Jonas Petri Linnerius (1588-1641)

Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.

Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.

G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.

Henrik Stenklyfts tråg

Fick några bilder (tack Donald) som visar ett tråg med ett bomärke som troligen gjorts av Henrik Jakobsson Stenklyft, eller i alla fall ägts av honom.

I Jerker Sjödins bok Röåborna finns på sidan 84 en bild av Henriks bomärke och det överensstämmer nästan helt med märket på bilderna. Man kan se ett H och inuti det finns ett S. Årtalet är 1821 och då var Henrik nästan 50 år gammal. Jerker härstammar förövrigt också från denne Henrik Jakobsson Stenklyft genom dottern Märta. 

På denna bild syns det ännu tydligare att det är ett H och ett S.

Katarina Henriksdotter (1814-1883)

Jag berättade för några dagar sedan om Henrik Jakobsson Stenklyft och hans barn. Det var dottern Kajsa, eller Katarina som hon var döpt till, som fick överta föräldrahemmet. Hon gifte sig den 24 mars 1839 med Daniel Persson, båda boende i Tara, Junsele sn. Daniel var född den 25 oktober 1811 i Tara och en son till Per Danielsson (1770-1831) och hans hustru Kristina Jakobsdotter (1769-1837).

Makarna övertar Kajsas föräldrahem ca 1840. Här skulle det vara intressant att se ett köpeavtal vilket jag skall plocka fram nästa gång som jag besöker Härnösands Landsarkiv. Det är möjligen så att hemmanet skrevs som Kajsas enskilda egendom eftersom det inte togs upp i bouppteckningen efter Daniel Persson när han dog den 21 juli 1861. Hon sålde det sedan till de två äldsta sönerna Per och Erik Jakob.

Kajsas och Daniels barn:

s. Per Danielsson föddes den 20 januari 1840 i Tara, Junsele sn. Bonde i Tara och senare i Granvåg, Sollefteå sn. Bild på honom och hans hustru finns på hembygdsgården i Junsele.
s. Erik Jakob Danielsson Sjödin föddes den 19 februari 1844 i Tara, Junsele sn. Han var bonde i Tara.
s. Henrik Johan Danielsson föddes den 21 oktober 1846 i Tara, Junsele sn. Bonde i Mo, Junsele sn.
d. Märta Johanna Danielsdotter  föddes den 8 juni 1849 i Tara, Junsele sn. Gift 1872 med Johan Sundqvist i Tara.
d. Botilda Kristina Danielsdotter föddes den 10 maj 1852 i Tara, Junsele sn.
d. Kajsa Lovisa Danielsdotter föddes den 7 november 1854 i Tara, Junsele sn. Hon avled ogift 1902 11/2 och var då piga hos sin systers man Johan Sundqvist.
d. Andrietta Danielsdotter föddes den 6 januari 1859 i Tara, Junsele sn. Hon gifte sig till Imnäs, Ramsele sn.

Återkommer med mera information om barnen efterhand. Erik Jakob har jag redan skrivit om här.

Fyra hemman i Tara

När jag tittar i mantalslängderna för mitten av 1820-talet så finns det fyra stycken hemman i Tara, Junsele sn. Det är två stycken under nummer ett och lika många under nummer två. Samtliga hemman är på 1 5/8 seland vardera.

1828 är ägarna följande personer:

Nr 1
1 5/8 Sven Jonsson f. 1763.
1 5/8 Hinric Jacobsson f. 1773.

Nr 2
1 5/8 Hindric Hindersson f. 1782.
1 5/8 Pehr Danielsson f. 1770.

Det roliga är att jag härstammar från samtliga dessa fyra personer. Sven Jonsson är min farfars morfars mormors far, Hinric Jacobsson som jag skrev om för några dagar sedan (kolla här) är min morfars morfars morfar. Hindric Hindersson är far till den förste som tog namnet Tarander och är min morfars mormors farfar och slutligen så är Per Danielsson min morfars morfars farfar. Mina förfäder ägde alltså hela byn, eller i alla fall nästan. 1828 fanns det ett torp som Hinric Jacobssons bror Jon (eller Jonas) Jacobsson brukade. En son till denne Jon blev den förste med namnet Tarberg.

