Anna Helenas bouppteckning

Idag letar jag rätt på en bouppteckning igen och det är efter Anna Helena Nilsdotter som dog 1919. Hon skrev jag om igår. Bouppeckningar från 1800-talet och de första åren på 1900-talet kan man hitta både i Riksarkivet Digitala forskarsal och i ArkivDigital. De senare har också fotat bouppteckningar ända fram till mitten av 1950-talet men så ligger de också bakom en betalvägg så att man måste ha en prenumeration.

Anna Helenas bouppteckning har jag hittat i ArkivDigital.

Den inledande texten ser ut som vanligt och är en uppräkning av hennes arvtagare. Där framgår att yngsta dottern är omyndig och hon har ju inte fyllt 18 år än. Därför har hon en god man som heter E.J. Näslund.

Uppteckningen börjar med fastigheten, "Ett odaltorp afsöndrat från hemmanet 2 1/4 seland No 2 i Tjärnäset upptages till sitt vid sista taxeringen åsatt värde" som var 2800 kr. Dessutom hade makarna 300 kr i kontanter.

Sedan kommer uppräkning av alla saker och där finns det vanliga som bord, skåp, dragsäng och klaff. Men även saker som en symaskin som är gammal, strykjärn, kaffekvarn och ett väckarur.

Boskap fanns det också på gården. En ko värderad till 200 kr, fem stycken får och lika många getter samt en killing. Alla de djuren värderas till totalt 363 kr.

Tredje och sista sidan innehåller skulder, behållningen och en försäkran att allt är upptaget och inget med vilja undanhållet. Paulus Pålssson har skrivit under och här ser man hur hans namnteckning ser ut.

Boets behållning 2748 kr motsvarar idag drygt 63000 kr. För att räkna om kan man använda valutaomvandlaren på Ekonomiska museets hemsida.

Bouppteckning efter Inga Karolina

Som jag nämnt tidigare så är bouppteckningar en väldigt bra källa att få mer informaiton om sina förfäder. Gammalt tillbaka så jobbade de sig igenom ett rum i taget och registrerade allt som fanns, ju närmre nutid man kommer ju mindre detaljerat är det i bouppteckningarna. Här nedan finns ett exempel från 1918 och det är efter min farmors mor som jag skrev om igår, Inga Karolina Nilsdotter, som dog i Spanska sjukan. Bouppteckningen finns i Arkiv Digitals källor.

Först finns en uppräkning av de som är arvsberättiga efter henne och det är mannen och barnen som finns med här.

Först av allt står torpet i Imnäs och här framgår det att det är avsöndrat från Imnäs nr 2, något att gräva vidare i. Torpet har ett värde av 400 kronor. Dessutom har hon (makarna) 805 kronor på banken. Guldringar har de två stycken av och det skulle kunna vara vigselringarna, värdet är 21 kronor.

På torpet finns det två stycken kor till ett värde av 200 kronor, tre får och tre getter samt fyra höns. Skulder som finns är begravnings- och bouppteckningskostnader samt en matskuld till handlaren P.A. Nordin. Total behållning i boet var 1593 kronor. Det motsvarar drygt 40 000 kronor i dagens penningvärde enligt prisomräknaren.

Bouppteckningen avslutas med H.P Sundqvist namnteckning.

ChatGPT i släktforskningen

AI och ML är på tapeten i väldigt många sammanhang nu för tiden och idag hittade jag ett föredrag om hur ChatGPT kan användas i släktforskning. Det är Niklas Hertzman på Arkiv Digital som håller föredraget som beskriver både möjligheter och svårigheter. Föredraget heter ChatGPT som din släktforskningsassistent och finns på Youtube.

Intressant presentation både hur man kan sammanställa texter och bilder med information från den egna släktforskningsdatabasen, från filerna vid DNA-test, göra GEDCOM-filer, skapa bilder och göra sammanfattningar av längre texter.

Programvaran för ChatGPT är bara en webbapplikation eller en app om man jobbar i telefonen. Det finns en gratisversion (3.5) och en kraftfullare betalversion (4). Gratisversionen kan hittas här och man behöver skapa en användare för att kunna använda den. Rekommenderar att titta på föredraget innan man börjar för där finns en del tips om hur man lägger upp frågorna till ChatGPT så att det blir bra strukturerade svar. 

Nyfiken på detta skapade jag en användare och skrev en fråga på följande sätt:

Berätta som en reporter fakta om samhället Ramsele i Västernorrland och rita en bild som symboliserar det lilla i samhället i västra Ångermanland.

