måndag 30 november 2009

En gammal bro

Är det någon som känner igen denna bro? Ser lite annorlunda ut och det är nästan så man kan tro att den är uppmonterad upp och ned. En gissning från min sida är att detta är en gammal bro över mot Ovanmo, någon som kan bekräfta eller dementera?

Vykortet är oanvänt så från baksidan får man inga ledtrådar. Tittar man noga ser man att det står en man i vitt på bron, vem är det?

måndag 23 november 2009

Hemmansklyvning i Forsmo, Ramsele sn

lantmäteriets sida finns en länk till historiska kartor och genom att söka där kan man hitta en del gamla kartor för olika byar. De kartor och sammanställningar som finns är ofta laga skifte, hemmanskyvningar och avsöndringar. Spännande läsning är det många gånger.

Följande olika arkiv går det att söka i (informationstext hämtad direkt från lantmäteriets hemsida):

Lantmäterimyndigheternas arkiv
: Lantmäterimyndigheternas arkiv är här ett virtuellt arkiv som innefattar både de kommunala och de statliga lantmäterimyndigheternas förrättningsarkiv. Här finns bl.a. 1700- och 1800-talets skifteskartor och många andra lantmäteriförrättningar före år 1928.
Lantmäteristyrelsens arkiv: Från LMS-arkivet visas material från år 1630 fram till 1928. Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, sockenkartor, stadskartor, geometriska jordeböcker samt handritade kopior av storskifteskartor och en del annat förrättningsmaterial från lantmäterimyndigheternas arkiv.
Rikets allmänna kartverks arkiv: Från RAK-arkivet visas Ekonomiska kartan, Generalstabskartan och den s.k. Häradsekonomiska kartan; tre bladindelade kartserier som beskriver topografi, ekonomi, bebyggelse och kommunikationer under 1800 - 1900-talet.
Det som man kan säga om dessa olika arkiv är att det första har jag använt mest där det finns alla de saker som jag räknat upp ovan. I det andra har jag hittat avskrifter av Laga skifte för ett antal orter som jag sökt efter. Men avskriften är bara på Laga skiftes första del, själva protokollet, ej på uppräkningarna av alla jordbitar.

Jag har hittat en hemmansklyvning i Forsmo, Ramsele sn från 1889-07-26. Där finns en Allmän Kungörelse som lästes upp i Ramsele kyrka söndagen den 6 mars 1887 enligt notering på densamma av tjänsteförrättande pastor Carl. J. E. Hasselberg. Den lyder som följer:

N:o 16
Hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva Henrik Nilsson och A.G. Göransson anhållit om förordnande för Kommissionslandtmätaren T. A. Bäfverfeldt att verkställa klyfning å alla egorna till hemmanet N:o 1 om 8 seland i Forssmo by, Ramsele socken, af hvilket hemman sökanderne äro egare till hälften hvardera; och varder med anledning häraf samt med stöd af föreskriften i 2:a kap. 13 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga angående skiftesverket i riket den 9 November 1866, öfrige vederbörande härigenom förelagdt att inom 14 dagar, efter det denna kungörelse blifvit från predikstolen i Ramsele sockens kyrka uppläst, hit inkomma med yttrande, huruvida de förena sig med sökanderne i valet af förättningsman, och sådant vid förlust af rättighet att i frågan ytterligare höras; börande för ärendets vidare handläggning bevis öfver uppläsandet af denna kungörelse i nämnda sockens kyrka af sökanderne hit ingifvas.

En skärmdump av sidan visas nedan:


Tittar vi längre fram i dokumentationen så finns det med en lista på ägarna till Forsmo by. Dessa finns i ett utdrag av mantals- och skattskrivningslängden från 1886. Då hade hela byn 12 seland eftersom byn inte ingick i hel skatt förrän 1888 (då det blev 24 seland) Ägarna var då:

4 Seland Göran Ersson
4 seland Lugnviks Nya Ångsågs aktie bolag
2 seland Björknäs bolag
2 seland Olof Olssons sterbhus (min farfars farfar)

När hemmansklyvningen började så verkar det som att det är Göran Erssons söner Erik Peter och Anders Georg som tagit över hemmanet. Efter klyvningen så är det följande ägare till Göran Erssons del (och då är det också full skatt):

Litt B Forssmo nr 1 4 Seland Erik Peter Göransson.
Litt Ba Forssmo nr 1 4 Seland J. Fr. Norlin.
Litt C Avsöndring från hemman Forssmo Litt B och Litt Ba Torparen G.A. Thunström från Imnäs.

tisdag 17 november 2009

Svensk Amerikanska Western

Har med hjälp av Magnus emigrantblogg hittat rätt på en länk till tidningar i Colorado. Där utgavs en tidning som hette Svensk Amerikanska Western och i numret torsdagen den 1 mars 1917 kan man hitta nyheter från Junsele församling.