Redan året efteråt, alltså 1829, bryts denna konstellation när Jacob Pehrsson tar över sin far Pehr Danielssons del.

Henrik Jakobsson i Tara

Detta är historien om den person som inte finns noterad i födelseboken och dessutom har fått sin brors namn i vigselboken. Enligt husförhörslängden i Junsele föddes Henrik Jakobsson Stenklyft den 8 juni 1773. Någon notering i födelseboken i Ramsele har jag som sagt var inte hittat men jag tror ändå att han föddes där. När jag tittar i mantalslängderna så hittar jag rätt på Henriks far Jakob Stenklyft första gången 1771 och då är han bosatt i Vängel, Ramsele sn. 1770 hade jag inte tillgång till och 1769 fanns han inte i Ramsele. Även åren 1772 och 1773 återfinns han i Vängel. 1774 finns han både i Vängel och Nordantjäl och det verkar som om han bytt hemman med Anders Pålsson. 1775 finns Jakob i Nordantjäl. Detta tyder på att Henrik skulle varit född i Vängel, Ramsele församling och att prästen helt enkelt missat att skriva in honom i födelseboken.

Går man vidare så gifter sig Henrik med Botilda Olsdotter i Tara, Junsele den 25 mars 1808. Vigseln sker i Junsele och i vigselboken står:

d: 25 martii sammanvingdes drängen Jacob Stenklyft ifrån  Nordtjälen Pigan Botilla Olofs dotter i Tara. 

Här har prästen skrivit fel och istället noterat Henriks bror Jakob som den person som gift sig.

Makarna återfinns i Tara, Junsele sn och där kommer de att bo i hela sina liv. I familjen föds barnen:

d. Katarina föddes den 20/3 1809 i Tara, Junsele sn och dog i samma by den 15/6 1809.

d. Märta föddes den 25/12 1810 i Tara, Junsele sn.

d. Katarina föddes den 3/3 1814 i Tara, Junsele sn.

Makarna tar över hustruns föräldrahem i Tara (efter Botildas mor Gunborg Jönsdotter och styvfadern). Botilda var född den 1/8 1785 i Svedje, Håsjö sn men efter faderns död 1786 flyttade hon och resten av familjen norrut och hamnade i Junsele sn.

1839 görs en bouppteckning (eller vad man ju skall kalla den uppteckning av vad makarna ägde) för att kunna skifta boet till sina två döttrar. Systrarna gifte sig med två bröder i byn och den yngre Katarina verkar vara den som blev kvar på föräldragården.

Botilda levde inte många år efter att de skiftat ut sitt hemman utan avled den 8/6 1844. Hennes man Henrik bodde kvar i Tara och dog där den 12/12 1853, drygt 80 år gammal.

Henrik var en ättling till Kristoffer Hansson Bure som jag skrivit om tidigare. Jag återkommer och berättar mera om barnen.   

Zarah Leander (1907-1981)

För några veckor sedan var vi på Vikbolandet och besökte Zarah Leanders museum i Häradshammars bygdegård. Min svärmor hade varit på besök där för något år sedan och pratat gott om museet och guiden som berättade så bra om den kända sångerskan. När vi kom dit så var det en glad och trevlig dam som tog emot oss. Vad jag inte förstod då var att hon hjälpt Zarah under 25 års tid och att hon också skänkt de flesta av sakerna i museet.

Hon heter Brigitte och kallas Gitte. Född i Tyskland och hängiven fan. Hon började berätta en fascinerande historia om hur hon som ung åkt runt på Zarahs turné i Tyskland och pyntat hennes loger och blivit medlem i hennes fan-club i Tyskland och så småningom följt med Zarah till Sverige och Lönö för att bli hennes allt-i allo. Det var en fantastisk berättelse om turnélivet och tack vare Zarah träffade sin man och gifte sig. Zarah dog 1981 och är begravd på Häradshammars kyrkogård.

