Varför tog de olika namn?

Har suttit och läst  Peter Sjölunds bok  Alla är vi Valloner. Finns också en tilläggstitel i mindre stil på framsidan och det är Om sanna & osanna släkthistorier i Sverige. Tycker boken är lite rörig där det är mycket olika historier som avhandlas men två saker återkommer ofta, och det är just Vallloner och hur de kom till Sverige men sedan också om hur mycket felaktigheter som finns om släkten Bure. Den senare släkten kommer jag in på (eller trodde jag kom in på) via Henrik Stenklyft i Tara, Junsele sn och hans Stenklyft släkt. De felaktigheter som han skriver om har jag själv gått på en gång i detta inlägg.   

En annan släkt som jag på senare år upptäckt att jag (kanske) tillhör är släkten Skanke. Den släkten slår han också ned på i boken där det också är en del felaktigheter eller myter kring förfäder. För mig gäller det först att bevisa att den Hansdotter som finns i min släkt verkligen har en Hans Ersson Blix som far och vidare anor som heter Skanke. Om det är så att den kopplingen är korrekt så får jag forska vidare för att se om släkten tillbaka där hamnar på Skanke och vad som kan verifieras och vad som bara är en myt.

I slutet av boken skriver han lite om seder att ta släktnamn oavsett om det är efter en födelseplats eller efter en förfaders förnamn (patronymikon). Tittar jag i min egen släkt är det väldigt tydligt att det är min farfars far Johan Olof som mitt släktnamn kommer ifrån. Alla sönerna tog sig efternamnet Johansson.

Här är en bild på min mormors farfar och farmor. Han föddes som Hans Zakrisson 1849 och tog sig sedan släktnamnet Nordin. Hans föddes som yngsta son och barn nummer nio av elva. De var sju bröder och av dessa blev fem vuxna och alla tog de sig olika efternamn. Enligt Peter Sjölund tog man sig ofta släktnamn med vissa ändelser och med koppling till en hemby eller en hemförsamling. Men i detta fall har jag inte lyckats hitta någon logik men det är värt att undersöka mera.

Här är bröderna (lånade lite text av min bror):

Erik Peter Zakrisson Sundqvist, född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Sara Greta Henriksdotter. Hon var född den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn som dotter till bonden Henrik Eriksson och hans hustru Anna Helena Nilsdotter.. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.

Zakarias Zakrisson Molin, född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Märta Stina Henriksdotter. Hon var född den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors, Ramsele sn.

Nils Olof Zakrisson Sundelin, född den 17 maj 1839 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig  första gången den 3 november 1867 med Kajsa Stina Filipsdotter: Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås, Ådals-Liden sn. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo. Nils Olof gifte sedan om sig den 6 december 1874 med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Skorped sn. Nils Olof var torpare i Sundmo. Han dog där den 22 december 1885. Kristina Elisabet dog den 21 juni 1919 i Sundmo. Hon var då omgift. 

Henrik Zakrisson Lundin, född den 13 oktober 1843 i Sundmo, Ådals-Liden sn.  Han gifte sig första gången den 17 mars 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusins dotter Apollonia Kristina Nilsdotter. Hon var född den 12 maj 1851 i Holafors, Ådals-Liden sn. Hon dog i Holafors den 8 mars 1874 av rödfeber som hon fått efter en förlossning. Henrik gifte om sig den 20 februari 1876 i Ådals-Liden sn med Brita Andrietta Hansdotter Molin. Hon var född den 27 maj 1849 i Överå, Ådals-Liden sn som dotter till Hans Hansson Molin och hans hustru Sara Johansdotter. Henrik var bonde i Holafors hela livet. Han dog där av hjärnblödning den 7 september 1911. Brita Andrietta dog 1940 i Holafors.

Hans Zakrisson Nordin, född den 25 september 1849 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 29 mars 1875 i Ådals-Liden sn med Kristina Lisa Andersdotter. Hon var född den 15 juli 1856 i Salsjö, Edsele sn som dotter till Anders Nilsson (1820-1895) och hans hustru Märta Greta Mähler (1814-1884). Han var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn. Hans dog där den 6 januari 1924 i Forsnäs. Kristina Lisa dog den 25 april 1943 på ålderdomshemmet i Rå, Ådals-Liden sn.

Återstår att se om det går att hitta något som berättar varför de olika bröderna tog just dessa efternamn.

Ättlingaträff för Bure-ättlingar från Säbrå

Hittade en intressant hemsida om en ättlingaträff som kommer att anordnas i augusti nästa år i Härnösand. En länk till mera information finns här.

