Sjömannen Nils Johan Wikström

Nils Johan Wikström föddes 11/4 1866 i Stenviksstrand, Ramsele sn som en son till  Mårten Wikström (1824-1900) och hans hustru Sara Maria Persdotter (1826-1897). Han står hela tiden skriven hos föräldrarna i Stenviksstrand. I slutet på 1880-talet är noterat att han är vaccinerad för koppor, har betyg b i innanläsning och betyg bc i kristendomskunskap. Han blev inskriven för att göra militärtjänstgöring 1887.

I husförhörslängden i Ramsele AI:11b 1884-1893 hittar man denna intressanta notering.

Inskr. ss. värnpl.87. Inskrifven vid Hern. Sjömanshus enl. .... d. 31/8 89. Aflidit i Rosario i S. Amerika enl. avis d. 17/1 92.

Notering finns också om att han dog 16/2 1890. 

Sjömän kan man hitta mera genom att titta i Digitala forskarsalen där det finns register över sjöman. Bara att gå in på register och sjömanshus. Genom att slå där hittade jag fyra registreringar om Nils Johan.

Den första är om inskrivningen i Härnösands sjömanshus. Där står han skrivs in i Hänösands sjömanshus. Inskrivningsnummer är 141 och han skrevs in 24/5 1889. Står också att han är avförd 16/2 1890 då han dog i Rosario. Går man sedan över och letar i ArkivDigital så finns dokumenten fotade där. Detta är från ArkivDigital.

Nästa register post berättar om Nils Johans första resa där han mönstrar på i Härnösand 24/5 1889. Det gör han på en skonert med namnet Svan. Hemmahamnen för fartyget är Väddö och ägaren tillika kapten heter J.A. Johansson. Destinationen är Kiel. Han står som jungman och får 20 kr i ersättning. Dokumentet finns även det i ArkivDigital.

Nils Johan står som avmönstrad 12/7 1889 i Söderhamn från Svan. Den noteringen finns med i två olika böcker varav den ena är fotad i ArkivDigital. Vad som hände sedan är inte känt. Kanske mönstrade han på ett annat fartyg, kanske ett utländskt skepp, i Söderhamn eller i Gävle som tar honom ut ur Östersjön och ut på Atlanten ner till Rosario i Argentina i Sydamerika där han avled den 16/2 1890.

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)

Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.

Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.

G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.

Hemsö fästning

Jag har varit på en rundtur upp till Ångermanland och tänker berätta om några platser och sevärdheter framöver som jag besökte och kan rekommendera andra att besöka. Flera av dessa platser ligger nära där jag växt upp och trots detta så är det i alla fall två av dem som jag inte besökt tidigare. Visst är det väl ganska vanligt att man hellre åker en bit för att hitta något intressant än att söka på hemmaplan? Så har det nog i alla fall varit för mig.

Ett ställe som jag besökte (som inte har med varken Ramsele eller Junsele att göra men är intressant i alla fall) är Hemsö fästning som ligger på Hemsön någon mil norr om Härnösand. För att komma ut dit så måste man åka färja så kom ihåg att titta vilka tider färjan går innan ni åker dit. Färjeresan tog inte många minuter men vi missade en precis och fick vänta i 40 minuter på nästa.

Efter att ha kommit i land på Hemsön var det bara att följa skyltar på vägar som blev smalare och smalare och tillslut kom vi långt ut i skogen till en stor parkering och där var bergrummet. Vi gick på en guidad tur (vilket var enda chansen att komma ner i anläggningen).

Det är en imponerande anläggning som har en lång huvudgång som är över 600 m lång och dessutom finns det sidogångar och rum. Anläggningen finns i det 140 m höga Storåberget och är insprängd på ca 40 m djup. Den började byggas på 1950-talet och stod klar 1957. Användes fram till 1987 för att slutligt stängas 1989. De saker som fanns där nere då har bevarats. På bilden ovan ser vi en av två operationsrum nere i anläggningen och där kunde flera operationer genomföras varje dygn (tror guiden sa åtta stycken i varje rum).

I detta rum förvarades ammunition till de sex stora 15,2 cm kanonerna som finns ovan jord. Ammunitionen firades upp ca 15 m till de som manövrerade kanonerna för att de skulle kunna ladda och skjuta. I kanonhuset fanns två riktare, en som reglerade i höjdled och en som justerade i sida och även tryckte på avtryckaren.

Här ser man en del av den långa gången genom anläggningen. Dörrarna in till vänster går till små sovalkover där sex värnpliktiga sov i varje eller fyra officerare. Här nere kunde 340 personer (enligt guiden) klara sig i flera månader. Mera information om Hemsö fästning finns här. Helt klart värt ett besök!