Visar inlägg med etikett Sel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sel. Visa alla inlägg

lördag 31 maj 2025

Jonas Peter Sjödin (1861-1926)

Jonas Peter Sjödin  f 1861 27/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Arbetare i Näsåker, Ådalsliden sn och senare arrendator i Sel, Ramsele sn. d 1926 6/11 i Sel, Ramsele sn. g 1886 14/3 i Ådalsliden sn m Tekla Malvina Persdotter f 1865 3/7 i Häxmo, Ådalsliden sn. d 1950 12/3 i Ålderdomshemmet Viken 4:1, Ramsele sn. Jonas Peter var son till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

d. Ingrid Helena Sjödin           (1884-1949)

s. Johan Artur Sjödin f 1886 6/5 på Prästbordet, Ådalsliden sn. Utvandrade till Kanada. d 1911 13/5 på hospital i Kanada.

s. Carl Petrus Sjödin                (1887-1968)

d. Maria Amalia Sjödin           (1888-1975)

s. Hilmer Konstantin Sjödin   (1890-1953)

d. Bera Elfrida Sjödin              (1891-1968)

s. Erik Nikolaus Sjödin            (1893-1966)

s. Jonas Mikael Sjödin             (1895-1946)

d. Lydia Ottilia Sjödin              (1897-1984)

s. Nils Fabian Sjödin                (1898-1990)

s. Edvin Teodor Sjödin             (1901-1989)

d. Ingeborg Lisbet Sjödin         (1903-2000)

d. Helga Valborg Sjödin           (1905-1982)

s. Gunnar Felix Sjödin             (1908-1920)

d. Gunhild Frideborg Sjödin    (1908-1918)


Familjen bodde först i Näsåker för att 1887 7/6 inflytta till Sel, Ramsele sn där Jonas Peter blev arrendator fram till sin död 1926. Det första barnet Ingrid Helena var en utomäktenskaplig dotter till Jonas Peter och Erika Helena Rålén (1858-19..). Hon stannade kvar i Ådalsliden sn då familjen flyttade till Ramsele. Tekla Malvina var en oäkta dotter till torpardottern Johanna Elisabet Paulsdotter (1834-1899). 

Familjen i församlingsboken i Sel, Ramsele församling 1900.

söndag 9 februari 2025

Anders Persson (1849-1875)

Anders Persson f 1849 26/6 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1875 20/10 i Sandviken, Ramsele sn. g 1874 26/4 i Ramsele sn m Stina Brita Johansdotter f 1844 3/10 i Vallen, Ramsele sn. d 1912 21/5 i Sel, Ramsele sn. Anders var en son till Per Johansson i Fransåsen, Ådals-Liden sn.

Deras barn:

s. Johan Peter Persson f 1875 6/3 i Sandviken, Ramsele sn. d där 1875 6/3.

Han flyttade till Ramsele sn 1874 och blev arbetare i Sandviken. Familjen bodde där hela tiden så länge han levde. 1889 flyttade änkan till Sel, Ramsele sn och blev piga och senare hushållerska hos Jonas Sehlén. Hon var en dotter till Johan Johansson (1809-1892) och hans hustru Katarina Persdotter (1812-1889). Stina Brita hade varit svårt nervös och i dödboken står att doktor Axel Arnell intygade att hon under hastigt påkommen sinnesförvirring dränkt sig den 21/7 1/2 7 a m.

Familjen i Sandviken, Ramsele sn 1874.

måndag 20 december 2021

Olof Persson Lustig (1708-1790) del 2

Har tittat lite mer på vad som finns för material om Olof och som ni sett har jag hittat några få noteringar i några domböcker men inget som talar om var han kommer ifrån. Det är länge sedan jag gjorde forskningen om honom, måste varit på 80-90-talet. Som tur var har min bror kollat lite senare på vad som finns så jag har fått lite källhänvisningar (tack) och kunnat titta vidare lite.

Om man googlar honom så finns han med på några sidor och där finns uppgifter om att ha skulle vara född antingen i Edsele eller i Sel, Ramsele sn. Det finns också uppgifter på att han skulle vara en son till Pehr Pehrsson och hans hustru Brita Jacobsdotter i Sel men det är jag tveksam till. Det finns ju inga födelseböcker varken i Edsele eller Ramsele för det året så det går inte att få födelsedatum och föräldrar bekräftade där.


