Nils Jonas Lidberg f 1856 25/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn. g 1886 21/3 i Ådalsliden sn m Andrietta Larsdotter f 1860 14/6 i Rå, Ådalsliden sn. Nils Jonas var en son till Nils Andersson Lidberg och Kajsa Dorotea Jonsdotter.
Deras barn:
d. Amanda Katarina Lidberg f 1887 10/1 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
s. Nils Oskar Lidberg f 1888 21/3 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
d. Anna Karolina Lidberg f 1889 9/7 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
d. Hildevig Margareta Lidberg f 1891 14/10 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
s. Erik Albert Eugen Lidberg f 1894 22/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
d. Frida Paulina Lidberg f 1896 22/2 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
d. Viktoria Albertina Lidberg f 1898 17/6 i Ottsjö, Ådalsliden sn.
Familjen bodde i Ottsjö, Ådalsliden sn där Nils Jonas var bonde. Han och brodern Anders Peter delade på faderns hemman Ottsjö Nr 1. Efter någon tid sålde han till Strömnäs ångsågsbolag men fortsatte att arrendera sin del av hemmanet. 1901 utvandrade hela familjen till Norra Amerikas Förenta Stater. Andrietta var en dotter till torparen Lars Jonsson (1815-1870) och hans hustru Anna Brita Persdotter (1826-1886). Jag har hittat ett mål i en dombok med tingsprotokoll från Resele Tingslag på landsarkivet i Härnösand där Nils och hans svåger August Jonasson är inblandade. Målet var från den 2 september 1890 och behandlade en stämningsansökan insänd till Resele Tingslags Häradsrätt den 13 augusti samma år. Där stämmer August Jonasson i Omsjö, Ådalsliden sn sin svåger Nils Lidberg i Ottsjö, samma sn. Stämningsansökan lyder:
" Som hemmanegaren Nils Lidberg i Ottsjön i egenskap af förmyndare för min hustrus och hennes förre mans, Nils Henrik Nilsson i Omsjö, minderåriga barn, Dorotea Augusta och Nils Andreas, icke i goda kan förmås att utaf barnens arfmedel utgifva något bidrag till deras uppfostran, så nödgar jag, som af egna medel icke förmår bekosta deras underhåll, härigenom vördsamt anhålla om laga kallelse och stämning till nästinfallande lagtima ting med Resele tingslag å bemälde Nils Lidberg under yrkande om åläggande för honom att till mig af barnens medel såsom uppfostringsbidrag utbetala femtio kronor årligen från den dag jag tagit hand om barnen ...".
Det August ville uppnå med stämningen var alltså att årligen få 50 kronor i barnbidrag för hustruns tidigare barn men han yrkade även på att få ersättning för rättegångskostnaderna. Redan den 15 augusti erhöll Nils stämningen och i september kom det alltså upp i Rätten. Vid rättegången förde E.W. Borin i Rå, Ådalsliden sn Augusts talan medan Nils talan fördes av nämndemannen J.M. Palin från Kläpp, samma sn. Efter att ett kvitto upplästs, där August kvitterat 20 kronor i uppfostringsbidrag för de två barnen 1889 förklarade Palin att Nils inte ansett sig kunna ge August en större summa. Vidare talade han om att barnens förmögenhet endast var 720 kronor tillsammans. Borin svarade att August som var mycket fattig kände sig tvingad att lämna ifrån sig barnen om inte hans önskemål uppfylldes. Till slut beslöt de att överlåta frågan till "Rättens pröfning" och "yttrande i saken" skulle meddelas den 27 oktober. Mycket riktigt kom utslaget den 27 oktober. Det ålade Nils att varje år, "så länge något af barnen är under kärandens wård", till dess de uppnåt femton år att till August betala 25 kronor. Dessutom tyckte de inte att August skulle få någon ersättning för sina rättegångskostnader. Hur sämjan mellan de två svågrarna blev efter stämningen kan man ju bara gissa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar