Lungsjöns tidiga historia

För många år sedan var det inlandsis över hela landet. Ungefär 7000 år f Kr så befann sig iskanten omkring Lungsjön. Vid denna tid var byn uppdämd till en issjö som var cirka 22 km lång mellan byarna Västvattnet och Hällåsen. Issjön tappades av i etapper, först mot söder och senare mot norr. En tydlig vall med strandsediment finns kvar. Den går i nord-sydlig riktning vid Vikebodarna och markerar issjöns nivå efter den första tappningen.

Vid Lungsjöns östra strand finns det två stycken gamla boplatser som visar att platsen varit befolkad tidigt. Fynden som hittats är skärvliknande stenar som hört samman med matlagning. Liknande boplatser på andra ställen har daterats mellan 3000 och 1000 f Kr. Söder om sjön finns också några fångstgropar men de är svårare att datera, de skulle kunna vara lika gamla och används av de som bodde på boplatserna eller från finnkolonisationen på 1600-talet. Så långt fakta från Lungsjöbyns hemsida.

Kartan som visar de två boplatserna som identifierats är hämtad från Riksantikvarieämbetets hemsida och deras verktyg Fornsök. 

Där kan man leta vidare och det finns beskrivningar av de olika fornminnena. 

Den nordligaste av de två har beteckningen L1935:5263 Boplats. Den står som Boplats vid Lungsjön och registrerades den 30 juni 1970. Här kommer beskrivningen:

Terränguppgifter: Svag V S V-slutning med sand mot strandkanten. Skogsmark (barrskog).

Beskrivning: Boplats med okänd utsträckning, belagd genom Fåtaliga spridda skärv stens förekomster i sanden.

Den sydliga av dem har beteckning L1935:4698 Boplats. Även denna boplats är verifierad med att det fanns skärvstenar

Även fångstgroparna finns noggrant beskrivna, både var de är och hur de ser ut.