onsdag 22 juli 2009

Att hitta rätt på utvandrarna i ”Nya landet”

Från mitten av 1800-talet och ända fram till 1930-talet så utvandrade massor av människor från Sverige till Amerika. Någon åkte från en by och andra följde sedan efter då de fått brev från de som flyttat först om hur bra det var där borta. I Nationalencyklopedien kan man läsa följande:

Den transoceana utvandringen från Sverige omfattade åren 1851–1930 nästan 1,2 miljoner personer, varav ca 200 000 återvände. Den helt dominerande delen (97 %) gick till USA. Enligt statistiken for bara 1,6 % till Canada, men eftersom många utvandrade dit via USA var andelen i realiteten större. Resten av utvandrarna fördelade sig tämligen jämnt på övriga Amerika, främst Brasilien och Argentina, och på andra icke-europeiska länder.

Dessutom skedde en betydande utvandring till grannländerna, framför allt från västra Sverige till Norge och från Sydsverige till Danmark och Nordtyskland. Under 1850-talet var exempelvis emigrationen från Kronobergs län till Danmark och Tyskland större än den till Amerika.

Wilhelm Moberg beskrev i sitt verk om Karl Oskar och Kristina en svensk familjs vedermödor när de bestämt sig för att flytta från hemförsamlingen över till Amerika. Där får vi se alla problemen som kan uppkomma vid t ex resan över Atlanten och transporten i USA och problemen med det nya språket. Detta är svårigheter som förmodligen våra utvandrade släktingar också stötte på även om det kan vara svårt att finna skildringar om dem.

Även om det inte finns några personligt nedskrivna anteckningar eller intervjuer så kan man ändå spåra utvandrarnas väg från församlingen hemma i ”gamla landet” till townshipet i det ”nya landet”. Med hjälp av en av mina släktingar som utvandrade skall jag här försöka att beskriva hur man steg för steg kan spåra släktingar längre och längre bort från hemförsamlingen.

Erik Nilsson och hans familjs resa till USA.

Eriks födelse och barndom

Denna berättelse börjar i Imnäs, Ramsele församling den 3 april 1866 då Erik Nilsson kom till världen. Han var son till bonden Nils Henriksson (1827-1904) och hans andra hustru Kristina Matilda Erisdotter (1835-1869). Erik var faderns fjärde barn och moderns första. Fadern Nils var gift tre gånger och fick i första giftet Henrik (1857-1928), Anna Helena (1859-1919) och Sara Margareta (1861-1861). I andra giftet kom Erik och senare Ingrid Margareta (1869-1869). Tre barn föddes i Nils tredje gifte och dessa var Margareta Maria (1872-1943), Sara Brita (1874-1955) och Inga Karolina (1877-1918). Av dessa barn åkte Erik och Sara Brita över till Norra Amerika och kom att bo i samma delstat i USA.

Giftermål och utflyttning

Brodern Henrik fick överta hemmanet i Imnäs som bestod av 2 ¾ seland. Erik finns på samma sida i husförhörslängden och skrivs som dräng och senare arbetare. Han gifte sig den 12 april 1890 i Ramsele sn med Anna Karolina Göransdotter. Hon var född den 2 oktober 1860 i Forsmo, Ramsele sn. Makarna bosatte sig i Imnäs. Hustrun hade ett barn före äktenskap, Margareta Karolina, född den 9 maj 1884. I äktenskapet föddes Maria Matilda den 29 juli 1890 och Erik Leonard den 9 december 1891. Alla barnen var födda i Imnäs. Den 10 juni 1892 erhåller de Kunglig Majestäts tillåtelse att utflytta och den 2 juli 1892 utvandrar familjen, två vuxna och två barn, till Norra Amerika enligt utflyttningslängden i Ramsele församling. Hustruns dotter flyttade till morfar och mormor i Forsmo, Ramsele församling samma dag men följde efter föräldrar och syskon den 26 maj 1893, då i sällskap med Eriks syster Sara Brita Nilsdotter.

