Gott Nytt År!

Kul att ni följt min blogg under 2023 och jag hoppas ni fortsätter med det även nästa år. Jag säger Gott slut på 2023 och Gott Nytt År 2024 med detta kort 

Kortet är 117 år gammalt och från samma år som min mormor föddes. Skickat som ni kan se från Pär och Märta Lidén till brodern Zakarias och hans hustru Anna, min mormors far och mor.

En månad med Forsmo

Jag har nu skrivit om Forsmo under hela denna månad och kommit en liten bit på vägen att berätta om byn från nybygge till skattehemman. Finns mycket mer att berätta och jag hoppas någon dag kunna skriva en bok om byn. Hoppas ni haft nöje att läsa lite om byn. Under tiden jag skrivit inlägg har jag insett att det finns en hel del forskning kvar att göra och en hel del dokument att ta fram från bland annat domböcker. Får bli någon resa till Landsarkivet och fixa.

Här är en bild från husförhörslängden då min farfars far och hans föräldrar finns med.

Tar en paus nu med Forsmo men ni får gärna skicka berättelser och kort till mig som har kopplingar till Forsmo. 

Per Persson (1824-1900)

Per Persson var född 1824 25/8 i Mårdsjö, Fjällsjö socken som en son till Per Mattsson och hans hustru Anna Persdotter. Han gifte sig 1848 9/7 i Ramsele socken med Märta Lisa Andersdotter. Hon var född 1823 13/5 i Stenvikstrand, Ramsele socken som en dotter till Anders Mattsson och hans hustru Katarina Persdotter. Makarna bodde först i Stenvikstrand för att 1850 flytta till Mårdsjö. Där skrivs han som bonde. Familjen flyttar 1866 till Forsmo och Per skrivs först som nybyggare, sedan arbetare och inhyses. Märta Lisa avled i Forsmo 1900 2/6. Per avled i samma by 1900 29/10. 

Deras barn:

d. Anna Katarina född 1850 26/11 i Mårdsjö, Fjällsjö sn, död där 1851.  

s. Per Anton född 1852 16/1 i Mårdsjö, Fjällsjö sn, död där 1852 och begraven 12/4.

d. Anna Märta född 1855 26/8 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1876 med Anders Persson Rehn (1839-1892) Omgift 1895 med Anders Burman (1843-1909).

s. Per Mattias född 1860 1/10 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1888 med Märta Karolina Ersdotter (1857-1931). Familjen bodde i Forsmo till 1900 då de flyttade till Hocksjön, Ramsele socken.

d. Kristina Margareta född 1865 18/4 i Mårdsjö, Fjällsjö sn. Gift 1885 med Per Jonas Jönsson Strömqvist.

s. Erik Anton född 1869 11/9 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1893 9/10 i Ramsele sn med Margareta Johanna Sjölander. Han dog i Forsmo 1898 21/11.

Farmor brukade prata om Perperstorpet och det skulle kunna vara denne Per Persson hon menade. Det fanns (finns kanske kvar även idag) en grund mellan farmors och Teodors som jag var och tittade på någon gång.

Hans Ersson Näslund (1823-1906)

Torpet i Forsmo, Ramsele socken, första ägare var Hans Ersson Näslund. Han var född 1823 13/12 i Imnäs som en son till Erik Hansson (1793-1868) och hans hustru Anna Greta Göransdotter (1800-1892). Han gifte sig 1855 7/10 i Ådals-Liden socken med Anna Helena Andersdotter. Hon föddes 1827 i Nordanåker, Edsele socken som en dotter till Anders Hansson (1803-1866) och hans hustru Märta Lena Jonsdotter (1796-1874). I födelseboken finns varken födelse eller dopdatum inskrivet och hon är inskriven som Anna Lena, i husförhörslängden som börjar 1828 står december. Senare i husförhörslängderna står den 2/12 inskrivet som födelsedatum. Makarna bor först i Imnäs, Ramsele socken för att sedan flytta till Forsmo. 1871 förs de över till förteckning över obefintliga men det finns också notering om att de flyttade till Skön socken och byn Målås. Där avlider Hans 1906 28/7 och hustrun avlider 1914 7/3 i Skönsberg, Skön socken. 

Deras barn:

s. Erik Olof född 1856 9/1 i Moflo, Ådals-Liden socken, död i Imnäs 1856 23/5.

d. Anna Karolina född 1857 7/4 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Anders Peter född 1859 18/10 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Erik född 1862 7/1 i Imnäs, Ramsele socken.

s. Hans Olof född 1864 27/6 i Forsmo, Ramsele socken.

s. Johan Viktor född 1866 11/8 i Forsmo, Ramsele socken.

s. Jonas Alfred född 1870 15/2 i Forsmo, Ramsele socken, död mantalskriven där 1870 1/11 men notering finns om att han dog och begravdes i Skön sn.

Ingen av barnen blev alltså kvar i byn. 

Envishet kostade fyra livet

I mitt förra blogginlägg så berättade jag om Johan Edfors som under en tid var ägare till 4 seland i Forsmo, Ramsele sn. Han avled av lunginflammation och Paul Lundin har nämnt honom i en berättelse i boken "Sanningar och sägner från Ådalsliden". Här kommer berättelsen.

"Envishet

Detta är skildringen om huru onödig envishet kom att kosta fyra människor livet. Och vi går tillbaka till den mulna och blåsigt kalla höstdag den 5 oktober 1885 då nybyggaren Hans Olof Näslund i nybygget Sågstället i Salsjö skickade iväg sin nioårige son Henrik Olof med korna uppåt Norra Salsjöhöjden, där familjen hade vallningsrätt av bönderna i Forsås till vars marker också nybygget hörde.

Vid elvatiden kom Henrik Olof tillbaka med korna ty det hade börjat regna, ett kallt strilande regn som jämte den pinande blåsten gjorde det högst olustigt att vistas ute. Men när en timme gått tillända såg det ut att bättra sig med väderleken; det blev stora revor i molntäcket, solen blinkade fram och blåsten avtog.

Nu påyrkade fadern, Hans Olof, att sonen skulle passa tillfället och åter gå ut med korna. Det gällde att utnyttja betet i det längsta, ty sommaren hade varit dålig i skördehänseende, och den kyliga hösten tydde på att också vintern skulle bli både kall och lång.

Modern bönade och bad och ansåg att den lille getaren borde få stanna hemma. Dagen var redan långt liden och luften kylig och kall fast regnet upphört. Men det var nu som den olyckssaliga envisheten kom fram - fast envis hade Hans Olof Näslund alltid varit. Pojken skulle gå - hade han sagt de så var det bara att lyda. Och nioåringen gick, tog korna och sin getarstav och gick för andra gången på samma dag uppåt Norra Salsjöhöjden. Lovade modern innan han gick att vara hemma innan mörkrets inbrott.

Men tyvärr kom ingen Henrik Olof. Mörkret kom sakta smygande och korna kommo i samlad tropp men inte gossen. Strax före skymningen hade vädret åter försämrats. Vinden hade ökat och det regnade åter, ännu mera intensivt än på förmiddagen.

Fadern gick en sväng uppåt höjden men det var inte mycket man kunde göra ty mörkret borttog alla möjligheter. Han hojtade och ropade visserligen men det gav inga resultat. Henrik Olof lyste med sin frånvaro. Dagen efter så fort dagningen kommit, samlades man inom byns fyra gårdar till gemensam skallgång. Det hade upphört att regna men vädret var fortfarande blåsigt och kallt. Men även nu gav sökandet inget resultat och tidigt på morgonen den andra dagen skickades bud till kommunalnämnds- ordföranden med begäran om allmän kommunal skallgång. Och det var nu under den vecka som följde som skallgången gick, som tre av deltagarna ådrogo sig lunginflammation och avledo alla tre. Ty det kalla höstregnet hade åter satt fart och detta i samband med den pinande blåsten utsatte deltagarna för hårda fysiska strapatser. De tre som avledo voro två bröder från Sundmo, Erik Petter Zachrisson Sundkvist och Nils Olof Zachrisson Sundelin samt deras svåger Johan Philipsson Edfors i Forsås. Alla tre voro mellan 43 och 48 år.

Nu hör till historien att samma kväll som Henrik Olof försvann så skall några jägare ha kamperat i Garfvar fäbodarna i Långmyrdalen nordost om Salsjö. Andra versioner uppger platsen som Holmstrands fäbodar. I varje fall hade man efter maten roat sig med att berätta vitterhistorier, och gubbarna blevo så pass uppskrämda att de satte haken för dörren. Nu lär något senare vid läggdags när stormen tjöt som värst, bultningar ha förmärkts på dörren samtidigt som karlarna tyckte sig höra som ett barns gråt. Men de tänkte på vittror och skrömt och vågade ej öppna. Men nu tror man att det kan ha varit den lille getargossen som klappade på, och hade jägarna då öppnat hade de utan tvivel räddat livet på gossen.

Nu blev det så att först tre år efter försvinnandet hittade man liket efter Henrik Olof ute på en myr på Holmstrands byaskog, tre fjärdedels mil från hemmet. Hans kläder voro upphängda i en martall intill och endast underkläderna hade han på sig. Liket var ovanligt nog skyddat för vilda djurs åverkan."

Johan Filipsson Edfors (1839-1885)

En som fanns med i Laga skifte för Forsmo, Ramsele socken men inte verkar ha bott i byn är Johan Filipsson Edfors. Han var född 1839 28/4 i Forsås, Ådals-Liden socken som en son till Filip Johansson (1796-1884) och hans hustru Sara Ersdotter (1803-1881). Johan var en bror till Erik Petter Lidfors och fick också köpa fyra seland av honom i Forsmo. Han gifte sig 1871 16/4 i Ådals-Liden socken med Inga Magdalena Andersdotter. Hon var född 1845 27/5 i Forsås, Ådals-Liden socken som en dotter till Anders Hansson (1812-1845) och hans hustru Anna Persdotter (1806-1874). Innan de gifte sig fick Johan fastebrev 1868 21/2 på Forsås nr 2, Ådals-Liden sn om 4 1/4 seland. Där bodde han och skrivs som bonde. Johan avled där 1885 21/10 och dödsorsaken var lunginflammation. Han verkade vara en förmögen man och efterlämnade vid sin död saker och fodringar till ett värde på över 22000 riksdaler. Det skulle idag motsvara nästan 1,6 miljoner kronor. Hemmanet övertogs av hans arvingar, syskon och syskonbarn, medan hustrun fick lagfart 1889 26/10 på ett utbrutet torp från hemmanet. Hon skrivs som torpare och födorådstagare. Torpet sålde hon 1907. Inga Magdalena avled i Forsås 1916 12/2 och dödsorsaken anges vara lungblödning.

Hustruns oäkta barn:

d. Anna Margretha född 1868 30/5 i Häxmo, Ådals-Liden socken, död där samma dag.

Göran Ersson (1834-1910)

En nybyggare som kom till Forsmo, Ramsele socken ungefär 1860 är Göran Ersson. Han var född 1834 9/12 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Hansson (1793-1868) och hans hustru Anna Greta Andersdotter (1800-1892). Göran gifte sig 1858 13/6 i Ramsele sn med Anna Maria Persdotter. Hon var född 1828 13/3 i Nordantjäl, Ramsele sn som en dotter till Per Nilsson (1799-1882) och hans hustru Catharina Josephsdotter (1793-1875). Makarna bodde först i Imnäs och sedan blev Göran nybyggare i Forsmo. Omkring 1888 lämnade han nybygget och skrevs efter det som födorådstagare. Hustrun avled i Forsmo 1895 6/11 och Göran skriven  i samma by 1910 3/7 även om han dog på lasarettet i Backe, Fjällsjö socken.

Deras barn:

d. Anna Carolina född 1859 2/3 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1890 12/4 i Ramsele socken med Erik Nilsson (1866-1962). Familjen flyttade 1892 till Minnesota, USA. Hon dog där 1942.

d. Brita Greta (1860-1959). Mer om henne senare.

s. Erik Peter (1862-okänt). Utvandrade till USA.

s. Nils Olof född 1864 2/2 i Forsmo, Ramsele sn, död där 1864 8/3.

s. Anders Georg född 1865 16/6 i Forsmo, Ramsele sn, död där 1865 16/6.

s. Anders Georg född 1866 30/6 i Forsmo, Ramsele sn. Skriven som obefintlig från 1892 och utvandrade till USA.

s. Jacob Abram född 1869 10/1 i Forsmo, Ramsele sn. Flyttade till Stockholm 1889 och avled 1933 6/9 i Film socken, Uppsala län. 

s. Nils Johan född 1871 15/4 i Forsmo, Ramsele sn. Utflyttad 1892 till USA. 

s. Henrik Olof född 1873 7/11 i Forsmo, Ramsele sn, död där 1874 27/1. 

Som ni kan se så var det flera av barnen som emigrerade till USA och några har lokaliserats där men det finns mer forskning som behöver göras. För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om bröderna som utvandrade och det går att läsa här. Här nedan finns också en bild av bröderna.

Jag har också skrivit två inlägg tidigare om Göran Ersson som går att läsa här och här. 

Här finns också ett inlägg om Erik Petter och även ett till här.

Första året jag bloggade skrev jag också ett blogginlägg om äldsta dottern Anna Karolina och hennes man Erik Nilsson (eller Nelson i USA) och det finns här.

Hans Ers torpet

I Laga skiftet för Forsmo, Ramsele socken finns en bilaga med ett avtal där Erik Petter Lidfors säljer ett torp till Hans Ersson. Här kommer avskrift av avtalet

Afskrift

Härmed göres veterligt det jag E. P. Lidforss i Forssno med min hustrus råd och samtycke, upplåter och försäljer en Torplägenhet af mitt egande Krono- och skatte hemman under No  och åtta seland skatt till Torparen Hans Ersson med hans hustrus samråd från Ramble och Imnäs emot en oss emellan öfverenskommen köpesumma som består af 1000 Rdr Rmn :Etttusende Riksdaler Riksmynt. Torplägenheten skall blifva i slutet på åkerstycket, som skall taga sin början, Tjugufem alnar tvers öfver lägden österut och åttio alnar westerut så att bredden blir Etthundrade fem alnar och längden tager sin början från berget och går nederåt fyrahundrade alnar mot Elfven och till slått Lillnyänget och mitt westersta skifte i Brännan, äfven får Köparen taga löf efter behof och af skogen timmer till husbyggnad och vedbrand, gärdsel till hägnad och de Kreatur som födas på torpet, så skall han hafva bete med åboens kreatur sommartiden. Ofwannämnde torplägenhet får Köparen begagna och områda för sig och sin hustru i femtio års tider med denna afhandling förklara wi oss å ömse sidor nöjde, som skidde i wittnes närwaro i Ramsele och Forsmo den 10de April 1863.

Erhindras att ofvannämnde Köpesumma skall erläggas den 1a Maj detta år.

                                    Hans Ersson i Imnäs (bom)

Vittna                                köpare

Paulus Eskilsson:        E. P. Lidforss. Säljare

   Häxmo

Sara Brita Forsstrm (bom)

Vidimeras

Alex Emil Schwabitz

M. Hällberg

Jag önskar er alla en riktigt god jul med några snöiga bilder.

GOD JUL!

Vad är Laga skifte?

I mitt förra inlägg skrev jag om Laga skifte i Forsmo, Ramsele sn. Men vad var egentligen Laga skifte och vad hittar man där? Här kommer en förklaring som finns på Lantmäteriets hemsida. 

"När Laga skifte genomfördes på 1830-talet moderniserades Sverige, framför allt för bönderna. Ägor slogs ihop och byar splittrades – den som satt på sämsta huset kunde få flytta ut ur bykärnan. I Lantmäteriets kartskatt går det att följa genomförandet av laga skifte i byar genom historiska kartor och förteckningar – nedladdningsbara och tillgängliga för alla.

Syftet med laga skifte var att förbättra de tidigare jordreformerna storskifte och enskifte så att marken kunde brukas mer effektivt. När andelarna samlades så kunde varje gård producera mer.

Det var ett komplicerat pussel som fick läggas när gårdar, åkertegar och annan mark skulle slås ihop och fördelas i byn. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika.

Det kunde innebära att tomter och byggnader fick flyttas ut till den egna marken, ibland innebar det att bykärnan splittrades.

– Om ingen anmälde sig frivilligt var det den som hade sämst hus och trädgård som fick flytta ut. Om det var svårt att avgöra kunde lotten bestämma vem som fick flytta, säger Lena Norberg, produktvecklare på Lantmäteriet och expert på historiska kartor.

Till skillnad från vid tidigare skiften så räckte det att en enda markägare i byn begärde det för att laga skifte skulle äga rum. En annan skillnad jämfört med tidigare var att utägorna, det vill säga skog och betesmarker, ingick i skiftet.

Reformen gjorde att bönderna kom att bli mindre beroende av varandra än tidigare. Det blev lättare att ta sig till sina egna åkrar och man vågade nu testa nya grödor.

I Lantmäteriets arkiv går det att följa genomförandet av Laga skifte i detalj. Byarnas skiften är noggrant nedtecknade med allt som ingick i varje gård, markerat med så kallade ägofigurer. Det finns också protokoll över vad respektive husägare ville ha, vad man var oense om, och gemensamma utrymmen som till exempel ler- och grustag eller linplatser."

