Brita Erika Franzén (1870-1906)

Brita Erika Franzén, f 1870 10/6 i Ottsjö, Ådals-Liden sn, d 1906 13/8 i Kläppsjö, Junsele sn. Gift 1896 5/4 med Olof Abrahamsson, f 1861 26/3 i Kläppsjö, Anundsjö sn, d 1938 26/2 i Kläppsjö, Junsele sn. Brita Erika var en dotter till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Deras barn:

s. Abraham Olofsson, f 1896 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn. Arbetare i Kläppsjö. d 1978 7/3 i Junsele sn. Ogift.

s. Olof Olofsson, f 1898 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1924 23/4. Ogift.

s. Petrus Olofsson             (1900-1964)

d. Ester Kristina Olofsson, f 1901 22/3 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1917 17/3. Lungsot.

d. Sofia Elisabet Olofsson, f 1903 4/12 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1927 1/2.

d. Erik Otto Olofsson, f 1905 9/2 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1905 16/6.

d. Frida Erika Olofsson    (1906-1953)

Familjen bodde i Kläppsjö hela tiden och Olof var hemmansägare. Olof var också en fransåsättling då han var en son till Abraham Andersson och Kristina Dorotea Olofsdotter. 

Familjen i församlingsboken 1910 i Kläppsjö, Junsele sn.

Erik Johan Franzén (1865-1941)

Erik Johan Franzén f 1865 6/3 i Ottsjö, Ådals-Liden sn, d 1941 2/5 i Tallnäs, Ådals-Liden sn. Skogsarbetare i Omsjö o Tallnäs, Ådals-Liden. G 1884 13/8 i Junsele sn med Eva Märta Nilsdotter, f 1859 26/10 i Bysjö, Junsele sn (Y), d 1904 10/6 i Omsjö, Ådals-Liden sn. Erik Johan var en son till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Barn:

s. Johan August Franzén         (1884-1964)

d. Johanna Elisabet Franzén   (1886-1981)

s. Nils Viktor Franzén              (1888-1975)

s. Erik Abraham Franzén        (1890-1971)

s. Olof Emanuel Franzén, f 1893 25/3 i Omsjö, Ådals-Liden sn, d där 1895 21/12.

d. Märta Albertina Franzén, f 1895 24/4 i Omsjö, Ådals-Liden sn, d där 1914 23/5. 

s. Magnus Otto Franzén,        (1897-1977)

d. Helga Helena Franzén        (1901-1979)

 

Erik Johan bodde först i Omsjö där han var skogsarbetare. 1916 flyttade han till Tallnäs. Dottern Märta Albertina (f. 1895) dog av vattusot och han själv dog av tuberkulos. Hustrun hade ett barn innan äktenskap som hette Paul Peter Franzén (1882-1967). Hon var en dotter till Nils Andersson (1825-1894) och Helena Jakobsdotter (1828-1906).

Familjen i församlingsboken 1900 i Omsjö, Ådals-Liden sn.

Eva Karolina Sjödin (1873- 1957)

Eva Karolina Sjödin (Tab. 12) f 1873 29/6 i Ottsjö, Ådalslidne sn. d 1957 15/11 i Stora Tuna kbfd. g 1900 21/10 i Ådalsliden sn m Nils Petter Eriksson f 1876 14/2 i Ådalsliden sn. Arbetare i Omsjö, Ådalsliden sn och senare arrendator i Sandviken, Ramsele sn. d 1957 31/5 i Stora Tuna kbfd . Eva Karolina var en dotter till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

s. Erik Johan Eriksson f 1901 19/4 i Omsjö, Ådalsliden sn. d där 1914 20/12.

s. Karl Viktor Eriksson                  (1902-1979)

s. Nils Oskar Eriksson                   (1904-1995)

s. Sven Peter Eriksson                   (1905-1993)

d. Ida Karolina Eriksson                (1905-1988)

s. Olof Albert Eriksson                  (1907-1964)

d. Anna Kristina Eriksson              (1910-2003)

s. Jonas Alfred Eriksson f 1910 12/4 i Omsjö, Ådalsliden sn. d där 1910 6/5.

s. Bror Alfred Eriksson                  (1912-1996)

Familjen bodde först i Omsjö, Ådalsliden sn där Nils Peter var arbetare. 1920 4/10 flyttade de till Sandviken, Ramsele sn där han blev arrendator. Nils Peter var en son till Erik Magnus Nilsson (1854-1929) och hans hustru Karolina Kristina Svensdotter(1855-1940).

Famljen i församlingsboken i Omsjö, Ådals-Liden sn 1910. 

Daniel Sjödin (1868-1956)

Daniel Sjödin  f 1868 11/7 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Lägenhetsägare i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1956 7/7 i Ådalsliden sn. Sambo m Brita Carolina Åkerström f 1884 28/4 i Tarsele, Junsele sn. Hushållerska hos Daniel. d 1924 6/10 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Daniel var son till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

s Enar ALGOT Sjödin f 1907 20/4 i Tarsele, Junsele sn. d 1921 5/6 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Dog i lungsot.

s Johan ALBERT Sjödin f 1909 15/5 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Ogift. d 1987 9/5 i Ådalsliden sn. Dödsorsaken var hjärtfel.

s Jonas ADRIAN Sjödin                      (1911-1994)

s Daniel ANDOR Sjödin                     (1913-1993)

d Ingrid ALIDA Sjödin                       (1918-2009)

d Ester AUGUSTA Sjödin                  (1920-1942)

Familjen bodde i Ottsjö, Ådalsliden sn. Brita Carolina var en dotter till Erik Jakob Åkerström (1841-1890) och hans hustru Erika Karolina Tängqvist (1853-1884). Hon hade ytterligare ett barn Erik ADOLF Åkerström f 1903 1/4 i Junsele sn och var småbrukare i Omsjö, Ådalsliden sn. Adolf var gift m Anna Holmberg från Tannflo, Resele sn. Han dog i Omsjö 1943 17/6 i magkräfta. Daniel som kallades "Danke" dog även han i magkräfta. Sambon avled på sanatoriet i Skön, Medelpad och dödsorsaken var lungsot. Samtliga sju barn är födda oäkta men Danke har erkänt alla utom Adolf som sina barn.

