Årets decembertema

De senaste åren har jag, under december månad,  försökt göra inlägg med något gemensamt tema för att "räkna ner" till julafton. Förra året skrev jag inlägg om Imnäs by, Ramsele sn i Västernorrlands län. En by med många släktingar och anfäder till mig. Imnäs är en av församlingens äldre byar. I år tänker jag försöka fokusera på grannbyn Forsmo i samma församling. Det är en betydligt yngre by än Imnäs och första nybyggaren kom på dit först på 1800-talet.

Här ser man ett par av husen i byn (farmors längst till vänster) från Grönbäck (Imfors), byn som ligger på andra sidan Fjällsjöälven.

När jag för första gången släktforskade den där vår fredagen 1983 så började jag med att titta tillbaka på min farfars släkt och hamnade då direkt i byn Forsmo, Ramsele sn. Både min pappa och min farfar var födda i byn och nu hittade jag också att farfars far var född i samma by. Vad jag inte visste då var att jag härstammar från den förste nybyggaren i byn men inte på min farfars fars sida utan på min farfars mors gren, trots att hon kom från en by i grannförsamlingen Junsele.

Efter några års forskande började jag intressera mig allt mer för byn och de som hade bott där. Tre generationer i min släkt som var födda där och min farfars farfar som kom inflyttande till byn från Gräsmark sn i Värmlands län. Han blev nybyggare där och visste vad skogen var värd. Kopplingen till den förste nybyggaren har också gjort att jag kartlagt de flesta som bott där från början till 1950-talet och även letat fram en del lagfarter, gamla kartor och mantalslängder.  Har även gått igenom och renskrivit stora delar av laga skifte för byn. Detta genomfördes i slutet av 1860-talet, innan min förfader från Värmland kom till byn.

Fotografier från byn och av de som bott där har jag också letat efter utan att finna speciellt många så har ni gamla bilder från byn får ni gärna fota av och maila till mig så får jag se vad jag kan få med. Har ni historier att berätta från byn så skriv dem gärna i kommentarerna till blogginläggen eller maila dem också..

Så nu kör vi på Forsmo och ser vad det kan bli av det!

Lars Larsson Rydstedt (1828-1905)

Skrev ju igår om det som jag tror kan vara den förste värmlänningen i Ramsele Lars Larsson Rydstedt. Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Han kom till Ramsele och Vallen i november 1858 enligt inflyttningslängden men enligt husförhörslängden har han notering om nattvard redan 4/7 1858. Han gifte sig 1859 5/1 i Ramsele med Sara Lisa Danielsdotter. Hon var född 1828 19/9 i Vallen, Ramsele sn som en dotter till Daniel Pehrsson (1798-1875) och hans hustru Brita Pehrsdotter (1797-1767). Mer om hennes föräldrar finns här.   

I vigselboken står det:

Drängen Lars Larsson från Wermland nu tjenande i Wallen och pigan Sara Lisa Danielsdotter i Böhlen. Vigda af P. Söderholm P.L.

Till att börja med bor makarna hos Sara Lisas föräldrar men ganska snart flyttar de till Finnforsen, Ramsele sn där Lars skrivs som nybyggare och här dyker efternamnet Rydstedt upp för första gången också. 

Sara Lisas dotter före vigsel:

d. Brita Maria Rydstedt            (1858-1945)

Makarnas gemensamma barn:

s. Daniel Peter Rydstedt            (1859-1939)

d. Sara Christina Rydstedt        (1861-1932)

d. Anna Cajsa Rydstedt             (1863-1931)

d. Märtha Johanna Rydstedt    (1866-1944)

d. Lisa Margretha Rydstedt      (1869-1947)

s. Lars Johan Rydstedt              (1872-1928)

Makarna bor kvar i Finnforsen och Lars titel ändras med åren från nybyggare till landbonde, arrendator, torpare och födorådstagare. Lars avlider i byn 1905 10/2 och Sara Lisa bara dagar efter 1905 20/2 och de begravs tillsammans den 5/3.   

Ny bok om byar i Gräsmark

I juni kom ett inlägg i en Gräsmark FB-grupp jag följer om en ny bok som skulle komma ut. Den heter Bygda vår och släpptes under midsommarfirande på hembygdsgården. Vi har ju firat midsommar där vid två tillfällen och funderade på att åka dit nu också men så blev det inte. Istället fick jag boken på posten ett par veckor senare. Det är ingen liten bok, drygt A4 och flera cm tjock och väger över två kilo. Trots det är det inte alls alla byar som finns med där (finns en grupp till i bygden som håller på med de övriga byarna). Vill i alla fall göra lite reklam för boken och  det är verkligen ett gediget arbeta med många bilder och fakta även in i nutid. Så har ni förfäder i Gräsmark och i bokens byar så köp.  

Så här ser boken ut på framsidan.

Eftersom jag visste att flera av de byarna där jag har släkt inte var med i denna bok så blev jag förvånad att hitta denna sida, den första som boken föll upp på. Här fanns en del information som inte var helt klar för mig. Den Olof Elofsson som det står om i sista stycket är min farfars farfars far och det fanns en del om hans frus släkt bakåt. Spännande läsning .

Eric Frödin från Gräsmark

Har under en ganska lång tid hållit på att att skriva av död- och begravningsböckerna mellan 1860 och 1900 i Ramsele och Junsele. Detta för att uppgifterna skall finnas med i nästa version av Dödskivan som skall komma ut under slutet av detta år. Det har tagit mycket tid och jag har inte hunnit med någon annan forskning på ett tag. När jag gått igenom böckerna har jag hittat en del intressanta men tragiska människoöden. 

I min andra genomgång med att kontrollera det som jag skrivit ner tidigare så kom jag fram till en person som kom från Gräsmark sn i Värmland. Hans namn var Erik Frödin.

Erik föddes den 24/9 1843 i Finnfallet, Gräsmarks sn i Värmlands län. Han var en son till inhyses Olof Larsson (1809-1869) och hans hustru Britta Perhrsdotter (1813-1898). Erik blev fältjägare och det var troligen då som han tog sig namnet Frödin. Han gifte sig den 29/10 1872 i Gräsmarks och vigselförrättare var J. Östquist. Redan som trolovad hade hustrun fött en son, August född 23/8 1872. Han dog redan den 24/5 1881.

Någon gång efter giftermålet så fick Erik idén att ta sig upp till Ramsele församling. Oklart om han kom själv eller hade med sig familjen. I vilket fall blev inte hans tid i Ramsele speciellt långvarig. I dödboken för 1873 kan man hitta följande (bilder hämtade från Riksarkivets Digitala forskarsal):

Inhyses Eric Frödin från Forsnäs i Gräsmarks sn avled den 18/11 1873 och begravdes den 4/1 1874. Han var drygt 30 år och gift står det i dödboken i Ramsele. Förutom de vanliga uppgifterna så finns även följande notering som var den som gjorde att jag stannade upp och läste lite extra noga:

Där står: Död i nybygget Lafsjöviken d. 18 f.m. efter att på morgonen s.d. blifvit funnen liggande med litet lif å vägen till och helt nära bemälde Nybygge, dit han dagen förut i öfverlastadt tillstånd fr. frambygden begifvit sig. Lafsjöviken belägen ungefär 1 mil fr. frambygden.

Hans avsikt var alltså att uppta ett nybygge och det i Lafsjöviken. Hur han fått nyss om detta från Gräsmark är svårt att säga men det fanns många Gräsmarkingar som flyttat upp före honom så någon kan ha skickat brev hem eller gjort ett besök och berättat om möjligheterna här uppe. En annan sak som man kan undra över är vad "öfverlastadt tillstånd" innebar? Hade han så mycket saker att bära så han helt enkelt duckade under av tyngden? Han begravdes av N.J. Frisendahl och ett attest skickades till Gräsmark:

Begrafven af N.J. Frisendahl, t.f. Pastor. Dödsattest sändes med posten d 31/12 till pastors Embetet i Gräsmark. Begrafningsattest sändes med posten 6/1 till do do.

Hustrun Stina måste på något sätt också kommit upp till Ramsele, om hon och sonen August var med redan när Erik tog sig upp eller om hon eller de kom upp efter hans död är oklart. Men Eriks postumt födda dotter Maria Kristina föddes den 24/3 1874 i Ramsele sn och det står i födelseboken att nedkomstorten var Vallens by i Ramsele sn. Attest skickades även här till Gräsmark. I husförhörslängderna i Gräsmark finns inget tecken på att familjen flyttat iväg utan det enda som antyder familjens resa norrut är dotterns födelseförsamling som hela tiden skrivs som Ramsele.

Vad händer då med resten av familjen. Som jag nämnt tidigare så dog sonen August redan 1881. Dottern bodde kvar i Forsnäs, Gräsmark ända till 1892 då hon flyttade till Bräcke, Jämtlands län. Modern följde efter till Bräcke 1899. Stina dog den 9/11 1931 i Sundsvall och dottern avled i samma stad knappt tio år senare. Hon var då gift Magnusson.

Erik Frödin (1843-1873)

Inhyses Eric Frödin från Forsnäs i Gräsmarks Socken och Värmlands län ankom till Ramsele och avled där den 18/11 1873. I dödboken står det att han var 30 år 1 månad och 24 dagar gammal och gift. Ingen dödsorsak har kunnat fastställas men följande anteckning finns också i samma bok:

Död i nybygget Lafsjöviken d. 18 f.m. efter att på morgonen s.d. blifvit funnen liggande med litet lif å vägen till och helt nära bemälde Nybygge, dit han dagen förut i öfverlastadt tillstånd fr. frambygden begifvit sig. Lafsjöviken belägen ungefär 1 mil fr. frambygden. Begrafven af N.J. Frisendahl, t.f. Pastor. Döds attest sändes med posten d 31/12 till pastors Embetet i Gräsmark. Begrafningsattest sändes med posten 6/1 till do do.

Vad var det som hände tro. Kom han och gick långt med en jättestor packning eller menar orden "öfverlastadt tillstånd" att han var berusad när han anlände? Det lär man nog aldrig få något svar på. Han begravdes den 4/1 1874.

Går man in och titta i Forsnäs by, Gräsmarks socken i Värmlands län så ser man att Erik var född den 24/9 1843 i Gräsmark socken. Gift den 22/10 1872 med Stina Danielsdotter född den 23/12 1842 i Gräsmark. Makarna har två barn där August är född den 23/8 1872 i Gräsmark socken medan dottern Maria Kristina är född postumt den 24/3 1874 i Ramsele socken. Men det finns inga flyttnoteringar på någon i familjen. Erik skrivs som inhyses och är hitflyttad från övre delen av sidan den 31/10 1872. Där finns hans mor, backstugu änkan Britta Persdotter som var född 1813. Där står också att Eric är avskedad fältjägare.

Änkan och barnen står kvar i nästa längd också men att dottern står som född i Ramsele tyder ju på att hela familjen var uppe i Ramsele en tid utan att ta ut ett flyttningsbetyg. Får leta vidare och se om det finns några andra dokument om honom,

Midsommar i Gräsmark

På midsommarafton var vi till Gräsmark och besökte deras firande på hembygdsgården. Gräsmark är lite speciellt då min farfars farfar Olof Olofsson (1842-1880) var född och uppväxt där. Han kom till Ramsele när han var runt 30 år gammal 1872. I denna församling har jag också spårat mitt raka fäderne ner till slutet av 1600-talet. Många Gräsmarkingar kom inflyttande till Ramsele och Junsele under 1870-, 1880- och 1890-talet. Om man tittar i folkräkningar från 1900 så var det tio personer födda i Gräsmark som var bosatta i Ramsele församling och 16 bosatta i Junsele församling. Namn som de hade var bl.a. Backlund, Hedberg, Lundström, Holmqvist, Nord, Rydstedt och Viklund. Mera finns i ett tidigare inlägg.

Här kommer några bilder från Gräsmark.

Ingången till hembygdsgården i Gräsmark.

Kändes som mindre folk än förra året men de sa att det var det midsommarfirande i Gräsmark som dragit mest folk.

Midsommarstången som vi dansade runt.

Utsikt från kyrkan mot badplatsen inne i centralorten.

Kyrkan togs i bruk 1738 så det är många av mina förfäder som besökt den. Jag har skrivit mera om kyrkan tidigare i ett blogginlägg.

Margareta Johanna Tarander (1853-1929)

Abraham Taranders tredje barn, näst äldsta dotter, Margareta Johanna Tarander föddes 1853 10/7 i Tara, Junsele sn. Hon döptes 1853 17/7. Greta, som hon ofta kallades, gifte sig 1877 16/6 med Nils Nilsson Viklund. Han föddes 1852 1/7 i Trötvik, Gräsmark sn i Värmlands län. Nils var en son till Nils Nilsson (1827-1879) och hans hustru Maria Nilsdotter (1826-1911). Här är en bild på Nils och Greta Viklund.

