Familjen i Forsnäs

Hans Zakrisson Nordin (1849–1924) och Kristina Lisa Andersdotter (1856–1943) – familjen i Forsnäs

I Forsnäs i Ådals-Liden levde Hans Zakrisson Nordin och hans hustru Kristina Lisa Andersdotter. Tillsammans fick de tretton barn. Familjens historia rymmer jordbruk och vardagsliv i det ångermanländska bondesamhället, men också emigration, nya liv i Nordamerika, familjelycka och sorg.

Några av barnen stannade kvar i Sverige, medan andra sökte sig till Kanada och USA. Familjens öden kom därmed att sträcka sig från Forsnäs till Manitoba, Washington och Chicago.

Hans och Kristina Lisa

Hans Zakrisson föddes den 25 september 1849 i Sundmo i Ådals-Liden. Han kom senare att bli bonde i Forsnäs, där han brukade hemmanet Forsnäs nr 1.

Den 29 mars 1875 gifte han sig med Kristina Lisa Andersdotter, född den 15 juli 1856 i Salsjö i Edsele. Hon var dotter till Anders Nilsson (1820–1895) och Märta Greta Mähler (1814–1884).

Hans och Kristina Lisa bildade familj i Forsnäs och fick under åren 1876–1898 tretton barn. Barnaskaran var stor, och deras levnadsöden kom att bli mycket olika.

Hans avled i Forsnäs den 6 januari 1924. Kristina Lisa överlevde honom med nästan tjugo år. Hon tillbringade sina sista år på ålderdomshemmet i Rå i Ådals-Liden och avled där den 25 april 1943.

De tretton barnen

1. Hans Johan – John Nordin (1876–?)

Hans Johan föddes 1876. Han emigrerade till USA år 1902 och blev känd som John Nordin.

År 1904 gifte han sig i Ashland i Wisconsin med Elizabeth ”Lizzie” Hagström. Hon hade tidigare varit gift med John Holter och hade två barn från det äktenskapet.

John och Elizabeth fick sonen Theodore Edward Nordin, född 1905. Theodore avled 1933 i tuberkulos.

Vad som sedan hände med John är oklart. Han tycks ha försvunnit ur de tillgängliga källorna efter 1905. År 1962 förklarades han död, med den antagna dödsdagen den 31 december 1922. Det är viktigt att skilja detta juridiska dödsantagande från en bekräftad uppgift om när och var han faktiskt dog.

2. Anders Peter – Andrew Nordin (1877–1963)

Anders Peter föddes 1877 och emigrerade till Kanada 1903. Han slog sig först ned i Winnipeg, men återvände till Sverige.

År 1909 gifte han sig med Ida Katarina Josefsdotter, född 1888. Paret emigrerade därefter tillsammans till Nordamerika.

De fick sonen Eric, född omkring 1916 i Kanada. Eric avled 1933 i Snohomish County i delstaten Washington.

Andrew arbetade som snickare. Han blev amerikansk medborgare 1933, medan Ida blev medborgare 1939. Andrew avled i delstaten Washington 1963.

3. Zakarias Emanuel Nordin (1879–1958)

Zakarias Emanuel föddes 1879 och stannade kvar i Sverige. Han blev bonde i Forsnäs nr 1, där han brukade en mindre del av hemmanet.

Han gifte sig med Anna Magdalena Persdotter (1866–1940). Deras dotter Lilly Linnea föddes 1907.

Zakarias Emanuel dog 1958 på ålderdomshemmet i Näsåker. Genom honom fortsatte familjens historia på hemorten, samtidigt som flera av hans syskon hade byggt upp nya liv på andra sidan Atlanten.

4. Märta Karolina Nordin (1880–1960)

Märta Karolina föddes 1880. Hon gifte sig med bonden Per August Lidén (1874–1955) och paret bodde i Moflo.

De fick fem barn:

• Rikard, född 1902
• Ida, född 1903
• Gottfrid, född 1906, död 1908
• Hilda, född 1910
• Milly Kristina, född 1916

Familjen upplevde både glädjen över barnen och sorgen när den lille Gottfrid dog endast omkring två år gammal.

Märta Karolina avled 1960.

5. Dorotea Elisabet – Lisa Nordin (1882–1964)

Dorotea Elisabet, som också kallades Lisa, föddes 1882. Hon gifte sig med bonden Erik Alfred Eriksson (1882–1957). De bodde i Nordantjäl.

Deras barn var:

• Ingrid Johanna, född 1915
• Alfa Kristina, född 1917
• Göta Elisabet, född 1919

Lisa avled 1964, sju år efter sin make.

6. Inga Johanna Nordin (1884–1982)

Inga Johanna föddes 1884 och gifte sig med Fredrik Otto Altin Eriksson (1881–1951), som arbetade som bagare och handlare.

Familjen bodde först i Moflo, därefter i Ås och senare i Ramsele. Äktenskapet upplöstes genom skilsmässa 1944.

De fick fyra barn:

• Elly, född 1907, död 1930 i tuberkulos
• Eivild, även kallad Eje, född 1910
• Frans Edvin, född 1912, död 1930 i lungsot
• Bengt Yngve, född 1925

År 1930 förlorade Inga Johanna alltså två barn, Elly och Frans Edvin, med kort mellanrum. Båda dog i lungsjukdom, något som påminner om hur hårt tuberkulosen drabbade många familjer under denna tid.

Inga Johanna levde ett långt liv och avled 1982, 98 år gammal.

7. Kristina Margareta Nordin (1886–1939)

Kristina Margareta föddes 1886. Hon gifte sig med Sven Robert Josephson (1884–1956).

Paret emigrerade till Manitoba i Kanada 1909. Deras son Helmer föddes i Forsnäs 1908, före utvandringen. I Kanada växte familjen och fick ytterligare många barn:

• Svea, född 1909
• Margareta, född 1911
• Holger, född 1912
• Alf, född 1913
• Nels, född 1914
• Ture Gotfrid, född 1915, död 1917
• Ture Gottfrid, född 1917
• Vega Helen, född 1919
• Ida Hildegard, född 1921
• Albert Robert, född 1924
• Jean Victoria, född 1926
• Erik Peter, född 1927
• Edna Elisabeth, född 1929, död samma år

Familjen fick således uppleva både en stor barnaskara och förlusten av två små barn. Att namnet Ture Gottfrid återkommer efter det första barnets död är ett exempel på en namngivning som förekom i äldre familjer.