Flottans arkiv 1730 från Riksarkivets Digitala forskarsal. Här har Olof tillträtt som båtsman och det står en notering om att han är 21 år vilket ger 1708 eller 1709. Kollar men honom i Ramsele så står det också att han är född 1708 och även när han avlider 1790 så står det 82 år i dödboken (vilket ändå kan vara fel). Här tycker jag mig kunna läsa att han är född i Edsla.

Letade fram Pehr Pehrssons bouppteckning då han dött 1737, vilket är ovanligt att det finns så tidigt i Ramsele, men där finns inga barn angivna utan bara änkan Brita. Så inget flyt där om att bekräfta. Letade lite efter Sel i domboksavskrifterna och då hittade jag denna notis.


Det är en lagfart som är fastställd för hemmanet på 6 1/2 seland i Sel som Abraham Jacobsson köpt av arvingarna för 450 daler kpmt. Där finns änkan och svågrarna med men ingen son Olof Persson Lustig. Vilket jag tycker bevisar att Pehr Pehrsson och Brita Jacobsdotter inte är hans föräldrar. Men jag tar tacksamt emot hjälp i denna fråga vem som är Olofs föräldrar.

Hur flyttade de runt? Jo första barnet är född i Jansjö, Fjällsjö sn och förmodligen heter hustrun Karins pappa Erik Ersson i Jansjö men inte heller där har jag hittat en födelsenotis som bekräftar detta. Troligen bodde de där först och sedan flyttade de ca 1732 till Näset, samma församling och då skrivs Sara som inhyses hos Erich Eliesson. Olof var ju då kronobåtsman och behövde inte betala skatt. Från 1735 är de skrivna hos Hans Mattson och då står hon med som Båtsman Lustigs hu. Så långt Näset nr 1. 1739 står hon med under Näset nr 3 och hos Christoffer Ersson. Från 1742 (saknas digitalt) eller 1743 så får Olof avsked och blir klockare istället, då finns båda med. Fram till 1747 står de omväxlande på Particulair och kyrkbordet. Till Lungsjön kommer de ca 1748 och bosätter sig på ett ödehemman där som jag berättat om tidigare. Runt 1760-61 lämnar de över till dotter Sara och mågen Måns.


måndag 6 december 2021

Tidiga Lungsjön i domboken 1670-1691

Fortsätter med några noteringar till med koppling till Lungsjön

1670: Margareta Danielsdotter i Lungsjön besvärade sig över en ogift person, Abraham Nilsson i Västby, att han vid pass tre års tid haver henne tillsagt äktenskap med många grova eder och förbannelser, och han henne omsider belägrade och barn avlade. Abraham nekade till sådan gärning och angav istället Elias Ericsson i Krånge skulle ock med henne sin frilla fullkomlig olovlig gärning bedrivit vid Lungsjön, som han dock med inga vittnen bevisa kunde. Elias Ericsson såväl som käranden nekade alldeles därtill, och han valde avlägga eden. Abraham hade bort böta 40 daler för vittnesmålet, men emedan han är en fattig person, och Elias gav honom sin rätt, eftergavs honom böterna, och helst han hu utlåtit att taga konan till äkta.

22 januari 1671: Nämndemannen Pehr Johansson i Ovanmo bevisade med vittnen sig hava stämt Lars Olofssons son, Göran i Sel, till tinget att vittna, och att han uteblivit utan laga förfall.

Eric Zachrisson i Lungsjön anklagades av Tolvmannen Bertil Ingelsson i Sel, för det han år 1669 hade uti skogen på svedjor sått råg, och därav ingen tionde till Kronan betalt.

27 mars 1672: Lars Olofsson i Sel och hans granne, Eric Zachrisson med sina bröder, som hava vid Lungsjön uppgjort eller uppbrukat någon jord, och vid pass 30 år därför allenast skattat för 3 1/2 seland, utfästade sig nu att betala skatt till Kronan för all jorden, 12 seland eller 1/2 mantal.

Angav Bertil Ingelsson i Sel om trätomål, som uppkommit är emellan honom och hans grannar, Eric och Pehr Zachrissöner Finnar, vilka honom påföra, att han år 1669 något före Påsk på kyrkobyggningen i Ramsele skall hava sagt, efter Johan Pehrssons i Holmstrand ord, att tolvmännen i Helgum hava gjort sig förtjänta av bödelsyxan, och haver Konungen ingen bödel, må han själv vara bödel. Sedan Johan Pehrsson hörts, kunde Bertil Ingelsson helt frias för dessa ord.