 

Nils är inflyttad samma dag som han gifter sig och jag funderade lite på hur han kunde hamna i Junsele direkt som gift. Troligen var de enda möjligheterna att han kommit tidigare eller att någon han kände kom tidigare så att han på så sätt fick kontakt med Greta. Om det inte finns någon berättelse i släkten så är det svårt att veta men jag hittade i alla fall att en bror till honom, Johannes Nilsson, tog ut attest och flyttade till Junsele 1876. Johannes hamnade i Gårelehöjden och tog sig namnet Backlund.

Namnet Viklund, hur kom då det till? Vad jag kan se så har han inte namnet när han kommer till Junsele utan första gången det dyker upp är vid andra barnets födelse 1880. Till att börja med skrivs han som Wiklund men efterhand övergår det till Viklund med enkelt v men där är svårt att säga om det är kopplat till prästen eller om han faktiskt skrev först Wiklund och sedan ändrade till Viklund. Genom att hitta en underskrift av honom  i något dokument kan man kanske få klarhet i det. Nils hade flera syskon och jag har inte letat vidare på dem för att se om de också tog samma namn utan vet bara att brodern Johannes inte gjorde det.

Makarna bosatte sig i Tara efter giftermålet och Nils skrivs först som arbetare och sedan som torpare. De bor kvar i byn i hela sina liv och Greta avled där 1929 29/5 och Nils 1935 5/5. Nedan finns en bild på det torp som makarna byggde upp.

Tack Britt för att jag fått låna bilderna av dig.

Nils och Gretas barn:
d. Hilma Maria Viklund                   (1877-1949)
s. Nils Abraham Viklund                  (1880-1894)
s. Henrik Johan Viklund                  (1882-1950)
s. Daniel Viklund                               (1885-1938)
d. Märta Johanna Viklund               (1887-1956)
d. Elida Kristina Viklund                  (1889-1920)
d. Essy Margreta Viklund                 (1893-1972)
s. Nils Oskar Viklund                        (1895-1977)

Nils Abraham drunknade vid badning i Tarån.

Gräsmarks kyrka

Kyrkan ligger väldigt fint belägen vid sjön Rottnen och har vatten på två sidor. Tidigare fanns en träkyrka som invigdes 1663 men den kom att bli för liten med den ökande skogsfinska invandringen till trakten. Den gamla träkyrkan låg strax öster om den nuvarande kyrkan. Dagens barockinspirerade stenkyrka uppfördes mellan åren 1733 och 1739 av domkyrkobyggmästaren Christian Haller.

Här ser man kyrkan och kyrktornet från parkeringen utanför kyrkogården. Bakom och till vänster om kyrkan ligger Rottnen.

På kyrktornet står det 1738.

Tyvärr så var inte kyrkan öppen så jag kunde få se hur den ser ut inuti men det får bli nästa gång.
Det är lite spännande att tänka tanken att den här kyrkan har besökts av mina förfäder Olof Olofsson, Olof Elofsson, Elof Persson och Per Olofsson och det otaliga gånger.

Midsommar i Gräsmark

Midsommarafton detta år firade jag i Gräsmark. 143 år efter att min farfars farfar Olof Olofsson flyttade från församlingen. Nu gick säkert inte midsommarfirandet till på samma sätt på hans tid. I år så avslutades också en epok. Det var tionde och sista året som räddningstjänsten arrangerade midsommarfirande på hembygdsgården i Gräsmark.

Denna dag hade de tagit hit en brandbil med stege och korg och där kunde man betala två biljetter och åka upp i den.

Sedan kom några av brandmännen och reste upp midsommarstången så att det kunde bli dans runt den.

Dans runt midsommarstången och Olle var överlycklig när de körde "små grodorna" men tyckte inte det var lika roligt att lyssna till "grin-Olles visa".

Godisregn från brandbilen.

Det plockades godis frenetiskt.

Som avslutning var det en tävling med en massa lekar där lagen bland annat skulle springa och titta genom en strut med hål i änden. Inte så lätt men de skötte sig bra.

Hoppas att det är någon annan som tar över stafettpinnen och fortsätter traditionen även de kommande tio åren.

Lill-Olle från Gräsmark

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om mina funderingar hur min farfars farfar kunde hitta hela vägen från Gräsmark i Värmland till Forsmo i Ramsele. Jag har fortfarande inget förslag på någon person som berättat om platsen och att det var därför som han hamnade just där men när jag i helgen åkte genom Gräsmark församling så fick jag i alla fall en tanke om varför han stannade i Forsmo. Likheterna i landskapet och växtligheten är slående lika mellan platserna. Det finns vatten (Rottnen och Fjällsjöälven) och höga kullar med branta sluttningar som är klädda med björk, gran och tall. Det är en imponerande växtlighet längst vägkanterna med lupiner och andra färgglada blommor.

Dessa tre bilder är tagna på väg norrut utmed den östra sidan av sjön Rottnen och bara några kilometer från samhället Uddheden som är kyrkbyn.

Och slutligen ett kort taget på väg söderut på den västra sidan om sjön.

Vad jag också kan konstatera när jag tittar lite noggrannare på datumen för flytt så tog fadern ut flyttbetyg i november 1871 men båten han åkte med avgick i april 1872. Var han bara kvar hemma den tiden eller stannade han för någonstans på vägen till Oslo där han åkte ifrån? Både Olof och hans bror Jon tog ut flyttbetyg i mars 1872 för att åka till Ramsele men de skrevs inte in i flyttlängden där förrän i november samma år. Vad gjorde de för något i nästan åtta månader?

Varför kom värmlänningarna till Ramsele och Junsele?

Det är en fråga som jag funderat lite på senaste veckorna när jag forskat lite på min farfars farfar som kom från Gräsmark i Värmland. Hur kom det sig att han valde just Ramsele församling? Det är en fråga som jag aldrig kommer att få något säkert svar på. Vad jag vet är att värmlänningarna var duktiga på att ta hand om skogen och att skogsbruket och kunskapen om värdet i skogen var tidigare där nere än i Norrland. Olof var född på Pettelstorp i Gräsmark församling och han vandrade iväg norrut till Forsmo och Ramsele 1872. Där köpte han ett hemman för 3000 Riksdaler och sålde sedan avverkningsrätten till ett skogsbolag för 5000 Riksdaler. Smart kille!

Min första tanke var att det var någon annan släkting eller bekant som tagit sig vägen norrut och hamnat i Ramsele och sedan skrivit hem och berättat hur bra det var och sedan fått Olof att komma efter. Började titta lite på hans föräldrar och de bodde i olika byar i Gräsmark. Fadern Olof Elofsson var född 1799 och gift med Karin Jonsdotter född samma år. Hon dog 1871 och samma år tog maken ut ett flyttbevis till norra Amerika. Han åkte 1872 från Oslo och reste då tillsammans med två av sina döttrar och flera barnbarn. Jag har spårat dem så långt att jag vet att de åkte från Oslo med barken Edda den 24 april och anlände till Quebec den 28 maj 1872. Men där tar spåret slut efter Olof och  döttrarna Maria och Marit.

Det fanns en bror Jan som skall ha flyttat till Björnö [SIC] socken i Jämtland 1865. Någon sådan socken finns inte där och ingen annanstans heller vad jag vet. Någon som har ett bra förslag på vad som menas? Jag har letat efter Jan i folkräkningen 1880 utan att hitta honom och jag misstänker att han också utvandrade.

En dotter Brita var gift med Jan Eriksson. Brita var född 1824 och dog 1872 i Ulfsby, Gräsmarks församling. Maken Jan flyttar till Haverö församling 1895 och där bosätter han sig i By där han också avlider 1902. Deras barn Jan Jansson utvandrade till norra Amerika 1880 och där tar det stopp på honom också. Hans syster Anna fanns det en notering om att hon flyttat till Härnösand 1880 men där kunde jag inte hitta henne men efter en titt i folkräkningen för 1880, under gårdagen, så fann jag henne i Säbrå församling. Därifrån flyttade hon till Härnösand lite senare och 1883 utvandrade även hon till norra Amerika. Hon avreste från Stockholm den 23 augusti 1883 och det finns en notering om att hon skulle till Clayton i Iowa. Där stoppar det för nu men jag har skickat ett mail dit bort och hoppas att någon kan veta något om en kvinna med det inte allt för ovanliga namnet Anna Jansson.