Museet ligger i Häradshammar bygdegård några mil öster om Norrköping.

Det fanns mängder med saker och minnen efter Zarah Leander och det var verkligen intressant att gå runt och titta på alla saker. Definitivt värt ett besök.

Här står Gitte framför skivsamlingen i museet. Hon berättade en mängd episoder från sitt liv tillsammans med privatpersonen Zarah Leander både från tiden i Tyskland men kanske mest från tiden tillsammans med henne på Lönö  

Här sitter Olle, en släkting till Zarah, i hennes soffa som flyttats från Lönö till museet i Häradshammar.

Efter besöket på bygdegården gjorde vi ett besök vid Häradshammars kyrka där Zarah och hennes man ligger begravda.

Gitte har också skrivit en bok som heter "Mina 25 år med Zarah Leander". Vi köpte den och trots att det låg böcker där som var signerade så fick vi inte ta en sådan utan hon hon tog en ny bok och skrev en speciell signering till oss. En bok lika spännande som hennes berättelser och med mängder av bilder. Tack Gitte för en mycket bra och spännande visning om ditt och Zarah Leanders liv!!

Nu undrar ni säkert vad detta har med Junsele och Ramsele att göra men det finns faktiskt ett släktband från den kända sångerskan till dessa församlingar. Sarah var från Värmland men nedan följer länken till släkter som Stenklyft, Tarberg, Selin och Sjödin. Forskningen bakåt på henne har jag lånat från Thord Bylunds cd.

Zarah Stina Hedberg-Leander. Född 1907-03-15 i Karlstad. Död 1981-06-23 i Oscars fs, Stockholm. 

mor Mathilda Ulrika Wikström.Född 1872 i Saltvik, Säbrå sn. Död 1959 i Stockholm.

far Jonas Wikström. Född 1828 i Västersjäland, Säbrå sn. Död 1922 i Saltvik, Säbrå sn.

mor Kristina Hansdotter Holm. Född 1792 i Bötsle, Säbrå sn. Död 1874 i Västersjäland, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1759 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1807 i Bötsle, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1735 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1804 i Kittjärn, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1705 i Helgum, Säbrå sn. Död 1767 i Kittjärn, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1655 i Helgum, Säbrå sn.

far Per Christoffersson. Född 1612 i Helgum, Säbrå sn.
far Christoffer Hansson Bure. Född 1589 i Själevads sn. Död 1655 i Helgum, Säbrå sn.

Med honom har vi nått första gemensamma ana och då vänder vi tillbaka mot nutid från ett annat barn till Christoffer Hansson Bure.

son Jacob Christoffersson Stenklyft. Född 1620 i Säbrå sn. Lantmätare. Död 1686.

son Jacob Stenklyft. Född 1654.

son Jonas Stenklyft. Född 1693 i Nätra sn. Död cirka 1782.

son Jacob Stenklyft. Född 1726 i Nätra sn. Död 1782 i Ramsele sn.

son Henrik Jacobsson Stenklyft. Född 1774 i Ramsele sn. Död 1853 i Junsele sn

dotter Katarina Henriksdotter. Född 1814 i Junsele sn. Död 1883 i Junsele sn.

son Erik Jakob Danielsson Sjödin. Född 1844 i Junsele sn. Död 1919 i Junsele sn.

dotter Märta Helena Sjödin. Född 1879 i Junsele sn. Död 1951 i Junsele sn.

son Nils Otto Selin. Född 1902 i Junsele sn. Död 1943 i Ådals-Liden sn.

Då har vi gått från Zarah Leander och kommit fram till min morfar Nils Selin. Nils och Zarah har i den åttonde generationen tillbaka en gemensam ana och är därför ått-männingar.

Stenklyftsläktens anfader

Som jag skrivit i något tidigare inlägg så finns det en del Stenklyft ättlingar både i Junsele och Ramsele församlingar. De härstammar från Christoffer Hansson Bure i Helgum, Säbrå sn och går man vidare tillbaka så hamnar man enligt sägnen på en Tord i Bure. Han skall enligt uppgifter i bl.a. Säbrå boken ha levat på Olof Skötkonungs tid. I somras när jag tittade tillbaka lite mera på denna släkt så fick jag veta att det fanns en runsten som rests efter Tords död vid Skokloster. Tog därför en tur dit i slutet av juli.