Hustru Karin, änka i Sel, anklagade sin granne Bertil Ingelsson, att han år 1669, då han jämte tolvmän var tionderäknare, beslog henne med sina söner Eric och Peder på någon kronotionde, som han sedan undanhållit. Vid ransakningen bevisades att Bertil Ingelsson undanhållit en tunna råg, och pliktade härför 12 daler, samt 40 daler för sitt förfarande i tionderäkningen.

21 januari 1675: Inlämnades ett testamente, daterat 1673, vari Anna Larsdotter, salig Pehr Månssons hustru i Lungsjön, bortgiver sin kvarlåtenskap till Zachris Larssons barn. Då kvarlåtenskapen befanns vara avlinge, tillåter lagen att hon giver hemmanet ifrån sig, varför fastebrev medgavs härpå.

12 februari 1677: Presenterades Häradsrättens beslut, att änkan hustru Elisabet i Lungsjön skall njuta sin sons, Pehr Larssons lön, som uti Kronans tjänst död bliven är uti Jämtland

20 januari 1681: Pehr Mickelsson ifrån Lungsjön uppbjöd första gången 6 1/8 seland jord ibidem, som han av Zachris Zachrisson och Pehr Zachrisson inköpt för 100 daler kpmt.

22 januari 1683: Uppbjöds tredje gången 6 1/8 seland jord i sel, som bröderna Zachris och Pehr Zachrissöner i Lungsjön sålt  för 100 daler kpmt.

21 januari 1686: Tolvmännen intygade att hustrun Dordi i Sel inte satt på Selshemmanet åren 1676 och 1677, ej heller hennes man, utan i Lungsjön, och Sel brukades av Pehr Zachrisson i Lungsjön.


söndag 5 december 2021

Tidiga Lungsjön i domboken 1628-1669

Domböckerna för Ramsele finns inte på nätet för 1600-talet men i Riksarkivets arkiv Digitala forskarsalen finns det en avskrift av dessa böcker. Man skall aldrig helt lita på avskrifter så vid tillfälle skall jag försöka komma till Härnösand och kolla originalböckerna.

Det verkar som att skogarna där byn Lungsjön blev till hörde till byn Sels skogar vilket gör det lite svårt att veta om allt berör Lungsjön eller om något är i Sel. Så därför har jag när jag letade i domboksavskriften plockat med sådana noteringar som är för finnar även i Sel. 

Här kommer det jag hittat:

18 juni 1642: Olof Pehrsson i Nordankäl, Johan Pehrsson i Ovanmo, Olof Ingelsson i Sel och Israel Pehrsson i Tynnerås tillstod Pehr Månsson och Zachris Larsson finnar att besitta och behålla den jord de köpt i Sel om 9 1/2 seland.

20 juli 1646: Ransakades över finnar: Ramsele socken: Lungsjön: Peder Månsson och Zachris Larsson. Olof Månsson och sonen Lars Olofsson.

Peder Månsson och Zachris Larsson finnar haver köpt 9 1/2 seland jord för 4 riksdaler till socknen, 7 rdr för var knekt, 4 rdr till Israel Pehrsson samt 9 rdr till hustru Helga, änka.

10 juli 1648: Hindric Pedersson i Sunnansjö, Peder Olofsson i Orrnäs, Matts Påhlsson i Nordanåker, skola nästkommande höst skattlägga det torpet, som Peder Månsson och Zachris Larsson och Olof Månssson i Sel, vid Lungsjön upptagit haver.

18 juni 1649: Anbelangandes Gertrud Hindricsdotters bekännelse vid Laga Tind den 14/3, att en ogift finne skall hava rett henne med barn, nämligen Lars Olofsson i Sel, vilket han tillstår och bekänner, samt, säger att han lovat henne äktenskap, det hon icke samtycker till förrän hon rådfrågat sina föräldrar. Fördenskull uppsköts detta ärende till nästa Ting.

22 januari 1650: Gertrud Hindricsdotter, en finska, angav vid föregående Ting en ogift finne i Lungsjön, Lars Olofsson för att ha lägrat henne. Lars Olofsson dömdes nu plikta 40 daler härför.