Olof hade två systrar till som dog unga och en yngre bror, Jon Olsson, som faktiskt blev kvar i landet. Jon flyttade även han till Forsmo och efter Olofs död drog han vidare till Orsa där han drunknade i slutet av 1890-talet. Vad jag kan se var det alltså ingen av de närmaste som flyttade till Ramsele och lurade upp honom så jag får anta att det var någon annan Gräsmarks bo som rekommenderade församlingen till honom. Vad jag kan konstatera är att det kanske var tur att Olof och hans fru dog så tidigt som de gjorde för annars skulle de kanske följt med den våg av utvandrare från Ramsele församling på 1880- eller 1890-talen och då kanske jag istället suttit någonstans i USA och letat mina rötter och släktingar på den här sidan Atlanten!! 

   

Min farfars farfar II

Som jag berättat tidigare så föddes min farfars farfar den 30 maj 1842 i Gräsmark sn. Han var nummer åtta i syskonskaran av totalt nio stycken. Skillnaden i ålder mellan äldsta och yngsta var 24 år. De flesta av syskonen flyttade ut från församlingen åt olika håll. Några till Amerika och flera till församlingar i Norrland. Olof flyttade in till Ramsele församling i september 1872. Året innan hade modern dött och fadern utvandrat till Amerika. Hans vidare öden där är inte kända. Olof kom till byn Forsmo och han skrivs som arbetare till att börja med. Brodern Jon anlände några månader senare i början av 1873.

Olof blev snart nybyggare i Forsmo när han den 23 januari 1873 köpte ett nybygge om 4 seland av Eric Eliasson för 3000 Riksdaler. Det motsvarar drygt 134000 kr i dagens penningvärde. Avskrift av köpekontraktet finns nedan. Vad man kan se här är att Olof har skrivit under med sitt bomärke. Hur det såg ut ser man dock inte.

Ramsele Tingslag AIIa:25 1873 den 4 Mars § 101 Forssmo
Härjemte göras Wetterligt ded jag Eric Eliasson upplåter och försäljer till Wermlänningen Olof Olofsson mitt genom köp af min Fader förvärfvade Hemman i Forsmo by af Ramsele Socken 4 selands skatt med dertill hörande Hus och jord som derunder lydt nu lyder och lagligen tillvinas han uti hvilket köp äfven inbegripes den Torps lägenhet som af Hans Ersson särskildt är inköpt på tid och villkor som dennes Kontrakt om förmäler, allt imot en oss mellan öfverenskommen köpesumma stor Tretusende, 3000, Riksdaler Riksmynt som den 1:sta nästkommande Maji får tillträdas med rättigheter och skyldigheter som Hemmanet åtföljdt och följa här då Ettusende Riksdaler betalas i September 1873 och återstoden Tvåtusende Riksdaler i September 1874 allt mot 4 procent årlig ränta tills betalning sker. Mot dessa villkor afhänder jag mig Bemälde Hemman och tillägne bemälde Olof Olofsson att Everldeligen ega och områda samt laga fasta derå söka. Sålunda öfverenskommit som skedde i tillkallade Wittnes närvaro i Ramsele den 23 Januari 1873

Eric Eliasson Forsmo
Säljare Olof Olofsson (bom)
i Forsmo köpare

Bevittnas af
Hendric Ingelsson
Anders Ersson Evall
i Krången

Olof visste att skogen var värd pengar och redan i september 1873 åkte han ner till Sollefteå och skrev ett kontrakt där han sålde avverkningsrätten till skog på sitt hemman till Faktor J.P. Björn. Kontraktet är skrivet på 15 år och omfattar träd av vissa dimensioner. Priset för detta var 5000 Riksdaler och det motsvarar en summa av 224000 kr idag. På detta sätt finansierade han troligen köpet av hemmanet och fick dessutom lite pengar över. Här verkar han inte ha använt bomärke.