Kristina Margareta avled 1939 i Alpine i Manitoba. Sven Robert levde till 1956 och dog i Benito, Manitoba.

8. Regina – Jean Nordin (1888–1974)

Regina föddes 1888 och förekommer också under namnet Jean. Hon gifte sig med Erik Peter Andersson, född 1882.

Paret emigrerade till Kanada. Deras dotter Ivy Anderson föddes i Winnipeg 1912.

År 1922 flyttade familjen vidare till Chicago i USA. Regina kom därmed, liksom flera av sina syskon, att leva en stor del av sitt liv långt från födelsebygden.

Hon avled i Chicago den 17 mars 1974, på sin 86-årsdag.

9. Henrik Jakob – Henry Nordin (1890–1945)

Henrik Jakob föddes 1890 och emigrerade till Kanada 1909. År 1923 flyttade han vidare till Chicago, där han arbetade som snickare.

Han var gift med Annie, som uppges ha varit född i Sverige omkring 1901. De fick tre barn:

• Margery, född omkring 1922 i Kanada
• Robert, född omkring 1925 i Illinois
• Donald, född omkring 1928 i Illinois

Henry dog 1945 efter en olycka i Chicago. Enligt en dödsnotis i Chicago Tribune den 11 november 1945 hade han skadats när han föll från en byggnadsställning under reparationsarbete.

Dödsnotisen är särskilt värdefull eftersom den nämner flera av hans anhöriga. Bland de efterlevande fanns syskonen Eric, Jean Anderson och Andrew i Everett, liksom en bror och tre systrar i Sverige. Den nämner också systern Kristina Josephson, som redan hade avlidit.

Notisen visar hur familjens medlemmar vid den här tiden var spridda över både Sverige, Kanada och USA.

10. Erik Viktor Nordin (1893–1893)

Den första sonen som fick namnet Erik Viktor föddes den 12 februari 1893 i Forsnäs. Han avled redan den 6 april samma år, endast några veckor gammal.

Att ett senare barn fick samma namn var inte ovanligt. När ett barn dog tidigt kunde föräldrarna låta ett yngre syskon bära namnet.

11. Erik Viktor Nordin (1894–1955)

Nästa son med namnet Erik Viktor föddes den 29 maj 1894.

År 1919 gifte han sig med Katarina Larsson, född 1899 i Lungsjön. De bodde först i Forsnäs och senare i Lästa i Ytterlännäs, innan de återvände till Forsnäs.

Erik Viktor emigrerade 1925 till Chicago, där hans bror Henry redan bodde. Han återvände till Sverige 1927 och reste sedan över igen 1929, denna gång tillsammans med hustru och barn.

Barnen var:

• Ragnhild Kristina, född 1920
• Signhild, född 1922
• Gunhild, född 1923

I en uppgift anges Väja som födelseort för Gunhild, men den uppgiften bör kontrolleras mot födelseboken.

Familjen återfinns i amerikanska folkräkningsuppgifter från 1930 och 1940. Gunhild avled i Chicago 1946.

12. Albert Nordin (1896–1981)

Albert föddes den 24 april 1896 i Forsnäs. Han flyttade till Bergsjö 1917 och senare till Gävle, där han arbetade inom polisen.

År 1923 gifte han sig med Annie Katarina Lönn, född 1900 i Gävle.

De fick två barn:

• Albert Valter, född 1923
• Vera Margareta, född 1925

Albert avled 1981 och Annie levde till 1992.

13. Nils Otto Nordin (1898–1918)

Nils Otto föddes 1898 och var familjens yngste son. I de uppgifter som finns tillgängliga anges den 5 maj som födelsedag, men en motstridig uppgift förekommer också. Födelseboken bör därför kontrolleras innan datumet betraktas som helt säkert.

Nils Otto arbetade som dräng eller arbetare i Forsnäs. År 1918 var han inskriven för värnplikt med nummer 506 vid Sollefteå.

Han avled den 14 april 1918, endast 19 år gammal, i lunginflammation. Föräldrarna hade då redan förlorat ett litet barn och skulle nu också mista sin yngste son i unga år.

Från Forsnäs till Nordamerika

När man följer Hans och Kristina Lisas barn genom kyrkböcker, emigrantuppgifter, folkräkningar och dödsnotiser framträder ett tydligt mönster. Flera av barnen sökte sig till Kanada och USA, där de arbetade, bildade familj och slog sig ned.

Kanada blev ett viktigt mål, särskilt Manitoba. Där byggde Kristina Margareta och Sven Robert Josephson upp en stor familj. Andra syskon fortsatte senare till USA. Chicago blev en samlingspunkt för flera av dem, medan Andrew levde i delstaten Washington.

Emigrationen innebar att syskonen kom att leva långt ifrån varandra. Samtidigt visar dödsnotiser och andra dokument att kontakterna mellan familjemedlemmarna levde kvar. När Henry Nordin dog i Chicago 1945 kunde tidningen fortfarande räkna upp syskon och släktingar på flera platser i Nordamerika och i Sverige.

För dem som stannade i hembygden fortsatte livet i Ådals-Liden och närliggande socknar. Familjens historia blev på så vis både en del av den lokala bondehistorien och en del av den stora svenska emigrationshistorien.

”En kärnqvinna” – berättelsen om en mor med tretton barn

I svenskamerikanska tidningar publicerades sommaren 1901 en berättelse om en kvinna vid namn Märta Elisabeth Nordin. Hon beskrevs som en verklig ”kärnqvinna” och uppgavs ha tretton barn, vilka alla skulle vara i livet.

Berättelsen har väckt tanken att kvinnan kan ha varit Kristina Lisa Andersdotter Nordin i Forsnäs. Det finns en omständighet som gör kopplingen intressant: Kristina Lisa var 42 år när hennes yngste son Nils Otto föddes 1898, och hon hade sammanlagt fött tretton barn.

Men det finns också en viktig invändning. Ett av barnen, Erik Viktor, född 1893, dog redan som spädbarn. Påståendet att alla tretton barnen skulle ha varit vid liv stämmer alltså inte med familjens kända historia.

Det går därför inte att säkert slå fast att tidningsartikeln handlar om just Kristina Lisa. Namnet Märta Elisabeth stämmer inte heller med hennes registrerade namn. Det kan röra sig om en annan kvinna, en felaktig uppgift eller en berättelse som förändrats när den återpublicerades i olika tidningar.

Berättelsen förekom i svenskamerikansk press i juli 1901, bland annat i Texas posten den 18 juli och Gamla och nya hemlandet den 10 juli. Den exakta ursprungliga notisen i Västernorrlands Allehanda har inte kunnat fastställas här.

Oavsett om berättelsen handlar om Kristina Lisa eller inte säger den något om hur stora familjer kunde uppmärksammas i tidningarna. Ordet ”kärnqvinna” uttrycker en uppskattande syn på en kvinna som fött och fostrat många barn. Samtidigt behöver en sådan tidningsnotis läsas kritiskt: uppgifter kunde ändras, förenklas eller förvanskas när de återgavs på andra sidan Atlanten.

Jag har tidigare skrivit om denna tidningsberättelse i ett inlägg med rubriken ”En kärnkvinna!”. Kopplingen till Kristina Lisa är fortfarande en intressant möjlighet, men den bör inte presenteras som bevisad.

En stor familj och många olika livsöden

Hans Zakrisson Nordin och Kristina Lisa Andersdotter fick tretton barn, men deras familjehistoria kan inte sammanfattas enbart i antalet barn. Här finns berättelser om gårdsliv i Forsnäs, äktenskap och nya generationer, om människor som emigrerade och byggde nya liv i Kanada och USA, och om barn som dog alltför unga.

Några av barnen levde långa liv. Andra dog i barndomen eller i unga år. Flera av dem som emigrerade förblev en del av en svensk-amerikansk släkthistoria som går att följa genom folkräkningar, medborgarskapshandlingar och tidningsnotiser.

När man lägger samman uppgifterna blir familjen Nordin ett exempel på hur en släkt från en liten by i Ångermanland kom att spridas över stora delar av Nordamerika, samtidigt som rötterna fanns kvar i Forsnäs.

Källor och vidare läsning

• Ådals-Lidens släkt- och familjeuppgifter: Forsnäs familjer.
• Riksarkivet, husförhörslängd: Bild från kyrkoarkivet.
• Chicago Tribune, dödsnotis den 11 november 1945, rörande Henry Nordin.
• Texas posten, 18 juli 1901, och Gamla och nya hemlandet, 10 juli 1901, beträffande berättelsen om ”En kärnqvinna”.
• Kyrkoböcker, emigrantuppgifter, amerikanska och kanadensiska folkräkningsuppgifter samt dödsregister.

Kanadabesök

Idag var det dags igen med ett släktbesök från Kanada och den här gången var det curling och hockeyintresserade tremänningen till mamma, Judy med sin man, och en tremänning på hennes mammas sida med man. Lite god smörgåstårta blev det.

Mormors faster som var den som åkte över med sin man och sonen Helmer fick totalt 14 barn, en av sönerna var Thure och honom härstammar Judy från.

Christina Margareta Nordin. Hon var född den 23 februari 1886 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 27 oktober 1907 i Ådals-Liden sn med Sven Robert Josephson. Han var född den 23 januari 1884 i Betarsjönäset, Junsele sn som son till Josef Andersson och hans hustru Eva Kajsa Molund. Sven var först arbetare i Rå, Ådals-Liden sn. 1908 flyttade de till Forsnäs, Ådals-Liden sn, där han blev arrendator. Makarna avreste den 21 april 1909 med skeppet Tasso från Trondheim. Deras destination var Winnipeg, Manitoba, Kanada. Den 30 april 1909 avreste familjen från Liverpool med skeppet Virginian. Skeppet skulle resa till hamnen i Quebec. De anlände den 8 maj 1909 till Quebec. Christina dog den 5 mars 1939 i Alpine, Manitoba, Kanada. Sven dog den 12 juli 1956 i Benito, Manitoba, Kanada. De fick tillsammans 14 barn och det finns många ättlingar efter dem borta i Kanada och USA.

Bilder från Forsnäs

Här kommer några vinterbilder från Forsnäs.

 

Ett paket från släkten i USA

Häromdagen fick jag ett platt paket med posten från släkten i USA. Innehållet var en bok om släkten Josephson (tack Lois) och otroligt intressant och kul bok. Har bläddrat lite i den men kommer garanterat att läsa den från pärm till pärm när det lugnat ner sig med julfirande.

Kunde inte låta bli att direkt börja och bläddra lite i boken och det finns massor av kort där, många från Sverige men jättemånga från när de kom till USA. Paret som utvandrade var Sven och Kristina. Kristina var min mormor faster och de åkte för 116 år sedan 1909. Min bror har skrivit om familjen i sin blogg här. Det är en stor släkt, säkert över 200 personer som haft eller har en koppling till dem under de nästan 120 år som förflutit sedan de åkte över. Släkten därborta brukar ha släktträffar regelbundet och jag var på tre olika från 1990 till 2000. Har en önskan om att komma över på en till någon gång. 

I boken finns en bild som jag tror jag sett tidigare men vi har den inte i något av våra album.

Det här skall vara Nordins gård i Forsnäs taget nerifrån älven. Spännande att se och man kan lokalisera husen som jag sett på andra bilder uppifrån gården. Jag har skrivit några inlägg tidigare i bloggen om familjen Nordin så här nedan följer några länkar:

Hans Nordin och hans son

Hans Nordin och hans son II

Varför tog de olika namn?

När tog sig bröderna namnen?

Ett gammalt skåp

Nordin släkten är stor och de flesta ättlingarna bor nog på andra sidan Atlanten. Det var inte bara Kristina av syskonen som utvandrade utan även Hans, Andrew, Regina, Eric och Henry åkte över men tror inte att de tillsammans har så många ättlingar där borta som Kristina har. Har forskat på ättlingarna av och till genom åren men det kan bli ett bra mål för nästa år att kartlägga "Hanke och Hanke-mors" alla ättlingar.