Peder Månsson Finne i Sel uppbjöd första gången hus och jord som han sig tillhandlat och köpt haver.

14 januari1651:Eric Nilsson från Jättestad i Gudmundrå kärande till Israel Pedersson i Tynnerås, Edsele, sin svåger, förmenandes sig något på sin hustrus anpart på selshemmanet hus och jord restera. Dock tillstår sig Eric Nilsson hava bekommit 22 rdr för 2 3/4 seland jord av Peder Månsson Finne i Sel, som bemälte hemman köpt haver.

16 februari 1652: Tilldömdes Olof Månsson Finne fastebrev på 11 seland jord i Sel och Västergården, som han av salig Ingel Ericssons arvingar köpt. Och av föreskrivne hemman haver Olof Månsson halvparten samt gården därefter till Bertil Ingelsson försålt, vilken är en av syskonen, som tillförende gården sålt hava.

Skall Peder Månsson Finne i sel bekomma fastebrev uppå 9 1/2 seland jord uti Östergården, som han tillika med gården köpt av Israel Pedersson i Tynnerås, hans hustrus arv, som ifrån Nordankäl och dit till Sel bytt var, såsom ock köpt av hustru Helga, salig Israel Marcussons i Tynnerås hennes arv som bem. Israel Pedersson ifrån Tynnerås och till bem. Sel bytt haver.

Dömdes Måns Olofsson Finne fastebrev uppå 6 seland jord och gården, som han aav Olof Mattsson Finne i Hoting för 35 rdr köpt haver.

Domböcker för 1657, 1658 och 1659 saknas helt.


måndag 28 december 2020

Karl Johan Jönsson Gårding (1851-?)

Karl Johan Gårding föddes 17/5 1851 i Sel, Ramsele sn som en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans andra hustru Anna Ersdotter (1814-1884). Karl Johan var Jöns femtonde barn. Han döptes 18/5 1851. Fadern Jöns skrevs då som torpare. Karl Johan flyttade till Ovanmo, Ramsele sn 1867 och blev dräng hos Abram Johansson. 1872 flyttade han vidare inom byn och blev dräng hos Olof Pehrsson. Redan året efter, 1873 flyttar han igen och nu till Sandviken, Ramsele sn och skrivs som kronobåtsman med efternamnet Gårding. Han gifter sig 8/2 1874 i Ramsele sn med Greta Johanna Magnusdotter. Hon föddes 20/11 1847 i Stenvikstrand, Ramsele sn. Familjen bor i Sandviken och Karl Johan får avsked som båtsman. Han blir också på 1880-talet dömd till 1 år 1 mån och 15 dagars straffarbete för våld och misshandel. Straffet är avtjänat 1890. Familjen utvandrar 1891 till Brasilien. De åkte då via Hamburg i Tyskland.


Deras gemensamma barn:

d. Anna Margareta Gårding föddes 30/7 1874 i Sandviken, Ramsele sn. Hon blev kvar i Sverige.

d. Johanna Karolina Gårding föddes 14/12 1876 i Sandviken, Ramsele sn.

s. Johan Peter Gårding föddes 19/9 1878 i Sandviken, Ramsele sn.

s. Karl Magnus Gårding föddes 20/6 1881 i Sandviken, Ramsele sn, död där 12/4 1882.

s. Karl Magnus Gårding föddes 10/4 1885 i Sandviken, Ramsele sn.

d. Anna Charlotta Gårding föddes 9/10 1887 i Sandviken, Ramsele sn.


Hustruns barn:

d. Magdalena Kristina föddes 23/1 1891 i Sandviken, Ramsele sn. 


Sista husförhörslängden som de finns med i innan de lämnar Sverige. Här ser man att de tog ut betyg för flytt till Brasilien 15/7 1891.


söndag 27 december 2020

Erik Olof Gärd (1849-1869)

Erik Olof Gärd föddes 31/1 1849 i Sel, Ramsele sn som en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans andra hustru Anna Ersdotter (1814-1884). Erik Olof var Jöns fjortonde barn.