En hemsk olyckshändelse har inträffat inne i skogarne inom Junsele socken i det skogsarbetaren J. P. Nilsson råkade få ett fallande träd öfver sig med den påföljd att han ljöt en ögonblicklig död. N. var 40 år gammal.

I Junsele död- och begravningsbok kan man läsa att Jakob Peter Nilsson, arbetare i Vallen avled den 11 januari 1917 och begravdes den 11 februari. Han var född 1866 och står noterad som gift man. Som dödsorsak står Ihjelfäld af ett fallande träd vid timmerafverkning.

Länken till gamla tidningar i Colorado. Här kan man söka på församling eller namn och välja alla tidningar eller varje tidning för sig. Gå in och titta om ni hittar några släktingar eller notiser från de församlingar som ni forskar i.

söndag 15 november 2009

Johan Petter Wallin

Läste en artikel i Tidningen Ångermanland för någon vecka sedan (tisdagen den 3 november) där titeln Akademipristagare från Vallen fångade mitt intresse. Med tanke på att jag senaste tiden tittat i en del gamla tidningar för att finna intressanta notiser från Ramsele och Junsele socknar så var det roligt att se att denna artikel kommit till tack vare att Göran Stenmark på SVAR i Ramsele hittat en notis om ett dödsfall i Sollefteå-Bladet 1898. Han rotade vidare och hittade att denne J.P. Wallin föddes 1847 i Vallen, Junsele socken. Att han vid 11 år flyttade med resten av familjen till Åsele socken och att han därifrån flyttade till Hälsingland. Han tog sin studentexamen i Hudiksvall och skrevs sedan in vid filosofie fakulteten på Uppsala Universitet. Johan Petter skulle läsa till präst men han kom på andra tankar och han fastnade för skrivande och blev istället skald. År 1872 kom hans första diktsamling, Visby fall och 1879 fick dikten Vid älvarna i Babel första pris i familjejournalens författartävling. Av Svenska Akademin fick J.P. andra pris 1882 för dikten Karl XII, tjugofyra sånger. För det fick han medalj i silver och 750 kronor. Han fick också i uppgift av Svenska Akademin att börja arbeta med den Svenska ordboken. Mellan åren 1875 och 1883 redigerade han Västernorrlands Allehanda och Medelpads Allehanda. Han avled bara 50 år gammal den 15 maj 1898.

Mera om honom finns att läsa på en hemsida om honom som Junsele hembygdsförening skapat samt på hemsidan om Junselevallen.

måndag 9 november 2009

Emerantia Nylén i Nyland

Magnus har skrivit om Erik Olof Nylén på sin blogg. Han föddes den 28 februari 1836 i Nyland, Ramsele sn och var en son till bonden Erik Ersson (1806-1890) och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter (1809-1883). Han var äldsta barnet av totalt fem syskon. Hans syster Lisa Stina Ersdotter (1843-1918) var min mormors mormor. Erik Olof gifte sig den 5 januari 1873 med Emerantia Henriksdotter. Hon föddes den 24 maj 1835 i Rensjön, Ramsele sn och hennes föräldrar var Henrik Henriksson (1782-1855) och Katarina Mikaelsdotter (1797-1865). Makarna bor först i Nyland där Erik Olof skrivs först som arbetare och sedan som handlare. Emerantia har en dotter som föds oäkta 1863 och dör 1864 men makarna får aldrig några barn tillsammans. De bor kvar till 1879 då de flyttar till Forsnäs, Ådals-Liden sn och det har Magnus skrivit mera om i sin blogg. De flyttar igen 1888 tillbaka till Nyland. Erik Olof dog där den 31 augusti 1905 och hustrun den 29 december 1908. Makan hade ett muntligt testamente som presenteras nedan. Bild av Erik Olof finns på Magnus blogg.

Ramsele Tingslag AII:84 (Bouppteckningar)


1909 den 17 Februari § 10 Nyland

Vid ingifvandet af bouppteckning efter aflidna änkefru Emmerentia Nylén i Nyland läto Emma Nolén och M. Hedin, den sistnämnde såsom målsman för sin hustru Regina Nolén, båda genom Kommissionären Ragnar Ehrlnig i Ramsele, i bevakningsändamål ingifva ett så lydande testamente:
" Undertecknad Emmerentia etc ---------------Bil G"
Efter uppläsande häraf utställde Hds rn testamentet till delgifning med aflidna Emmerentia Nyléns närmaste arfvingar, hvilka skulle äga tid af natt och år från delfåendet att klandra testamentet; därom bevis tecknades å testamentet.