Familjen i Ottsjö i församlingsboken 1920.

Erik Olof Sjödin (1866-1955)

Erik Olof Sjödin f 1866 18/3 Ottsjö, Ådalsliden sn. Arbetare och senare hemmansägare i Idvattnet, Vilhelmina. d 1955 9/5 i Idvattnet, Vilhelmina. g 1895 23/11 i Vilhelmina m Marta Johanna Mattsdotter f 1870 31/7 i Idvattnet, Vilhelmina sn. d 1940 15/3 i Idvattnet, Vilhelmina sn. Erik Olof var son till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

s. Johan Ossian Sjödin                    (1896-1981)

d. Eva Ingeborg Sjödin                   (1897-1940)

s. Erik Viktor Sjödin f 1899 22/8 i Idvattnet, Vilhelmina sn. Ogift. d 1976 8/2 i Idvattnet, Vilhelmina sn.

s. Ernst Mattias Sjödin f 1901 15/5 i Idvattnet, Vilhelmina sn. Ogift och först bosatt i Idvattnet och senare i Umeå. d 1984 30/12 i Vilhelmina?.

d. Kristina Lovisa Sjödin                (1903-1970)

d. Märta Karolina Sjödin f 1907 6/2 i Idvattnet, Vilhelmina sn. d där ogift 1940 15/7.

d. Linnea Wilhelmina Sjödin f 1909 17/7 i Idvattnet, Vilhelmina sn. d där 1924 23/5.

Erik Olof flyttade från Ådalsliden sn 1895 15/10 och upp till Vilhelmina sn. Där gifte han sig samma år och var då arbetare där men blev redan omkring 1900 hemmansägare på hemmanet Idvattnet nr 2. Där bodde makarna i resten av sina liv. Marta Johanna var en dotter till bonden Matts Eriksson (1837-1900) och hans hustru Eva Hansdotter (1840-1914). 

Familjen Sjödin i Idvattnet, Vilhelmina sn 1910. 

Jonas Peter Sjödin (1861-1926)

Jonas Peter Sjödin  f 1861 27/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Arbetare i Näsåker, Ådalsliden sn och senare arrendator i Sel, Ramsele sn. d 1926 6/11 i Sel, Ramsele sn. g 1886 14/3 i Ådalsliden sn m Tekla Malvina Persdotter f 1865 3/7 i Häxmo, Ådalsliden sn. d 1950 12/3 i Ålderdomshemmet Viken 4:1, Ramsele sn. Jonas Peter var son till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

d. Ingrid Helena Sjödin           (1884-1949)

s. Johan Artur Sjödin f 1886 6/5 på Prästbordet, Ådalsliden sn. Utvandrade till Kanada. d 1911 13/5 på hospital i Kanada.

s. Carl Petrus Sjödin                (1887-1968)

d. Maria Amalia Sjödin           (1888-1975)

s. Hilmer Konstantin Sjödin   (1890-1953)

d. Bera Elfrida Sjödin              (1891-1968)

s. Erik Nikolaus Sjödin            (1893-1966)

s. Jonas Mikael Sjödin             (1895-1946)

d. Lydia Ottilia Sjödin              (1897-1984)

s. Nils Fabian Sjödin                (1898-1990)

s. Edvin Teodor Sjödin             (1901-1989)

d. Ingeborg Lisbet Sjödin         (1903-2000)

d. Helga Valborg Sjödin           (1905-1982)

s. Gunnar Felix Sjödin             (1908-1920)

d. Gunhild Frideborg Sjödin    (1908-1918)

Familjen bodde först i Näsåker för att 1887 7/6 inflytta till Sel, Ramsele sn där Jonas Peter blev arrendator fram till sin död 1926. Det första barnet Ingrid Helena var en utomäktenskaplig dotter till Jonas Peter och Erika Helena Rålén (1858-19..). Hon stannade kvar i Ådalsliden sn då familjen flyttade till Ramsele. Tekla Malvina var en oäkta dotter till torpardottern Johanna Elisabet Paulsdotter (1834-1899). 

Familjen i församlingsboken i Sel, Ramsele församling 1900.