I kyrkoböckerna i Ramsele finns det inga mer precisa uppgifter om vart de flyttade utan det som jag vet är att de troligen åkte till USA eller Kanada (Norra Amerika enligt utflyttningsboken). Som nämnts tidigare åkte 97 % till USA och vid denna tid, strax före 1900-talets början, var det just USA som var populärast. Nästa fråga som dyker upp är då: Vilken väg och vilka båtar åkte de över Atlanten?

Att hitta utresehamn

Det finns flera hamnar som kan vara aktuella. Den hamn i Sverige som ”vinkade av” flest emigranter var Göteborg men folk reste även från Stockholm, Malmö och några enstaka platser till. I Norge fanns det också ett stort antal hamnar som hade direktförbindelser till Amerika eller anslutningar till Amerikalinjerna i England. Utresehamnen har oftast en geografisk anknytning om man bortser från Göteborg som hade utvandrare från hela Sverige.

Det är alltid bra att börja leta i Göteborgs passagerarlistor. Dessa finns inte på Internet utan ligger på en CD-skiva, Emigranten (på skivan hittar man även listor för Stockholm, Malmö mfl svenska orter samt en utländska orter som Köpenham och Hamburg). En ny CD, Emigranten 2001, har kommit i dagarna (se http://www.goteborgs-emigranten.com/). Den är ett samarbete mellan Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten i Göteborg. Den äldre skivan är svår att få tag i men det är många forskare som köpt den och glatt tittar efter de personer man söker om man ställer en fråga på Rötter. Adressen dit är http://genealogi.aland.net/discus/

och sedan söker man under anbytarforum/källor/Emigrantkällor/Emigrantskivan. Ställ en fråga med så mycket information som du har och vänta på att någon svarar. Stavningen kan vara ett problem och det gäller att inte ge upp utan söka vidare och ändra på någon bokstav om resultat uteblir första gången. Detta är speciellt viktigt när man gör sökningar i databaser utomlands, exempelvis i Norge eller vid ankomsten till Nordamerika.

En annan bra internetsite för att finna människor som utvandrat från Jämtland och Ångermanland är Trondheims passagerarlistor 1867-1930 som finns under följande adress: http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=visbase&filnamn=arkivverket/EMITROND&postnr=&spraak=

Här kan sökning ske på många olika sätt och ibland fungerar den inte riktigt bra. Det finns personer som stavningen är rätt på men som inte går att finna t ex på för- eller efternamn men väl på någon annan parameter, så även här gäller att inte ge upp förrän alla alternativ är provade.

Resan från Trondheim

För att återgå till Erik Nilsson och hans familj så letade jag familjen på Emigranten utan att finna dem där. Eftersom Ramsele ligger i Ångermanland var nästa försök att leta i Trondheim. Här försökte jag flera gånger med olika startparametrar innan jag hittade rätt på familjen som utflyttad. Där fann jag att Erik Nilson med familj åkt från Trondheim den 6 juli 1892. Han skrivs som arbetare och familjen åkte med linjen Guion och skeppet Domino. Biljetterna betalades i Trondheim och destinationen var Mora, Minnesota, USA. Ytterligare uppgifter kan återfinnas på följande sida http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=n&filnamn=arkivverket/EMITROND&variabel=0&postnr=70376&fulle=true&spraak=n

Nu har vi alltså kommit så långt att vi vet vart familjen reste ifrån och när, vilket skepp och linje mm. Vad vi inte vet är vart skeppet gick, förmodligen till England för att gå ombord på ett annat skepp och åka vidare. Kan vi få fram något mera om just den här enskilda resan med Dominio den 6 juli 1892? Ja, det kan vi genom att gå in på 100 Years of Emigrant Ships from Norway som finns på http://www.museumsnett.no/mka/ssa/ och där får man söka vidare på skepp och resdagar. Där kan man läsa att Guion var en linje som skötte resor till Nordamerika. The Wilson Line tog människor från bland annat Trondheim och ner till Hull i England för vidare transport över Atlanten. Det var också de som hade skeppet Domino 1892.

