Tre år gammal och ensam kvar – ett tragiskt familjeöde i Imnäs 1886

Släktforskning handlar ofta om namn, datum och släktled. Men ibland leder forskningen fram till människoöden som berör långt mer än så. Historien om Olof Peter Danielsson och Inga Johanna Jacobsdotter i Imnäs, Ramsele socken, är ett sådant exempel.

Olof Peter Danielsson föddes den 20 juli 1861 som son till Daniel Ersson och Anna Brita Göransdotter. Hans blivande hustru, Inga Johanna Jacobsdotter, föddes den 1 september 1860 och var dotter till Jakob Olofsson och Anna Johansdotter. De båda växte upp i Imnäs, Ramsele socken och gifte sig den 15 december 1883. Några månader tidigare, den 20 maj samma år, hade deras dotter Anna Johanna fötts. Den unga familjen hade hela livet framför sig.

Ett liv som förändrades på ett ögonblick

Den 10 februari 1886 inträffade katastrofen.

Olof Peter omkom i en olycka, endast 24 år gammal. Dödboken lämnar ingen tvekan om vad som hänt. Den korta anteckningen lyder:

"Dödad af ett kullfallande träd. Olyckshändelse."

Det behövs egentligen inga fler ord. En arbetsdag slutade med att en ung make och far slutade sina dagar. Från bouppteckningen kan man läsa att det fanns en skuld för en resa för läkaren så man kan anta att hans kompisar tog hem honom från skogen och att de kallade på läkare, om läkaren hann fram eller inte det vet man inte.

För Inga Johanna måste livet ha förändrats fullständigt. Hon stod ensam kvar med en dotter som ännu inte fyllt tre år.

Kampen mot sjukdomen

Men sorgen hade knappt hunnit lägga sig.

Den 28 juli 1886 avled även Inga Johanna, endast 25 år gammal. Dödsorsaken anges kortfattat i kyrkboken:

"Magkräfta."

Bakom det enda ordet döljer sig emellertid en längre kamp. Det framgår tydligt av hennes bouppteckning. Bland utgifterna finns inte bara begravningskostnaden utan också flera poster som visar vilka ansträngningar familjen gjorde för att få vård:

Begravningskostnad .................................... 20:00
2 resor till Fjällsjö lasarettsläkare ............... 22:00
Dito till Ström till läkare ..............................15:00
Dito till Sollefteå ......................................... 12:00
Medicin på alla ställen ................................ 17:50

Det är nästan som att läsa en kort sjukjournal. Resorna till läkare och lasarett, tillsammans med kostnaderna för mediciner, visar att man försökte hjälpa den unga modern. Trots alla ansträngningar gick hennes liv inte att rädda.

En treårig flicka blev ensam

På mindre än ett halvår hade Anna Johanna förlorat både sin far och sin mor.

Samma år drabbades hon dessutom av ännu en förlust när hennes morfar, Jakob Olofsson, avled.

Tre år gammal hade hon mist tre av sina närmaste anhöriga.

När ett barn blev föräldralöst måste en förmyndare utses. Häradsrätten behandlade därför ärendet och utsåg hemmansägaren Erik Petter Ersson till förmyndare för den omyndiga Anna Johanna. Hans uppgift blev att bevaka hennes rätt och förvalta det arv hon fått efter sina föräldrar.

Vad bouppteckningarna berättar

Bouppteckningarna ger en ovanligt levande bild av familjens situation.

Efter Olof Peter uppgick behållningen i dödsboet till 942 kronor och 23 öre, vilket var en ansenlig summa för en ung arbetare vid 1880-talets mitt. Den största tillgången var emellertid inte kontanter utan en fordran på 700 kronor.

I bouppteckningen står:

"Mannens fordran ur sitt fadrens hemman som får lyftas af hans fader den 24de nästkommande Oktober detta år, 700:-."

Det innebär att Olof Peter enligt ett tidigare avtal hade rätt att få ut 700 kronor från faderns hemman senare under året. Eftersom han avled redan i februari kom denna fordran i stället att bli en del av dödsboet och därmed tillfalla hans enda arvinge – den treåriga Anna Johanna.