Sara Magdalena Sjödin (1859-1926)

Sara Magdalena Sjödin f 1859 13/4 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1926 6/5 i Östansjö, Junsele sn. g 1889 26/12 i Junsele sn m Nils Jakob Edlund f 1865 27/9 i Lillsele, Junsele sn. Landbonde och arrendator i Östansjö, Junsele sn. d 1952 28/11 på ålderdomshemmet i Nyland (24 och 25), Ramsele sn. Sara Magdalena var dotter till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

Deras barn:

d. Ida Elisabet Bolin              (1890-1980)

s. Nils Amandus Edlund        (1892-1979)

s. Johan Sigfrid Edlund         (1897-1980)

Familjen bodde hela tiden i Östansjö, Junsele sn. Nils Jakob var landbonde av 7 3/5 seland som ägdes av Sprängsvikens aktiebolag. Även efter hustruns död bodde han kvar men titulerades för förre detta landbonde/arrendator. 1949 flyttar han till ålderdomshemmet i Nyland där han är bosatt fram till sin död 1952. Nils Jakob var en son till arbetaren Nils Johan Josefsson Edlund (1840-1884) och hans hustru Lisa Kristoffersdotter (1841-1932). 

Familjen i Östansjö, Junsele sn i husförhörslängden 1890. 

Ingrid Brita Sjödin (1858-1953)

Ingrid Brita Sjödin f 1858 29/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1953 4/11 i Tarsele, Junsele sn. g 1884 26/10 i Junsele sn m Erik Wilhelm Bolin f 1855 11/5 i Tarsele, Junsele sn. Torpare och arrendator i Tarsele. d där 1948 24/2. Ingrid Brita var dotter till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

Deras barn:

s. Erik Johan Bolin f 1885 1/4 i Tarsele, Junsele sn. Ogift landbondeson. d 1906 3/6 i Tarsele, Junsele sn. Död på Sollefteå sjukhus. Dödsorsaken var allmän bukhinneinflammation med varbildning.

d. Maria Elisabet Bolin    (1887- 1970)

s. Wilhelm Leander Bolin f 1890 27/2 i Tarsele, Junsele sn. Ogift och bosatt i Tarsele. d där 1918 11/11 och dödsorsaken var spanska sjukan.

s. Petrus Bolin                   (1892-1970)

d. Ingrid Kristina Bolin    (1895- 1988)

d. Sara Helena Bolin        (1897-1944)

d. Alma Elvira Bolin f 1900 3/2 i Tarsele, Junsele sn. Ogift. d 1918 8/7 i Tarsele, Junsele sn.

Familjen var hela tiden bosatta i Tarsele, Junsele sn där Erik Wilhelm var först arbetare för att senare vara torpare, landbonde och arrendator. I dödboken tituleras han som förre detta smed. Gården har nummer två och är i Södra Tarsele. Erik Wilhelm var en son till Erik Petter Persson (1825-1896) och hans hustru Cajsa Lisa Jonsdotter (1828-1906), den sistnämnda en dotter till torparen i Bjurholm Jonas Persson (1795-1889). Alma Elviras dödsorsak kunde inte utrönas. 

Familjen i föramlingsboken i Tarsele, Junsele församling 1900.

Lars Viktor Lidberg (1876-1942)

Lars Viktor Lidberg f 1876 10/3 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1942 2/12 i Näsåker, Ådalsliden sn. g 1900 23/6 i Ådalsliden m Eva Carolina Jonsdotter f 1881 18/2 i Grundtjärn, Anundsjö sn. d 1947 26/2 i Näsåker, Ådalsliden sn. Lars Viktor var en son till Nils Andersson Lidberg och hans hustru Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Deras barn:

s. Nils Viktor Lidberg          (1900-1979)

s. Bror Anselm Lidberg f 1902 26/6 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Ogift sjöman. d 1972 7/4 i Ådalsliden sn.

d. Lilly Katarina Lidberg     (1905-1998)

s. Johan Harald Lidberg      (1908-1982)

Familjen bodde först i Ottsjö men flyttade omkring 1907 till Moflo, även det i Ådalsliden sn. När Lars Viktor dör är han skriven i Näsåker och dödsorsaken är kräfta. Eva Carolina var en dotter till arbetaren Jonas Petter Jonsson (1856-1937) och hans hustru Maria Erika Nilsdotter (1856-1908). Den sistnämnda född i Resele sn. 

Familjen i Ottsjö, Ådals-Liden sn i husförhörslängden 1905.

Margareta Johanna Lidberg (1873-1938)

Margareta Johanna Lidberg  f 1873 18/5 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1938 20/8 i Ottsjö, Ådalsliden sn. g 1899 16/4 i Ådalsliden sn med Nils Johan Sjödin f 1871 14/5 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Arbetare där. d 1951 8/5 i Omsjö, Ådalsliden sn. Margareta Johanna var en dotter till Nils Andersson Lidberg och hans hustru Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Deras barn

s. Nils Peter Sjödin         (1899-1986)

s. Oskar Emanuel Sjödin f 1901 28/6 i Ottsjö, Ådalslidens sn. Ogift arbetare där. d där 1917 30/7.

d. Johanna Sjödin f 1903 4/12 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Ogift piga där. d där 1924 26/6.

d. Frida Sjödin                (1907-1988)

d. Hilma Sjödin               (1909-2002)

d. Kajsa Sjödin                (1912-1999)

s. Karl Gustaf Sjödin       (1913-1981)

Familjen var bosatta i Ottsjö och Nicke som han kallades tituleras som arbetare och skogsarbetare. De vigdes av V B Frisendahl. Hustrun dog på länslassarettet i Backe. Både sonen Oskar Emanuel och dottern Johanna dog ogifta, den förstnämnde i lunginflammation och den senare i lungsot. Nils Johan var en son till Johan Peter Jonsson Sjödin och hans hustru Ingrid Maria Persdotter.

Familjen Sjödin i Ottsjö, Ådals-Liden i församlingsboken 1910.  