( Testamentsbevakning efter Emmerentia Nylén i Nyland)

§ 10 Bil G

Undertecknad Emmerentia Nylén skänker denna dag till M. Hedin och hans hustru Regina Hedin, född Nolén, samt till hennes syster Emma Nolén, att efter min död erhålla ur mitt bo följande persedlar, alla mina egna gångkläder, allt linne, alla toilettsaker.
Sålunda förordnad, förklarar jag mig nöjd, hvilket med min egenhändiga namnes underskrift i tillkallade vittnens närvaro bestyrkes. Ramsele den 20 Augusti 1908.
Emmerenta Nylén.
Att Emmerentia Nylén med fri vilja och sundt förstånd i vår närvaro förklarat omstående vara hennes yttersta vilja och detsamma med sin egenhändiga namnteckning underskrifvit, betygas af oss på en gång närvarande. Ramsele som ofvan. Gustaf H. Nilsson, Ramsele. O. A. Nilsson Ramsele.


1909 den 17 Februari § 11 Nyland

Vid ingifvandet af bouppteckning efter aflidna Änkefru Emmerentia Nylén i Nyland bevakade Landstingsmannen Johan Johansson i Ramsele, å Evangeliska Fosterlandsstiftelsens i Stockholm vägnar, ett af henne i lifstiden upprättadt muntligt testamente till styrkande hvaraf Kyrkoherden J. A. Rydén i Ramsele och Fröken Edla Forssén i Junsele blifvit den 15 innevarande månad inför Hds rn hörde på ed; Och antecknades, från No8 i domboken för tinget, att vid vittnesförhöret
1o) Rydén berättat följande: Söndagen den 13 sistlidne December hade ut efter högmässogudstjänstens slut, sin plikt som Själasörjare likmätigt, besökt i hennes hem Änkefru Emmerentia Nylén, hvilken enligt hvad vt för sport, några dagar därförinnan insjuknat i den sjukdom, hvaraf hon den 29 i samma månad afled. Under vts nämnda besök, hvarunder i sjukrummet innevarit jämväl Änkefru Nyléns vårdarinna Fröken Edla Forssén, hade Änkefru Nylén, utan att vt eller Fröken Forssén därtill gifvit anledning, förklarat, att hennes yttersta vilja vore, att den af Herman Johansson i Nyland utfärdade revers, som af henne innehades, skulle efter hennes död öfverlämnas såsom gåfva till " Fosterlandsstiftelsens utländska mission ".
Vid tillfället, då nämnda testamentariska förordnande gjordes af Änkefru Nylén, hade hon varit vid sundt och fullt förstånd samt handlat frivilligt; samt 2o) Fröken Forssén afgifvit en med Kyrkoherden Rydéns alldeles öfverensstämmande berättelse.
Efter antecknande häraf föreskref Hds rn, att Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, därest densamma ville af det bevakade muntliga testamentet sig begagna, hade att låta delgifva Änkefru Nyléns närmaste arfvingar bestyrkt afskrift af Hds rns i ärendet förda protokoll med rätt för desse att de om natt och år från delfåendet klandra testamentet, om de därtill funne sig befogade
_____________________
År och dager Som ofvan
På Häradsrättens vägnar:
Teodor Krigenson

( Testamentsbevakning efter Emmerentia Nylén i Nyland )

lördag 7 november 2009

Kort från Ramsele

Här kommer ett kort från Ramsele som jag köpt på Tradera. Det finns många bilder från området ner mot gamla kyrkan. På detta kort så ser man den äldre bron över till andra sidan. Annars är det mest ängar och lador. En ganska stor skillnad på hur det ser ut idag!!

Kortet är skrivet den 7 maj 1951 så bilden är minst så gammal!