Besök av släkten

Det blev en liten släktträff igår när vi fick besök av Josephson släkten i Kanada och USA. Det var tre ättlingar till min mormors faster Kristina som har varit i Sverige i ett par veckor och åkt runt och besökt platser där släkten bott. I början av veckan så träffade de min bror i Forsnäs och på väg ner till Köpenhamn hoppade de av tåget och tillbringade några timmar med oss. Ett önskemål som de hade var att besöka dotterns stall så det var där vi började. Sedan blev det hem för lunch och mycket prat. Jag har träffat dem flera gånger förrut men det är åtta år sedan senast (och 35 år sedan första gången). Tyvärr glömde jag bort att ta några kort av annat än matbordet :-)

Mormors faster som var den som åkte över med sin man och sonen Helmer. 

Christina Margareta Nordin. Hon var född den 23 februari 1886 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 27 oktober 1907 i Ådals-Liden sn med Sven Robert Josephson. Han var född den 23 januari 1884 i Betarsjönäset, Junsele sn som son till Josef Andersson och hans hustru Eva Kajsa Molund. Sven var först arbetare i Rå, Ådals-Liden sn. 1908 flyttade de till Forsnäs, Ådals-Liden sn, där han blev arrendator. Makarna avreste den 21 april 1909 med skeppet Tasso från Trondheim. Deras destination var Winnipeg, Manitoba, Kanada. Den 30 april 1909 avreste familjen från Liverpool med skeppet Virginian. Skeppet skulle resa till hamnen i Quebec. De anlände den 8 maj 1909 till Quebec. Christina dog den 5 mars 1939 i Alpine, Manitoba, Kanada. Sven dog den 12 juli 1956 i Benito, Manitoba, Kanada. De fick tillsammans 14 barn och det finns många ättlingar efter dem borta i Kanada och USA.

Katarina Petronella Persdotter (1861-1913)

Katarina Petronella Persdotter f 1861 22/7 i Gårelehöjden, Junsele sn. d 1913 19/3 i Tarasjöberg, Junsele sn. g 1880 13/11 i Junsele sn m Nils Anders Salomonsson Nordin f 1856 17/12 i Forsnäs, Ådalsliden sn. d 1913 14/12 i Tarasjöberg, Junsele sn. Katarina Petronella var en dotter till Per Henriksson och Brita Greta Henriksdotter.

Deras barn:

s. Nils Peter Nordin               (1881-1950)

s. Anders Robert Nordin f 1883 3/7 i Tarasjöberg, Junsele sn. d där 1886 18/8.

s. Henrik Emanuel Nordin   (1886-1928)

s. Jonas Robert Nordin         (1889-1948)

d. Brita Dorotea Nordin     (1891-1972)

s. Hilding Hilmar Nordin     (1895-1977)

d. Anna Irene Nordin            (1900-1978)

Familjen bodde först i Tarasjönäs, Junsele sn för att 1882 flytta till Tarasjöberget, samma sn. Nils Anders skrivs där som arbetare. 1886 flyttar de till Tarasjönäs, nu Ramsele sn och 1890 flyttar de tillbaka till Tarasjöberget. Nils Anders skrivs ibland även som torpare. Inga dödsorsaker antecknade på någon av dem. Nils Anders var en oäkta son till Kajsa Dorotea Nilsdotter.

Familjen bodde 1900 i Tarasjöberg, Junsele sn,

Anna Helena Johansdotter (1808-1834)

Anna Helena Johansdotter f 1808 8/12 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1834 24/8 i Forsnäs, Ådalsliden sn. g 9/6 1833 i Ådalsliden sn m Anders Nilsson f 1799 26/4 i Häxmo, Ådalsliden sn. d 1877 4/3 i Forsnäs, Ådalsliden sn. Anna Helena var en dotter till Johan Olofsson i Fransåsen, Ådals-Liden sn.

Deras barn tillsammans:

s. Nils Johan Andersson f 1834 22/8 i Forsnäs, Ådalsliden sn. d där 1834 9/9 .

Anders var en son till Nils Eriksson (1763-1837) och hans hustru Märta Persdotter (1759-1834). Familjen var torpare i Forsnäs. Då Anna Helena dog efter bara ett års gifte i sin första barnsäng, dödsorsaken var mycket riktigt barnsbörd, gifte Anders om sig redan 1835 med Anna Lisa Andersdotter (1801-1859) från Norrnäs, Fjällsjö sn. Makarna bodde kvar i Forsnäs och fick tre barn. Det första, en son, dog ung medan de två andra var Nils Anders Andersson Sjölund (1841-1919) och Per Erik Andersson Nordin (1846-1916). Den förste bosatt i Forsnäs och den senare i Imfors, Ramsele sn. Anders var ärlig enligt böckerna och det finns även en notering om att han blev ofärdig på äldre dagar.

Utdrag ur Ådals-Lidens dödbok 1834 där notis finns både för Anna Helena och sonen Nils Johan.

 Här en bild av Per Erik Andersson Nordin och hans andra hustru.

Sommar i Forsnäs

Här kommer ett gäng bilder ifrån Forsnäs som jag tog i sommar.

Här är en bild tagen från vägen mot gården.

"Lagårn".

Utsikt ned mot vägen.

Upp mot huset från "lagårn".

Vår väg.

Andra sidan och stora tallen som farfars far satte.

Ett cumulunimbusmoln bort mot Kilforsen.

Ett gammalt skåp

Jag har ett gammalt tungt skåp hemma i vardagsrummet. Det här skåpet har flyttat runt nästan lika mycket som jag och har vållat åtskilliga problem för många flyttkarlar när de tagit det upp eller ner för trappor eller bara att bära det på plan mark. Skåpet bodde länge hos min mormor och sedan hos mina föräldrar. Exakt hur och var det kom till föräldrahemmet vet jag inte. Sedan flyttade det in hos mig i Söderhamn där i mitten av 90-talet och den bärningen fick vi själva ta hand om. Efter bara något år så tog flyttbilen skåpet till Frösön där det fick bo på två olika adresser innan nästa resa bar av till Uppsala och tre trappor upp utan hiss med smala trapphus. Det var nog den jobbigaste flytten.

Från Uppsala gick nästa resa till Järfälla och där var det bron upp till huset och sedan en halv trapp upp och det gick det också. Senaste resan skedde 2011 när skåpet tog flyttbilen och flyttade in i Norrköping och nu ganska lätt, rakt in och på markplan till platsen som det inte rört sig ifrån sedan dess.