Erik Magnus Lidberg (1870-1936)

Erik Magnus Lidberg f 1870 20/11 i Ottsjö, Ådalsliden sn. g 1897 7/2 i Ådalsliden sn m Inga Christina Rålén f 1863 29/5 i Rå, Ådalsliden sn. Han dog 1936 2/8 i Aitkin, Minnesota, USA. Erik Magnus var son till Nils Andersson Lidberg och Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Deras barn:

d. Frida Dorotea Lidberg f 1897 30/7 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

s. Bror Emanuel Lidberg f 1898 20/8 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

s. Erik Anshelm Lidberg f 1901 12/4 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

Barn födda i USA

Familjen var bosatta i Ottsjö och Erik Magnus var arbetare. Inga Christina var en dotter till Peter Rålén och hans hustru Anna Magdalena Persdotter. Hela familjen utvandrade till Norra Amerika 1902 20/6. 

Erik Magnus Lidberg med familj i Ottsjö, Ådals-Liden sn 1902 när de utvandrar till USA.

Sara Helena Lidberg (1868-1937)

Sara Helena Lidberg  f 1868 26/3 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1937 29/5 i Eden, Junsele sn. g 1890 16/2 i Ådalsliden sn m Jonas Jakob Olofsson f 1868 15/4 i Fransåsen, Ådalsliden. d 1942 17/7 i Eden, Junsele sn. Torpare där. Sara Helena var en dotter till Nils Andersson Lidberg och Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Deras barn:

d. Berta Dorotea Jonsson (1890-1966)

d. Syster Kristina Jonsson (1893-1918)

s. Nils August Jonsson f 1896 29/9 i Holafors, Ådalsliden sn. Han dog 1966.

d. Tiberia Margareta Jonsson (1899-1992)

s. Olof Axel Jonsson (1901-1982)

d. Gerda Helena Jonsson (1904-1988)

s. Anders Jakob Jonsson f 1906 30/11 i Eden, Junsele sn. Bodde ogift i Eden 1930, död där 1938.

s. Emil Alfred Jonsson f 1909 i Eden, Junsele sn. d där 1909.

d. Anna Sylvia Jonsson (1911-1997)

Familjen bodde i Holafors till omkring 1900 då de flyttade till Eden och bosatte sig där på ett torp som de hade på båda makarnas livstid. Båda makarna avled av hjärtfel och Jonas Jakob dog på Backe sjukhus och skrivs då som förre detta torpare. Han var en son till arbetaren Olof Jonsson (1835-1914) och hans hustru Sara Stina Persdotter (1826-1915).

Familjen i Eden, Junsele sn 1910.

Inga Dorotea Lidberg (1865-1930)

Inga Dorotea Lidberg f 1865 5/7 i Ottsjö,Ådalsliden sn. d 1930 22/7 i Omsjö, Ådalsliden sn. g1 1883 28/10 i Ådalsliden sn m Nils Henrik Nilsson f 1857 7/5 i Omsjö, Ådalsliden sn. d där 1887 7/2. g2 1888 12/8 i Ådalsliden sn m August Jonasson f 1852 12/9 i Markaryd sn. d 1938 25/9 i Omsjö, Ådalsliden sn. Inga Dorotea var en dotter till Nils Andersson Lidberg och Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Hennes barn i två giften:

d. August Dorotea Nilsson (1884-1959)

s. Nils Anders Nilsson f 1886 18/1 i Omsjö, Ådalsliden sn. Död där ogift 1950.

s. Gustaf Oskar Jonasson (1888-1957)

s. Jonas Albert Jonasson (1890-1971)

s. Erik Magnus Jonasson f 1890 30/8 i Omsjö, Ådalsliden sn. d där 1890 6/11.

d. Jenny Kristina Jonasson (1891-1959)

d. Gerda Adéle Jonasson (1894-1977)

s. Karl August Jonasson f 1896 12/3 i Omsjö, Ådalsliden sn. d 1949 11/1 i Grundtjärn, Anundsjö sn. Ogift arrendator där. Blev ihjälklämd vid forsling av ett timmerlass. Begravdes i Ådalsliden.

s. Per Adolf Jonasson (1898-1980)

s. Erik Olof Jonasson (1900-1984)

s. Viktor Sigvard Jonasson (1902-1990)

d. Agnes Viktoria Jonasson (1904- 1980)

s. Eugen Jonasson (1907-1977)

s. Einar Jonasson f 1907 5/11 i Omsjö, Ådalsliden sn. Brukare på hemstället och ogift. d där 1993.

s. Sven Elof Jonasson f 1909 3/10 i Omsjö, Ådalsliden sn. d där 1910 14/6.

Familjen bodde hela tiden i Omsjö och Nils Henrik var torpare där. Han dog efter bara fyra års gifte och inte trettio år fyllda. Han avled på sjukhuset i Sollefteå. Hans två barn fick svågern Nils som förmyndare och om hans och styvfadern Augusts rättegång om barnens pengar kan man läsa om här. August kallas också Djerf i efternamn och detta kan tyda på att han varit båtsman eller var båtsmansson. Hans födelsedatum är taget ur husförhörslängden då födelseböckerna i Markaryd saknas mellan 1716 och 1860 på grund av två bränder 1851 och 1872. Han skrivs först som arbetare och senare som gårdfarihandlare. Hustrun avled i Ådalsliden sn och ingen by är angiven men det är förmodligen Omsjö. Hon dog i kräfta och August dog av hjärnblödning. Nils Henrik var en son till bonden Nils Månsson och hans hustru Brita Stina Henriksdotter (1818-1871). 