Skeppet Domino

Domino, http://www.norwayheritage.com/p_ship.asp?sh=domin, byggdes 1877 av Schlesinger, Davis & Co. i Newcastle, för Wilson Line i Hull. När det gäller data om fartyget finns följande information:

She had a tonnage of 937 tons gross, 662 under deck and 610 net. Her dimensions were 225.4 feet long, 28.2 foot beam and holds 14.7 feet deep. She was lengthened in 1882. She was an iron construction with a single screw, 3 masts, schooner rigged. She had 2 decks, 4 bulkheads and 2 partial bulkheads. Propulsion: compound engine with 2 inverted cylinders of 30 & 58 in. diameter respectively, stroke 33 inches. The engine delivered 120 horsepower, it was built by Amos & Smith in Hull.

Fartyget såldes 1905 till T. B. Stott Loverpool. Senare såld igen och namnet ändrades också till "Signe" i Sverige och "Agnes" i Finland.

Skeppet gick alltså till Hull, England och det är troligt att familjen åkte vidare från Liverpool. Nu gäller det att hitta rätt på familjen på andra sidan Atlanten. Om personens destination uppgivits till en plats i USA är nu immigrationskontoret på Ellis Island, New York, USA ett bra ställe att börja leta på. Skulle destinationen vara en plats i Kanada blir det svårare eftersom deras passagerarlistor inte kan hittas på nätet. Då kan det vara lämpligt att lägga in en förfrågan under en lämplig rubrik i Anbytarforum.

Elise Island och skeppet Wyoming

Erik uppgav Mora, Minnesota och därför går jag in på Ellis Islands hemsida http://www.ellisislandrecords.com/. Här är det viktigt att sökningen görs med stor flexibilitet och ett sätt som jag upptäckt är bra att söka på är att börja med inflyttningsår och sedan minska antalet träffar med att söka på ålder. Båda dessa görs med ett intervall om några år. Därefter är det namnet som gäller och då med stor flexibilitet i stavningen.

Erik hittade jag på detta sätt och han skrivs som Erik Nilsson, alltså mera korrekt stavning än i passagerarlistorna i Trondheim. Han och familjen ankom till New York och Ellis Island den 27 juli 1892. De åkte med skeppet Wyoming och platsen de kom från var mycket riktigt Liverpool, England. Skeppet Wyoming kan man också hitta information om.

På denna site finns också kopior av originalpassagerarlistorna. Dessa ger lite olika information beroende på vilket år det gäller. För Erik och hans familj så får vi en uppgift om att makarna kan läsa och skriva. Barnen kan inte detta och det är logisk med tanke på deras ringa ålder. I övrigt så är det inga nya uppgifter. När det gäller utvandrade på 1900-talet så får man betydligt mera utförliga uppgifter. Där kan man ofta finna uppgifter om församling i Sverige som personen kommer från. Men även här gäller det att ha fantasi när det gäller stavning. Dessutom finns ibland uppgifter om föräldrar samt namn och adress på personer i USA som den utvandrade skulle besöka. Då har man en bra uppgift för att söka vidare!

Census, USA:s husförhörslängder

Även i USA finns det en typ av böcker som registrerar människor. Dessa kallas census och upprättas för varje stat vart tionde år. Vissa delstater har sedan kompletterande census vart femte år. Dessa register är inte på långa vägar så detaljerade som våra husförhörslängder och det faktum att det bara görs, som bäst, vart femte år gör det svårt att följa människor som flyttar runt. Dessutom är delstaterna uppdelade i ett stort antal Counties, som i sin tur är indelade i Township. Detta gör att det är stort material att leta i och att det, för att minimera letandet, bör vara känt vilket Township personen i fråga bosatte sig i. För att underlätta att hitta mera exakt bostadsort kan man börja med att leta efter personens dödsdatum. För Minnesota finns ett register som har adressen http://people.mnhs.org/dci/Search.cfm. Dessutom kan man leta under Social Security Death Index som också finns på ”nätet” under adressen http://familytreemaker.genealogy.com/fto_ssdisearch.html?Welcome=999465515.

Lyckas inte något av detta är det bara att sätta sig och leta igenom census för ett troligt County till dess man lyckas. Census finns under Ancestry, http://www.ancestry.com, och för att ha full access till detta måste ett medlemskap tecknas. Dessa census finns bara fram till 1930 så efter det blir det svårt att hitta personen och dess ättlingar. Det som kan göras då är att gå med i E-mail listor som finns på nätet där man kan ställa frågor, kontakta bibliotek eller föreningar på plats för att få kontakt med ättlingar eller någon som känner till den utvandrade. Ett annat sätt är att leta i telefonkatalogen, men det förutsätter att det är frågan om ett inte allt för vanligt släktnamn, sonnamn är enormt svåra att leta.