Tittar man i Laga skiftet för Forsmo så finns först en karta och därefter protokoll från många möten som genomfördes under flera års tid där det i paragrafform är inskrivet vad de diskuterade och beslut hur de skulle genomföra förrättningen. Därefter finns det en lista med en beskrivning över ägorna innan skiftet.

Listan är i nummerordning utifrån de nummer som finns på kartan. Här kan man se de fyra byborna.

Aa: Johan Filipsson

Ab: Er. Petter Philipsson

B: Göran Ersson

C: Sven Petter Svensson

Därefter uppräkningen i nummerordning på de olika skiftesbitarna, vilket hemman som de tillhör, vad det är för typ av skiftesbit och vilken storlek det är på dem.

Nästa avsnitt i dokumentet är en liknande beskrivning där det är uppdelat på hemman istället och smlat alla bitar som hör till ett hemman.

I slutet finns det en sammanställning av vad var och en fått totalt och en likvidräkning om vad värdet är på respektive hemman. Där finns också uppgifter om vad byborna skall betala till varandra för att de alla skall erhålla värdet som de hade innan för 4 eller 8 seland trots en ny indelning. I slutet finns också en räkning över kostnaderna för arbetet som fördelas mellan de fyra bönderna. I detta fall fick de med fyra seland betala 445 och de med åtta seland 890 Riksdaler, måste ha varit en rejäl summa pengar för dem att lägga ut på skiftet. 
 

Laga skifte

Laga skifte i Forsmo, Ramsele socken påbörjades 1862 och höll på ända till 1865. Att det tog så lång tid beror på att det under tiden dök upp saker som påverkade förrättningen och de fick därför avbryta  förrättningen vid flera tillfällen. Till att börja med var det tre nybyggare men runt 1865 tillkom Erik Petter Philipsson Lidfors bror Johan Philipsson Edfors då Erik Petter sålde halva sitt hemman. Nedan finns en avskrift av det första mötet som skedde i april 1862. Bilden är av kartan som gjordes vid laga skiftet och som verkar vara från 1863.

Avskrift.

År 1862 den 12te April inställde sig undertecknad Lantmätare uti Forssmo By af Ramsele Socken för att följe af Konungens Befallningshafvande i Länet under den 23 September förledet år för underteckna af utfärdande verkställa Laga skifte i alla ägorna till nämnda By, och hade efter  i laga ordning ågångne kungörelser och kallelser sig vid detta tillfälle inställt:

af delegarne

För H:nt  No 1 om 8 Seland Hemansegaren Er. Petter Pilipsson

        "        --- 2   "   8    do                 dito  Sven Petter Svensson

        "        --- 3   "   8    do                 dito  Göran Ersson

    Såsom godemän voro äfven tillfölje af ofvan åberopade kallelser närvarande förre Nändemannen; Godemannen Nils Larsson från Ofvanmo, och Godemannen Johan Ingelsson från Sörviksstrand.

            §.1.

   S. D. För ofvanskrefne parter uppläste undertecknad Landtmätare sitt till denna förrättning erhållna förordnande så lydande: ( se Bil. Litt A).

            §.2.

   Härefter åtspordes jemlikt lydelsen uti 3 Cap. 9 §. Kongl. Skiftesstadgan godemännen om de den föreskrifna godemanna - eden gått, hvartill de svarade ja.

            §.3.

   Undertecknad Landtmätare framställde därnest till delegarne den frågan om något jäf vare sig emot honom sjelf eller någon af de biträdande godemännen förefanns, hvilken fråga de med en mun genast med nej besvarade.

            §.4.

   På tillfrågan om några kartor öfver lägenheter funnos att tillgå swarades att hvarken några kartor eller handlingar voro att för närwarande förete emedan de dels såsom order föllo lågo innei Härads Rätten dels voro å annat håll bortlemnade.

            §.5.

   Delegarne åtspordes härefter om de emot förrättningens företagande har något att invända eller om några hinder för densammas oafbrutna fortgång förefunnes hvarvid svarades af:

   Er. Petter Pilipsson och hans öfriga meddelegare uti detta skifteslag, efter någon längre stunds öfverläggning, att de önskade uppskof med förrättningen intill dess det visade sig om någon rättegång skulle uppstå emellan delegarne uti detta skifteslag och Imnäs Byamän, med afseende å den ägoreglering, som, emellan byarne Imnäs och Forssmo, förliden Höst af Herr Afvittringslandtmätaren Wiklunds verkställdes, eller ( om någon sådan rättegång skulle uppstå, ) intilldess densamma uti alla instanser behörigen blifvit utagerad och afgjord.

            §.6.

   Då nu förrättningsmännen, med afseende på hvad uti föregåendde paragraf anfördt blifvit, icke kunde annat än tillstädja delegarnes önskan om uppskof; så fick dermed  bero, sammanträdet upplöstes nu härefter. Parter och godemän hemförlofvades.

Ramsele den 12te April 1862

På Embetets vägnar

Carl Ludv. Bäckström

   Att förestående protokoll blifvit för oss uppläst och härmed justeras, erkänna dag som ofvan.

E P Philipson

Sven Petter Svensson

Göran Ersson

   Att sålunda tillgått och egenhändiga underskrifterna befanno förrättningen biträdande godemännen

Nils Larsson Johan Ingelsson

När Laga skiftet var genomfört så hade de fyra byborna lyckats fördela byn mellan sig så att alla var belåtna.

Erik Peter säljer hemmanet

Jag har letat fram några köpehandlingar och då ser man att Erik Peter Filipsson Lidforss fick lagfart för sitt nybygge 1861 och sedan sålde det vidare 1865 till sin bror Johan Edforss. Det verkar som de var lite dåliga på att söka lagfart för hemmanena och 1881 så är det fyra paragrafer efter varandra med försäljningar av samma hemmansdel. Här nedan kommer den första av dessa fyra lagfartsansökningar. 

Den 12 Februari 1881

SD Genom Kronolänsmannen Sven August Norlander lät Johan Edforss anhålla om lagfart å Skattehemmanet 8 seland i Forssmo på grund af följande dervid ingifne afhandling: 

"jag Erik Petter Lidforss ______ Bil C.F. 

- som lästes. Tillika företeddes och af Konungens Befallningshafvande i Wester Norrlands Län den 29 juni 1861 för Er. Petter Filipsons utfärdast skatterätesbref å 8 seland af Forsmo Krononybygge och, redan upplyst blifvit, att Erik Petter Filipsson antagit tillnamn Lidforss, som HdsRn skäligt meddela lagfart å 8 seland i Forssmo, som Johan Edforss, jemlikt afhandling den 18 April 1865, för 4000 kronor och jordaftag inköpt af sin broder Erik Petter Lidforss; derom lagfartsbevis utfördes skulle; som afsades.

Afskrift § 46 bil C.F.

Jag Erik Petter Lidfors gör härmed veterligt att jag upplåter och försäljer mitt i Ramsele socken och Forssmo by egande skattehemman under No 8 selands skatt hus och jord och allt hvad derunder lyder och ligger och hädanefter med lag och rätt tillvinnas kan, till min broder Johan Edforss i Liden och Forssås, emot en oss emellan öfverenskommen köpesumma stor Fyra Tusende /= 4000:/ Riksdaler Rmt hvilken köpesumma skall erläggas den 1sta nästkommande Maj 1865.

Säljaren förbehåller sig afverkningsrätten till all ståndskog å halfva hemmanet i 15 års tid från nedanskrifne dag, mindre deminsjoner får ej afverkas än till 10 tum på 9 alnar och 9 tum på 13 alnar från marken, behöfligt husbehofs timmer och vedbrand må ej vägras köparena, säljaren förbehåller äfven af Hemmanets skogsmark byggnadsvirke vedbrand och ???te för en åbo Bolands svedja å denna  lägenhet till enskild man försäljes.

Födorådstagaren Johan Mauritzson och torparen Hans Ersson skall äfven vara af Åboerne berättigade till det af lag deras kontrakter meddelar. På ofvanskrifne vilkor får hemmanet tillträdas den 1sta nästkommande Maj med all den rätt jag dertill egt och af köperen fritt och obehindrat framgent områdar och begagnar hvilket härmed i vittnens närvaro intyga af Liden och Forsås den 18de April 1865.

                                                E.P Lidforss

Vittna:                                      Ramsele Forssmo

N. O. Nylén. Forsås                    Johan Edforss

J. Hägglund Häxmo                    i Forsås

Å andra sidan stående köpesumma har Johan Erforss denna dag betalt halften med 2000 Rdr Rmt som qvitteres af Liden och Forsås den 1. Maj 1865.

                                                E. P. Lidforss.

Vittna:

A. Forssberg

i Häxmo.

Erik Peter Filipsson Lidfors (1830-1880)

Då har jag kommit fram till personen som tog över Jakob Johansson nybyggedel och det skedde runt 1860.