fredag 6 november 2009

Mera Sollefteå-Bladet 1895

Vexelförfalskning: Den 28 sistl: mars belånades i Hernösands Ensk. Banks afdelningskontor i Sollefteå en vexel å 525 kr., utstäld den 23 mars af J. A. Jakobsson och accepterad af H. Tarander i Tara, Junsele socken. Då dessa från banken erhöllo meddelande om att vexeln vore diskonterad, visste de ingenting om densamma och anmälde genast detta förhållande. Då sålunda förfalskning förelåg och misstankarna derför rigtades mot arbetaren Olof Johan Molén i Holaforsen, Ådals-Liden, begåfvo sig poliskonstapeln Nils Edlund den 13 d:s ut på spaning efter Molén, som de också anträffade, men hvilken dock undkomma och gömma sig.
De foro sedan tillbaka, hvarpå Edlund om en stund återvände och lyckades då få fatt i Molén. Denne erkände för Edlund att han begått förfalskningen, hvarpå han medtogs och har han blifvit till länsfängelset införpassad, i afbidan på ransakning.
Vid i Sollefteå hållet polisförhör har Molén erkänt, att han falskeligen skrifvit Jakobssons och Taranders namn å vexeln samt belånat honom i banken och dervid äfvenledes i Jakobssons namn utqvitterat beloppet. Han hade haft ännu en vexel, hvilken dock banken vägrade att diskontera.
Pengarna hade han användt, dels till inköp af diverse nysilfversaker för 60 och spirituosa för 91 kronor, dels hade han till vinhandelsfirman C. A. Lindgren & Comp. i Stockholm afsändt cirka 300 kr., som han varit skyldig derstädes. Resten af pengarne tillika med hvad han hade då han reste hemifrån, säger han sig hafva förlorat mellan Näsåker och sitt hem.

måndag 2 november 2009

Sollefteå-Bladet

Här kommer några notiser som publicerades i Solleftå bladet nr 2 och nr 3 1895. Tidningen kom då ut på torsdagar och dessa två nummer kom den 4 och den 11 april.

Bron öfver Fjellsjöelf vid Nordantjäl är nu under välbehöflig reparation och Faxelfsbron vid Ramsele gamla kyrka är nyligen reparerad
H.-P.

Kommunalstämma i Ramsele den 29 nästlidne mars beslöt reparation af sockenstugan, särskildt öfre våningens till småskolan upplåtna rum.

Af epidemiska sjukdomar ha under tiden 16—31 mars inträffat: i Sollefteå 1 fall af difteri, 3 af influensa, som för öfrigt anmärkes förekomma allmänt i Sollefteå och kringliggande socknar; i Bodum 1 af difteri, a af påssjuka och 3 af influensa, i Fjellsjö 5 af influensa och i Junsele 4 af samma sjukdom.

Ogillade besvär. Kyrkoherden i Ramsele och Edsele församlingars pastorat N. J. Frisendahl, hvilken den 1 maj 1874 tillträdde kyrkoherdeboställer i nämnda pastorat, framställde hos domänstyrelsen yrkande derom, att den behållning af försäljningsmedlen för extra skogsafverkning å bostället, som dels enligt domänstyrelsens redovisningsräkningar för ecklesiastikåren från och med den 1 maj 1889 till samma tid 1891 med tillhopa 2,451 kr. 2 öre tillgodoförts presterskapets löneregleringsfond dels ock under föregående år af Frisendahls tjenstetid genom försäljning under hand influtit, måtte, enär lagligt stöd för medlens öfverlemnande till omförmälda fond saknades, jemte ränta å de särskilda beloppen tilldelas Frisendahl.
Domänstyrelsen fann emellertid enligt beslut den 31 jan. 1893 ansökningen icke till någon dess åtgärd föranleda, då Frisendahl, icke på något sätt styrkt sig ega rätt till ifrågavarande medel.
Uppå af Frisendahl anförda underdåniga besvär har k.m:t genom utslag den 8 febr. förklarat sig icke finna skäl göra ändring i domänstyrelsens beslut.

Vid kommunstämma i Junsele den 31 mars föredrogos och godkändes kommunsen räkenskaper och förvaltning för förlidet år.
Provincialläkarens hemställan om anställande af en sjuksköterska för läkardistriktet (utom för Ramsele och Edsele) med ett bidrag af omkr. 66 kr. från Junsele socken afslogs efter en kortare diskussion; deremot antogs enhälligt ett af hr. O. Svanström framstäldt förslag om antagandet af en sjuksköterska för Junsele ensamt. Socknemännen menade, att om sköterskan anställdes för hela distriktet kunde hon vara i den mest aflägsna kommunen, just då hon bäst behöfdes i Junsele. Det vore derföre till större nytta för kommunen att den antoge en sköterska ensam, och i det stora hela blefve det billigast.
Väckt förslag om att upphöra med rörelsen i sockenspanmålsmagasinet och dess försäljande vann ej stämmans godkännande. V. A.

I nummer 3 fanns också denna notis som inte har något med varken Ramsele eller Junsele att göra men ändå är intressant och visar att alla inte gillade utvandring.

Varning mot utvandring till Australien meddelas af svensk-norske konsuln i Sidney (Australien).
Likaså varna preussiska inrikes- och handelsministrarna för utvandring till Brasilien.