Anna och Erik Nilssons dödsnotiser

Om vi åter igen går tillbaka till Erik Nilsson så skapade han en del problem då Mora var en ganska vag hänvisning. Min bror Magnus lyckades emellertid hitta familjen i Brunswick township 1900, 1910 och 1920. Det visade sig att makarna fick ytterligare några barn där borta i det ”nya landet”. Agnes , Georg och Henry (1898-1925). Magnus fick också, via internet, kontakt med en person där borta som intresserade sig för hembygdsforskning. Genom denna kontakt fick Magnus avskrifter av dödsannonser ur en lokaltidning när båda makarna dog och även yngste sonen Henry. Sonen blev knivmördad 1925 när han arbetade som en Secret Service man i Minnesota. Den som dog först av makarna var hustrun som avled 1942 och om henne kan man läsa följande:


Nov 26, 1942 Kanabec County Times
Aged Brunswick Lady is Called Death of Mrs. Erick Nelson Occurs Monday Morning at
Braham Hospital: Mrs. Erick Nelson of Brunswick passed away at the Braham hospital last Monday morningm, November 23, having come to the high age of 83 years, 8 months and
21 days. Anna Nelson, nee Erickson, was born in Ongermanland, Sweden, on March 2, 1859, and there she grew up and was united in marriage there to Erick Nelson on April 10, 1890. To this union were born six children, three sons and three daughters. In the year 1892 they came to this county coming here to Brunswick, where they settled on a farm, and here she had resided ever since, with the expection of the last six years when she had made her home in the village of Brunswick. She has been confined to bed most of the time for nearly two years, and on Saturday, November 14, she was taken to the Braham hospital, and there she passed away Monday, morning, November 23. She leaves to mourn her, the husband, Erick Nelson, and
the three surviving children: one daughters, Mrs. Samuel Ross (Agnes) of Milwaukee, Wis., and the two sons, George of Hopkins, Minnesota, and Leonard, whose wereabouts are not known at this time; also two sons-in-law and one daugther in-law; two brothers, one in Canada and one at Isle, Minnesota. Two daughters have preceded her in death, Mrs. Oscar Tilden (Mary) and Margaret, and the son, Henry. Mrs. Nelson was a member of the Brunswick Baptist congregation for many years, and took an active part there. Funeral services will be held Friday, November 27, at 1:15 from the Erickson funeral home in Braham and at 2:00 from the Brunswick Baptist church and interment in the Riverside cemetery at

Brunswick. Rev. Olof Lind will officiate. Rev. Vern Slater will assist. pallbearers will be Arvid Oslund, Albert Oslund, Julius Frisendahl, A. Holmber, John Boman and Andrew Sjolander.


Erik levde I flera år till och avled inte förrän 1962 i en ålder av nästan 96 år. Även för honom finns en lika omfattande dödsannons:

Det som återstår att göra är att hitta en ättling för att kunna kartlägga hela skaran av Erik Nilssons barn, barnbarn osv. För många år sedan frågade jag min farmor om hennes mors syskon. Hon räknade upp dem och berättade om moster Sara Brita som åkt till Amerika och visade kort på henne och hennes man och barn. Morbrorn Erik Nilsson nämnde hon inte och när jag frågade så visade det sig att hon inte visste om honom. Det enda jag kunde berätta då var att han åkt iväg 1892 och det gjorde det ännu roligare att finna honom och se att han levde ända till 1962. Vid sin död så hade han en systerdotter som var närmare 50 år gammal och inte visste ett dugg om honom.

tisdag 21 juli 2009

Bouppteckningar

Efter att ha följt en person fram till sin död i husförhörslängder och dödböcker kan det vara bra att leta fram bouppteckningen för att se lite mera om vilka saker som fanns i hushållet vid vederbörandes död. Dessutom kan bouppteckningar vara bra att titta på för att få reda på var arvingarna bor vid dödstillfället.