Texten om Ramsele som jag fick ut blev så här:

Ramsele, beläget i Västernorrland, är ett samhälle som präglas av en harmonisk balans mellan natur och människor. Med sin charmiga och pittoreska atmosfär är det en plats där lokal gemenskap står i centrum och där varje invånares historia är värd att berättas.

Samhället, som ligger i västra Ångermanland, är omgivet av den vackra norrländska naturen, med skogar och sjöar som sträcker sig så långt ögat kan nå. Här finns en genuin känsla av närhet till naturen, och invånarna lever i harmoni med sina omgivningar.

Trots sin mindre storlek har Ramsele en rik kulturell arv som präglar samhället. Lokala traditioner och evenemang binder samhället samman, och invånarna är stolta över sin historia och sitt arv.

Ramsele är även känt för sin gästfrihet och värme. Här är grannar mer än bara grannar - de är en förlängning av ens familj. Det är vanligt med små pratstunder på gatan och öppna dörrar, vilket skapar en trygg och välkomnande atmosfär.

Denna bild av Ramsele, präglad av sin lilla storlek och stora hjärtan, kan symboliseras av en idyllisk by med omgivande natur, där människor samlas kring en gemensam plats för att dela historier och skapa minnen. Det är en bild av samhörighet och enkelhet, där det lilla i storleken kompenseras av storheten i gemenskapen.

Mera övergripande och mindre fakta än vad jag trott innan. Jag ställde om frågan men lite omformulerad. Det behöver man ofta göra, kanske flera gånger, för att få önskat svar. Nya frågan:

Kan du göra en faktatext som passar i ett uppslagsverk där du berättar om Ramsele, dess historia, dess befolkning, vad man jobbar med, vad det finns för möjligheter till fritidsaktiviteter?

Och nu kom följande text från ChatGPT:

Ramsele

Historia:

Ramsele är en liten by belägen i Västernorrland, i den pittoreska regionen västra Ångermanland i Sverige. Dess historia sträcker sig långt tillbaka, och byn har sina rötter i den tidiga bosättningen av norra Sverige. Under århundradenas lopp har Ramsele varit en plats för handel, jordbruk och gemenskap.

Befolkning:

Ramsele har en mångfaldig befolkning som präglas av stark gemenskap och samhörighet. Invånarna är kända för sin vänlighet och gästfrihet gentemot besökare och nya inflyttare. Trots att befolkningen är relativt liten, är dess engagemang för samhället och dess välbefinnande en central del av dess identitet.

Arbetsliv:

I Ramsele finns en variation av arbetstillfällen som återspeglar byns historia och omgivande natur. Traditionella näringar som skogsbruk och jordbruk spelar en viktig roll, medan modernare sektorer som turism och service växer i betydelse. Många invånare är även aktiva inom småföretagande och lokala initiativ för att främja byns ekonomi och utveckling.

Fritidsaktiviteter:

Trots sin lilla storlek finns det gott om möjligheter till fritidsaktiviteter i Ramsele. Den omgivande naturen erbjuder utmärkta möjligheter till friluftsliv året runt, med vandringsleder, skogspromenader och sjöar för fiske och paddling. Under vintermånaderna lockar snötäckta landskap till skidåkning, snöskoteråkning och isfiske. Dessutom arrangeras lokala evenemang, marknader och kulturella aktiviteter som bidrar till att berika samhället och skapa gemenskap bland invånarna.

Någon bild ville den inte fixa till mig så den funktionen är nog i betalversionen men den gjorde en beskrivande text istället:

Tyvärr kan jag inte generera bilder direkt, men jag kan beskriva en scen som du kan föreställa dig:

Bilden visar en liten bygata i Ramsele, omgiven av tallskogar och med en lugnande atmosfär. Längs gatan står små röda stugor med vita knutar, vars träpaneler har åldrats vackert under årens lopp. På trottoarerna går några lokalbor iklädda varma jackor och mössor, hälsandes glatt på varandra när de möts. Vid sidan av gatan sträcker sig en å, vars vatten rinner lugnt och stilla, omgivet av grönskande träd och buskar. Längs ån står några bänkar där människor kan sitta och njuta av naturen och tystnaden. En kyrka med sin karakteristiska klockstapel reser sig i bakgrunden, och i fjärran syns de majestätiska bergen som skapar en naturskön inramning av byn. Det är en bild av stillhet, enkelhet och harmoni med naturen.