Vad är det då för skåp och varför är det så speciellt. Det är inte speciellt snyggt, ganska slitet där färgen är borta på vissa ställen och träet är nött efter att dörrar blivit öppnade och stängda många gånger. Och otroligt tungt för sin storlek och jag har inga förhoppningar att jag med säkerhet någon gång kommer få veta var det kommer från, vem som gjort det och när.

För många år sedan skickade jag några bilder av skåpet till en bekant som höll på med antikviteter. Han konstaterade att det blivit målat flera gånger. Den grå färgen är inte original, detsamma gäller de ljusare dörrspeglar som finns på skåpet. Då var det väldigt modernt att luta av gamla möbler för att få fram träet men det avrådde han och sa att jag skulle behålla färgen som den var om det inte var så att den slitna ytan störde mig. Rekommendationen var istället att om jag skulle göra något skulle jag ta en stund varje dag och skrapa fram lite av originalfärgen som finns under, en brun-orange färg, med ett rakblad. Så har det aldrig blivit utan skåpet har kvar sina grå-blå nyanser. Jag fick också en ungefärlig datering av skåpet och till min förvåning så är skåpet troligen från första halvan av 1800-talet. När jag hörde det så började jag fundera på möjliga tillverkare och vet att min mormors farfars far var snickare och bodde i trakterna. Jag har letat någon form av märkning utan resultat. Kommer som sagt aldrig säkert veta men själv tror jag att det var min förfader Zakris Ersson som snickrat ihop skåptet. Därför kommer lite fakta om honom och hans familj (allt hämtat från min brors hemsida). Jag har tidigare skrivit om hans snöner som alla tog olika släktnamn och det inlägget finns här.

Zakarias Eriksson, född den 13 februari 1804 i Sundmo, Ådals-Liden sn som son till Erik Olofsson och hans hustru Stina Zakrisdotter. Han gifte sig den 21 oktober 1832 i Ådals-Liden sn med Kajsa Lena Persdotter. Hon var född den 10 september 1812 i Lidgatu, Ådals-Liden sn. Zakarias var bonde och smed i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han dog den 27 september 1887 i Sundmo. Kajsa Lena dog den 26 mars 1904 i Sundmo.

Barn:

Erik Peter Zakrisson Sundqvist, född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Sara Greta Henriksdotter. Hon var född den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn som dotter till bonden Henrik Eriksson och hans hustru Anna Helena Nilsdotter. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.

Zakarias Zakrisson Molin, född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Märta Stina Henriksdotter. Hon var född den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors, Ramsele sn.

Stina Greta Zakrisdotter, född den 25 mars 1837 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 9 april 1860 i Ådals-Liden sn med Herman Andersson. Han var född den 16 september 1827 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Herman var bonde i Söderfors, Ådals-Liden sn. Han dog den 1 mars 1863 i Söderfors. Stina Greta gifte om sig den 15 maj 1864 i Ådals-Liden sn med Henrik Eriksson Edin. Han var född den 1 juli 1833 i Imnäs, Ramsele sn. Familjen var först bosatt i Söderfors, Ådals-Liden sn, där Henrik var torpare. 1868 flyttade de till Krånge nr 3 (Sörmoflo), Ådals-Liden sn. Henrik är först bonde där och sedan arbetare. Stina Greta dog den 6 mars 1872 i Sörmoflo av lungsot. Henrik dog den 4 april 1884 i Sörmoflo.

Nils Olof Zakrisson Sundelin, född den 17 maj 1839 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig  första gången den 3 november 1867 med Kajsa Stina Filipsdotter: Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås, Ådals-Liden sn. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo. Nils Olof gifte sedan om sig den 6 december 1874 med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Skorped sn. Nils Olof var torpare i Sundmo. Han dog där den 22 december 1885. Kristina Elisabet dog den 21 juni 1919 i Sundmo. Hon var då omgift. 

Anna Karolina Zakrisdotter, född den 13 mars 1841 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 26 december 1869 i Ådals-Liden sn med Henrik Jakob Frisendahl. Han var född den 5 mars 1836 i Ådals-Liden sn. Henrik Jakob var först torpare i Prästbordet, Ådals-Liden sn. 1870 flyttade familjen till Moflo nr 4, Ådals-Liden sn (4 3/10 seland), där Henrik Jakob blev bonde. Anna Karolina dog den 3 december 1909 i Moflo. Henrik Jakob dog i samma by den 19 augusti 1915 av kräfta.

Henrik Zakrisson Lundin, född den 13 oktober 1843 i Sundmo, Ådals-Liden sn.  Han gifte sig första gången den 17 mars 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusins dotter Apollonia Kristina Nilsdotter. Hon var född den 12 maj 1851 i Holafors, Ådals-Liden sn. Hon dog i Holafors den 8 mars 1874 av rödfeber som hon fått efter en förlossning. Henrik gifte om sig den 20 februari 1876 i Ådals-Liden sn med Brita Andrietta Hansdotter Molin. Hon var född den 27 maj 1849 i Överå, Ådals-Liden sn som dotter till Hans Hansson Molin och hans hustru Sara Johansdotter. Henrik var bonde i Holafors hela livet. Han dog där av hjärnblödning den 7 september 1911. Brita Andrietta dog 1940 i Holafors.

Hans Zakrisson, född den 28 augusti 1845 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död där den 27 september 1845.

Anders Jakob Zakrisson, född den 19 januari 1847 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död där den 31 december 1847.

Hans Zakrisson Nordin, född den 25 september 1849 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 29 mars 1875 i Ådals-Liden sn med Kristina Lisa Andersdotter. Hon var född den 15 juli 1856 i Salsjö, Edsele sn som dotter till Anders Nilsson (1820-1895) och hans hustru Märta Greta Mähler (1814-1884). Han var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn. Hans dog där den 6 januari 1924 i Forsnäs. Kristina Lisa dog den 25 april 1943 på ålderdomshemmet i Rå, Ådals-Liden sn.