Längst ned i samma bouppteckning finns dessutom en liten handskriven anteckning som säger mycket om familjen:

"Att den fordran som vi undertecknad har upptagit på bouppteckningen 18 Kronor har vi denna skjänkt till vår brors dotter Anna Johanna Olofsdotter erkännes."

Anteckningen är undertecknad av farbröderna Göran Danielsson och Daniel Danielsson.

Beloppet var inte stort, men gesten säger mycket. Mitt bland juridiska formuleringar och ekonomiska uppställningar möter vi två farbröder som frivilligt avstår från sin egen fordran för att den lilla brorsdottern ska få ett något bättre ekonomiskt utgångsläge.

En bouppteckning som berättar mer än siffror

När Inga Johannas bouppteckning förrättades några månader senare uppgick behållningen till endast 92 kronor och 57 öre.

Förklaringen finns längst ned i handlingen.

Där står att alla större tillgångar redan hade tagits upp i makens bouppteckning och att lösöret under tiden hade sålts på auktion. Den stora fordran på 700 kronor behövde därför inte redovisas ännu en gång. Däremot nämns en mindre stuga som Olof Peter hade uppfört på ett torpställe.

Den skulle säljas på auktion:

"...för pupillens räkning..."

"Pupillen" var Anna Johanna.

Det är en juridisk formulering, men samtidigt en påminnelse om vem allt egentligen handlade om. Varje tillgång, varje auktion och varje beslut syftade till att trygga framtiden för en treårig flicka som på några månader förlorat nästan hela sin närmaste familj.

Ett nytt hem hos mormor

Anna Johanna blev inte ensam.

Det blev hennes mormor, Anna Johansdotter, som tog hand om henne. Samma år hade hon förlorat både sin make och sin dotter, men öppnade ändå sitt hem för sitt lilla barnbarn. Husförhörslängderna visar att Anna Johanna sedan växte upp hos sin mormor.

Tankar

När jag bläddrar mellan kyrkböcker, bouppteckningar och domböcker slås jag av hur mycket några få handlingar kan berätta.

På bara några månader miste Anna Johanna sin far, sin mor och sin morfar. Kvar finns i arkiven några korta notiser, ett förmyndarskapsbeslut och två bouppteckningar.

Men mellan raderna träder också människorna fram.

En ung far som omkommer i en olycka i skogen.

En ung mor som kämpar mot sin sjukdom och reser mellan läkare och lasarett i hopp om att bli frisk.

Två farbröder som efterskänker en fordran till sin lilla brorsdotter.

En mormor som, mitt i sin egen sorg, tar hand om sitt föräldralösa barnbarn.

Berättelsen liknar på flera sätt min egen farfars fars uppväxt. Han ar något äldre när hans föräldrar dog men hade förlorat båda sina föräldrar, inom loppet av ett år, redan när han var fem år gammal. Även där var det släkten som hoppade in och hjälpte till med uppfostran och han blev fosterbarn hos sin halvmoster och hennes man.

Det är sådana berättelser som påminner oss om att släktforskning inte bara handlar om att fylla ett släktträd med namn och datum. Den handlar också om att försöka förstå de människor som levde före oss – deras glädjeämnen, deras sorger och den omsorg som kunde bära en familj genom livets svåraste prövningar.

Epilog

Historien slutar dock inte där. Anna Johanna växte upp hos sin mormor i Imnäs. Som ung flyttade hon i början av 1900-talet till en annan församling, där hon så småningom gifte sig och bildade egen familj. Hon fick barn och levde ända till 1950.

För den treåriga flicka som 1886 förlorade både sin far, sin mor och sin morfar fanns det alltså ändå en framtid. Tack vare mormoderns omsorg och den trygghet som släkten och förmyndaren hjälpte till att skapa fick hennes liv en fortsättning som kyrkböckerna troget följer under ytterligare ett halvt sekel.

Nils Henriksson i Imnäs – en bondes liv

Nils Henriksson i Imnäs – en bondes liv, en hemmansförsäljning och ett juridiskt mysterium

Genom åren har jag skrivit flera blogginlägg om Nils Henriksson (1827–1904) i Imnäs, Ramsele socken. Det började som en vanlig personbiografi, fortsatte med ett ovanligt födorådskontrakt och slutade med en rättshistorisk gåta som jag fortfarande inte lyckats lösa helt.