Här är en bild på Skokloster. Detta kan man bland annat läsa om Skokloster på deras hemsida www.skoklostersslott.se:

Skoklosters slott, beläget vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala, är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige. Bättre än på de flesta ställen vet vi vilka som har tillverkat och brukat de välbevarade inredningarna och föremålen

Nyhetsjägaren och lyxkonsumenten fältmarskalken greve Carl Gustaf Wrangel
(1613-1676) lade grunden till en representationsbostad av europeiskt snitt. Liksom furstarna på kontinenten, försökte han förstå världen genom att samla det märkvärdigaste som människan och naturen kunde skapa.

Genom ombud i ett flertal städer i Europa beställde och köpte han möbler, tapeter, konst, böcker, verktyg, vapen samt föremål från kontinenterna utanför Europa.

Skoklosters slotts ägarlängd
1611 Genom förläning Herman Wrangel 1587-1643, g.m. 1:o Margareta Grip, som erhöll godset i morgongåva 2:o Catharina Gyllenstierna 3:o Amalia Magdalena av Nassau 
1628 Hans son i första giftet Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 (som arv från modern, tillträdde godset med Stenhuset vid faderns död 1643), g.m. Anna Margareta von Haugwitz
1654 Det nuvarande slottet börjar uppföras
1676 Deras dotter Margareta Juliana Wrangel 1642-1701, fideikommisstiftare, g.m. Nils Brahe
1701 Deras son Abraham Brahe 1669-1728, g.m. 1:o Eva Bielke 2:o Margareta Fredrika Bonde
1728 Hans sonson Erik Brahe 1722-1756, g.m. 1:o Catharina Sack 2:o Christina Piper
1756 Hans son i första giftet Per Brahe 1746-1771, ogift
1772 Hans halvbror Magnus Fredrik Brahe 1756-1826, g.m. 1:o Ulrika Koskull 2:o Aurore Koskull
1826 Hans son i första giftet Magnus Brahe 1790-1844, ogift
1844 Hans halvbror Nils Fredrik Brahe 1812-1850, g.m. Hedvig Piper
1850 Deras son Nils Claes Brahe 1841-1907
1907 Hans bror Magnus Per Brahe 1849-1930, g.m. Anna Nordenfalk
1930 Hans systerson Gustaf Fredrik von Essen 1871-1936, g.m. Wera Lagercrantz
1936 Deras son Rutger von Essen 1914-1977, g.m. Hermine Tersmeden
1967 Genom köp svenska staten

Utanför den intilliggande kyrkan finns runstenen.

Texten på stenen lyder:
Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg runorna.

Den här omtalade Tord skall enligt sägnen vara Stenklyft-släktens förste kände anfader. Så långt tillbaka är det mera frågan om sägner eftersom det inte är helt lätt att verifiera saker med skriftligt bevarade handlingar. Släktkedjan ner till Tord har forskats fram på 1600-talet av Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bureus (1568-1652). Mera om honom kan man läsa här.

Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure

Komplettering 2020: Myten om Stenklyfts koppling på svärdslinjen till Bure slog Peter Sjölund hål på omkring 2017 när han med hjälp av DNA bevisade att de inte hade samma Y-DNA som andra grenar som härstammar från Tord i Bureå. Så det som jag berättade i detta blogginlägg är en myt. 

