junsele sn men han avled på militärsjukhuset i Sollefteå. Dödsorsaken anges vara njurinflammation och blodpropp i hjärnan men bidragande orsak var ett organiskt hjärtfel.

söndag 26 augusti 2012

Hagelskur i Sollefteå

I slutet av juli var jag uppe och hälsade på föräldrarna. Den sista juli gjorde vi en tur till Sollefteå och kom in i den häftigaste hagelby som jag någonsin varit med om. Måste bara visa några bilder från då.


När vi passerade Strand så började molnen att tona upp sig men det såg ändå inte så märkvärdigt ut. Några kilometer senare så började det att regna och innan vi nått till "Källers kurvor" så haglade det som bara den, hagel stora som spelkulor.


Det slog på vindrutan och jag tänkte att om jag kör på så kommer jag snart ur hagelskuren och får se solen igen men där hade jag rejält fel. På långrakan vid Österrå var jag tvungen att köra in till kanten och stanna för det slog på rutan och small så jag var rädd att den skulle gå sönder. Sedan stod vi där vid vägkanten i säkert 15 minuter och haglen blev bara större och större.


Det smattrade på tak och fönster så det gick inte att prata inne i bilen. Olle tyckte att det var lite för mycket oväsen så han började hålla för öronen.


Det blev nästan helt vitt på vägen med stora runda hagelkorn. Ändå så kom det ännu större hagel på andra ställen i närheten. Det fick jag se senare när jag kollade tidningarna på nätet. Här nedan finns det några länkar till tidningsartiklar.

Hagelskur över bilar och djur

Hagelstorm i Sollefteå

Drabbades av jättehagel

Hagelchock i Sollefteå 

Video från SVT:



Det gick inte att gå ut medan hagelskuren höll på men när den började avta så kunde man öppna rutan och titta ut och ta kort. Då hade många hagel redan smält men det fanns några ganska stora kvar.


Mitt på bilden (nästan) ser man ett av de större hagelkornen och när jag tog kortet så hade det legat på marken i några minuter. Några minuter senare så kunde jag gå ut och hämta in det.


Här ser man hur stort det var och då skall man komma ihåg att det legat i flera minuter och smält så det var förmodligen betydligt större då det ramlade ner. Storleken var ungefär 2,5cm lång, 2cm bred och 1,5cm tjock. Ganska stort!!!

Bilen klarade sig ganska bra förutom en buckla på taket och flera småskador på framrutan. När jag satt där i bilen och hörde hur det slog på plåten trodde jag på betydligt flera bucklor.