Spännande att testa lite men när jag gör lite olika sökningar så ser jag stora brister i fakta som den skriver ihop, ibland rena gissningar och felaktigheter men det sades också i föredraget att det är mer en väldigt bra textsammanställare men gör bästa jobbet om den får en faktatext som den kan bearbeta. Gå in och testa, jag kommer att göra det mera än det lilla jag kollat nu.

Idag kom det!

Den 25/11 kom det nya registret som jag väntat på under ganska många år. Jag beställde direkt när jag såg annonsen. Det är alla människor som var mantalsskrivna 2000. Där har det varit en lucka länge. Annars kan man ganska bra följa ättlingar från församlingsböcker fram till cirka 1930-1940. Därefter finns det diverse register om man har CD-skivor/USB eller betaltjänst på ArkivDigital. Där finns folkräkningar för 1940, 1950, 1960, 1975 och 1985. Folkräkningar på CD finns för 1970, 1980, 1990 och numera även för 2000. Då täcker man in ganska bra när det går att söka personer i ex birthday.com eller ratsis.se för nutid. 

 

Detta lilla USB innehåller cirka 8,9 miljoner svenskar 2000. Då kan jag forska fram ättlingar till Jöns Gärd ytterligare tio år närmre nutid. Installerade direkt :-)

Digital släktforskardag

I lördags blev det en heldag framför datorn när sex olika släktforskarföreningar anordnade en digital släktforskardag. Det var dubbla föredrag varje timme från kl 9 till kl 16. Därefter en halvtimmes Café med respektive förening. Orkade inte upp till kl 09 men lyssnade på det första föredraget kl 10 och var sedan med till slutet. Jättebra att de har en sådan tillställning på video för då kan släktforskare runt om i landet vara med och lyssna och ställa frågor, annars måste man oftast resa långt för att vara med. Flera av dessa föreningar har också sitt säte och samlingar i Stockholm.

Första föredraget jag lyssnade på var Gyllenåder, Saltfluss och moderpassion - Gamla tiders sjukdomsnamn. Hur kan vi tolka dessa? Det var ett intressant föredrag av Olof Cronberg från föreningen DIS. Han är läkare och släktforskare och han berättade om olika sjukdomar i äldre tid och lagen som sade att mellan åren 1750 och 1830 var det obligatoriskt att rapportera dödsorsak till Tabellverket. Inte lätt för en präst att vara så bevandrad i medicin så att han kunde bedöma vad som var dödsorsaken för församlingsborna. Därför ganska svårt att exakt veta vad en gammal dödsorsak är idag.

Nästa föredrag som jag lyssnade på var om att släktforska i Finland och det var bl.a Marianne Jonasson som berättade om källorna i Finland. Hon är med i Släktakademien. Verkar finnas en hel del digitalt material i Finland och mycket är tillgängligt på nätet. Lite oklart om man behöver vara medlem och att det kostar för att komma åt information eller inte men blev i alla fall sugen på att leta rätt på mera uppgifter om några släktingar därifrån födda på 1600- eller 1700-talen. En viktig sida är https://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm. Den finns på svenska, engelska och finska. Det är 100 års sekretessgräns i Finland och den är väldigt strikt så det gör att det blir lite svårare att forska på ättlingar på 1900-talet.

Det tredje föredraget var om att hitta sina släktingar på 1900-talet och det var Släktakademien som höll i det föredraget. Bra föredrag där också men inga nya källor att titta i för mig utan jag hade koll redan på de olika mantalsregister som finns i Arkiv Digital för 1940, 1950,1960, 1975 och 1985 samt deras personregister från 1840 till 1947. Det berättades också om skivorna som Riksarkivet tagit fram med mantalsuppgifter 1970, 1980 och 1990. Inget om hur man hittar uppgifter från Skatteverket efter 1991.

Därefter lyssnade jag på ett föredrag om Valloner och hur de kom till landet och ett om gårdsforskning. Det senare var mer intressant då det är spännande att följa en gård eller en by från nybygge till nutid. Har börjat både med Forsmo, Ramsele sn och Nordsjö i samma socken.

Som jag skrev i början var det flera föredrag samtidigt så det återstår att titta på inspelningarna för några till när de kommer. Dessutom finns en del filmat material från de olika föreningarna som det också går att titta på. Program för dagen finns här. 

