Visar inlägg med etikett Ed. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ed. Visa alla inlägg

onsdag 17 december 2025

Kyrkoherdevalet i Sollefteå

Artikeln som jag tog lite ifrån igår kommer här i sin helhet. Den är alltså från Sollefteå Nya Tidning den 16 december 1910.

 

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

»Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

____________   den  _____     dcember 1910

                _______________________

                                Bevittnas:

___________________         _________________ »

Vid fullmaktens utfärdande bör noga tillses, att den underskrives av den eller de personer, som finnas upptagna i vallängden, Om till exempel en fastighet bytt ägare efter vallängdens justering, är det förre ägaren som fortfarande utövar rösträtt för fastigheten.

Röstningen verkställes öppet och efter upprop av valförrättaren. Den röstägande träder därvid fram i koret och utsäger högt och tydligt namnet på en av de å förslaget uppförda. Det är fullt tillräckligt att säga blott tillnamnet, t. ex. Åkerberg eller möjligen pastor Åkerberg. Om trängsel skulle vålla svårighet för den röstande att framträda må han rösta från den plats där han befinner sig, blott han är synlig för valförrättaren. Då fullmakt däremot skall användas, bör detta tillkännagivas genom utropet: »fullmakt», varefter innehavaren av fullmakten genast har att avlämna denna till valförrättaren. Först efter fullmaktens granskning verkställes röstningen.

Därest någon har rösträtt i mer än en kommun, måste han avvakta uppropet i varje särskild sådan och för varje upprop avgiva sin röst, för så vitt ej valförrättaren sammanför rösterna redan vid första uppropet.

Varje röstägande måste ovillkorligen passa på och avgiva sin röst, då han uppropas. Är röstägarens namn två efter varandra följande gånger uppropat, utan att svar erhållits, har han förlorat sin rösträtt. Ingen får såsom vid frågodagen efter uppropet anmäla sig för röstning.

Vallängden upptager först Sollefteå köping, därefter Sollefteå socken, vidare Eds socken och sist Multrå socken. Enligt vad vi från tillförlitligt håll inhämtat, kan själva uppropet börja tidigast kl. 12. Uppropet för köpingen torde kräva minst 2 timmar, vadan röstningen för Sollefteå socken kan börja tidigast kl. 2. Då uppropet för nämnda socken anses draga lika lång tid, börjar röstningen för Ed tidigast kl. 4. samt slutligen för Multrå tidigast kl. 5 e. m.

För att underlätta röstningen och bereda rum åt de röstande är av nöden, att dessa i kyrkan gruppera sig kommunvis i den ordning röstning skall äga rum; främst således köpingen, därefter socknen o. s. v. Den röstande bör efter röstningen taga vägen ut genom sakristian. Ingen bör stanna i gången, utan måste denna yara fri för de framträdande,

Barn får under inga villkor medtagas till kyrkan.

Anordningar äro vidtagna för erhållande av kaffe, smörgåsar och läskedrycker uti skolsalen vid kyrkan.


Det var tydligt reglerat hur det skall gå till. Och tog tid. På senare år har det varit väskor som inte fått medtagas på tillställningar men här var det barnen som inte får medtagas. Då har ni fått hela artikeln om valet. Vad resultatet blev ser vi kanske i nästa tidning.


söndag 17 december 2023

Johan Johansson (1812-1866)

Johans andra son Johan fick också överta en tredjedel av nybygget 1840 och blev nybyggare i byn under några år. Inte heller han eller hans barn blev kvar i byn. Några av barnen blev sjömän och står som obefintliga. För sjömän som rymde till Nya Zeeland så finns det en bra bok att få information ifrån och det är Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminoff. 

Johan Johansson var född 1812 28/11 i Moflo, Ådals-Liden sn som en son till Johan Mauritsson (1782-1869) och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter (1775-1856). Han gifte sig 1846 13/4 i Fjällsjö sn med Märta Kajsa Johansdotter. Hon var född 1822 25/12 i Tjärnäset, Ramsele sn som dotter till bonden Johan Samuelsson (1789-1853) och hans hustru Brita Stina Matsdotter (1789-1862). Familjen bodde i Forsmo, Ramsele sn fram till 1853 då de flyttade till Näsåker, Ådals-Liden sn. Johan skrevs där som bonde och gästgivare. De flyttade vidare 1861 till Skarped, Ed sn där han var bonde. 1863 flyttade de åter tillbaka till Näsåker. Slutligen flyttade de 1865 till Forsmo, Ed sn, där Johan var bonde. Han dog där, i ett annat Forsmo, 1866 27/5. Märta Kajsa dog också där 1869 7/5 och dödsorsaken var smittkoppor.

Barn:

s. Johan Peter född 1847 4/4 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifte sig 1870 29/5 i Ed sn med Maria Brita Jonsdotter (1841-1927). Johan Peter var torpare i Forsmo, Ed sn. Han dog där 1927 15/3. 

s. Erik Anton född 1848 24/12 i Forsmo, Ramsele sn (döpt till Erik Ander). Han skrevs som obefintlig i Ed sn från 1872. I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1884 och blev medborgare i Nya Zeeland i Barrytown 1903 15/9. Han gifte sig 1899 1/6 med Kate Constance och arbetade som gruvarbetare. Erik Anton avled 1907 26/5 i Kumara men var från Dillmanstown.  

d. Anna Matilda född 1851 20/1 i Forsmo, Ramsele sn. Hon avled 1862 28/3 i Skarped, Ed sn.

s. Jakob Emanuel född 1853 13/3 i Forsmo, Ramsele sn. Han gifte sig 1881 24/6 i Ådals-Liden sn med Erika Karolina Lidmark (1852-1937). Jakob Emanuel var torpare i Moflo nr 3, Ådals-Liden sn. Han avled där 1902 26/10. Han drunknade av våda.

s. Nils August född 1855 18/10 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Nils August var sjöman. Han skrevs bland obefintliga i Ed sn från 1893.  I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1883 och blev medborgare i Nya Zeeland i Stafford 1908 23/10. Han var ogift och arbetade som gruvarbetare. Nils August avled 1936 1/5 i Hokitika.  

s. Magnus Viktor född 1858 10/1 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han var sjöman och blev obefintlig i Ed sn 1893. Inga mer uppgifter finns om honom.

s. Henrik Natanael  född 1860 15/1 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han flyttade 1874 till Tåsjö sn och blir fosterbarn i Skirsjöede, Tåsjö sn. Gifter sig 1899 5/11 i Tåsjö med Sara Johanna Häggqvist (1873-1908). Torpare och fjärdingsman i Hoting, Tåsjö sn. Gift en andra gång 1912 22/12 i Tåsjö sn med Anna Amanda Sundqvist (1879-1957). Han avled 1933 11/2 i Hoting.

s. Carl Teodor född 1862 24/6 i Skarped, Ed sn. Han var sjöman och blev obefintlig i Ramsele sn 1892.  I Aminoff bok kan man läsa att han inflyttade 1885 och blev medborgare i Nya Zeeland i Dillmanstown 1905 14/10. Han var ogift och arbetade som gruvarbetare. Carl Teodor avled 1931 8/8 i Hokitika.  

s. Hans Adolf född 1866 8/8 i Forsmo, Ed sn, död där 1868 24/6.