Eftersom det blev så många bra kommentarer på mitt blogginlägg om Fale Bure Ring så spinner jag väl vidare på detta med Fale Bure. Han var en av de mera omtalade i Bure-släkten. Ättlingar till honom finns i både Ramsele och Junsele församlingar. Jakob Stenklyft var född 1726 i Nätra socken. Han var gift två gånger och hade flera barn. Han kom till Ramsele församling och gifte sig där för andra gången med Karin Henriksdotter Nyberg. Hon var född i Nyland 1746 och var en dotter till Henrik Persson (1715-1782) och hans hustru Brita Andersdotter (1718-1801). Jakob var länsman och bonde i Nordantjäl, Ramsele församling och avled också där 1782. Hustrun dog 1816 i Fjällbohög, Edsele församling. Av deras barn så fortsatte släktnamnet leva kvar i Nordantjäl och andra platser i Ramsele församling. En son Henrik flyttade till Tara, Junsele församling och gifte sig där och bland hans ättlingar finns efternamn som Selin och Sjödin. En annan son, Jonas Jakobsson, blev stamfader för släkten Tarberg. Jakobs far hette Jonas Stenklyft. Han var född 1693 i Nätra församling. Jonas var gift med Malin Ask (1700-ca 1733). Hon var en dotter till komministern i Vibyggerå församling Nils Ask (1669-1705) och hans hustru Anna Djupaedia. Jonas var postmästare i Bjästa, Nätra församling. Far till Jonas var Jakob Stenklyft. Han var född 1654 och var bonde, gästgivare och länsman i Bjästa, Nätra församling. Jakob var gift med Katarina Djupzelia. Hon var född 1664 i Grundsunda församling och en dotter till Sven Olai Djupzelius och hans hustru Margareta Teet. Jakob Kristoffersson Stenklyft var far till Jakob och släktens första med namnet Stenklyft. Han var född 1620 i Säbrå församling och var först lantmätare och kartlade stora delar av Ångermanland, Medelpad och Jämtland. När jag arbetade på F4, Jämtlands flygflottilj så fanns det en tavla på kanslihuset där som var en karta över Storsjö-området som Jakob hade gjort på 1600-talet. Jakob blev senare kronobefallningsman i Jämtland men avled 1686 i Säbrå församling. Jakob var gift med Karin Linneria (f. 1616) som var dotter till kyrkoherden i Härnösand Jonas Petri Linnerius och hans hustru Anna Nilsdotter. Far till Jakob var Kristoffer Hansson Bure. Han föddes 1589 i Själevad församling och var bonde och länsman i Helgum, Säbrå församling. Han skrev en detaljerad räkenskapsbok där en mängd släktförhållanden har noterats. Originalet finns på Uppsala Universitets bibliotek men det finns även en kopia på Landsarkivet i Härnösand. Margareta Grafström har skrivit en bok om Kristoffer utifrån bl.a denna räkenskapsbok. Kristoffer avled 1655. Det är här som Bure kommer in och beroende på var man tittar är det lite olika uppgifter om fortsättningen. Vad som säkert är sant är att Kristoffers far hette Johannes Laurentii (1548-1603) och att hans far var Laurentius Svenonis (1507-1579). Sedan är osäkerheten stor och många säger att Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bureus (1568-1652) har hittat på en koppling för att framstå i bättre dager. Men eftersom jag är släkt med dessa personer och det är mina förfäder i nedstigande led så tror jag naturligtvis på att det är sant och inga sagor :-). Sant eller saga måste var och en avgöra själv, fakta är att skriftliga belägg för kopplingarna innan Laurentius Svenonis saknas eller är väldigt bristfälliga. Här kommer i alla fall några generationer till som jag hämtat från "Boken om Säbrå" av Tyko Lundkvist. Far till Laurentius var Sven Pedersson. Farfar var Per Falesson. FFF var Fale Olofsson. FFFF var Olof Hersesson. FFFFF var Herse Falesson. FFFFFF var Fale hin unge. FFFFFFF var Nils Farhiengsson. FFFFFFFF var Fale hin gamble. FFFFFFFFF var Herse Eriksson. FFFFFFFFFF var Erik Tordsson. FFFFFFFFFFF var Tord Hersesson. FFFFFFFFFFFF var Herse Tordsson. FFFFFFFFFFFFF var Tord. Hittade en sida på nätet där det fanns mera om Fale Bure. Någon som kan berätta mera om Bure-släkten eller Stenklyft?