Ramsele Tingslag AIIa:26 1873 den 15 November § 139 Forssmo 4 seland

Köpekontrakt
Till Faktor J. P. Björn eller hans rätts innehafvare upplåter och försäljer jag Olof Olsson i Ramsele och Forssmo nyttjande och eganderätten till all den furu och granskog som finns på den skogstrakt som tillhörer, mitt hemman om fyra seland i Forssmo by i Ramsele socken med följande vilkor neml:
Köpesumman bestämmes till femtusen riksdaler Rd / 5,000 / Rmd hvaraf två 2,000 Rd är denna dag erlagde som härmed qvitteras, och vid Fjellsjö marknad innevarande år betalas 1,000 Rd och återstående 2,000 Rd betalas vid höstmarknan i Sollefteå år 1874.
Skiftet tillträdes af köparen denne dag, och får af honom innehafvas till den 1 April 1888, och eger han rätt att under denna tid afverka alla de träd, som på 7 alnars längd från roten håller 9 nio werktum och derutöfver äfvensom alla de träd som under denna tid hinner till denna dimension tillvexa.
Säljaren förbehåller sid den skog, som finns på ett tusen 1,000 alnar från Landsvägen, samt nådigt husbehofsvirke för gårdens underhåll, samt vedbrand af den försålda trakten.
Köparen eger rätt om han för godt finner att bygga stallar och koija hvar som helst på skogen hvartill han får utan särskild ersättning begagna mindre skog, samt den skog som genom vägars upphuggning kommer att nedhuggas behöfver ej köparen betala.
För köpets bestånd eger köparen Rätt att inteckna detsamma i mitt hemman i Forssmo , för hvilket ändamål säljaren förbinder sig att tillhandahålla nödige handlingar.
Skulle skogen på ett eller annat sätt frånhändas köparen, så återbetalas de erlagda penningar jemte 6 % ränta.

Öfverenskommet Sollefteå den 24 September 1873.

Olof Olsson. säljare
J. P. Björn. Köpare

Wittna:
Ol. Hagström
Lars Svanström

"Skulle skogen frånhändas köparen, så går undertecknade i full säkerhet och borgen som för egen skuld, för återbekommande, i så fall för de erlagda afbetalningarne.

Sollefteå den 24 September 1873.

Göran Ersson
S. P. Svensson
i Forssmo"

Wittnar
Ol. Hagström
Lars Svanström

Vidimeras:
Swen Mellin
John Anderson

Den 11 november 1873 flyttade pigan Wendla Kristina Jönsdotter till gården och knappt ett år senare, den 7 november 1874 gifte de sig och bara några månader senare föddes enda sonen, min farfars far. Hans namn blev Johan Olof och han var född den 23 januari 1875. Makarna fick inte många år tillsammans för redan den 26 april 1879 dog hustrun och den 30 augusti 1880 avled också Olof. Sonen Johan Olof som då var bara 5 år fyllda blev fosterbarn till en moster och hennes man. Dessa var Jakob Eliasson och hustrun Greta Johanna Henriksdotter i Imnäs, Ramsele församling. Dessa två makar var föräldrar till Nils Johan Jakobsson (Nisse geschävar) som jag berättat om tidigare.

Min farfars farfar

Min farfars farfar hette Olof Olofsson och kallades för "lillolle". Han föddes den 30 maj 1842 i Pettelstorp, Gräsmarks sn i Värmlands län. Han var en son till Olof Elofsson och hans hustru Karin Jonsdotter. Familjen bodde först i Södra Granbäckstorp men mellan 1838-40 flyttade de till Pettelstorp som ligger under Granbäck. Fadern skrivs som bonde i Granbäckstorp och brukare och ägare på Pettelstorp.

När vi besökte Gräsmark i slutet av augusti så ville jag leta rätt på Pettelstorp. Jag hade svårt att hitta rätt på det på kartan men när vi väl kom dit så besökte vi hembygdsgården och hittade där ett nummer till Gill som är med i styrelsen och jobbar på hembygdsgården. Efter ett besök hos henne och hennes kollega (tror hans namn är Christer?) så fick vi en otroligt värdefull hjälp med kartor och lite mera information hur vi skulle hitta rätt (tusen tack för det!!!). Efter en biltur där vägarna blev smalare och smalare så kom vi till en vändplan och då var det bara att traska iväg några hundra meter in i skogen för att komma rätt. Hittade detta torp:

En person vid namn Nyqvist var troligen den siste som bodde här och det var på 70- eller början av 80-talet som det blev öde. Huset är säkerligen inte från Olofs tid men platsen är den rätta.

Som synes ovan så hette båda dessa personer Olof och det är ett släktnamn som gått i arv i sju generationer. Det började med Olof Elofsson, född 1799 och den senaste i raden är min son Olle (döpt till Olof), född 2008. Av dessa personer är det bara "lillolle", födda 1842 och 2008 samt farfars far Johan Olof som haft det som tilltalsnamn.

Gräsmarks kyrka

Vid mitt besök i Gräsmarks församling så var jag och tittade på kyrkan. Det är en ganska gammal kyrka även fast det inte är den ursprungliga kyrkan. Redan 1661 begärde församlingsborna av konsistorium att få uppföra en egen kyrka och det ville de göra vid Uddheden. Detta beviljades men med villkor att de bara fick hålla gudstjänst där tio gånger per år och att de övriga gånger skulle ta sig till Sunne kyrka (drygt två mil bort) för att där vara med på gudstjänster. Dessutom var de tvungna att hjälpa till att underhålla även Sunne kyrka. Kyrkan som invigdes 1663 var av trä och låg strax öster om den nuvarande kyrkan.


