Glad midsommar!

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)

Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.

Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.

G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.