Daniel Persson var född den 25 oktober 1811 i Tara, Junsele sn. Han övertog gården efter sin svärfar och gifte sig den 24 mars 1839 i Junsele sn med Katarina Henriksdotter. Hon var också en bonddotter från samma by. Makarna fick flera barn men den 24 juli 1861 avled Daniel bara 49 år gammal.

Det gjordes en bouppteckning som fördes in som nr 37 i Sollefteå Häradsrättsarkiv FIIa:2. Där kan man läsa följande inledning.

År 1861 den 16de September förrättades bouppteckning Efter aflidne Bonden Daniel Pehrsson i Tara som genom döden afled den 20de sistlidne juli och Efter lemnade sig Enkan Kattarina Hindriks Dotter jemte Barnen, Nemligen sonen Pehr Danielsson 21 år, Erick Jacob 17 år, Hindrick 15; Samt Dottren Märta Johanna 12år, Botilla Christina 9, Kajsa Lovisa 6 och Andrätta endast 2 år Gammal och vare tillstädes icke alenast Enkan och Myndige sonen Pehr Daniel utan äfven för de omyndige Bonden Hindrick Jacob Jacobsson i Tara såsom för närvarande antagne Godeman och sedan Wederbörande blifvitt underrättad om Egendomens noga uppgifvande såsom den vid döds timmen befans så företogs verderingen som följer.

Efter en inledning som berättar om den döde och vilka anhöriga som finns till honom så fortsätter bouppteckningen med en uppräkning av de olika sakerna som finns i boet. I inledningen finns också namnet på den person som är förmyndare eller godeman för de omyndiga. I detta fall heter han Henrik Jacob Jacobsson (längre fram skrivs han som Henrik Jakobsson). Fortsättningsvis kommer en eventuell fastighet oftast som första punkt. Ofta hann människorna föra över gården på någon son men i det här fallet var Daniel så ung att fastigheten finns med.

Fastigheten: Hemmanet Nr 1 1 5/8 seland i Tara såsom Enkans Enskilda arfda jord före äkten skappets uptages öfver Taxeringsverde till 1000 RD


¼ uti Krono Hemmanet Rö, Långnäs och Södra Lill Tarsjö så kan icke till någott verde upptagas för närvarande.


Sedan börjar uppräkningen av alla föremål och det vanliga är att man börjar med allt guld och silver, därefter mässing, malm, koppar, tenn, porslin, järn osv. Av det som fanns i detta bo kan följande saker nämnas då det gäller guld och silver:


3 st Guld ringar a 3 RD 9

Ett par örhängen 9

En Mässing Tjedja med äkta förgylning 1

En Silfver Dosa 5

8 st Silfver mat Skedar a 5 RD 40

4 st the Skedar a 75 öre 3


Man är noga med att ta upp alla saker som finns och ibland även noga att anteckna skicket på de olika sakerna, bl a kan man under Tenn och Porslin läsa


En driksmug sönder 10 öre


Fortsättningen berättar om möbler, sängkläder, blecksaker, snickarredskap, grytor osv i en aldrig sinande ström av saker. När allt inomhus är avklarat fortsätter man ute med sommar och vinter körredskap. Den boskap som finns noteras:


Ett rött stod a 6te årett 130

Ett Brunt dito i 3je årett 100

En Rö Häst i 11te årett 130

En Brun dito i 3je årett 100

En ko Grante 30

En Do Wackerros 30

En Do Rökjind 30


Totalt på gården fanns fyra hästar, nio kor, en oxe, 22 får, 21 getter och två grisar.


På denna gård fanns det också en smedja och flera smidesredskap är upptagna i bouppteckningen. Fodringar och skulder tas upp och i detta fall verkar det som Daniel lånat ut pengar till många människor i byn. Han har 33 fodringar samt åtta stycken osäkra fodringar. Skulder har han bara tre stycken på totalt 179 RD. Summan för dödsboet blev 7419 RD 67 öre, en ganska stor summa för att vara vid mitten av 1800-talet.