Familjen i Omsjö, Ådals-Liden sn runt 1900.

Nils Jonas Lidberg (1856-1923)

Nils Jonas Lidberg f 1856 25/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. g 1886 21/3 i Ådalsliden sn m Andrietta Larsdotter f 1860 14/6 i Rå, Ådalsliden sn. Nils Jonas var en son till Nils Andersson Lidberg och Kajsa Dorotea Jonsdotter.

Deras barn:

d. Amanda Katarina Lidberg f 1887 10/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

s. Nils Oskar Lidberg f 1888 21/3 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

d. Anna Karolina Lidberg f 1889 9/7 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

d. Hildevig Margareta Lidberg f 1891 14/10 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

s. Erik Albert Eugen Lidberg f 1894 22/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

d. Frida Paulina Lidberg f 1896 22/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

d. Viktoria Albertina Lidberg f 1898 17/6 i Ottsjö, Ådalsliden sn.

Familjen bodde i Ottsjö, Ådalsliden sn där Nils Jonas var bonde. Han och brodern Anders Peter delade på faderns hemman Ottsjö Nr 1. Efter någon tid sålde han till Strömnäs ångsågsbolag men fortsatte att arrendera sin del av hemmanet. 1901 utvandrade hela familjen till Norra Amerikas Förenta Stater. Andrietta var en dotter till torparen Lars Jonsson (1815-1870) och hans hustru Anna Brita Persdotter (1826-1886). Jag har hittat ett mål i en dombok med tingsprotokoll från Resele Tingslag på landsarkivet i Härnösand där Nils och hans svåger August Jonasson är inblandade. Målet var från den 2 september 1890 och behandlade en stämningsansökan insänd till Resele Tingslags Häradsrätt den 13 augusti samma år. Där stämmer August Jonasson i Omsjö, Ådalsliden sn sin svåger Nils Lidberg i Ottsjö, samma sn. Stämningsansökan lyder:

"  Som hemmanegaren Nils Lidberg i Ottsjön i egenskap af förmyndare för min hustrus och hennes förre mans, Nils Henrik Nilsson i Omsjö, minderåriga barn, Dorotea Augusta och Nils Andreas, icke i goda kan förmås att utaf barnens arfmedel utgifva något bidrag till deras uppfostran, så nödgar jag, som af egna medel icke förmår bekosta deras underhåll, härigenom vördsamt anhålla om laga kallelse och stämning till nästinfallande lagtima ting med Resele tingslag å bemälde Nils Lidberg under yrkande om åläggande för honom att till mig af barnens medel såsom uppfostringsbidrag utbetala femtio kronor årligen från den dag jag tagit hand om barnen ...".

Det August ville uppnå med stämningen var alltså att årligen få 50 kronor i barnbidrag för hustruns tidigare barn men han yrkade även på att få ersättning för rättegångskostnaderna. Redan den 15 augusti erhöll Nils stämningen och i september kom det alltså upp i Rätten. Vid rättegången förde E.W. Borin i Rå, Ådalsliden sn Augusts talan medan Nils talan fördes av nämndemannen J.M. Palin från Kläpp, samma sn. Efter att ett kvitto upplästs, där August kvitterat 20 kronor i uppfostringsbidrag för de två barnen 1889 förklarade Palin att Nils inte ansett sig kunna ge August en större summa. Vidare talade han om att barnens förmögenhet endast var 720 kronor tillsammans. Borin svarade att August som var mycket fattig kände sig tvingad att lämna ifrån sig barnen om inte hans önskemål uppfylldes. Till slut beslöt de att överlåta frågan till "Rättens pröfning" och "yttrande i saken" skulle meddelas den 27 oktober. Mycket riktigt kom utslaget den 27 oktober. Det ålade Nils att varje år, "så länge något af barnen är under kärandens wård", till dess de uppnåt femton år att till August betala 25 kronor. Dessutom tyckte de inte att August skulle få någon ersättning för sina rättegångskostnader. Hur sämjan mellan de två svågrarna blev efter stämningen kan man ju bara gissa. 

Familjen i Ottsjö, Ådals-Liden sn 1900.  

Abraham Olofsson Franzén (1830-1898)

Abraham Olofsson Franzén f 1830 9/7 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1898 28/2 i Omsjö, Ådalsliden sn. g 1858 7/1 i Ådalsliden sn m Lisa Cajsa Persdotter f 1836 2/4 i Byssjö, Junsele sn. d 1891 24/5 i Omsjö, Ådalsliden sn. Abraham var son till Olof Johansson.

Deras barn:

d. Cajsa Stina Franzén (1858-1900)

s. Olof Peter Franzén         (1862-1922)

s. Erik Johan Franzén (1865-1941)

s. Anders Magnus Franzén       (1867-1936)

d. Brita Erika Franzén (1870-1906)

s. Nils Viktor Franzén f 1873 11/9 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d där 1884 24/10.