Erik Peter Filipsson Lidfors född 1830 1/5 i Forsås, Ådals-Liden sn som en son till Filip Johansson (1796-1884) och hans hustru Sara Ersdotter (1803-1881). Han gifte sig 1857 14/4 i Ramsele sn med Stina Greta Svensdotter. Hon var född den 17 januari 1835 i Krånge, Ådals-Liden sn som en dotter till Sven Andersson (1804-1887) och hans hustru Anna Stina Andersdotter (1798-1884). Erik Peter var först bonde i Forsås nr 2, Ådals-Liden sn (4 1/4 seland). Mellan 1859 och 1865 var han nybyggare i Forsmo, Ramsele sn. Därefter är familjen åter bosatt i Forsås nr 2, Ådals-Liden sn. Stina Greta dog av vattusot 1867 29/1 i Forsås. 1874 flyttade Erik Peter till Krånge nr 2, Ådals-Liden sn, där han skriven som dräng. Från och med 1876 är han skriven bland personer med obestämd vistelseort. Erik Peter avlider 1880 8/8 i Forsås av lunginflammation. 

Deras barn:

s. Sven Peter född 1858 12/9 i Forsås, Ådals-Liden sn. Gift 1886 6/2 i Anundsjö sn med Brita Charlotta Hansdotter (1857-1910). Han avled 1926 26/7 i Rönnvattnet, Hotagen sn.

s. Erik Johan född 1861 23/1 i Forsmo, Ramsele sn, död där 1861 10/4.

s. Erik Johan född 1862 14/3 i Forsmo, Ramsele sn, död där 1863 28/8.

s. Anders Viktor född 1864 4/4 i Forsmo, Ramsele sn. Han utvandrade till USA och anlände till New York från Southampton 1895 20/7. Möjligen hade han bara varit hemma på besök då. Återstår att spåra honom vidare. 

Anders Svensson (1829-1911)

Anders Svensson född 1829 2/4 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Sven Andersson (1804-1887) och hans hustru Anna Stina Andersdotter (1798-1884). Han gifte sig 1856 10/4 i Ådals-Liden sn med Märta Dorotea Nilsdotter. Hon var född 1833 17/5 i Söderfors, Ådals-Liden sn. Anders var först nybyggare i Forsmo, Ramsele sn. 1859 flyttade familjen till Söderfors, Ådals-Liden sn (2 seland), där han övertog sin svärfaders hemman. 1894 flyttade familjen till Krånge nr 1, Ådals-Liden sn, där han var torpare. Anders dog 1911 8/2 i Krånge av ålderdomssvaghet. Märta Dorotea dog i Krånge 1919 2/12.

Deras barn:

d. Amanda Helena född 1857 12/6 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1885 19/3 i Ådals-Liden sn med Erik August Lidfors (1863-1945). Makarna skilde sig 1908 enligt skiljebrev från Härnösands domkapitel. Amanda Helena flyttade då till Mosjö, Skorped sn, där hon skrevs som hushållerska. År 1910 flyttade hon till Krånge, Ådals-Liden sn, där hon var arbetare och torpare. Hon dog 1931 29/1 i Alanäs, Alanäs sn.

d. Kristina Dorotea född 1859 1/3 i Forsmo, Ramsele sn, död 1859 5/5 i Söderfors, Ådals-Liden sn.

d. Märta Johanna född 1861 21/4 i Söderfors, Ådals-Liden sn, död där 1861 15/11.

s. Nils Andreas född 1865 18/3 i Söderfors, Ådals-Liden sn, död där 1866 10/6.

d. Kristina Karolina född 1866 12/11 i Söderfors, Ådals-Liden sn, död där 1867 12/8.

d. Maria Dorotea född 1868 12/8 i Söderfors, Ådals-Liden sn, död där 1870 28/3.

d. Inga Dorotea född 1870 4/8 i Söderfors, Ådals-Liden sn. Hon flyttade till Njurunda sn 1896. Skrivs som sjuksköterska och tog sig efternamnet Ammenrudt. Avled ogift 1904 7/4 i Krånge, Ådals-Liden sn. Dödsorsaken var lunginflammation. 

s. Nils Andreas född 1872 21/2 i Söderfors, Ådals-Liden sn. Gift 1912 29/9 i Ådals-Liden sn med Anna Karolina Lidén (1877-1976). Han var torpare i Krånge, Ådals-Liden sn och avled där 1964 28/4.

Forsmo nybygge till hemman

Här kommer jag att sammanfatta lite ägare och årtal till nybygget under den första tiden. Jag kallar nybygget för Forsmo 1 till att börja med och sedan kommer jag dela upp det efterhand. Jag har försökt konstruera ägarlängden utifrån de mantalslängder som jag fotograferat av för flera år sedan. Återstår att kolla lagfarter för att få exakta datum så år och namn är lite preliminära här.

Forsmo 1

Johan Mauritsson (1817) 1825- 1840

Nils Larsson Moberg 1824-1828

Forsmo 1:1 (8 seland)

Jacob Johansson 1840-1860

Erik Peter Filipsson Lidfors 1860-1866

Forsmo 1:2 (8 seland)

Sven Andersson 1840-(1859)

Sven Petter Svensson (1859)-1884

Lugnviks nya ångsågsbolag 1884-1899

 

Forsmo 1:3 (8 seland)

Johan Johansson 1840-1854

Anders Svensson 1854-1860

Göran Ersson 1860-1888

Forsmo 1:4 (4 seland från 1:1)

Per Persson 1867-1875

Jonas Henrik Månsson 1875-1877

Forsmo 1:5 (4 seland från 1:1)

Jacob Stenklyft 1866-1868

Elias Nilsson 1868-1871

Erik Eliasson 1871-1875

Olof Olofsson 1875-1881

Olof Olofssons sterbhus 1881-1887

Johan Olof Olofsson 1887-1905

Sven Andersson (1804-1887)

Sonen Pehr verkade aldrig vara aktiv på sin tredjedel av nybygget i Forsmo utan Sven Andersson tog nog över det redan 1840 enligt det överlåtelseavtal som jag bloggat om tidigare. 

Sven Andersson född 1804 25/12 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Anders Svensson Nässlin (1778-1856) och hans hustru (1781-1850). Han gifte sig 1827 18/3 i Ådals-Liden sn med Anna Stina Andersdotter. Hon var född  1798 15/9 i Moflo, Ådals-Liden sn. Hon var en dotter till Anders Ersson (1771-1806) och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter (1775-1856). Sven var först bonde i Moflo, Ådals-Liden sn. På 1830-talet blev han bonde i Krånge, Ådals-Liden sn (4 5/8 seland). 1841 flyttade hela familjen till Forsmo, Ramsele sn, där han var nybyggare. Anna Stina dog 1884 4/1 i Forsmo av ålderdomsbräcklighet. Sven dog i samma by av ålderdom 1887 25/2.

Barn:

d. Anna Kajsa född 1827 9/6 i Norrmoflo, Ådals-Liden sn. Gift 1852 13/4 i Ramsele med Olof Ersson (1824-1897). Hon avled 1885 10/1 i Rå, Ådals-Liden sn.

s. Anders (1829-1911) återkommer till honom.

s. Sven Peter (1831- ) återkommer till honom.

d. Stina Greta (1835-1867) återkommer till henne.

Johan Johansson (1812-1866)

Johans andra son Johan fick också överta en tredjedel av nybygget 1840 och blev nybyggare i byn under några år. Inte heller han eller hans barn blev kvar i byn. Några av barnen blev sjömän och står som obefintliga. För sjömän som rymde till Nya Zeeland så finns det en bra bok att få information ifrån och det är Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminoff. 

Johan Johansson var född 1812 28/11 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Johan Mauritsson (1782-1869) och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter (1775-1856). Han gifte sig 1846 13/4 i Fjällsjö sn med Märta Kajsa Johansdotter. Hon var född 1822 25/12 i Tjärnäset, Ramsele sn som dotter till bonden Johan Samuelsson (1789-1853) och hans hustru Brita Stina Matsdotter (1789-1862). Familjen bodde i Forsmo, Ramsele sn fram till 1853 då de flyttade till Näsåker, Ådals-Liden sn. Johan skrevs där som bonde och gästgivare. De flyttade vidare 1861 till Skarped, Ed sn där han var bonde. 1863 flyttade de åter tillbaka till Näsåker. Slutligen flyttade de 1865 till Forsmo, Ed sn, där Johan var bonde. Han dog där, i ett annat Forsmo, 1866 27/5. Märta Kajsa dog också där 1869 7/5 och dödsorsaken var smittkoppor.