Som avslutning intygar enkan att allt blivit nedtecknat och rätt värderat och hon skriver under med sitt bomärke (som är ett K). Även Hindrik Jacobsson skriver under som godeman och värderingsmännen skriver också på. En slags arvsskatt om 1/8 % tas ut till ”de fattigas andel” och det blir 8 RD 78 öre.


Här är lite av de saker som man kan finna i en bouppteckning, ett bra komplement till övrigt material.

torsdag 16 juli 2009

Vykort med Ramsele kyrka

Här kommer ett vykort till som jag lyckades komma över på Tradera. Lika bra att fortsätta och hoppas att det är någon som kan hjälpa till med fakta om Ramsele nyare tid. Kortet är taget från Krången-sidan och bort mot kyrkan (alltså omvänd mot det kort som var från början av 1900-talet som jag hade med i ett inlägg i början av juni). Detta kort har en poststämpel 1948 och där det idag är Ramsele Centralskola är det inte mycket hus. Vita Villan finns med och det gamla Tingshuset som fanns på den tidigare bilden är borta. Det hus som finns där det idag är idrottshall skulle möjligen kunna vara samma hus som från bilden 1900 (någon som vet)?

Mera frågor och funderingar:
- Det gamla huset som ligger bakom Vita Villan, vad är det?
- De tre husen som ligger bakom detta hus är det samma som finns kvar idag?
- Huset som ligger där huvudbyggnaden idag är på Skolan, vad är det?
- Längst upp till vänster ser man gamla kyrkan och klockstapeln men bron över dit är på ett helt annat ställe idag, när togs denna bro bort?

Hoppas på förklaringar till några av dess frågor.

tisdag 14 juli 2009

Flygfoto från Ramsele

Ett kort som är taget över Ramsele senast i mitten av 1950-talet eftersom Faxen ännu inte är uppförd. Faxen invigdes den 16 augusti 1959 enligt vad jag har hittat på nätet (Faxens sida). Har försökt söka lite nutidshistoria om Ramsele på nätet men inte fått speciellt många träffar på det. Har inte så många bra tips heller på litteratur som man kan hitta Ramsele 1900-tals historia i.


Här kommer därför några frågor att besvara för den insatte:
- När började man bygga Faxen(finns inte med på denna bild)?
- När byggdes Polishuset (finns inte heller med)?
- När byggdes Nippgården?
- Gamla Konsum (nuvarande systembolaget) finns inte med, när kom den till?
- Kommunhuset finns med men när byggdes det?
- Det äldre stora huset mitt i bilden (längst med Storgatan) med två skorstenar, vad är dess historia?
- Längst med Storgatan är flera hus byggda och en del av de som finns på kortet rivna, när och hur och varför?
- Andra intressanta hus som ni har information om.

Hoppas att det finns några läsare där som kan besvara mina funderingar om kortet och Ramseles nyare historia.

lördag 11 juli 2009

Olof Jonsson från Värmland

Jag har berättat tidigare om Olof Jonsson och nu skall jag fortsätta med hans liv i Junsele. Han kom ju upp 1865 enligt flyttbetyget (inte omöjligt att han var på plats lite tidigare) och gifte sig den 25 juni samma år med Greta Sofia Wilhelmsdotter. Hon var född den 22 mars 1845 i Nylunda, Bjurholms sn. Greta Sofia var en dotter till Wilhelm Petter Jonsson (1814-1884) och hans hustru Anna Magdalena Wester (1811-1872). Nästan hela familjen Jonsson hade kommit ner till Junsele från Västerbottens län. Det var föräldrarna och fyra döttrar, en dotter stannade kvar och gifte sig i Degerfors socken.

Olof och Greta bosatte sig först i Gårelehöjden för att 1881 flytta till Gåreleselet. Där skrivs Olof som arbetare och bodde där när han dog den 10 augusti 1910. Hustrun flyttade 1919 upp till Åskilje, Stensele sn och avled där den 6 november 1931.