Den här artikeln är därför en sammanfattning av de tidigare inläggen, där jag försöker sätta in händelserna i ett större sammanhang.

Den som vill läsa de ursprungliga inläggen hittar dem här:

• Nils Henriksson (1827–1904) – en biografi över hans liv och familj. Nils Henriksson (1827–1904)
• Födorådskontrakt – om försäljningen av hemmanet och det omfattande födoråd som följde med affären. Födorådskontrakt
• Förmyndare för Nils Henrikssons yngsta barn – den märkliga domboksnotisen som gav upphov till en rättshistorisk frågeställning. Förmyndare för Nils Henrikssons yngsta barn

Ett liv med både glädje och sorg

Nils Henriksson föddes den 29 oktober 1827 i Imnäs och växte upp på faderns hemman. När hemmanet senare delades mellan honom och brodern Henrik fick de var sin hälft om 2¾ seland.

Livet blev emellertid inte enkelt.

Nils gifte sig första gången 1857 med Anna Henriksdotter. De fick tre barn, men den yngsta dottern dog redan som spädbarn och 1861 avled även Anna, endast 32 år gammal.

Fyra år senare gifte han om sig med Kristina Matilda Eriksdotter från Krånge i Junsele. Även detta äktenskap blev kort. Deras dotter Ingrid Margareta dog som spädbarn och på nyårsafton 1869 avled också Kristina, endast 34 år gammal.

För tredje gången stod Nils ensam med små barn.

År 1871 gifte han sig med Greta Maria Nilsdotter från Meåfors. Det blev ett långt äktenskap och tillsammans fick de döttrarna Margareta Maria, Sara Brita och Inga Karolina. Greta Maria överlevde maken med tretton år.

När skogsbolagen köpte hemmanen

Under 1880-talet förändrades stora delar av Ångermanland. Skogsbolagen köpte upp bondgårdar i snabb takt och många bönder valde att sälja sina hemman.

Den 16 april 1884 sålde även Nils Henriksson sitt hemman i Imnäs till Björknäs Bolag för den ansenliga summan 8 000 kronor.

Affären betalades i flera omgångar och den sista delen av köpeskillingen kunde, om bolaget så önskade, stå kvar mot inteckning och fem procents ränta.

Samtidigt upprättades ett omfattande födorådskontrakt.

Ett tryggat ålderdomsliv

Födorådet visar hur man försökte skapa trygghet när gården såldes.

Varje år skulle Nils och Greta Maria bland annat få spannmål, fläsk, strömming, kaffe, socker, hö, ved och 30 kronor kontant. De skulle dessutom få behålla två kor, fyra får och fyra getter med vinterfoder, rätt att odla potatis och lin samt få hjälp med bakning, malning och vård vid sjukdom.

Dessutom fick de disponera två byggnader på gården under sin livstid.

För att säkerställa att avtalet verkligen följdes intecknades födorådet i den sålda fastigheten.

Tre år senare köptes hemmanet tillbaka från Björknäs Bolag av Nils äldste son Henrik Nilsson från det första äktenskapet. Därmed övertog han också ansvaret för sina föräldrars födoråd.

Ett oväntat fynd i domboken

När jag senare letade efter ett helt annat förmyndarskapsärende i Ramsele häradsrätt hittade jag av en slump en kort notis från den 2 december 1886.

Nils Henriksson ansökte om att hemmansägaren Isak Henrik Eriksson i Strömnäs skulle utses till förmyndare för hans och Greta Marias tre minderåriga döttrar.

Ansökan är mycket kort:

"Undertecknad anhåller härmed att till förmyndare för mina och min hustrus minderåriga barn ... måtte förordnas hemmansägaren Isak Henrik Eriksson i Strömnäs."

Isak skrev under att han åtog sig uppdraget och häradsrätten biföll ansökan utan någon motivering.

Det märkliga är att både Nils och Greta Maria levde.

Varför behövdes en förmyndare?

