Vad är Laga skifte?

I mitt förra inlägg skrev jag om Laga skifte i Forsmo, Ramsele sn. Men vad var egentligen Laga skifte och vad hittar man där? Här kommer en förklaring som finns på Lantmäteriets hemsida. 

"När Laga skifte genomfördes på 1830-talet moderniserades Sverige, framför allt för bönderna. Ägor slogs ihop och byar splittrades – den som satt på sämsta huset kunde få flytta ut ur bykärnan. I Lantmäteriets kartskatt går det att följa genomförandet av laga skifte i byar genom historiska kartor och förteckningar – nedladdningsbara och tillgängliga för alla.

Syftet med laga skifte var att förbättra de tidigare jordreformerna storskifte och enskifte så att marken kunde brukas mer effektivt. När andelarna samlades så kunde varje gård producera mer.

Det var ett komplicerat pussel som fick läggas när gårdar, åkertegar och annan mark skulle slås ihop och fördelas i byn. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika.

Det kunde innebära att tomter och byggnader fick flyttas ut till den egna marken, ibland innebar det att bykärnan splittrades.

– Om ingen anmälde sig frivilligt var det den som hade sämst hus och trädgård som fick flytta ut. Om det var svårt att avgöra kunde lotten bestämma vem som fick flytta, säger Lena Norberg, produktvecklare på Lantmäteriet och expert på historiska kartor.

Till skillnad från vid tidigare skiften så räckte det att en enda markägare i byn begärde det för att laga skifte skulle äga rum. En annan skillnad jämfört med tidigare var att utägorna, det vill säga skog och betesmarker, ingick i skiftet.

Reformen gjorde att bönderna kom att bli mindre beroende av varandra än tidigare. Det blev lättare att ta sig till sina egna åkrar och man vågade nu testa nya grödor.

I Lantmäteriets arkiv går det att följa genomförandet av Laga skifte i detalj. Byarnas skiften är noggrant nedtecknade med allt som ingick i varje gård, markerat med så kallade ägofigurer. Det finns också protokoll över vad respektive husägare ville ha, vad man var oense om, och gemensamma utrymmen som till exempel ler- och grustag eller linplatser."

Tittar man i Laga skiftet för Forsmo så finns först en karta och därefter protokoll från många möten som genomfördes under flera års tid där det i paragrafform är inskrivet vad de diskuterade och beslut hur de skulle genomföra förrättningen. Därefter finns det en lista med en beskrivning över ägorna innan skiftet.

Listan är i nummerordning utifrån de nummer som finns på kartan. Här kan man se de fyra byborna.

Aa: Johan Filipsson

Ab: Er. Petter Philipsson

B: Göran Ersson

C: Sven Petter Svensson

Därefter uppräkningen i nummerordning på de olika skiftesbitarna, vilket hemman som de tillhör, vad det är för typ av skiftesbit och vilken storlek det är på dem.

Nästa avsnitt i dokumentet är en liknande beskrivning där det är uppdelat på hemman istället och smlat alla bitar som hör till ett hemman.

I slutet finns det en sammanställning av vad var och en fått totalt och en likvidräkning om vad värdet är på respektive hemman. Där finns också uppgifter om vad byborna skall betala till varandra för att de alla skall erhålla värdet som de hade innan för 4 eller 8 seland trots en ny indelning. I slutet finns också en räkning över kostnaderna för arbetet som fördelas mellan de fyra bönderna. I detta fall fick de med fyra seland betala 445 och de med åtta seland 890 Riksdaler, måste ha varit en rejäl summa pengar för dem att lägga ut på skiftet. 
 

Byn Meåfors i Ramsele

Satt för någon vecka sedan och tittade lite på Lantmäteriets historiska kartor och kom då in på laga skifte för Meåfors by. Det är intressant läsning att se i laga skifte och vad som diskuterades på de möten som var samt titta på kartorna för att se hur marken fördelades. När det gäller laga skifte för denna by så upptäckte jag två intressanta saker och dels var det att de flesta av bönderna i byn var släkt samt att min förfader Nils Nilsson (1806-1901) blev tvungen att flytta sin gård när skiftet genomfördes. Nils var den ende av bönderna som inte fick vara kvar.

Detta gjorde att jag blev intresserad av att titta lite mera på denna by och jag grävde fram några gamla antavlor som jag hade och fyllde på dem och började leta efter flera människor bosatta i Meåfors.

Den första familjen i byn var Nils Svensson Wikstedt och hans hustru Christina Månsdotter. Nils var född den 25 januari 1768 i Nordantjäl, Ramsele sn, som en son till Sven Persson Wikstedt (1720-1787) och hans hustru Maria Nilsdotter (1737-1827). Christina (eller Stina som hon också skrevs som) föddes den 11 juli 1771 i Lungsjön, Ramsele sn, som en dotter till Måns Månsson (1723-1803) och hans hustru Sara Olofsdotter (1734-1783). Makarna gifte sig den 8 december 1793 och där skrivs Nils som Nils Svensson Wikstedt annars så är det oftast Svensson i husförhörslängderna. I husförhörslängden återfinner man Nils med familj först i Nordantjäl och sedan som nybyggare (och enda bosättare) i Meåfors by. Eftersom de två första barnen föds i Nordantjäl så måste de ha flyttat till Meåfors mellan 1795 och 1797. Inga uppgifter finns om när i Kyrkoböckerna så jag letade i Mantalslängderna istället. Dess finns delvis på nätet på SVAR:s sida. Tyvärr började de först 1797 och då fanns Nils i Meåfors. Han var då ende nybyggare där. Det kom han att vara i flera år. Tittar vi vidare i mantalslängder så ser man att Nils får sällskap av sin bror Anders Svensson som flyttar in till byn mellan 1804 och 1807 (tyvärr var det en lucka från 1804 och tom 1806). 1807 har de båda bröderna båda bosatt sig i Meåfors. Mera om dem kommer senare