Barn:

s. Johan Peter född 1847 4/4 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifte sig 1870 29/5 i Ed sn med Maria Brita Jonsdotter (1841-1927). Johan Peter var torpare i Forsmo, Ed sn. Han dog där 1927 15/3. 

s. Erik Anton född 1848 24/12 i Forsmo, Ramsele sn (döpt till Erik Ander). Han skrevs som obefintlig i Ed sn från 1872. I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1884 och blev medborgare i Nya Zeeland i Barrytown 1903 15/9. Han gifte sig 1899 1/6 med Kate Constance och arbetade som gruvarbetare. Erik Anton avled 1907 26/5 i Kumara men var från Dillmanstown.  

d. Anna Matilda född 1851 20/1 i Forsmo, Ramsele sn. Hon avled 1862 28/3 i Skarped, Ed sn.

s. Jakob Emanuel född 1853 13/3 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifte sig 1881 24/6 i Ådals-Liden sn med Erika Karolina Lidmark (1852-1937). Jakob Emanuel var torpare i Moflo nr 3, Ådals-Liden sn. Han avled där 1902 26/10. Han drunknade av våda.

s. Nils August född 1855 18/10 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Nils August var sjöman. Han skrevs bland obefintliga i Ed sn från 1893.  I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1883 och blev medborgare i Nya Zeeland i Stafford 1908 23/10. Han var ogift och arbetade som gruvarbetare. Nils August avled 1936 1/5 i Hokitika.  

s. Magnus Viktor född 1858 10/1 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han var sjöman och blev obefintlig i Ed sn 1893. Inga mer uppgifter finns om honom.

s. Henrik Natanael  född 1860 15/1 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han flyttade 1874 till Tåsjö sn och blir fosterbarn i Skirsjöede, Tåsjö sn. Gifter sig 1899 5/11 i Tåsjö med Sara Johanna Häggqvist (1873-1908). Torpare och fjärdingsman i Hoting, Tåsjö sn. Gift en andra gång 1912 22/12 i Tåsjö sn med Anna Amanda Sundqvist (1879-1957). Han avled 1933 11/2 i Hoting.

s. Carl Teodor född 1862 24/6 i Skarped, Ed sn. Han var sjöman och blev obefintlig i Ramsele sn 1892.  I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1885 och blev medborgare i Nya Zeeland i Dillmanstown 1905 14/10. Han var ogift och arbetade som gruvarbetare. Carl Teodor avled 1931 8/8 i Hokitika.  

s. Hans Adolf född 1866 8/8 i Forsmo, Ed sn, död där 1868 24/6.

Jakob Johansson (1810-1892)

Då ska jag berätta lite om den förste som bosatte sig i Forsmo efter Johan Mauritsson, nämligen hans son Jakob. Här är en bild från Ramsele AI:8 1855-1863 Forsmo då familjen flyttar från byn till Ådals-Liden.

Jakob Johansson var född 1810 29/8 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Johan Mauritsson (1782-1869) och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter (1775-1856). Han gifte sig 1836 20/3 i Ådals-Liden sn med Märta Greta Abrahamsdotter. Hon var född 1811 18/7 i Moflo, Ådals-Liden sn som en dotter till Abraham Abrahamsson (1780-1855) och hans hustru Anna Lisa Ersdotter (1774-1837). Jakob tog över en tredjedel av faderns nybygge i Forsmo, Ramsele sn och skrevs som nybyggare. 1859 flyttade familjen till Forsås, Ådals-Liden sn där Jakob var bonde. Omkring 1860 gjorde han ett hemmansbyte med Nils Olof Nylén och flyttade då till Häxmo nr 1, Ådals-Liden sn. Jakob var bonde där. Märta Greta dog 1875 17/11 i Häxmo av vattusot. Jakob gifte om sig 1876 28/12 i Ådals-Liden sn med Märta Kristina Pålsdotter (1833-1895). Jakob dog i Häxmo 1892 31/1 av influensa. Änkan flyttade 1892 till Rå, Ådals-Liden sn. Märta Kristina hittades 9 januari 1895 ihjälfrusen i en lada på Vikens skog, Ramsele sn. Hon har dött i december 1894 eller januari 1895 och var då skriven i Rå.

Barn:

s. Johan Peter född 183 30/4 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifte sig 1873 18/5 i Ådals-Liden sn med Märta Erika Eriksdotter (1837-1893).  Johan Peter var torpare i Häxmo, Ådals-Liden sn. Han dog i samma by 1920 30/6.

d. Anna Johanna född 1840 2/5 1840 i Forsmo, Ramsele sn. Hon gifter sig 1864 3/4 i Ådals-Liden sn med Pål Pålsson Granlöf (1837-1879). Pål var torpare i Häxmo, Ådals-Liden sn. Anna Johanna flyttade 1884 till Junsele sn. Hon gifte om sig 1885 22/2 i Junsele sn med Per Jönsson Forsberg (1817-1904). Han var nybyggare och bonde i Forsmo nr 1, Junsele sn. Per och Anna Johanna flyttade 1897 till Häxmo, Ådals-Liden sn. Anna Johanna dog där 1909 4/12.

s. Jakob Abraham född 1843 27/1 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifter sig 1875 11/4 i Ådals-Liden sn med Anna Karolina Andersdotter (1855-1876). Han är bonde i Häxmo nr 1, Ådals-Liden sn och tar namnet Häggmark. Han är under en period bonde i Forsås, Ådals-Liden sn. Gifter om sig 1889 29/6 i Ådals-Liden sn med Sara Greta Persdotter (1851-1900). Jakob Abraham avled 1901 28/12 i Häxmo.

d. Lisa Greta född 1846 5/1 i Forsmo, Ramsele sn. Hon gifter sig 1874 29/11 i Ådals-Liden sn med Per Erik Eliasson Nygren (1841-1894). Han var först arbetare i Häxmo, Ådals-Liden sn och senare torpare i Forsås, Ådals-Liden sn. Per Erik drunknade i Nämforsen vid Näsåker. Hon gifte sig en andra gång 1897 10/7 i Ådals-Liden med änklingen Erik Olof Bergström (1847-1909). Hon avled 1914 16/8 i Forsås.

d. Vendla Kristina född 1848 10/10 i Forsmo, Ramsele sn. Hon gifter sig 1874 13/5 i Ådals-Liden sn med Nils Olof Norberg (1850-1921). Han är bonde i Häxmo  nr 2, Ådals-Liden sn. Hon avled där 1931 6/2.  

s. Henrik Magnus född 1852 6/5 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifter sig 1887 17/4 i Ådals-Liden sn med Märta Helena Sjöström (1857-1934). Henrik Magnus är bonde i Häxmo nr 1, Ådals-Liden sn och tar namnet Häggmark. Han avled där 1905 26/7 och dödsorsaken var lungsot.

s. Nils Erik född 1855 9/4 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifter sig 1878 21/7 i Ådals-Liden sn med Anna Karolina Markusdotter (1851-1936). Nils Erik var först arbetare i Häxmo nr 1, Ådals-Liden sn och 1879 blev han torpare i Moflo nr 4, Ådals-Liden sn. Han tar också namnet Häggmark. Nils Erik avled 1937 14/2 i Moflo.

Ingen fortsättning i Forsmo alltså för någon av dessa barnbarn.

Johan Mauritssons efterträdare

Efter att Johan Mauritsson varit ensam i mantalslängden i Forsmo, Ramsele sn under flera år så dyker sonen Jakob upp på en egen rad. Antagligen i samband med när han gifter sig men jag har inte mantalslängderna från 1831 till och med 1837. Detta är en bild från mantalslängden 1838.

Tittar man i mantalslängden 1840 så är det fortfarande Jakob och hans far som finns skrivna i byn. Som ni sett i tidigare så överlåter fadern nybygget till sönerna i slutet på 1840.

Tittar vi i mantalslängden 1841 så är Johan Mauritsson struken och ersatt med sonen Johan Johansson. Dessutom är en Sven Andersson tillagd därunder och han har redan där övertagit Pehr Johanssons del av nybygget. Johan och Anna Greta finns med hos Jakob Johansson så de hade troligen födoråd hos honom.

Sven Andersson är också i släkten då han var gift med Anna Gretas dotter i första giftet, Anna Stina Andersdotter.

Om jag istället går över till husförhörslängden.

Här finns makarna. Under står sonen Johan själv. Även sonen Pehr är med och han flyttar till Liden (dvs Ådals-Liden sn) och har sista nattvard 1840. Så där ser det också ut som han aldrig brukade sin nybyggedel.

Längre ner på sidan finns Jakob Johansson med familj.

Detta är mantalslängden från 1853 och det är samma personer som finns med där som det gjorde 1841.

Johan Johansson

Jakob Johansson

Sven Andersson

Dessa personer kommer jag att återkomma till i senare blogginlägg.