Abraham övertog 1856 hemmanet i Fransåsen efter sin far. J.P. Sjödin i Kläpp berättade att även han ville vara lite märkvärdig och levde kräsligt. Han ville enligt samme man börja varje morgonen med att bli serverad en kopp kaffe därefter skulle han röka sin pipa innan han kunde göra någon av dagens sysslor. Sitt hemman sålde han samtidigt som sin farbror Per, det var alltså 1861. Därefter inköpte han ett hemman i Omsjö men det gick honom också ur händerna efter en tid. Efter det slog han sig ner som nybyggare vid Juvansjön nordost om Omsjö. Lisa Cajsa var en dotter till nybyggaren i Byssjö, Junsele sn Per Mattsson (1795-1866) och hans hustru Brita Persdotter (1794-1841). Brita som för övrigt var en syster till Dorotea Johansdotters man Jonas Persson. Nils Viktor dog i scharlakansfeber. Även i detta fallet finns anteckningar om att båda makarna skulle varit ärliga. 

Abraham Olsson Franzen i Ottsjö, Ådals-Liden sn 1870.

Johan Peter Jonsson Sjödin (1833-1904)

Johan Peter Jonsson Sjödin f 1833 18/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d där 1904 5/3. g 1856 17/3 i Ådalsliden sn m Ingrid Maria Persdotter f 1833 6/5 i Vattugården, Anundsjö sn. d 1906 31/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Johan Peter var en son till Dordi Johansdotter.

Deras barn:

d. Cajsa Dorotea Johansdotter f 1856-08-20 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d där 1860 14/9.

d. Ingrid Brita Sjödin (1858-1953)

d. Sara Magdalena Sjödin (1859-1926)

s. Jonas Peter Sjödin (1861-1926)

s. Nils Johan Sjödin f 1862 11/11 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d där 1869 12/3.

s. Erik Olof Sjödin (1866-1955)

s. Daniel Sjödin         (1868-1956)

s. Nils Johan Sjödin (1871-1951)

d. Eva Carolina Sjödin       (1873-1957)

s. Carl Viktor Sjödin f 1877 5/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Skräddare i Ådalsliden. Utflyttade 1922 till Sollefteå församling. Ogift. d 1944 26/1 i Sollefteå sn och dödsorsaken var ålderdom. 

Makarna bodde i hela sitt liv i Ottsjö. Johan Peter tituleras först som bonde för att några år vara skriven som arbetare. Det dröjde inte länge förrän han blev torpare. Hustrun var skriven i husförhörslängderna som Inga Märta. Båda makarna var ärliga. Nils Johan dog av smittkoppor. 

Johan Peter är stamfader för den stora Sjödin-släkten. Den kan vara den största grenen av Fransåssläkten.

Kajsa Dorotea Jonsdotter (1831-1919)

Kajsa Dorotea Jonsdotter f 1831 16/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d 1919 15/4 i samma by. g 1855 14/10 i Ådalsliden sn m Nils Andersson Lidberg f 1830 12/10 i Byvattnet, Skorped sn. d 1884 14/10 i Ottsjö, Ådalsliden sn. Kajsa Dorotea var en dotter till Dordi Johansdotter.

Deras barn:

s. Nils Jonas Lidberg          (1856-1923)

s. Anders Peter Lidberg (1858-1937)

s. Erik Magnus Lidberg f 1860 16/9 i Ottsjö, Ådalsliden sn. d där 1863 16/3.

d. Brita Catharina Lidberg        (1862-1918)

d. Inga Dorotea Lidberg  (1865-1930)

d. Sara Helena Lidberg  (1868-1937)

s. Erik Magnus Lidberg  (1870-1936)

d. Margareta Johanna Lidberg (1873-1938)

s. Lars Viktor Lidberg (1876-1942)

Nils var en son till kronobåtsmannen Anders Persson Knapp (1801-1840) och hans hustru Catharina Nilsdotter (1801-1886). Makarna var hela sitt liv bosatta i Ottsjö. Han var först bonde och senare torpare och brukare för att slutligen bli inhyses i samma by. Han dog i Sollefteå och dödsorsaken är okänd. Kajsa Dorotea dog i ålderdomsbräcklighet.

Husförhörslängd Ottsjö, Ådals-Liden sn. 

Dordi Johansdotter (1796-1834)

Dordi Johansdotter f 1796 8/6 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1834 28/1 i Ottsjön, Ådalsliden sn. g 1823 6/4 i Ådalsliden sn m Jonas Persson f 1801 23/7 i Lillbyn, Färila sn, Hälsingland. Bonde i Ottsjön, Ådalsliden sn. d 1868 16/5 i Omsjö, Ådalsliden sn. Dordi var en dotter till Johan Olofsson i Fransåsen, Ådals-Liden sn.

Deras barn:

d. Anna Brita Jonsdotter f 1827 29/1 i Ottsjön, Ådalsliden sn. d där 1831 22/9.

d. Cajsa Dorotea Jonsdotter (1831-1919)

s. Jonas Peter Jonsson Sjödin (1833-1904)

Jonas var född i Hälsingland och kom upp till Ottsjön med sina föräldrar cirka 1813. Han var en son till Peter Ahlberg (1772-183?) och hans hustru Brita Jonsdotter (1764-1852). Fadern är oftast skriven som Per Persson och han försvann när han gjorde en resa ner till Hälsingland för att hälsa på släkten 1830 och dödförklarades 1845. Vad som hände honom är inte känt. Per tog upp ett nybygge i Ottsjön som sonen Jonas senare tog över och han blev senare bonde i samma by. Makarna hade tre dödfödda barn, pojke (1823 29/7) och flickor (1829 19/1) och (1834 27/1). Den sistnämnda av dem var orsaken till att Dordi dog i barnsäng. Jonas gifte om sig 1835 5/4 i Ådalsliden sn med Brita Magdalena Johansdotter (1808-1898). Hon var en bondedotter från Moflo, Ådalsliden sn men kom närmast från Forsmo, Ramsele sn där fadern blivit nybyggare. De flyttade till Omsjö och det var där som Jonas dog. Efter hans död gifte änkan om sig till Söderfors, Ådalsliden sn.