Märta Helena Zakrisdotter, född den 27 februari 1852 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 30 november 1882 i Ådals-Liden sn med Hans Olof Hansson Åkerlund. Han var född den 3 september 1841 i Sörmoflo, Ådals-Liden sn. Hans Olof gifte sig första gången den 6 november 1866 i Ådals-Liden sn med Sara Karolina Persdotter. Hon var född den 26 november 1847 i Moflo, Ådals-Liden sn. Hans Olof var bonde i Krånge nr 3 (Sörmoflo), Ådals-Liden sn (2 3/8 seland). Sara Karolina dog den 8 september 1881 i Krånge p.g.a. barnsäng. Hans Olof dog den 11 juni 1897 i Krånge. Märta Helena dog den 7 juni 1922 i Krånge.

Inga Dorotea Zakrisdotter, född den 20 maj 1854 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hon gifte sig den 22 februari 1880 i Ådals-Liden sn med änklingen Erik Olof Persson. Han var född den 13 september 1845 i Moflo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig första gången den 9 april 1875 i Ådals-Liden sn med Anna Märta Hansdotter. Hon var född i februari 1844 i Bysjö, Junsele sn. Erik Olof var först hemmansägare i Moflo, Ådals-Liden sn. Anna Märta dog i Moflo den 6 november 1876 av lungsot. 1894 flyttade familjen från Moflo till Rå, Ådals-Liden sn, där Erik Olof blev torpare. Inga Dorotea dog den 22 mars 1907 i Rå av lungsot. Erik Olof dog den 21 maj 1931 i Rå.

Landet koloniseras II

Som jag skrev i mitt blogginlägg igår så var första noteringen om Forsmo 1827 men finns det något annat som kan ha en koppling till Forsmo? Genom att tita på vad som står om Imnäs som är grannbyn så hittade jag följande i samma bok (Landet koloniseras). 

1823 December 24 sid 165 bild 84 Nr 114 

K B I Wästernorrlands Län Utslag, uppå Per Hinderssons, Erik Olofssons och Hans Erssons i Imnäs, Ramsele Socken, gemensamt gjord ansökning om tillstånd, att, emot afrad till Kungl. Majt och Kronan, få till mutlbete och Slottesland begagna en odisponerad Krono Allmännings tract i berörde Socken, emellan Imnäs och Söderforss skatteskogar, Lidens Sockens råskillnad och Jan Mauritzons i Moflo insynte afradsland. I anledning hwaraf, kronofogden i orten, med biträde af Twänne Nämndemän, efter förut skjedd behörig pålysning den 29 sistledne September, syn och undersökning å stället förrättat; Gifet Hernösand i Lands Contoiret den 24 December 1823.

Sedan Sökanderne medgifwit Imnäs hemmansägare lika delagtighet uti det begärde afradslandet, har detsamma blifwit utwist emellan Imnäs och Söderforss skatteskog och mulbetesmark samt Nils Erssons i Söderforss och Anders Pehrssons i Holaforssen äfwensom Jan Mauritzons i Moflo utsynte afradsland; skolandes denne tract, som utgöra återstoden af härwarande Krono Allmänning till en ungefärlig widd af en qvadratmil, wara af en ganska mager beskaffenhet, med få mulbetes tillfällen och största delen af skogmarken bewuxen med Berg Tall.

Och emedan ingen erhindran häremot blifwit gjord; Ty pröfwar K B skäligt att till Imnäs samtlige Byemän, att, emot erläggande ifrån och med nästkommande år, af Fem marker Smör i årlig afrad, få som mulbetesland gagna och innehafwa denne nu beskrefne Krono Allmännings tract; dock förbehålles Kronans fria dispositionsrätt deraf i framtiden.

Till behörigt anteknande bör en bewittnad afskrift häraf Häradsskrifwaren i orten fordersammast tillställas. År och dag etc.

H M: M S:

Här finns alltså Johan Mauritsson nämnd och att han ansökt om nybygget i Forsmo redan då.

1822 September 14 sid 126 bild 65 Nr 89

Uppå Nils Mobergs från Imnäs, Ramsele Socken, ansökning om Införsel uti den tredjedel af Marcus Johanssons i Moflo afradsland wid Imnäs och Forssnäs skatteägor, som han genom afhandling den 10 sistlidne Augusti sig förwärfwat;

Utslag.

Som Johan Markusson i Moflo, Ramsele Socken, genom i afskrift bilagde behörigen bewittnade afhandling af den 10 Augusti, till Sökanden Nils Moberg, upplåtit en tredjedel af det honom uplåtne afradsland wid Imnäs och Forsnäs Skatteägor; Altså pröfwar K B skäligt bewilja Moberg införsel uti ifrågawarande andel, på de wilkor och med de rättigheter, som Johan Markusson densamma förut innehaft. Hernösand i Lands Contoiret den 14 September 1822. 

H M: M S:

Här kommer Nils Moberg in som en ägare till en tredjedel av nybygget. Köper av Marcus Johansson. Här är det lite förvirrande att det står både Marcus Johansson och Johan Markusson då jag tycker att det borde vara Johan Mauritsson. Kan nog säga att Johan Mauritsson hade nybygget senast 1823 men troligen tidigare. Mantalslängder finns bara till 1820 digitalt men där finns varken någon Marcus Johansson eller Johan Marcusson. Det skulle alltså kunna vara en felskrivning så att Johan Marcusson skulle kunna vara Johan Mauritsson. Något att försöka gräva vidare i men det får bli en uppgift för senare (om inte någon kan komma med en lösning?).

Fornlämningar

Forsmo i Ramsele sn är en relativt ung by men jag börjar i alla fall med att gå in på Riksantikvarieämbetets webbsida Fornsök och ser då att det finns några lämningar registrerade.

Här kan man se att det finns tre stycken registrerade platser nere vid Fjällsjöälven. Samtliga tre ställen är möjliga boplatser (om än den sydligaste är tveksam) och det som man hittat är skärvor.

I Fornsök finns följande definition av en boplats:

Boplats

Definition:

Plats där verksamhet under förhistorisk tid efterlämnat föremål, råämnen för bearbetning och/eller avfall.

Kommentar:

Avståndet mellan fynden ska inte överstiga 20 meter. Enstaka fynd registreras under lämningstypen Fyndplats. Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager.
I de fall det finns anläggning/-ar, t.ex. boplatsgrop, boplatsvall eller kokgrop, registreras boplats och anläggning tillsammans under lämningstypen Boplatsområde.

Kommentar till antikvarisk bedömning

Boplats är fornlämning i och med att den alltid uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och alltid har tillkommit före 1850.