Här ser ni födelsenotisen som finns i Ramsele födelsebok och kan hittas i Digitala forskarsalen.
Erik Olof bodde hela tiden hemma och skrivs som lös dräng. Han dog 23/12 1869 i Sel, Ramsele sn utan att det står någon dödsorsak. Han begravdes 23/1 1870, ogift och utan barn.

lördag 26 december 2020

Andreas Jönsson Färdig (1846-1918)

Andreas Jönsson Färdig föddes 5/11 1846 i Sel, Ramsele sn om en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans andra hustru Anna Ersdotter (1814-1884). Andreas var Jöns trettonde barn. Han skrivs först som dräng i Ovanmo, Ramsele sn och flyttar till Härnösand 1866 och kommer tillbaka till Sel, Ramsele från Edsele sn 1867. Skrivs som kronobåtsman i Sel, Ramsele sn med namnet Färdig. Andreas eller Anders som han också skrivs som gifter sig 18/4 1870 i Ramsele sn med Anna Olofsdotter. Hon föddes 1839 i Sollefteå sn. Anders dog i Sel 19/10 1918 och hustrun i samma by 4/4 1933.

Barn:

s. Jöns Erik Andersson föddes 13/10 1870 i Sel, Ramsele sn.

s. Olof Ferdinand Färdig föddes 23/6 1872 i Sel, Ramsele sn.

s. Nils Anton Färdig föddes 13/4 1874 i Sel, Ramsele sn.

d. Anna Brita Färdig föddes 1/7 1875 i Sel, Ramsele sn.

d. Märta Karolina Färdig föddes 14/10 1878 i Sel, Ramsele sn.

s. Magnus Alfred Färdig föddes 19/8 1881 i Sel, Ramsele sn, död där 13/6 1885.

d. Sara Eleonora Färdig föddes 6/7 1885 i Sel, Ramsele sn.


fredag 25 december 2020

Erika Jönsdotter (1844-1897)

Erika Jönsdotter föddes 5/6 1844 i Stenviksstrand, Ramsele sn som en dotter till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans andra hustru Anna Ersdotter (1814-1884). Erika var Jöns tolfte barn. Erika var piga under flera år. Först 1863-64 hos Henrik Carlsson i Flyn, fortsatte i samma by hos Jöns Ersson till 1866. Då flyttade hon till Imnäs och Anders Ersson, därefter 1867 till 1870 i Ovanmo hos Johan Abramsson. 1870 till när hon gifte sig var hon i Sel hos Erik Johansson. Hon gifte sig 6/4 1873 i Ramsele sn med Hans Isak Larsson. Han föddes 26/7 1850 i Långsele, Dorotea sn som en son till Lars Hansson och Lisa Katarina Ersdotter. Han skrivs som arbetare i Sel men familjen flyttar 1876 till Ovanmo. Hans Isak dog där 24/8 1897 och hustrun avled i samma by 23/10 1897. 

Barn:

s. Lars Erik Hansson föddes 19/4 1873 i Sel, Ramsele sn.

s. Jöns Isak Hansson föddes 25/4 1875 i Sel, Ramsele sn.

s. Johan Anton Hansson föddes 19/3 1880 i Ovanmo, Ramsele sn. 


lördag 5 december 2020

Förmyndare för Jöns Gärds omyndiga barn

Jöns hade ju flera omyndiga barn när han avled 1858 i Sel, Ramsele sn och därför tillsattes en förmyndare som kunde bevaka deras rätt. Detta finns det beslut på i domboken som också går att hitta digitalt i Digitala forskarsalen. 

No 13 Olof Persson i Sehl. Den 28 Februari 1859

S. D. Enligt gjordt förslag och derom gjord anhållan aktade Härads Rätten skäligt att till förmyndare för aflidne Torparen Jöns Gärds i Sehl i sedarne giftet omyndiga barn, Sönerna Eric Olof, Carl Johan, Johan Petter och döttrarne Erica och Anna Jönsdottrar, förordna Bonden Olof Pehrsson i Sehl, hwilken i denna egenskap har att bemälde omyndigas rätt och bästa  wid alla förefallande tillfällen så iakttaga och bevaka, som uti 22 och 23 Capitlen Ärfda Balken föreskrives.