Där kan man läsa följande inledning:

Ättlingar till kyrkoherden Laurentius Svenonis 1507-1570

och Margareta Hansdotter  (Stormor i Dalom) 1594-1657

hälsas välkomna till Härnösand och Säbrå.

Jag har skrivit några blogginlägg om Laurentius Svenois och hans barnbarns barn som tog sig namnet Stenklyft. Ättlingar kom sedan att bosätta sig i Ramsele och Junsele socknar och tog sig namn eller blev ingifta i släkter som Tarberg, Sjödin, Selin och Tarander.

Så planera in ett besök i Härnösand 9-10 augusti 2013.

Tidigare blogginlägg som jag skrivit om Bure-släkten finns nedan.

Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure

Stenklyftsläktens anfader

Zarah Leander (1907-1981)

 

Zarah Leander (1907-1981)

För några veckor sedan var vi på Vikbolandet och besökte Zarah Leanders museum i Häradshammars bygdegård. Min svärmor hade varit på besök där för något år sedan och pratat gott om museet och guiden som berättade så bra om den kända sångerskan. När vi kom dit så var det en glad och trevlig dam som tog emot oss. Vad jag inte förstod då var att hon hjälpt Zarah under 25 års tid och att hon också skänkt de flesta av sakerna i museet.

Hon heter Brigitte och kallas Gitte. Född i Tyskland och hängiven fan. Hon började berätta en fascinerande historia om hur hon som ung åkt runt på Zarahs turné i Tyskland och pyntat hennes loger och blivit medlem i hennes fan-club i Tyskland och så småningom följt med Zarah till Sverige och Lönö för att bli hennes allt-i allo. Det var en fantastisk berättelse om turnélivet och tack vare Zarah träffade sin man och gifte sig. Zarah dog 1981 och är begravd på Häradshammars kyrkogård.

Museet ligger i Häradshammar bygdegård några mil öster om Norrköping.

Det fanns mängder med saker och minnen efter Zarah Leander och det var verkligen intressant att gå runt och titta på alla saker. Definitivt värt ett besök.

Här står Gitte framför skivsamlingen i museet. Hon berättade en mängd episoder från sitt liv tillsammans med privatpersonen Zarah Leander både från tiden i Tyskland men kanske mest från tiden tillsammans med henne på Lönö  

Här sitter Olle, en släkting till Zarah, i hennes soffa som flyttats från Lönö till museet i Häradshammar.

Efter besöket på bygdegården gjorde vi ett besök vid Häradshammars kyrka där Zarah och hennes man ligger begravda.

Gitte har också skrivit en bok som heter "Mina 25 år med Zarah Leander". Vi köpte den och trots att det låg böcker där som var signerade så fick vi inte ta en sådan utan hon hon tog en ny bok och skrev en speciell signering till oss. En bok lika spännande som hennes berättelser och med mängder av bilder. Tack Gitte för en mycket bra och spännande visning om ditt och Zarah Leanders liv!!

Nu undrar ni säkert vad detta har med Junsele och Ramsele att göra men det finns faktiskt ett släktband från den kända sångerskan till dessa församlingar. Sarah var från Värmland men nedan följer länken till släkter som Stenklyft, Tarberg, Selin och Sjödin. Forskningen bakåt på henne har jag lånat från Thord Bylunds cd.

Zarah Stina Hedberg-Leander. Född 1907-03-15 i Karlstad. Död 1981-06-23 i Oscars fs, Stockholm. 

mor Mathilda Ulrika Wikström.Född 1872 i Saltvik, Säbrå sn. Död 1959 i Stockholm.

far Jonas Wikström. Född 1828 i Västersjäland, Säbrå sn. Död 1922 i Saltvik, Säbrå sn.

mor Kristina Hansdotter Holm. Född 1792 i Bötsle, Säbrå sn. Död 1874 i Västersjäland, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1759 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1807 i Bötsle, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1735 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1804 i Kittjärn, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1705 i Helgum, Säbrå sn. Död 1767 i Kittjärn, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1655 i Helgum, Säbrå sn.

far Per Christoffersson. Född 1612 i Helgum, Säbrå sn.
far Christoffer Hansson Bure. Född 1589 i Själevads sn. Död 1655 i Helgum, Säbrå sn.