Hemmansköp

Var verkligen Nils Moberg bosatt i Forsmo ända fram till sin flytt till Sollefteå? Som jag skrivit i tidigare inlägg så finns han ju kvar i Forsmo i husförhörslängden ända fram till han flyttar men i mantalslängderna flyttas han över till Imnäs 1828.

Mantalslängden 1828 visar att Nils Moberg är struken i Forsmo och då finns bara Johan Mauritsson kvar. När jag kommer till Härnösands Landsarkiv nästa gång skall jag försöka hitta en försäljning av nybygget tillbaka till Johan Mauritsson.

Bland några gamla kopior så hittade jag denna köpehandling som jag har renskrivit nedan. Det är Nils Moberg som köper ett hemman i Imnäs 1827.

Bil 12

Som jag Eric Olofsson i Imnäs By och Ramsele Sockn har försålt mitt skatte Hemman i Imnäs till Nybyggaren Nils Moberg i forsmo och Ramsele Sockn, med dät förbehåll då jag försållde Hemmanet så åtog jag och min hustru ett Torpställe som wi skall hafva i vår lifstid och sedan Kommer det hemmanet at åter falla efter vår död, första stycket i gamla Åkren västanföre vinter vägen, i Ny Åkren ifrån Åkerhagen på öfra ändan och neder till tvär Elfven, för sedan dra västan före stenbäcken den del som som på Nils Moberg kommer å den svedja för det treje västra skiftet östanför gamla åker hagen, Eric Olofsson förbehåller sig 1 1/3 del i qvarn som han har i qvarån. Som skjedde i Sundmo den 8 Maij 1827.

Witne                                                    Eric Olofsson Anna K.

Eric Olofsson Bomärke                        Torpare i Imnäs

i Sundmo                                               Nils Moberg

Hans Häggqvist egenhl.                        i forsmo egenhändig

                                                              Kjöpare till hemmanet

Likheten med originalet Intygas

Måns Israelsson                                    Eric Arnqvist

i Lill Terrsjön                                        i Tasjö f.d. Klockare

Jag har också tittat i mantalslängden 1828 för Imnäs, Ramsele sn och hittat både Eric Olofsson (struken) och Nils Moberg (ovanför Eric) införda.

Detta tyder ändå på att Nils med familj lämnade Forsmo för Imnäs. I Mantalslängden 1829 och 1830 finns han också skriven i Imnäs. Hade tyvärr inte mantalslängder 1831 till och med 1837 så det blir också något att leta på Landsarkivet nästa gång.

Johan överlåter nybygget till sönerna

I december 1840 överlåter Johan nybygget till sina tre söner mot ett födoråd som beskrivs i ett avtal dem emellan. Här kommer ett klipp från mantalslängden 1841 där man ser att Johan Mauritsson är struken och sonen Johan har skrivits in istället. Föräldrarna är flyttade, ner under sonen Jacob.

Handlingen finns i småprotokoll Ramsele AII:7 och den 20 oktober 1846 harn Johan gjort en inteckning i Forsmo nybygget som säkerhet för hans och hustruns födoråd. 

Avtalet lyder som följer med reservation för några ord som jag haft lite svårt att renskriva då min gamla svart-vita kopia från boken inte är helt jättetydlig. Sista stycket antyder också att Sven Andersson tagit över Pehr Johanssons del av nybygget. Pehr finns inte heller med i mantalslängderna i Forsmo. 

Bil No 19

Då Jag Johan Mauritsson från Forssmo från ris och rot upodlat berörde Krono Nybyggge, hvilket Jag ämna afstå och upplåta till mina söner Jacob, Johan och Pehr Johanssöner, så att de deraf undfå en tredjedel hvardera, förbehåller Jag för mig och min Hustru uti wår lifstid följande årliga förmåner som skola utgifvas så snart Jag afträder Hela Nybygget neml: Tre tunnor godt och stridt korn, Trefjerdedels Tunna riktig Råg, Trefjerdedels tunna sätt korn, Tre Lispund Salt hufvud strömming, föda wallning och skötsel för tvenne kor och fyra får med deras allster; Två och en fjerdedels tunna Potatis, En åttondedels tunna Salt. Dess utom förbehålles en rista på Djupänges nipan om 3ne åttondedels tunneland, som bör med tolf lass riktig gödsel brukas gödas och plöjas. Utsädes land dess utom för en Kanna linfrö och tvänne Kappar hamp frö på gödd Jord hvarsom hälft i åkern. och när Jag kan skjöta och förestå ofvannämnde Jord skall halfva afkastningen utgifvas. Widare förbehålles till slottes odling odelta Rödningen westanföre Nyänget, nödige slitkläder då hustrun ej kan göra sådane, hvar till lin och hamp som blifvit förbehållne må användas. Skjuts till kyrka, qvarn och alla andre resor samt nöjacktig uppassning då sådant begäres. Uphuggen wed för behofvet att hemta i Wedboden. Till husrum förbehålles gamla sex Knytt byggningen, det mindre herberget, del i fähus, Tröskloga, Källare och bryggstuga och qvarn; Desse födoråds förmoner skola utan afkortning utgifvas så länge förmons hjonet lefver till en tredjedet af hvarje Son, då de mot desse födoråds beting, gälds betalning och utlösen till Dottren Brita Magdalena får en tredjedel hvaraf berörde Forssmo Nybygge. Lidgatu den 2dra December 1840 Johan Mauritsson i Forssmo (Bom)

Med desse af wår kära Fader gjorda förbehåll och beting äro vi nöjde och vill dess innehåll nogrant uppfylla och fullgöra som med egenhändige namn under skrifver.

Pehr Johansson i Forssmo Jacob Johansson Johan Johansson

Ehvad det förbehållne Födorådet angår är Jag nöjd med, men gälden och utlösen ansvaras af min företrädare Pehr Jansson. Försäkras af Lidgatu som ofvan

                                                Sven Andersson

                                                i Krånge

Wittnen.

Zack. Lidblom

Lars Jonsson

i Lidgatu

Likheten med originalet Intyga

Nils Larsson                    Måns Israelsson

i Ofvanmo                        i Lillterrsjön

Johan Mauritsson (1782-1869)

Då har vi kommit till den förste personen som ansökte om att ta upp nybygge i Forsmo, Ramsele sn nämligen Johan Mauritsson. Han var född 1782 1/1 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Maurits Johansson (1740-1811) och hans hustru Dordi Filipsdotter (1750-1805). Han gifter sig 1808 12/2 i Ådals-Liden sn med unga bondeänkan Anna Greta Jakobsdotter. Johan skrivs som mycket beskedliga drängen i Norrmoflo i vigselboken. Anna Greta var född 1775 17/3 i Rå, Ådals-Liden sn som en dotter till Jakob Ersson (1744-1820) och hans hustru (1742-1799). Hon hade varit gift en gång tidigare med Anders Ersson (1771-1806) och om Anders och Anna Gretas finns mera skrivet här. 

Som jag tidigare berättat så var Johan dräng hos Anders och Anna Greta och efter Anders död så blev det giftermål. I mantalslängden finns under hemman nr 5 Anders Erssons änka 1807 och 1808 och från 1809 står Johan Mauritsson skriven för hemmanet. Mantalslängderna finns digitalt på nätet fram till 1820 och fortfarande där står Johan kvar på hemmanet trots att han fått resolution för nybygget i Forsmo 1817. 1825 tar Anna Gretas son Erik Andersson över gården och familjen flyttar till Forsmo, Ramsele sn.

Då finns redan Nils Moberg med familj i byn. Deras fyra barn följer också med till nybygget. 

I nästa längd som sträcker sig från 1828 till 1838 så har barnen börjat flytta ut och det är också under denna period som familjen Moberg flyttar till Sollefteå och Johan blir ensam nybyggare i byn. Den 2 December 1840 skriver han, signerar med bomärke, på ett avtal där han överlåter nybygget till sina tre söner Jacob, Johan och Pehr mot ett livstids födoråd samt att de skall lösa ut systern Brita Magdalena.

Makarna bor kvar där fram till 1853 då de flyttar till Näsåker, Ådals-Lidens sn och skrivs bland Lidströms tjänstefolk som födorådstagare. Anna Greta dog där 1856 6/1 av ålderdom. Johan gifte sig andra gången 1856 17/8 i Ådals-Liden sn med Anna Andersdotter. Hon var född 1801 27/9 i Näsåker, Ådals-Liden sn. 1857 flyttade makarna tillbaka till Forsmo. Johan skrivs som skattfritt undantagshjon hos nybyggaren Göran Ersson och dog i byn 1869 20/3. Anna avled också i Forsmo 1883 2/1. Båda dog av ålderdomsbräcklighet.