Under 1600-talet flyttade många finnar in till området och befolkningen ökade så att kyrkan blev för liten. Murmästaren Christian Haller (1693-1759) är byggmäster till nya kyrkan. Han är känd för flera kyrkbyggen i Värmland och t.ex. Karlstads domkyrka är hans verk. 1738 kunde kyrkan tas i bruk men den var då inte helt färdig. Tornet färdigställdes 1739 medan sakristian blev färdig först 1762.

Predikostolen kommer ursprungligen från den första kyrkan. Den har dock renoverats och det skedde 1759 genom att bildhuggaren Isak Schullström smyckade den. Även han är känd för att ha gjort arbeten i många värmländska kyrkor.

Huven ovanför predikostolen (baldakinen) gjordes 1746 av chatullmästaren Wihelmi.





Den nya altartavlan som uppfördes 1753 var även det Schullströms verk.


Fakta i detta inlägg har hämtats från "Gräsmarks kyrka, kort historik och beskrivning", ett litet häfte som fanns att köpa i kyrkan. Det är skrivet av lektor Bertil Brinck och den femte upplagan gavs ut 1989.

Värmlandsfödda i Ramsele och Junsele

Har varit några dagar med familjen i Sunne kommun i Värmland och provat på Selma Spa i Sunne. Det var en mycket trevlig anläggning med bra badanläggning, varma pooler, bubbelbad och bastu av flera typer, bra massagebehandling (hot stone varianten kan rekommenderas) och väldigt god mat. Efter några dagar där så åkte vi de dryga 2 milen upp till Gräsmark vid Rottnens nordspets för att försöka leta rätt på min farfars farfars födelseplats. Det och Gräsmarks församling skall jag berätta mera om vid ett senare tillfälle när jag fört över bilderna från kamera till dator.

Vad som slog mig när jag var där uppe i Värmlands finnmark var hur lika natur det är där och i nordvästra Ångermanland, ganska kuperat med sjöar och vattendrag, mycket skog och byar som ligger på sluttningar till dalar. Det var kanske inte bara skogsbruket och arbetstillfällen som gjorde att det var så många värmlänningar som hamnade uppe i Norrland och även i Ramsele och Junsele, de kanske kände sig hemma här. Har roat mig i kväll med att studera husförhörsutdrag från 1900 på SVAR-hemsida och hittat följande personer vars födelseort är Gräsmark.

Följande personer finns med år 1900, skrivna i Ramsele men födda i Gräsmark. Totalt är det 10 st (min farfars farfar finns inte med eftersom han dog redan 1880).

Namn	Födelseår
Johannes Jansson	1850
Johannes Olsson	1842
Johannes Vermelin	1843
Katarina Persdotter	1846
Lars Persson	1851
Lars Rydstedt	1828
Lars Svanström	1841
Magnus Lundström	1854
Nils Olsson Höglund	1846
Nils Tim	1831

Samma år fanns det i Junsele 16 personer som är födda i Gräsmark. Dessa var följande:

Namn	Födelseår
Jan Lundström	1868
Johan Hedberg	1843
Johan Persson	1842
Johannes Backlund	1855
Johannes Eriksson	1837
Jon Persson	1852
Kerstin Nilsdotter	1857
Magnus Svensson	1853
Nils Nilsson Viklund	1852
Nils Magnus Nord	1853
Olof Persson Holmqvist	1840
Per Persson	1847
Rudolf Holmqvist	1869
Stina Persdotter	1864
Sven Holmqvist	1846
Sven Svensson	1850

Görs en sökning på personer födda i Värmland bosatta i Ramsele 1900 så blir antalet träffar 74 personer och för Junsele är motsvarande siffra 84. Antalet personer födda i Gräsmark i hela Västernorrlands län är 584 och antalet Värmlands födda i länet år 1900 är 4926 st. Skulle vara intressant att titta på även andra län men jag tror att värmlänningarna står för en stor del av den nationella inflyttningen till Västernorrlands län. Många människor i detta område har därför en (eller flera) inflyttade värmlänningar i sin antavla.