Flygfoto III

För några veckor sedan så började jag titta lite på flygfoton i ArkivDigital och skrev också en instruktion om hur man hittar bilder. Nu har de fixat till ett mycket enklare verktyg att få tag på de bilder som man vill ha.

Nu finns det en extra rad i menyn till vänster på ArkivDigital som säger Flygfoton. Om man klickar på den så får man följande vy.

En karta över landet där man kan zooma sig in i bilden med + och ut med -.

Zooma in till dess du är på rätt plats och ser små nålar. Genom att föra pekaren över en nål kommer det upp mer information om volymnamn, antal bilder och fotoår. Klicka på nålen och då kommer första bilden i volymen upp.

Sedan är det bara att leta fram de bilder som är intressanta. Lycka till.

Flygfoton

Satt ikväll och tittade lite på flygfoton i ArkivDigital. De har haft dem en tid men jag har inte riktigt haft tid att sätta mig in i hur man får fram bilderna men nu så har jag kollat lite! Och det är inte lätt, flera steg innan man kommer fram till området man vill ha och sedan måste man känna till lite om områdets hus och ha turen att hitta rätt. Det finns nämligen inga noteringar på bilderna om exakt vilket hus eller fastighet eller ens församling på bilderna. Har man lite tur kan man på råbildernas baksida hitta en notering om platsen eller ett namn på den som önskat kopia på bilderna.

Hur går man då tillväga för att hitta bilder? Det första jag gjorde var att leta lite på ArkivDigitals hemsida och där hittade jag en länk till en instruktionsfilm som jag tittade på.

Här kommer en instruktion för hur jag gick tillväga för att hitta hus i Ådals-Liden sn. Man måste ha ett "allt-i-ett" abonnemang på ArkivDigital för att se detta.

Välj först Flygbilder i Arkivtyp och klicka på Sök. Toggla sedan fram rätt volym i rullisten längst till höger.

I detta fall är det Flygkartor Västernorrlands län för att först ta fram ett volymnummer på de bilder som finns för Ådals-Liden sn. Klicka där.

Då får man upp, i detta fall, två olika arkiv av flygbilder i Västernorrland. ASA står för AB Stockholms Aero och SAB för Svenska Aero-Bilder. Jag väljer den övre ASA.

Tryck på öppna volym.

Då får jag upp första kartbilden och där kan jag genom att klicka på någon av alternativen A komma vidare till nästa bild och genom att trycka på B, en eller flera gånger, zooma in i bilden för att hitta platsen jag är intresserad av.

Då har jag hittat rätt på Näsåker och delar av Ådals-Liden sn. Här ser jag att de bilder som finns här finns under volymerna 4659 till 4664. Då är det bara att notera dessa nummer och gå tillbaka till första söksidan.

Här togglar jag nu fram i rullisten längst till höger igen men denna gång väljer jag AB Stockholms Aero Råkopior 3201-4800 (Bromma, Flygbild, ASA) och klickar där.

Leta sedan fram de intressanta volymnumren i högra delen av fönstret. Observera att det här är flera sidor att leta bland. Jag väljer volym nr 4663. När jag klickar på volymen kommer följande sida fram.

När jag sedan klickar på Öppna volym så får jag upp första bilden och det är hotellet i Näsåker.

Sedan är det bara att klicka vidare bland bilderna och leta fram något som man känner igen. Nästa bild visar baksidan (gäller inte alla volymer och bilder) och där kan man ibland få mera information. För denna bild finns en baksida som säger att det är Näsåker centrum.

Bara att leta alltså. Lycka till!

ArkivDigital

För några veckor sedan var det en helg då det fanns möjlighet att testa ArkivDigital. Det var under släktforskardagarna i Örebro. Jag var in och tittade runt lite där vad som finns och det finns en hel del både när det gäller kyrkoarkiv och domstolsarkiv. Bilderna som jag var in och tittade på höll väldigt hög kvalité och var lättlästa. Dessutom var det enkelt att spara ner det intressanta som jag hittade, en nackdel var att det som sparades är det som syns i fönstret så har man zoomat in så missar man delar av t.ex. en sida. Men på det stora hela tycker jag att det var så bra så att ett abonnemang på ArkivDigital skulle vara ett väldigt bra komplement till SVAR:s hemsida. Här kommer en bild ur en död- och begravningsbok i Ramsele som jag sparade ner bara för att visa kvalitén på bilderna.

I ArkivDigital kan man spara bilderna som .png medan denna bilden ovan är omgjord till .jpg och därför inte har lika hög upplösning.