Fornlämningar

Jag börjar med att titta vad det finns för något i Fornsök om området även om byn inte är jättegammal så är det alltid intressant att se vilka fornlämningar som finns. 

Kartan ovan är ett utsnitt över området och där kan ni se Fransåsen i vänstra kanten (gul markering). Det finns inte några fornlämningar direkt i byn men nordost ut bort mot Ottsjön finns det sex noteringar. Finns också en lämning nästan rakt öster om byn. Mellan Ottsjön och Karvsjön finns det också några och runt Omsjö.

Går man in på den nordligaste av de sex på rad så hittar man följande protokoll.

Det är en fångstgrop med nr 78 20H06 och heter Storhöjden 7050.

Terränguppgifter: S-sluttning av låg moränhöjd. Kalhygge.

Beskrivning: (Fångst)grop 2,5 m i diam och 0,8 m dj. Bottenplanet igenfyllt. Omgiven av vall, 1-1,5 m  br och 0,1-0,3 m h Vallen 2 m något skadad av planteringsmaskin.

Anteckningen är gjord 5/8 1968.

Samtliga sex fornlämningar som finns i raden norr om byn är fångstgropar för några av punkterna är det mer än en grop. Detta kan man läsa om den som är längst söderut.

Även detta är alltså en fångstgrop och har nr 80 20H 06 Storhöjden 7050

Terränguppgifter: NNÖ anten av låg moränås (VNV-ÖSÖ). Barrskog.

Beskrivning: Fångstgrop, oval 3x2 m (V30°N-Ö30°S) och 1 m dj. Rektangulärt bottenplan 1,2x0,6 m (V30°N Ö30°S). Kraftig vall, NV-NÖ, 2-3 m br och 0,2-0,6 m h. På vallen växer en stor tall och i gropen en björkbuske

Anteckningen är gjord 5/8 1968.

På andra sidan Ottsjön finns ett fångstgropsystem som har rätt stor utbredning.

Det här fångstgropsystemet har beteckningen nr 84 19H9c Ottsjö 7045.

Terränguppgifter: i V moränsluttning, i Ö moränås (NV-SO) och övriga delen tämligen plan morän. Barrskog.

Beskrivning: Fångstgropsystem 880 m l (VNV-ÖSÖ). bestående av 17 fångstgropar, belägna på 10-110 m avstånd. 9 gropar är runda 3,5-5 m i diam och de övriga ovala, 3,5-5 m 1 och 2,5-4 m br, groparna är 0,5 -1,5 m dj. 12 av groparna har rektangulärt bottenplan, 1,5x2 m l och 0,5-0,8 m br. (V4O°N- Ö40°S) till (N40°Ö-S4O°V). Groparna har helt eller delvis kantvall, 1-3m br och 0,1-0,8m h. En grop har ett stort stenblock i SÖ-kanten. De flesta av groparna är beväxta med tallar och/eller granar.

Anteckningen är gjord 19/7 1968.

Fransåsen enligt Paul Lundin

En av mina favoritböcker, som jag ofta kommer tillbaka till är Paul Lundins bok Sanningar och sägner i Ådalsliden. Där finns det många intressanta historier då Paul var en hängiven hembygdsforskare och åkte socknen runt och intervjuade alla som kunde ha något att berätta. En guldgruva för alla oss som också är intresserade av hembygden. I boken har han skrivit ett avsnitt om just Fransåsen.

Här kommer en avskrift av det han skrivit.

Data om Fransåsen

Senhöstsöndag. En gråmulen, vindstilla dag. Det har varit dagar med både kyla och snö, men nu är det åter blidväder och ofruset överallt. Luften är ljum med åtskilliga plusgrader och doft från multnande lövbäddar. Vi sitter vid en tjärvedseld uppe i utkanten av Fransåsens gamla ödeby. Det är Gunnar och jag. Vi dricker vårt skogskaffe och ventilerar byns historia. Talar om Järnes Ors' n, dalmasen som var den egentlige grundaren. Hur han odlade och röjde, samlade sten i stora högar, anlade såg och kvarn och lade under sig stora skogsarealer. Processade med själva kyrkan om marken här uppe.

"Det var tydligen en driftig karl", säger Gunnar, "men han lär ha frusit ihjäl utanför byhagen. Fick kallbrand i benen som lär ha ruttnat lös och gömts i något av de många stenrösena."

Jo, jag är medveten om den traditionen. Hur Järnes efter ett julottebesök 1828 stannade i glada vänners lag nere i bygden, spritpåverkad i stark kyla gick vilse och förfrös benen. Men dödboken talar om bråck som dödsorsak så det autentiska går dåligt ihop med sägnen.