Olof Pehrsson var född 1818 och dog 1891


fredag 4 december 2020

Jöns Gärds bouppteckning

Jag har nu berättat om Jöns Gärd under några dagar och har fortsatt att titta på lite olika källor. Som jag sagt tidigare så var han fältjägare och även nybyggare i Trångåsen, Ström sn för att 1829 flytta till Stenviksstrand, Ramsele sn. Där blir han bonde på ett hemman om 1 1/2 seland. Detta hemman äger han till 1845-46 då familjen flyttar till ett torp i Sel, Ramsele sn. Där återstår att leta lagfartshandlingar på landsarkivet i Härnösand då dessa handlingar för de åren inte är digitaliserade. Torpet ligger under Sel nr 1 som är klockaren Nils Sehléns hemman. Jöns bor kvar på torpet fram till sin död 1858. Där har jag letat fram en annan källa som är intressant och man kan få en hel del information både om var arvingarna finns och framförallt om vilka saker som fanns i hemmet vid dödstillfället. Dokumentet är bouppteckningen efter Jöns Gärd. Den finns i Digitala forskarsalen och jag har nedan gjort en avskrift av bouppteckningens inledning.

Ingifven å ramsele laga Höste Ting 1858 No 12

År 1859 den 8de Februarii förrättades Bouppteckning efter Torparen Jöns Gärd i Sehl Som afled den 24de October sistl år 1858 och lämnade efter sig jemte Enkan Anna Ersdotter 15 Bröst arfvingar, nämnligen barnen med förra giftet: Förra Bonden Jöns Jönsson i Imnäs, Torparen Jacob Ersson i Utanede, skräddaren Mårten Wikström i Wimmervattnet, Nybyggaren Nils Jönsson i sistnämnda by, Pehr Wikström hvilken wistelse ort är obekant, Anna Sophia gift med Bonden Jonas Pehrsson i Sikselet, Märta Greta gift med Bonden Pahl n.n.son i Borgsjön, Eva Stina gift med Faltjagaren Lars Tjällström i Görvik och Wallborg Jönsdotter i Terrsjö oförsörjd, Samt barnen i Sednare giftet: Sönerne Eric Olof, Carl Johan, Johan Petter och döttrerna Erica och Anna Jönsdöttrar alla barnen i Sednare giftet omyndige, men de i förra giftet alla uppnådde myndige år. Ehuru termin för Bouppteckningens uprättande blifvit från Predikstolen i Socken Kyrkan Kungjordt infunne sig ingen af barnen i förra giftet utan upgaf Enkan efter derom gjord påminnelse egendomen  Såsom densamma vid mannens dödstimma befanns på följande sätt.

-------------------------------------------------------------------------------

Såsom fast egendom uptages besittningsrätten till Torpslägenheten under Klockaren Nils Sehlén hemman under No 1 i Sehl med gammal och dålig åbyggnad till               200  

 


Efter torpet följer alla saker som han hade, uppräknat och värderat en efter en. Tycker nog att han hade rätt mycket saker för att vara i ett litet torp. Totalt låg värderingen av torp och saker på över 500 riksdaler men så hade han också skulder på 150 riksdaler. Totalt i boet var det ett överskott på drygt 384 riksdaler Riksmynt. Det motsvarar i dagens penningvärde nästan 23 000 kr. 

Makarna hade flera djur som finns upptagna i bouppteckningen.

                                   Boskap

1 st Ko                                                          35

1 st 2 års Qviga                                          15

2 st Getter                      a 4 Rdr                 8

5 st Får                           a 2 Rdr               10

3 st Lam                         a 50 öre                 1:50


Ibland finns det också namn på kor och hästar men inte i detta dokument. 

Om man tittar på inledningen av bouppteckningen så verkar det inte som om de äldre barnen haft mycket kontakt med övriga familjen eftersom ingen kom på bouppteckningen och att Påls efternamn inte är känt. Observera också att de skrivit fel efternamn på sonen Jacob. Men andra källor som jag kommer till senare visar i alla fall att flera av syskonen hade kontakt med varandra.


onsdag 2 december 2020

Fältjägaren Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) del 2

Igår började jag berätta om Jöns Gärd från Ström sn. Idag tänkte jag berätta lite mer om honom och hans familj.

Jöns Jönsson Gärd föddes 1792 21/7 (döpt 29/7) i Bredgård, Ström sn, Jämtlands län. Han var en son till Jöns Jönsson Roth (1767-1821) och hans hustru Valborg Karlsdotter (1766-1838). 

