Under kriget så var det ransonering och då fick varje person ett kort som de kunde använda för att köpa det nödvändigaste. Det fanns plats på kortet för namn, födelsedatum, yrke och adress och kortet kunde även användas som legitimation. Ingen skulle få mer än ett kort och därför användes mantalslängden som kontroll. Första personkortet kom i bruk 1941 och hade 36 kuponger. Nästa kort (som ni kan se nedan) kom i maj 1945 och innehöll 30 kuponger. Mera om detta kan läsas hos Föreningen Beredskapstiden 1939-1945.
Så här såg min farmors Ingrid Johanssons personkort ut.
Vad kunde man då handla för kupongerna? Det kan man också läsa på sidan som jag hänvisade till här ovan.
Hushållsmedvurst, 100 poäng
Falukorv, 75 poäng
Varmkorv, 0 poäng
Isterband, 60 poäng
Manskläder:
Kavaj+väst+byxa, 45 poäng
Överrock, 40 poäng
Damkläder:
Kappa, 34 poäng
Klänning, 6 poäng
Småbarnskläder:
Kappa, 7 poäng
Overall, fodrad, 10 poäng
måndag 29 oktober 2012
söndag 28 oktober 2012
Värnpliktskort på Krigsarkivet
I fredags gjorde jag ett besök på Krigsarkivet i Stockholm. Hade tänkt att leta rätt på min morfars far Johan Otto Selin som står som stamanställd i några husförhörslängder. Tyvärr så verkar det som om de handlingar jag behöver har rensats för åren i början av 1900-talet. Synd.
Beställde istället in värnpliktskort för att leta människor från församlingarna i Västra och hittade några stycken, bl.a min styvmorfar Lindor Eliasson. Från dessa kort fick jag t.ex. veta att han inte, vilket jag trodde, gjort sin värnplikt på I 21 i Sollefteå (fast på den tiden hette regementet I 28) utan att han var på Ing 2 som vid den tiden var i Karlsborg.
Här kan man se att han blev uttagen till ingenjörs arb. tjänst vid Ing 2. Grundutbildningen var 1923 och den var 161 dagar lång. Han blev sedan inkallad till krigstjänstgöring under kriget och gjorde då 16 dagar 1941, 102 dagar 1942 och 88 dagar 1943, alla på I 21. Han utträdde ur vplåldern 31/12 1949.
Baksidan av kortet ger inga ytterligare upplysningar.
Här finns i alla fall ett arkiv till där man kan få värdefull information om sina förfäder. Väl värt ett besök eller två tycker jag. Mera om krigsarkivet finna att läsa här.
Beställde istället in värnpliktskort för att leta människor från församlingarna i Västra och hittade några stycken, bl.a min styvmorfar Lindor Eliasson. Från dessa kort fick jag t.ex. veta att han inte, vilket jag trodde, gjort sin värnplikt på I 21 i Sollefteå (fast på den tiden hette regementet I 28) utan att han var på Ing 2 som vid den tiden var i Karlsborg.
Här kan man se att han blev uttagen till ingenjörs arb. tjänst vid Ing 2. Grundutbildningen var 1923 och den var 161 dagar lång. Han blev sedan inkallad till krigstjänstgöring under kriget och gjorde då 16 dagar 1941, 102 dagar 1942 och 88 dagar 1943, alla på I 21. Han utträdde ur vplåldern 31/12 1949.
Baksidan av kortet ger inga ytterligare upplysningar.
Här finns i alla fall ett arkiv till där man kan få värdefull information om sina förfäder. Väl värt ett besök eller två tycker jag. Mera om krigsarkivet finna att läsa här.
onsdag 24 oktober 2012
söndag 21 oktober 2012
Ättlingaträff för Bure-ättlingar från Säbrå
Hittade en intressant hemsida om en ättlingaträff som kommer att anordnas i augusti nästa år i Härnösand. En länk till mera information finns här.
Där kan man läsa följande inledning:
Så planera in ett besök i Härnösand 9-10 augusti 2013.
Tidigare blogginlägg som jag skrivit om Bure-släkten finns nedan.
Där kan man läsa följande inledning:
Ättlingar till kyrkoherden Laurentius Svenonis 1507-1570
och Margareta Hansdotter (Stormor i Dalom) 1594-1657
hälsas välkomna till Härnösand och Säbrå.