Deras barn:

d. Brita Magdalena född 1808 15/4 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1834 2/11 i Ådals-Liden sn med Jonas Persson (1801-1868). Hon gifte om sig 1870 20/11 i Ådals-Liden sn med Jöns Jönsson Granlund (1811-1887). Brita Magdalena dog 1898 19/1 i Söderfors, Ådals-Liden sn.

s. Jakob (1810-1892), återkommer till honom.

s. Johan (1812-1866), återkommer till honom.

s. Per född 1816 28/3 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1841 4/4 i Ådals-Liden sn med Gertrud Dorotea Eriksdotter. Hon var född 1819 11/5 i Krånge, Ådals-Liden sn. Per dog den 1876 21/2 i Krånge. Gertrud Dorotea dog i samma by 1900 27/2.

Björn-Eck' och Björnskjutar'n i Moflo

Nu tar jag en liten avstickare från Forsmo för att genom en av Paul Lundins berättelser i boken Sanningar och sägner i Ådalsliden berätta om det hemman Johan Mauritsson tjänade på och senare lämnade för att ta upp sitt nybygge i Forsmo. Till saken hör att jag härstammar från hans hustru Anna Greta både i hennes första och andra gifte. Så hennes dotter Inga Maja (skrivs också som Ingrid Maria) är min morfars farfars mor.

Björn-Eck' och Björnskjutar'n

Moflo by tycks ha varit begåvad med skickliga jägare.

"Björn-Eck' " som egentligen hette Erik Andersson och tillhörde en av socknens största och anrikaste bondgårdar, den s k Erik Anners' gården i Moflo, där far och son sedan urminnes tider hette om vartannat Anders Ersson och Erik Andersson. Och forskade man längre bakåt i släkten kom man fram till nämndemannen och värnpliktige löjtnanten Hans Erichson, vilken var en högt uppsatt man under sin levnads tid under senare delen av 1600-talet.

Erik Andersson var född 1739 och av hedersnamnet "Björn-Eck" att döma, var han en framstående björnjägare, något som bygdens krönikor också ger belägg för. Hur många björnar han lyckades nedlägga är här liksom i andra fall med jägare levande under 1700- och 1800-talen diffusa men uppgifter från krönikörer inom Erik Anners' släkten påtalar att det rört sig om ett tiotal.

Erik Andersson lär ha varit en kraftfull person, inte direkt lång, men axelbred och välväxt, lugn och harmonisk till sinnet. Han lär också ha begagnat såväl björnspjut som lodbössa och var också en god och uthållig skidåkare. Trots att han förutom Anders han som kallades "Björn- skjutar n" - hade två andra fortlevande söner, Per och Olof, var det tydligen bara Anders som ärvt faderns intresse för jakt. Om pappan blev gammal - han dog 1831 hela 92 år gammal, blev sonen Anders endast 35 år och dog i vad som dödboken uppger vara tvinsot. Blodbrist/leukemi/ och kräfta i njuren voro väl de vanligaste sjukdomsorsakerna som inrymdes under uttrycket "tvinsot", med andra ord betydande att man tvinade bort.

Hur jag än forskat och frågat bybor och intresserade om några speciella historier beträffande Björn-Ecks och Björnskjutarn' s jaktäventyr, har jag endast fått fram två stycken. Inte heller huru många björnar fadern och sonen nedlade. En av dessa historier förtäljer huru "Gammel-Erik" som den äldre av de två kallades när han nådde de högre årgångarna, huru han och sonen Anders/Björnskjutar' n/ ringat in en björn som gått i ide vid Svarttjärnflon på Mofloskogarna. Det var bara far och son och en gråhund som en kulen senhöstdag begivit sig upp till platsen, männen beväpnade både med björnspjut och lodbössor. Hunden visade sig totalt respektlös mot sin store antagonist, och gav sig modigt in i idet och väckte den sovande björnen. Nu följde ett vålsamt tumult inne i björnidet, där björnens vrålande ackompanjerades av hundens skällande. Under tiden hade far och son på betryggande avstånd ställt sig färdiga med gevären i skjutställning. När så ljuden omsider tystnade, förstodo jägarna att hunden dukat under för övermakten och i nästa stund kom björnen ut ur idet medförande den livlösa hunden, som han hastigt slängde ifrån sig. Därefter reste han sig på bakbenen och kisade glimmerögd ut i det dävna höstljuset på de två förmätna människobarnen, som stodo där med lyftade gevär. Så small skotten och björnen famlade med ena labben mot ögat i vars närhet troligen ena skottet gått in. Därpå rusade han på Anders som hastigt vek undan. Fadern hade så fort som skotten gått, tagit till björnspjutet, men han behövde aldrig använda det. Björnen segnade sakta ner och blev liggande orörlig.

Till den historien hör också att när Erik Andersson med sonen Anders återvände till björnidet vid Svarttjärnflon med häst och släde för att forsla hem bamsingen, nekade hästen, en äldre märr, att gå ända fram till den dödade björnen, utan stannade på behörigt avstånd, fnysande och skälvande som av björnfrossa. Tydligen skrämde björnens vittring den gamla märren som förut varit i beröring med björn. Jägarna fingo vända om hem och denna gång ta en unghingst, men nu gick det bra utan friktioner. Den andra historien som bevarats är påförd Anders Ersson "Björnskjutar ́ n”. Den omtalar huru Anders på förhösten varit ute i "fårskog" dvs letat fåren som under sommaren fått gå fria ute på skogen. Som vanligt under sina skogsturer har han bössan med och när mörkret inbryter befinner han sig öst på Nyfäbodberget, där han gör upp en nying och bereder sig att övernatta. Bäst han sitter där och mumsar på sin medhavda matsäck, kommer en ung, vacker kvinna fram till elden. Hon påstår att den gode Anders slagit läger på ett olämpligt ställe och i vägen för henne. Skulle han vilja flytta på sig, skall han i vederlag få skjuta en riktigt fin gris!

Anders är inte nödbedd; han flyttar på sig och sina pinaler likaså nyingen, och därefter slumrar han in på granrisbädden och sover lugnt resten av natten. Vaknar när solens första strålar börjar sila fram mellan trädstammarna. Och där i en glänta strax framför honom ser den nyvakne och förvånade Anders huru en björn stillsamt står och bligar på honom. Det är bara att gripa tag i bössan, och inte ens nu då Anders siktar på nallen, flyttar denne på sig. Redan vid första skottet segnar bamsen ner i riset, och en lättare björnjakt vet sig "björnskjutar'n" aldrig ha upplevat. Men han förstår att det är skogsfruns tack för att han flyttade på sig kvällen före. Björnen var alltså "grisen" som skogsfrun lovade.

Den här typen av sägner där en jägare blir antastad av endera skogsfrun eller någon ung, vacker vitterkvinna, har många paralleller och föreligger i flera upplagor, såväl inom som utom bygden. Bl a har jag hört och upptecknat flera liknande inom gamla Ådalsliden. Det är bara den skillnaden att betalningen för begäran växlar. För det mesta gäller det björnen som utgör tack-betalningen, men även skogsfågel, älg och hare har förekommit.

Det är redan nämnt att Anders Ersson, "Björnskjutar'n" dog i unga år, nämligen den 11 oktober 1806 bara 35 år gammal. Vid det laget hade han dock hunnit vara gift i 9 år och hade 4 barn. Därav som yngst sonen Erik f 1803 som i sinom tid övertog gården och bar släkttraditionerna vidare. Då Anders dog gifte änkan, Anna Greta Jakobsdotter, om sig med den något yngre drängen Johan Mauritzson, legendarisk under bygdens egna dialektiska namn "Järn Magres'n", forsrännare, spelman, hästtämjare och jägare.

Om Björnskjutar'n är till sist att säga att traditionen också tillför honom en speciell skjutskicklighet som av bygdens andra jägare endast torde kunna jämställas med vargjägaren Anders Hansson Hellman, en av de tre legendariska Hans Ers' pojkarna i Moflo.

Till sist också något om Björn-Ecks personalia enligt vad kyrkoböckerna har att förtälja. Husförhörsboken omnämner honom både som kyrkvärd och ålderman och ett sockenstämmoprotokoll berättar huru han i sextioårs- åldern blivit överfallen och illa slagen av en annan bonde i Moflo, Hans Pehrsson Myrholm, som var i 40-årsåldern. Någon egentlig orsak till överfallet anges inte i protokollet, men den diplomatiske nämndemannen Hans Ersson dä i Häxmo, lyckades mäkla fred mellan de två. Konstigt nog omnämnes ej heller någon ersättning i en eller annan form till den överfallne, som säges en längre tid ha fått begagna två käppar när han skulle förflytta sig.

Björn-Eck' avled 92-årig år 1831 hos sin i Häxmo gifta dotter Christina f 1774, maka till bonden Hans Ersson Hägman, och en dotter till dem blev hustru till prästen Nils Frisendahl och en annan till den bekante bonde- konstnären Zachris Pehrsson i Lidgatu.