Med honom har vi nått första gemensamma ana och då vänder vi tillbaka mot nutid från ett annat barn till Christoffer Hansson Bure.

son Jacob Christoffersson Stenklyft. Född 1620 i Säbrå sn. Lantmätare. Död 1686.

son Jacob Stenklyft. Född 1654.

son Jonas Stenklyft. Född 1693 i Nätra sn. Död cirka 1782.

son Jacob Stenklyft. Född 1726 i Nätra sn. Död 1782 i Ramsele sn.

son Henrik Jacobsson Stenklyft. Född 1774 i Ramsele sn. Död 1853 i Junsele sn

dotter Katarina Henriksdotter. Född 1814 i Junsele sn. Död 1883 i Junsele sn.

son Erik Jakob Danielsson Sjödin. Född 1844 i Junsele sn. Död 1919 i Junsele sn.

dotter Märta Helena Sjödin. Född 1879 i Junsele sn. Död 1951 i Junsele sn.

son Nils Otto Selin. Född 1902 i Junsele sn. Död 1943 i Ådals-Liden sn.

Då har vi gått från Zarah Leander och kommit fram till min morfar Nils Selin. Nils och Zarah har i den åttonde generationen tillbaka en gemensam ana och är därför ått-männingar.

Stenklyftsläktens anfader

Som jag skrivit i något tidigare inlägg så finns det en del Stenklyft ättlingar både i Junsele och Ramsele församlingar. De härstammar från Christoffer Hansson Bure i Helgum, Säbrå sn och går man vidare tillbaka så hamnar man enligt sägnen på en Tord i Bure. Han skall enligt uppgifter i bl.a. Säbrå boken ha levat på Olof Skötkonungs tid. I somras när jag tittade tillbaka lite mera på denna släkt så fick jag veta att det fanns en runsten som rests efter Tords död vid Skokloster. Tog därför en tur dit i slutet av juli.

Här är en bild på Skokloster. Detta kan man bland annat läsa om Skokloster på deras hemsida www.skoklostersslott.se:

Skoklosters slott, beläget vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala, är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige. Bättre än på de flesta ställen vet vi vilka som har tillverkat och brukat de välbevarade inredningarna och föremålen

Nyhetsjägaren och lyxkonsumenten fältmarskalken greve Carl Gustaf Wrangel
(1613-1676) lade grunden till en representationsbostad av europeiskt snitt. Liksom furstarna på kontinenten, försökte han förstå världen genom att samla det märkvärdigaste som människan och naturen kunde skapa.

Genom ombud i ett flertal städer i Europa beställde och köpte han möbler, tapeter, konst, böcker, verktyg, vapen samt föremål från kontinenterna utanför Europa.

Skoklosters slotts ägarlängd
1611 Genom förläning Herman Wrangel 1587-1643, g.m. 1:o Margareta Grip, som erhöll godset i morgongåva 2:o Catharina Gyllenstierna 3:o Amalia Magdalena av Nassau 
1628 Hans son i första giftet Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 (som arv från modern, tillträdde godset med Stenhuset vid faderns död 1643), g.m. Anna Margareta von Haugwitz
1654 Det nuvarande slottet börjar uppföras
1676 Deras dotter Margareta Juliana Wrangel 1642-1701, fideikommisstiftare, g.m. Nils Brahe
1701 Deras son Abraham Brahe 1669-1728, g.m. 1:o Eva Bielke 2:o Margareta Fredrika Bonde
1728 Hans sonson Erik Brahe 1722-1756, g.m. 1:o Catharina Sack 2:o Christina Piper
1756 Hans son i första giftet Per Brahe 1746-1771, ogift
1772 Hans halvbror Magnus Fredrik Brahe 1756-1826, g.m. 1:o Ulrika Koskull 2:o Aurore Koskull
1826 Hans son i första giftet Magnus Brahe 1790-1844, ogift
1844 Hans halvbror Nils Fredrik Brahe 1812-1850, g.m. Hedvig Piper
1850 Deras son Nils Claes Brahe 1841-1907
1907 Hans bror Magnus Per Brahe 1849-1930, g.m. Anna Nordenfalk
1930 Hans systerson Gustaf Fredrik von Essen 1871-1936, g.m. Wera Lagercrantz
1936 Deras son Rutger von Essen 1914-1977, g.m. Hermine Tersmeden
1967 Genom köp svenska staten

Utanför den intilliggande kyrkan finns runstenen.

Texten på stenen lyder:
Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg runorna.

Den här omtalade Tord skall enligt sägnen vara Stenklyft-släktens förste kände anfader. Så långt tillbaka är det mera frågan om sägner eftersom det inte är helt lätt att verifiera saker med skriftligt bevarade handlingar. Släktkedjan ner till Tord har forskats fram på 1600-talet av Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bureus (1568-1652). Mera om honom kan man läsa här.