Jag har skrivit några blogginlägg om Laurentius Svenois och hans barnbarns barn som tog sig namnet Stenklyft. Ättlingar kom sedan att bosätta sig i Ramsele och Junsele socknar och tog sig namn eller blev ingifta i släkter som Tarberg, Sjödin, Selin och Tarander.Så planera in ett besök i Härnösand 9-10 augusti 2013.
Tidigare blogginlägg som jag skrivit om Bure-släkten finns nedan.
Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure
Stenklyftsläktens anfader
Zarah Leander (1907-1981)
lördag 20 oktober 2012
Två vykort från Ramsele
Här kommer två vykort från Ramsele som jag fick hem i veckan. Båda är poststämplade i Långsele och skickade till en Olof Ullberg i Ludvika. Jag har inte lyckats spåra vem han var.
Det första kortet är daterat Ramsele den 4/8 -58 och föreställer Ovanmo bron. Texten lyder:
Hej!
Hoppas du godtar en försenad Olle gratulation. Vi får väl skylla på att vi har kopplat av almanackan för dom här veckorna. Vädret har vänt sig till det sämre med en skur regn då och då. Vi mår fint. Hälsningar Kjell o Yvonne.
Det andra kortet är taget ungefär från platsen där Ramsele Konferens och Forskarcentrum ligger idag och motivet är Faxälven och gamla kyrkan i Ramsele.
Det första kortet är daterat Ramsele den 4/8 -58 och föreställer Ovanmo bron. Texten lyder:
Hej!
Hoppas du godtar en försenad Olle gratulation. Vi får väl skylla på att vi har kopplat av almanackan för dom här veckorna. Vädret har vänt sig till det sämre med en skur regn då och då. Vi mår fint. Hälsningar Kjell o Yvonne.
Det andra kortet är taget ungefär från platsen där Ramsele Konferens och Forskarcentrum ligger idag och motivet är Faxälven och gamla kyrkan i Ramsele.
söndag 14 oktober 2012
Ramsele kontrakt 1956
För någon månad sedan så skrev jag om Ramsele kontrakt 1938 (finns här) och då lovade jag att komma tillbaka med samma uppgifter för 1956 och här kommer de.
I Statistisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1956 kan man läsa följande om Ramsele kontrakt.
Kontraktet bestod även då av Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö församlingar. August Häggström i Kyrktåsjö var kvar som kontraktsprost.
Ådals-Liden är 494,10 kvkm stort och där bor 3954 personer. Kyrkoherde var Harald Ingewald Sjöström och han tillträdde 1948. Han var född 1904 och prästvigdes 1935. P.exp. tisd. o. fred. 11-14, 16-18; Adr: Näsåker, tel 21.
Junsele är 1188,20 kvkm och har 4474 invånare. Kyrkoherde var John-Ferdinand Giovanni Lindell som tillträdde 1949. Han var född 1898 och prästvigd 1929. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Junsele, tel 15. Komminister var Erik Alfred Abrahamsson och han tillträdde 1944. Erik Alfred var född 1907 och prästvigd 1937. Adr: Junsele, tel 98.
Ramsele är 965,40 kvkm och har 5389 invånare. Kyrkoherde var Sven Olof Sverker Kruse som tillträdde 1954. Han var född 1905 och prästvigd 1934. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Ramsele, tel 9. Komminister var Bengt-Erik Lennart Berglund och han tillträdde 1955. Han var född 1921 och prästvigd 1949. Adr: Ramsele, tel 61.
Folkmängderna är per 1 januari 1955.
I Statistisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1956 kan man läsa följande om Ramsele kontrakt.
Kontraktet bestod även då av Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö församlingar. August Häggström i Kyrktåsjö var kvar som kontraktsprost.
Ådals-Liden är 494,10 kvkm stort och där bor 3954 personer. Kyrkoherde var Harald Ingewald Sjöström och han tillträdde 1948. Han var född 1904 och prästvigdes 1935. P.exp. tisd. o. fred. 11-14, 16-18; Adr: Näsåker, tel 21.
Junsele är 1188,20 kvkm och har 4474 invånare. Kyrkoherde var John-Ferdinand Giovanni Lindell som tillträdde 1949. Han var född 1898 och prästvigd 1929. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Junsele, tel 15. Komminister var Erik Alfred Abrahamsson och han tillträdde 1944. Erik Alfred var född 1907 och prästvigd 1937. Adr: Junsele, tel 98.
Ramsele är 965,40 kvkm och har 5389 invånare. Kyrkoherde var Sven Olof Sverker Kruse som tillträdde 1954. Han var född 1905 och prästvigd 1934. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Ramsele, tel 9. Komminister var Bengt-Erik Lennart Berglund och han tillträdde 1955. Han var född 1921 och prästvigd 1949. Adr: Ramsele, tel 61.