Makarna hade tio barn och alla nådde vuxen ålder och det måste ha varit något ganska ovanligt på den här tiden. Barnen splittrades och det var bara tre av dem som blev kvar i Junsele. Dottern Hulda Maria som gifte sig (g. Lindberg), Karl Viktor och Beda Kristina som båda dog i Spanska sjukan (finns med i listan i föregående blogginlägg). Henrik Jakob och Nils Abraham utvandrade till USA. Jag har lyckats spåra dem till Plummer, Idaho 1921-22 men det kanske är någon som vet mera om vad som hände dem. Så långt jag hittat dem verkar de vara ogifta. Jonas Vilhelm, Olof Petter (som tog namnet Sköld) och Johan Alfred flyttade till Stensele sn. Äldsta dottern återfinns 1900 i Fors sn, Södermanlandslän med man och barn (g. Gustafsson). Här kanske det finns någon som kan fylla på med information om henne och familjen. Detsamma gäller dottern Margareta Johanna (som tog namnet Jonsson till skillnad från de andra syskonen som kallade sig Olsson eller Olofsson/Olofsdotter) som finns i Malma sn, Västmanland 1900. Hon var gift Fröström och hade då två barn.

Bilderna föreställer Olof Jonsson och Greta Wilhelmsdotter. Slutligen vill jag skicka ett tack till Marianne (ättling till Olof och Greta) som scannat bilder och skickat till mig.

måndag 6 juli 2009

Spanska sjukan

I dagens tider med svininfluensa som spridit sig som en epidemi över världen så blev jag lite nyfiken på Spanska sjukan. Min farmor berättade hur hon blev moderlös 1918 eftersom hennes mamma dog i Spanska sjukan. Även hennes bror Erik och ett nyfött odöpt syskon dog samtidigt. När jag forskat i andra släkter så har det på samma sätt varit många människor som dött i denna sjukdom under det året.


Den första i Junsele församling som det finns inskrivet att han avled till följd av Spanska sjukan är Erik Albin Eriksson som avled den 3 september 1918. Han skulle följas av ytterligare 56 personer som noterats som döda i Spanskan. Den siste noterades i januari 1919 men de flesta dog under oktober och november månader 1918.


Här kommer hela listan på folk som i Junsele död- och begravningsbok finns antecknade som döda i Spanska sjukan eller influensa epidemi. Dessutom finns det ca 10 till som troligen dog i Spanskan men där det inte finns några noteringar om det i dödboken. I början av 1919 finns det också två som avled i ”pneumonia” som kan ha varit förorsakad av Spanskan.