Två av sönerna fick dela hemmanet efter faderns död. Men de ville leva som herrekarlar, drack punsch med bolagsgubbarna och rökte feta cigarrer, och resultatet blev att stället gick dem ur händerna. Det blev bolagshemman och jordbruket arrenderades ut. Erik Petter Sjölund blev arrendator, landbonde som det hette i gamla tider. Det var 1907 och här utförde han med makan Anna ett segt och envist livsverk, vars resultat ändå ter sig som en hjälplös gest mot det svårkuvade livet. Dräglig bärgning fick de väl knappast av denna steniga jord som kostade dem så mycken svett och möda. Ingen väg ledde hit upp, bara trampade milslånga stigar nerifrån kyrkbyn. Innan Fransåsen hade Erik Petter och Anna bott i Bysjön i Junsele, men gården brann upp med allting de hade. Den första tiden på Fransåsen bodde familjen - det var även flera småbarn i en kall och dragig fäbodstuga, som var så kylslagen att till och med kaffesumpen frös i kaffepannan om nätterna. Så småningom kunde man dock flytta in i en bättre och varmare stuga. Den är numera bortriven och uppsatt som sportstuga på annat håll och den gamla fäbodstugan brann upp, sedan ett gäng skogshuggare för en del år sedan slarvat med elden.

Det är i dag inte mycket som återstår av den en gång så burgna bondbyn. Raststugan, eller fäbodstugan som den också kallades, har taket bågnat in på och buskar och slyr har invaderat fälten och åkrarna. Någon halvt raserad hölada och uthus för en tröstlös kamp mot tidens frätande tand och en timmerstuga står vindbruten och krokig, fönsterlös och med vajande dörr.

Erik Petter Sjölund, den siste åbon å Fransåsen, dog 1950 88-årig (bild ur boken).

Det är Gunnar som berättar och det är han som pekar ut och talar om gårdarna och husen. Och han vet vad han säger, ty han är född och uppväxt här på åsen, lekte här som barn och kämpade sin kamp här som vuxen. Visst var det svårt många gånger men vi hade inte så stora fordringar på livet, fortsätter Gunnar. Hade man bara mat och kläder så var man belåten. Jag minns hur vi vadade omkring ute på blötmyrarna, våta upp till låren, när vi slog myrhöet. Frätten om höstarna. Bäckflottning om vårarna och i någon kall och dragig skogskoja om vintrarna. Så det egna jordbruket 

förstås

En höstkväll minns jag, då körde morfar ner hästen på den dyvåta Hömyren. Jag var liten då och följde med morfar, men jag minns det som i går. Hästen gick förlorad, oförsäkrad var den också, men morfar tog nya tag. Lyckades skrapa ihop litet pengar för att köpa en ny Brunte, men pengarna räckte ju inte fram. Han blev skyldig med löftet att betala av när sluträkningen på vinterkörningen kommit.

Det var tur att morfar var så pass lättlivad och humörfrisk. Han gav aldrig tappt hur besvärligt det än kunde vara ibland. Morfar brukade gärna säga att när han gick till sängs om kvällarna så klädde han samtidigt som kläderna, även av sig alla bekymmer. Mormor däremot var rena motsatsen och kunde ligga vaken om nätterna och ängslas över morgondagens besvärligheter. Trots dessa motsatser i lynnet blev de båda gamla. Morfar 88 år och mormor 87.

Men ett par gånger minns jag att jag såg morfar ledsen. Hans och mormors äldsta barn, Emanuel, som då på höstsidan var 28 år, hade varit ett tag och arbetat nere i Resele. Skulle så komma hem till en söndag, men han kom ej. Istället kom det bud om att han var död, drabbad av barnförlamning - nu heter det ju polio. Sjukdomsförloppet gick på några dagar. Förlamningen slog sig i ryggmärgen och andningsorganen, så han kvävdes faktiskt till döds. Men värst var det väl när morbror Gustaf dog. Den humörfriske och gladlynte, fiolspelande tjuguåringen. Den här gången var det lungsoten som var orsaken. Låg på Österåsen ett tag men det blev bara sämre, humöret gick ner i moll, och när morbror förstod att ingen bättring var att förvänta, bad han att få do hemma på Fransåsen. Och konstigt nog fick han åka hem, men han var så pass slut att man fick bära honom på en bår nerifrån bygden och hit upp. Några veckor och man fick bära honom som död tillbaka ner till bygdens kyrkogård. Det var den tyngsta bördan som morfar burit, enligt vad han själv yttade, och detta trots att han med sin långmes burit hem bördor på hundratals kilo och mera. Det hände just som sommaren började övergå i höst och årtalet var 1936. Morbror Emanuel å sin sida dog i augusti 1930.

Och Gunnar tystnar och försjunker i sina minne. Även jag sitter tyst och begrundar vad jag hört. Ja, nog fick skogsbygdens folk pröva på sorger och besvärligheter alltid, motgångar och tråkigheter, men det var i regel ett segt och målmedvetet folk som kämpade in i det sista. Man bröts inte ner om än sjukdom och död satte sin prägel på familjelivet och svagår och missväxt dōko upp.

Jag frågar Gunnar hur det varit med det senare. Fick man känna på nödår och barkbrödstid?

Inte direkt under min tid. Sällan frös kornet på Fransåsen, inte ens under de stora froståren 1867-68 då byn jämte Sundmo voro de enda platser som ej blevo frosthärjade, enligt vad de gamle ha berättat. Visserligen var jorden stenig men rätt bördig. Högt låg också byn, 310 meter över havet, kanske var det detta som höll frosten på avstånd.

Nåmen, skolgången då?"

Ja vi gick i skola i Ottsjö, nära milen bort. Ingen väg, bara en dåligt trampad stig. Sämst var det under vintrarna. Jag hörde morfar berätta en gång hur han av skolstyrelsen utbett sig om hjälp till oss barn med skidor, men det blev blankt nej.

Fransåsens saga är all, sedan Erik Petter Sjölund och hans Anna lämnade byn öde på sensommaren 1949.