Folkmängderna är per 1 januari 1955.
lördag 13 oktober 2012
Digerdöden
Såg en intressant artikel i Svenska Dagbladet om digerdöden. Där berättas att den, mellan 1350 och 1450, halverade befolkningen i Sverige. Då många dog så blev mängder av gårdar ödehemman och det gjorde att de andra gårdarna kunde växa och människorna som överlevde kunde få det bättre med tillgång till mera mark att bruka. Nu skall det göras en studie för att kartlägga sjukdomskatastrofen.
- Det sker ständigt en växelverkan mellan samhället och miljön. Här har vi ett exempel på hur en stor samhällsförändring får omfattande ekologiska konsekvenser, som i sin tur återverkar på samhället säger Per Lagerås, docent vid Riksantikvarieämbetet till Svenska Dagbladet.
Per leder ett forskarlag som består av sex personer. Med hjälp av pollen, skelett och arkeologisk dokumentation skall de titta på denna tidsperiod och vilka effekter som digerdöden fick. Pollen hittar de lagrade i skikt på botten av sjöar och i våtmarker. Med detta kan man se vilka växter som var dominerande före och efter digerdöden. Lårben från skelett kan mätas för att få en uppfattning om människors längd och deras tänder kan ge en bild av vad de åt. Genom att studera tiden före och efter vill man se om människorna som överlevde digerdöden och levde efter den var mera välmående än de före.
Digerdöden var ju något som man läste om i skolan men det var för många år sedan så jag blev tvungen att leta rätt på en gammal uppslagsbok och där stod följande:
Digerdöden kallades i Sverige den epidemi som vid mitten av 1300-talet hemsökte hela den då kända världen. Genom ett engelskt, vid Bergen ilanddrivande skepp, vars hela besättning dött i pesten, kom den på sommaren 1349 till Norge. Hösten s.å. trängde den in över Sveriges gränser. Ryktet hade föregått den, och med fasa emotsåg man, vad som komma skulle. Noggrannare uppgifter om dess framfart i Sverige saknas, men det beräknas, att 1/3 av landets vid den tiden till knappt 1/2 mill. uppgående befolkning bortrycktes.Den totala förlusten av av människoliv i Europa beräknas till 25 mill.
Hur mycket människor som bodde i Ramsele och Junsele runt digerdöden har jag ingen aning om och vet inte att jag sett några uppgifter i de böcker jag läst så är det någon som har sådan information så får ni gärna skriva en rad.
- Det sker ständigt en växelverkan mellan samhället och miljön. Här har vi ett exempel på hur en stor samhällsförändring får omfattande ekologiska konsekvenser, som i sin tur återverkar på samhället säger Per Lagerås, docent vid Riksantikvarieämbetet till Svenska Dagbladet.
Per leder ett forskarlag som består av sex personer. Med hjälp av pollen, skelett och arkeologisk dokumentation skall de titta på denna tidsperiod och vilka effekter som digerdöden fick. Pollen hittar de lagrade i skikt på botten av sjöar och i våtmarker. Med detta kan man se vilka växter som var dominerande före och efter digerdöden. Lårben från skelett kan mätas för att få en uppfattning om människors längd och deras tänder kan ge en bild av vad de åt. Genom att studera tiden före och efter vill man se om människorna som överlevde digerdöden och levde efter den var mera välmående än de före.
Digerdöden var ju något som man läste om i skolan men det var för många år sedan så jag blev tvungen att leta rätt på en gammal uppslagsbok och där stod följande:
Digerdöden kallades i Sverige den epidemi som vid mitten av 1300-talet hemsökte hela den då kända världen. Genom ett engelskt, vid Bergen ilanddrivande skepp, vars hela besättning dött i pesten, kom den på sommaren 1349 till Norge. Hösten s.å. trängde den in över Sveriges gränser. Ryktet hade föregått den, och med fasa emotsåg man, vad som komma skulle. Noggrannare uppgifter om dess framfart i Sverige saknas, men det beräknas, att 1/3 av landets vid den tiden till knappt 1/2 mill. uppgående befolkning bortrycktes.Den totala förlusten av av människoliv i Europa beräknas till 25 mill.
Hur mycket människor som bodde i Ramsele och Junsele runt digerdöden har jag ingen aning om och vet inte att jag sett några uppgifter i de böcker jag läst så är det någon som har sådan information så får ni gärna skriva en rad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)