Datum

Namn

Född

Dödsorsak

1918-09-03

Erik Albin Eriksson i Krånge

1890

Lunginflammation efter Spanska sjukan

1918-09-04

Jakob Ansgarius Gradin i Tarasjöberg

1889

Lunginflammation efter Spanska sjukan

1918-09-09

Viktor Emanuel Samuelsson i Edsbacken

1892

Influensa epidemi

1918-10-02

Per Olov Vedin i Rö

1883

Spanska sjukan

1918-10-03

Olov Petter Tarberg i Rö

1888

Spanska sjukan

1918-10-04

Erik Oskar Tarberg i Rö

1898

Spanska sjukan

1918-10-04

Karl Viktor Olsson i Gårreleselet

1891

Spanska sjukan

1918-10-05

Emma Katarina Sundqvist i Tara

1874

Spanska sjukan

1918-10-05

Artur Sjölund i Gårelehöjden

1905

Spanska sjukan

1918-10-06

Lisa Maria Vedin i Tara

1883

Spanska sjukan

1918-10-09

Märta Johanna Tarander i Rö

1884

Spanska sjukan

1918-10-11

Beda Kristina Olofsdotter i Gåreleselet

1884

Spanska sjukan

1918-10-14

Signe Maria Jakobsson i Tara

1894

Spanska sjukan

1918-10-13

Olof Allan Tarander i Rö

1915

Spanska sjukan

1918-10-16

Nils Emanuel Rolén i Gårelehöjden

1899

Spanska sjukan

1918-10-16

Sally Dorotea Tarander i Rö

1905

Spanska sjukan

1918-10-17

Erik Amandus Mattsson i Krånge

1899

Spanska sjukan

1918-10-19

Karolina Elisabet Tim i Edsbacken

1887

Spanska sjukan

1918-10-19

Ivan Tarander i Rö

1916

Spanska sjukan

1918-10-23

Elin Erika Tarander i Rö

1904

Spanska sjukan

1918-10-24

Lisa Erika Hansdotter i Forsmo

1848

Spanska sjukan

1918-10-22

Hilda Margareta Andersson i Krånge

1905

Spanska sjukan

1918-10-25

Nils Emanuel Nordin i Bölen

1894

Spanska sjukan

1918-10-25

Anna Margareta Danielsdotter i Tarsele

1869

Spanska sjukan

1918-10-26

Frans Ingvar Harry Berglund i Krånge

1918

Spanska sjukan

1918-10-21

Johan Albert Åström i Östanbäck

1895

Spanska sjukan

1918-10-27

Per Emanuel Nilsson i Vallen

1895

Spanska sjukan

1918-10-29

Jakob Emanuel Jonsson i Hällberget

1890

Spanska sjukan

1918-10-29

Karl Nilsson i Betarsjönäset

1896

Spanska sjukan

1918-10-27

Oskar Nilsson i Betarsjönäset

1893

Spanska sjukan

1918-10-29

Abba Kristina Olsdotter i Bölen

1873

Spanska sjukan

1918-10-29

Johan August Lindström i Krånge

1881

Spanska sjukan

1918-10-28

Maria Helena Andersson i Tarsele

1896

Spanska sjukan

1918-10-30

Jonas Robert Sjöberg i Ullfvik

1894

Spanska sjukan

1918-10-31

Milda Regina Sjöberg i Lillegård

1897

Spanska sjukan

1918-10-31

Alma Kristina Eriksson i Krånge

1890

Spanska sjukan

1918-10-30

Jonas Efraim Nilsson i Eden

1901

Spanska sjukan

1918-10-21

Hilda Margareta Sjöberg i Kvarnå.

1889

Spanska sjukan

1918-10-29

Karl August Backman i Kvarnå

1884

Spanska sjukan

1918-11-06

Markus Fabian Åström i Sunnansjö

1889

Spanska sjukan

1918-11-07

Anna Augusta Östensson i Mo

1891

Spanska sjukan

1918-11-02

Olov Danielsson i Krånge

1897

Spanska sjukan

1918-11-09

Anna Maria Sellin i Kvarnå

1877

Spanska sjukan

1918-11-09

Anna Augusta Eriksson i Bysjö

1897

Spanska sjukan

1918-11-05

Gustafva Bäckman i Hömyra

1874

Spanska sjukan

1918-11-10

Sven Torsten Olovsson i Eden

1917

Spanska sjukan

1918-11-15

Erik Molin i Eden

1888

Spanska sjukan

1918-11-02

Johanna Andersson i Tarsele

1885

Spanska sjukan

1918-11-11

Vilhelm Leander Bolin i Tarsele

1890

Spanska sjukan

1918-11-11

Sara Lovisa Henriksson i Sunnansjö

1883

Spanska sjukan

1918-11-14

Tilda Maria Kvarnström i Gårelehöjden

1889

Spanska sjukan

1918-11-19

Ida Margreta Danielsson i Rusksand

1898

Influensa epidemi

1918-11-19

Per Johan Hilding Thor i Ysjö

1901

Spanska sjukan

1918-11-21

Hulda Margreta Näsström i Mo

1887

Spanska sjukan

1918-11-18

Emanuel Olsson i Krånge

1896

Pneumonia (infl.)

1918-11-19

Hjalmar Jonsson i Lillegård

1884

Influensa epidemi. pneumonia

1919-01-08

Petrus Nikanor Asplund i Krånge

1895

Influensa epidemi. pneumonia


De byar som drabbades hårdast till att börja med var Rö och Tara. I Rö dog sex personer inom loppet av ca 15 dagar i oktobers första hälft, bland dessa var två bröder, Olov Petter och Erik Oskar Tarberg. Abraham Alfred Tarander och hans hustru Eva Johanna Persdotter, i samma by, förlorade mellan den 13 och 23 oktober fyra barn. Dessa var Elin Erika född 1904, Sally Dorotea född 1905, Olof Allan född 1915 och Ivan född 1916. Oskar Nilsson och hans hustru Greta Maria Nilsdotter förlorade två söner, Karl och Oskar den 27 och 29 oktober. Sönerna var 25 och 22 år gamla.