Han växte upp med en far som var dragon så det var kanske inte så märkligt att han själv tog värvning som fältjägare när han var bara drygt 18 år gammal. Efter några år som fältjägare på rote nr 115 Grelsgård, Ström sn så gifte sig Jöns 1815 15/1 i Ström sn med Märta Sparfeldt. Hon föddes 1790 18/9 (döpt 19/9) i Kläpp, Ådals-Liden sn som en dotter till Jacob Sparfeldt och hans hustru Sophia Mårtensdotter. Makarna fick tillsammans elva barn och de första fyra finns det ingen födelseort på medan nummer fem Wallborg är född i Trångåsen, Ström sn. Så där återstår att försöka hitta om han bott där hela tiden från giftermålet eller till och med från det han blev fältjägare. Andra och tredje barnet avled ju i Strand så där bodde familjen troligen någon tid. Familjen bodde sedan kvar i Trångåsen till cirka 1829 när de flyttade till Stenviksstrand, Ramsele och Jöns skrivs som bonde. Hustrun Märta avlider 1841 28/2 i Stenviksstrand och det finns ingen notering om dödsorsak. Jöns gifter om sig 1843 26/12 i Ramsele sn med Anna Ersdotter.  Hon föddes 1814 16/1 i Guxås, Helgum sn som en dotter till änkan Anna Pehrsdotter Boglina. Familjen flyttade cirka 1846 till Sel, Ramsele sn där Jöns skrivs som torpare. Han dog där 1858 26/10. Anna bodde kvar i Sel och dog skriven där 1884 6/1 men notering finns om att hon avled i Sundmo, Ådals-Liden sn.

Jöns och Märtas barn:

s. Jöns föddes 1815 12/6 i Ström sn.

s. Carl föddes 1817 8/6 i i Ström sn. Han dog 1817 24/6 i Strand, Ström sn.

s. Jacob föddes 1817 8/6 i i Ström sn. Han dog 1817 21/6 i Strand, Ström sn.

s. Jacob föddes 1819 12/5 i i Ström sn.

d. Wallborg föddes 1821 2/11 i Trångåsen, Ström sn.

s. Mårten föddes 1824 31/5 i Trångåsen, Ström sn.

d. Anna Sofia föddes 1826 2/9 i Trångåsen, Ström sn.

s. Petter föddes 1828 19/5 i Trångåsen, Ström sn.

s. Nils föddes 1831 4/2 i Stenviksstrand, Ramsele sn.

d. Märtha Gretha föddes 1833 12/10 i Stenviksstrand, Ramsele sn.

d. Eva Christina föddes 1836 26/12 i Stenviksstrand, Ramsele sn. Har inte funnit henne i födelseboken.


Jöns och Annas barn:

d. Erica föddes 1844 5/6 i Stenviksstrand, Ramsele sn.

s. Andreas föddes 1846 5/11 i Sel, Ramsele sn.

s. Eric Olof föddes 1849 31/1 i Sel, Ramsele sn.

s. Carl Johan föddes 1851 17/5 i Sel, Ramsele sn.

d. Anna Catharina föddes 1854 30/12 i Sel, Ramsele sn. Hon dog där 1860 26/4.

s. Johan Petter föddes 1857 22/4 i Sel, Ramsele sn.


fredag 15 augusti 2014

Amerikafarare

En släkting ställde för ett tag sedan en fråga till mig om jag visste något om denne Amerikafarare. Hade inte sett notisen tidigare och har inte heller hört talas om Anders. 

I Ramsele födelsebok C:2 1750-1816 sid 21 födda 1757:
Seel d. 27 Sept: föddes Abram Jacsons och hru Kerstin Pärs Dotters son Anders
döpt d. 29 eiusd. faddrar woro Joh: Gabrielson i wallen Ingal Anderson i Seel. Hru Dordi i Nordanåker och Kerstin Nils Dr i Seel.

Vid Anders namn finns ett kors som talar om att han är död och dessutom finns det följande notering som är med ett annat bläck och en annan stil, inskrivet minst 36 år senare.

Bilden hämtad från ArkivDigital (bild 15) och texten lyder:
Död d. 24 Julii 1794 uti Norra Amerika af en Canon som sprängits.

Vad jag har sett finns det inga andra noteringar om vad han gjorde där borta, om han var sjöman eller om han faktiskt utvandrat redan på 1700-talet. Någon typ av meddelande måste ha anlänt till församlingen eftersom de kunnat göra denna notering. Helt klart är att Anders är den tidigaste Ramselebo jag hittat som avlidit utomlands. Fadern levde ungefär fem år efter sonens död och modern tio år efter.

Finns det någon som hört någon historia om honom så får ni gärna skriva och berätta.