Här kommer lite fakta om Johan Mauritssons första hustrus första man och barn.

Anders Eriksson var född 1771 8/2 i Moflo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig 1797 5/11 med Anna Greta Jakobsdotter. Hon var född den 1775 17/3 i Rå, Ådals-Liden sn. Anders övertog sin faders hemman i Moflo, Ådals-Liden sn, där han var bonde. Han dog den 1806 11/10 i Moflo av tvinsot. Anna Greta gifte då om sig 1808 12/2 i Ådals-Liden sn med drängen Johan Mauritsson. Mer om dem kommer i ett senare blogginlägg.

Anders och Anna Gretas barn:

d. Anna Stina född den 1798 15/9 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1827 18/3 i Ådals-Liden sn med Sven Andersson (1804-1887). Makarna flyttade 1841 till Forsmo, Ramsele sn. Anna Stina dog där 1884 4/1. 

d. Ingrid Maja född den 1801 6/3 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1829 13/11 i Ådals-Liden sn med Per Nilsson (1804-1868). Hon dog 1870 30/5 i Gåreleselet, Junsele sn.

s. Erik född den 1803 9/9 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1829 25/3 i Ådals-Liden sn med Anna Greta Persdotter (1810-1875). Erik var bonde i Moflo och dog där 1858 5/6. 

d. Kajsa Greta född 1805 27/12 i Moflo, Ådals-Liden sn. Gift 1827 21/10 i Ådals-Liden sn med Hans Hansson Näslund (1790-1880). Hon dog 1832 17/11 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Hans gifte om sig 1833 7/10 i Resele sn med Stina Greta Olofsdotter (1805-1889). 

Nils Larsson Moberg (1794-1869)

Vad jag kan se i husförhörslängder och mantalslängder så var den förste som bodde i Forsmo kronobåtsmannen Nils Larsson Moberg. Han var född 1794 4/2 (enl hfl) på okänd plats. 

Det står ingen födelseort i kyrkoböckerna och när man tittar i de generalmösterrullorna som finns så står han som infödd. Detta borde tyda på att han i alla fall är från Ångermanland men säker kan man inte vara. Om någon hittat var han är född så får ni gärna höra av er så jag kan komplettera med info. Rullan är från 1816. Här kan man läsa att han är på rote 118 i Ramsele med namnet Moberg. Antagen den 14 maj 1810. Är 22 år gammal och har tjänstgjort i sex år. Är obefaren och närvarande vid tillfället.

Första gången jag hittat honom i husförhörslängderna bor han i Prästgården i Ramsele sn och det är i slutet på 1811. Det är noterat att han tagit nattvarden den 1/12.

Han gifte sig 1820 3/12 i Ramsele sn och då anges han vara ordinarie rotebåtsman och gifter sig med pigan Brita Ersdotter från Imnäs. Brita var född 1792 12/12 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Erik Kristoffersson (1737-1816) och hans andra hustru Karin Ersdotter (1748-1829).

Till att börja med bor de i Imnäs hos Britas bror Erik för att flytta därifrån förmodligen sent 1823 eller 1824. Det är ju också året som de dyker upp i Forsmo. Första barnet som föds i Forsmo är Anna Brita år 1825. Familjen finns med i husförhörslängden i Forsmo ända fram till 1837 då de flyttar till Bruket, Sollefteå sn. Men barnen födda 1829 tom 1834 står alla i födelseboken som födda i Imnäs så min fundering där är om Nils nybygge låg nära  gränsen till Imnäs och därför gjort att det blivit denna blandning. Det blir att undersöka om det finns någon gammal karta från den tiden.

Här är ett klipp från Riksarkivets Digitala forskarsal som visar Ramsele AI:5 Forsmo sid 79. Här står också att familjen flyttar till Sollefteå sn 1837. Alla barnen flyttade med så ingen blev kvar i Forsmo.

Nils bor på bruket i resten av sitt liv och skrivs bland annat som arbetskarl, kolare, torpare och sedan som förre detta torpare. Han dog på Bruket 1869 8/5 och hustrun dog också där 1882 29/5. 

Makarnas barn:

d. Märta Cajsa född 1821 3/6 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1854 174 i Ramsele sn med Carl Vilhelm Persson Mähler (1828-1921). Hon dog 1908 24/2 i Björkåbruk, Överlännäs sn.

d. Anna född 1822 7/10  i Imnäs, Ramsele sn. Död där 1822 20/11 av okänd dödsorsak.

d. Anna Brita född 1825 26/5 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1853 18/11 i Sollefteå sn med Olof Abrahamsson (1826-1904). Hon dog 1911 22/9 på Bruket, Sollefteå sn.

d. Dödfött flickebarn född 1825 26/5 i Forsmo, Ramsele sn. Begravd 1825 5/6.

s. Erik född 1826 18/6 i Forsmo, Ramsele sn. Gift 1850 17/11 i Sollefteå sn med Ingrid Greta Strindberg (1825-1907). Han dog 1915 9/4 i Sollefteå sn.

s. Lars född 1829 2/7 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1856 7/5 i Sollefteå sn med Anna Brita Jansdotter (1825-1917). Han dog 1916 8/5 i Knäsjön, Sollefteå sn.

s. Nils född 1831 28/9 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1859 9/11 i Sollefteå sn med Anna Brita Olsdotter (1829-1881) och omgift 1883 17/6 i Sollefteå sn med Anna Märta Sejsing (1856-1910). Han dog 1894 8/1 på Bruket, Sollefteå sn. 

s. Petter född 1834 6/1 i Imnäs, Ramsele sn. Gift 1856 11/11 i Sollefteå sn med Brita Stina Olsdotter Billström (1826-1877). Han dog 1912 31/8 i Gnun, Sollefteå sn.

d. Babba Lisa född 1836 7/9 i Forsmo, Ramsele sn. Hon dog 1853 16/12 på Bruket, Sollefteå sn.

Forsmo nybyggeresolution funnen!

Fick lite hjälp av min bror (tack) att hitta Johan Mauritssons ansökan om att ta upp nybygget Forsmo. Detta dokument finns i Västernorrlands läns landskontors arkiv, Resolutionskoncept, huvudserie., SE/HLA/1030004/A III a/38 (1817-1818), bildid: H0000702_00079, sida 154. Det är automatisk överfört från bild till text med en test funktion som Riksarkivet har gjort. Jag har sedan granskat detta och justerat vissa saker men stilen var bitvis svårläst så det finns säkert bokstäver och ord som inte är helt enligt det som är skrivet så hittar ni några fel så meddela mig så ändrar jag. 

Det man kan konstatera är att Johan Mauritsson ansökt om nybygget men det var senare än vad jag trott. 

Här följer texten från 1817.

No 122

Konungens Befdes i Wäster-Norrlands Län Utslag uppå Jan Mauritssons i Moflo och Lidens Socken gorde ansökning att såsom afradsland få tillträda en odisponenad krono Allmännings tract emellan Imnäs och Forssnäsets Byeskogar, hvarå krono Länsmannen: A Wessberg med 2ne Nämdemän å behorigen kungord dag den 10de Augusti 1813, syn och undersökning för rättat, hvarefter Imnäs Byamän blifwit förelag de att styrka gorde påstånenden samt i anledning däraf med serskild skrift inkommit; hvarit Lands Contoiret i Hernösand den 11 November 1817.

Jemlikt undersökningen befinnes den sökte tracten wara belägen å Norra sidan Alfven emellan Innas och Forssnäsets Byeskogar samt utgör efter Elfven en längd af ungefärligen 3/4 dels mil och widare ifrån Elfven i Nord en lika längd nära till den så kallade Rismyrswedjan samt därifrån till berörde Byars områden och emot Elfven.

Härwid hafva Imnäs Byamän yrkat bibehållande af innehafwande Slotter på båda sidor om Elfven samt i öfrigt bestridt Sökanden den utsynte tecten; men som de, oagtadt föreläggandet, icke på minsta sätt kunnat styrka laglig åtkomst eller rättighet därtill samt de på Norra sidan om Elfven derinom befintelige slotteslägenheter; Ty kan något afseende på deras gorde påståenden och blotta föregifwande icke hafwas, hvadan konungens Berg pröfvar skäligt tillåta Sökanden Jan Mauritsson så den beskrefne tracten tillträda, emot erläggande af Ett lispund smör i årlig ränta afrad ifrån och med näst kommande år; börandes till behörigt anteknande och påförande däraf, en bestyrkt afSkrift af detta Utslag Härads Skrifwaren i Orten fordersammast tillställas. Anwisning till kongl kammarCollegium, 

År och dag etl

C. H. A. M. J.

I marginalen finns följande anteckning.

Alt, under förbehåll af Kronans före Dispositions rätt,

 

Här är första sidan av totalt en halv, en hel och en halv sida till.