Det nordligaste fornminnet är det största och ligger på förre detta Sven Svenssons hemman men tillhör numera Forsnäset 1:36. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047635, E582847. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Boplats vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: VSV-sluttning med sten, grus o sand, c:a 1-1.6m h över vattenytan, från moränområde. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Boplats, c:a 110x10-20m (ÖSÖ-VNV) belagd genom spridda skärvstensförekomster. Älven är reglerad.

Det mittersta ligger längst ner på  på Östen Larssons hemman som har Forsmo 1:24. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047381, E583058. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Boplats ? vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: Platå med sten o grus, c:a 1 m h över vattenytan i V-sluttning från moränområde. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Boplats, c:a 30x6m (N 15 O - S15 V). Inom området är fåtaliga små samlingar av skärvsten och spridda skärvstenar. Älven är reglerad.

Den sydligaste ligger på Forsmo 1:25. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047162, E583138. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Skärvstensförekomst vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: V-sluttning med sten, grus o sand, c:a 1-1.2m h över vattenytan, från moränområde. Beskrivning: Skärvstensförekomst, c:a 8x5m (N-S) bestående av fåtaliga, spridda skärvstenar. Älven är reglerad.

När tog sig bröderna namnen?

Häromdagen berättade jag lite om mormors farfar och hans bröder som tog olika släktnamn. Har roat mig med att leta fram dem för att se när ungefär de tog sina efternamn. Jag har letat i kyrkoöckerna och även letat fram faderns Zakris Erssons bouppteckning från 1887. Här kommer de listade i den ordning från den förste som tog ett släktnamn till den femte och siste.

Zakarias Zakrisson Molin (1835-1875) har sin första notering som Molin i samband med vigsel 1863 i Ramsele sn. I samband med det så flyttas han ner på sidan i Sundmo från att stå som barn i familjen till att skrivas som bonde istället. Även när dottern Anna Karolina föds 1864 så står han som Zakris Molin i födelseboken. Senasta 1863 har han alltså lagt till sitt släktnamn. Nedan finns första noteringen som jag hittat för honom.   

Henrik Zakrisson Lundin (1843-1911) gifter sig 1872 och i vigselboken står han som Zakrisson men i samband med vigseln flyttar han in till Holafors, Ådals-Liden sn och den längden slutar 1873.  Där finns Lundin noterat, så enligt detta borde han tagit namnet 1872-1873 men namnet är tillagt med blyerts så det skulle kunna vara tillagt senare. När dottern Christina Carolina föds i november 1872 står det fortfarande Zakrisson. Men när hustrun Apollonia Christina avlider i mars 1874 så står hon som hemmansägaren H. Lundins hustru. Slutsatsen från kyrkoböckerna är att Henrik tog namnet Lundin 1873. Namnet i bilden nedan med blyerts.

Hans Zakrisson Nordin (1849-1924) står som Nordin i husförhörslängden som börjar 1874 när han den 25/11 flyttar till byn Forsnäs, Ådals-Liden sn. Han gifter sig i mars 1875 i Edsele och där skrivs han som Zakrisson Nordin. När första barnet föds 1876 så är det Hans Nordin som står skrivet. Han borde alltså tagit sitt namn Nordin runt 1874.

Erik Peter Zakrisson Sundqvist (1834-1886) han skrivs första gången i husförhörslängderna som Sundqvist i längden som börjar 1884. När han avlider 1886 så står det också Erik Peter Sundqvist i dödboken. Yngsta barnet Henrik Peter är född tio år innan den längden börjar så det finns inga noteringar att kolla på åren närmast innan 1884. Så enligt detta har han tagit namnet 1884-1886. När jag tittar vidare i lagfartslängden så sker köpet av gården 1863 så det är förmodligen innan han tog namnet. Lagfart och köpekontrakt från den tiden finns inte digitalt så att jag kan kolla nu. 

Nils Olof Zakrisson Sundelin (1839-1885) hittar jag inga noteringar i kyrkobokföringen som säger att han skulle hetat Sundelin. Han dör ju redan 1885 men såväl i den sista husförhörslängden som i dödboken står han skriven som Zakrisson. Brödernas far Zakris Ersson dog 1887 och i hans bouppteckning är han skriven som Nils Ol. Sundelin. Nedan noteringen från faderns bouppteckning.

Varför det blev fem olika efternamn återstår att lösa och varför valen föll på Molin, Lundin, Nordin, Sundqvist och Sundelin. De tre första är relativt vanliga medan de två sista ändå har en tydligare koppling till Sundmo. Sedan kan det också finnas andra handlingar där namnen förekommer tidigare än vad de gör i kyrkoböckerna.

Varför tog de olika namn?

Har suttit och läst  Peter Sjölunds bok  Alla är vi Valloner. Finns också en tilläggstitel i mindre stil på framsidan och det är Om sanna & osanna släkthistorier i Sverige. Tycker boken är lite rörig där det är mycket olika historier som avhandlas men två saker återkommer ofta, och det är just Vallloner och hur de kom till Sverige men sedan också om hur mycket felaktigheter som finns om släkten Bure. Den senare släkten kommer jag in på (eller trodde jag kom in på) via Henrik Stenklyft i Tara, Junsele sn och hans Stenklyft släkt. De felaktigheter som han skriver om har jag själv gått på en gång i detta inlägg.   

En annan släkt som jag på senare år upptäckt att jag (kanske) tillhör är släkten Skanke. Den släkten slår han också ned på i boken där det också är en del felaktigheter eller myter kring förfäder. För mig gäller det först att bevisa att den Hansdotter som finns i min släkt verkligen har en Hans Ersson Blix som far och vidare anor som heter Skanke. Om det är så att den kopplingen är korrekt så får jag forska vidare för att se om släkten tillbaka där hamnar på Skanke och vad som kan verifieras och vad som bara är en myt.

I slutet av boken skriver han lite om seder att ta släktnamn oavsett om det är efter en födelseplats eller efter en förfaders förnamn (patronymikon). Tittar jag i min egen släkt är det väldigt tydligt att det är min farfars far Johan Olof som mitt släktnamn kommer ifrån. Alla sönerna tog sig efternamnet Johansson.

