Första värmlänningen?

Min farfars farfar kom från Gräsmark i Värmland. Han kom upp till Forsmo, Ramsele sn på 1870-talet och tog upp ett nybygge där. Försigkommen måste han ha varit för han köpte ett hemman för 3000 riksdaler riksmynt och sålde sedan avverkningsrätten på 25 år, väl definierat vad vad som fick fällas, för 5000. Till skillnad mot många andra så verkar han ha vetat vad skogen var värd. Mera om honom finns här och här. 

Jag har alltid undrat varför så många från Värmland flyttade till västra Ångermanland? Varför just dit? Vem kom först? För någon måste väl varit först och sedan skrivit brev hem och talat om hur bra det var och lockat upp flera.

I artikeln Arbetsvandring blev räddningen för fattigbygdernas folk kan man läsa följande: 

"1800-talets kraftiga befolkningsökning tvingade ut många från fattigbygder på vägarna. Från främst Värmland, Småland och Dalarna vandrade folk långa sträckor för att säsongsarbeta på betfält, bruk eller byggen – eller, som på bilden, på Skansen."

"De ofta små och magra gårdarna i skogsbygderna gav inte tillräcklig avkastning för ett drägligt liv åt alla som föddes och växte upp där. För dem som valde att inte emigrera blev säsongsarbete i andra delar av landet en utväg. Arbetsvandringar förekom över hela Sverige, men störst var omfattningen från Värmland, Småland och Dalarna.

Till att börja med handlade det mest om jordbruksarbete. Redan under medeltiden var det vanligt att män från de kringliggande landskapen sökte sig till slättbygderna i Skåne, Västergötland, Östergötland, Sörmland och Uppland för att delta i tröskningen under sensommaren och hösten. Betalningen gavs ofta i säd, som tryggade överlevnaden under vintern."

"Från 1850-talet och framåt blev skogsindustrin i Norrland det viktigaste arbetsfältet för säsongsarbetare från Värmland. På några årtionden framåt tredubblades exporten av sågat virke.

Före motorsågarnas och de stora skogsmaskinernas tid, var skogs-bruket mycket arbetskrävande. Timret skulle fällas för hand med yxa och såg, köras med häst till åar och älvar på vintern för att på våren och sommaren flottas till sågverken vid kusten. Och under den korta isfria säsongen var det bråda dagar med att lasta exportvirket på fartyg i hamnarna."

Den förste värmlänningen som jag genom inflyttningsböcker lyckats lokalisera som först till Ramsele sn är Lars Larsson Rydstedt. Han finns noterad som inflyttad till Vallen, Ramsele sn den 16/11 1858. Noterat är då att han kommer från Wermland och han heter Lars Larsson. Det skulle kunna vara någon från Värmland som kommit tidigare men som antingen kommit innan inflyttningslängderna började 1853, inte noterats korrekt i första längden eller kommit från någon annan församling och inte direkt från Värmland.

Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Maria var troligen av svedjefinnesläkt då hon var en dotter till Isak Henriksson Kauttoinen och hans hustru Maria Henriksdotter Novilainen. Hon hade varit gift en gång tidigare och Lars Elofsson gifte om sig med Märta Olofsdotter (1816-1901) och totalt har jag hittat fjorton barn i familjen men flera dog unga. 

I husförhörslängden i Gräsmark står att Lars flyttar till Ramsele i Ångermanland 1857. Han finns inskriven i utflyttningslängden i Gräsmark med nr 92 och är utflyttad 1857 24/11. Det är nästan ett helt år innan han skrivs in i Ramsele. Enligt husförhörslängden har han i alla fall en notering om nattvard redan 4/7 1858 så det troliga är att han varit i Ramsele lite innan de registrerade inflyttning i inflyttningslängden.