Här är en bild på min mormors farfar och farmor. Han föddes som Hans Zakrisson 1849 och tog sig sedan släktnamnet Nordin. Hans föddes som yngsta son och barn nummer nio av elva. De var sju bröder och av dessa blev fem vuxna och alla tog de sig olika efternamn. Enligt Peter Sjölund tog man sig ofta släktnamn med vissa ändelser och med koppling till en hemby eller en hemförsamling. Men i detta fall har jag inte lyckats hitta någon logik men det är värt att undersöka mera.

Här är bröderna (lånade lite text av min bror):

Erik Peter Zakrisson Sundqvist, född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Sara Greta Henriksdotter. Hon var född den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn som dotter till bonden Henrik Eriksson och hans hustru Anna Helena Nilsdotter.. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.

Zakarias Zakrisson Molin, född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Märta Stina Henriksdotter. Hon var född den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors, Ramsele sn.

Nils Olof Zakrisson Sundelin, född den 17 maj 1839 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig  första gången den 3 november 1867 med Kajsa Stina Filipsdotter: Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås, Ådals-Liden sn. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo. Nils Olof gifte sedan om sig den 6 december 1874 med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Skorped sn. Nils Olof var torpare i Sundmo. Han dog där den 22 december 1885. Kristina Elisabet dog den 21 juni 1919 i Sundmo. Hon var då omgift. 

Henrik Zakrisson Lundin, född den 13 oktober 1843 i Sundmo, Ådals-Liden sn.  Han gifte sig första gången den 17 mars 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusins dotter Apollonia Kristina Nilsdotter. Hon var född den 12 maj 1851 i Holafors, Ådals-Liden sn. Hon dog i Holafors den 8 mars 1874 av rödfeber som hon fått efter en förlossning. Henrik gifte om sig den 20 februari 1876 i Ådals-Liden sn med Brita Andrietta Hansdotter Molin. Hon var född den 27 maj 1849 i Överå, Ådals-Liden sn som dotter till Hans Hansson Molin och hans hustru Sara Johansdotter. Henrik var bonde i Holafors hela livet. Han dog där av hjärnblödning den 7 september 1911. Brita Andrietta dog 1940 i Holafors.

Hans Zakrisson Nordin, född den 25 september 1849 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 29 mars 1875 i Ådals-Liden sn med Kristina Lisa Andersdotter. Hon var född den 15 juli 1856 i Salsjö, Edsele sn som dotter till Anders Nilsson (1820-1895) och hans hustru Märta Greta Mähler (1814-1884). Han var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn. Hans dog där den 6 januari 1924 i Forsnäs. Kristina Lisa dog den 25 april 1943 på ålderdomshemmet i Rå, Ådals-Liden sn.

Återstår att se om det går att hitta något som berättar varför de olika bröderna tog just dessa efternamn.

Vindkraft på Ranasjöhöjden

För flera år sedan, måste varit 2014 eller 2015, var jag på ett möte i Forsnäs gamla skola där den första informationen eller samrådet kom om planerna att sätta upp vindkraftverk på Ranasjöhöjden, Ramsele sn. Det var Nordanvind AB som var där och informerade som vindkraftsprojektör och han som pratade härstammade från Ådals-Liden sn. Han var med andra ord på hemmaplan och skulle försöka övertyga församlingen hur bra planerna var och att det skulle genereras arbetstillfällen och pengar till bygden. Han pratade om att det skulle kunna generera flera hundratusen kronor till bygdeföreningen som de skulle kunna använda för att göra något bra för byn. Trots den moroten blev det rätt intensiva diskussioner om det var bra eller dåligt. Ganska snart märktes det att det fanns deltagare som både var för och de som var emot och det blev häftiga diskussioner. 

Det har gått flera år sedan detta möte och det har varit många turer fram och tillbaka med samråd, överklaganden, beslut från olika myndigheter och andra diskussioner, en del finns att läsa i länkarna nedan som går till artiklar som varit i lokaltidningen Tidningen Ångermanland. 

Men nu är de igång och bygger och på bilden ovan som är tagen från Ramsele hållet, mot Ranasjöhöjden, kan man se fyra vindkraftverk av de totalt 40 stycken som det skall bli när allt är klart. Ett tiotal av dessa är nu påbörjade och arbetet fortsätter. Sedan skall träd fällas för att stora kraftledningar skall kunna byggas innan de kan gå igång och producera ström som kan gå till södra delen av landet där behovet är som störst. Här nere är det stort behov av el men här säger kommunerna nej till vindkraftverk fast det finns områden med bra förutsättningar. Det kan jag tycka är lite märkligt. Så jag hoppas verkligen att byarna runt Ranasjöhöjdens vindkraftspark får en rejäl ersättning för elen som produceras så att det inte blir på samma sätt som när älvarna i Sollefteå kommun byggdes ut och vinsterna hamnade utanför kommunen.

Det som syns från Forsnäs för tillfället är bara en liten bit av ett blivande vindkraftverk och tids nog får vi veta vad som kommer synas och höras från byarna Sundmo, Forsnäs, Forsmo och Imnäs när allt är klart.

 

Artiklar om projektet och vindkraft i Sollefteå kommun i Tidningen Ångermanland:

Ny vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Vindkraft överklagad – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Försvaret säger jag till vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nu räcker det med vindkraftparker – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Boende överklagade förgäves – ja till vindkraft utanför Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Klartecken för 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden – fastighetsägarnas överklagan avslås – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

INSÄNDARE: Vår livsmiljö har blivit en handelsvara – vindkraftsbolagen roffar åt sig marken – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Sollefteås näringsliv ska lyftas under kommande vindkraftsprojekt: "150 olika branscher berörs" – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Glad midsommar!

Midsommarafton är snart slut och den har vi tillbringat på Kolmården och åkt karuseller, åkt linbana, ätit mat och tittat på delfinshowen Hope. 

Här kommer en midsommarhälsning till er alla med ett kort som mormorsmor fick någon gång i början av 1900-talet. Finns inget frimärke och ingen stämpel så året är osäkert.

Finns inte heller något namn skrivet men några siffor. Om man räknar siffrorna från början av alfabetet och låter V och W vara samma nr så ser det ut som det är min mormors far Z.E.N som skickat kortet.

På baksidan så ser man att kortet är till Fröken Anna Persson, Forsnäs, Näsåker.