Det var den frågan som gjorde att ett till synes obetydligt domboksärende blev så intressant.

Förmyndare brukar man framför allt förknippa med barn vars föräldrar avlidit eller med arv som skulle förvaltas. Men här var situationen en annan.

Jag har därför gått igenom köpebrevet, födorådskontraktet, inteckningen och domboksprotokollet. Trots det finns ingen handling som förklarar varför ansökan gjordes.

Inte heller nämns någon särskild egendom som tillhörde barnen.

Efter att dessutom ha diskuterat frågan ur ett rättshistoriskt perspektiv framstår det som att detta sannolikt var en möjlighet enligt den äldre förmynderskapsrätten, även om den verkar ha utnyttjats ganska sällan. Den exakta rättsregeln eller den lokala praxis som låg bakom beslutet har jag ännu inte lyckats identifiera.

Släktforskning är mer än namn och datum

Det här är ett exempel på varför släktforskning är så fascinerande.

Man börjar med en person – i det här fallet bonden Nils Henriksson i Imnäs.

Sedan leder en gårdsförsäljning vidare till skogsbolagens expansion i Norrland. Ett födorådskontrakt berättar hur äldre människor tryggade sin försörjning efter försäljningen av gården. En kort notis i en dombok öppnar plötsligt dörren till en juridisk fråga som fortfarande inte fått något säkert svar.

Kanske kommer gåtan om förmyndarskapet en dag att få sin lösning. Tills dess får den påminna om att det fortfarande finns mycket kvar att upptäcka, även i väl genomgångna arkiv.

Och kanske är det just det som gör släktforskning så spännande – att varje handling man öppnar kan leda vidare till en helt ny historia. 

Köpehandling torplägenhet

Här kommer en avskrift ur domboken 1886 då de ansökte om lagfart på Imnäs 2:15 vilket inte gick igenom första gången då Daniel saknade handlingar som styrker att han har lagfart till lägenheten. Jag har hämtat texten från Riksarkivets Digitala forskarsalen och det finns fortfarande några luckor med svårlästa bokstäver att fylla i.

1886 den 8 Juni

§ 129 Imnäs No 4, torp af 3 sel

Länsmannen S. A. Norlander ingaf med anhållan om lagfart en afhandling, lydande sålunda:

"Härmed göres etc .... — — Litt DU. § 129.

Då ingen handling till bestyrkande af Daniel Erssons åtkomst till fastigheten företeddes, kunde sökta lagfarten icke beviljas, utan förklarades ansökningen hvilande i afbidan på anmärkta hindrets undanröjande.

Här kommer bilagan till domboksnotisen som är själva köpehandingen. Det som finns inlagt är en kopia av originalet.

Litt DU. §129

Härmed göres veterligt att jag Daniel Ersson med min hustrus Samråd upplåter och till vår äldsta sons dotter Anna Karolina Eriksdotter i Imnäs församling ett jordställe ifrån min i Imnäs by egande skattehemman under N:o 4 om 3 seland hvilket torpställe äro beläget å mitt odlingsskifte i den så kallade Bolandssvedjan på södra ändan stöter mot Storån och inöfver skiftets hela bredd till en å vestra Rålinan befintlig bergspets samt en å östra linan mitt emot nedlagd sten eller röse, till .... tillfallare den så kallade .......... och Röjningslandet efter Bäcken emot en öfverenskommen Köpesumma stor sjuhundra /700/ Kronor som denna dag äro betalt och härmed qvitteras.

2:o Köparen eger att fritt begagna sig af hemmanets skog till nödig åbyggnad emot wilkor att torr skog begagnas till …… ……. möjligen användas kan .... till vedbrand.

3:o Torplägenheten får nu genast tillträda af min äldsta son Erik Johan Danielsson och hans hustru Andrietta Danielsdotter att begagnas under deras återstående lifstid samt derefter deras ofvannämnde dotter eller hennes rättsinnehafvare för alltid egas och områdas.

4:o. Köparne eger att begagna sig af mulbete lika med ... för sina kreatur.

5:o. Köparne förbinder sig eller hans rättsinnehafvarne att till säljarne eller hans rättsinnehafvare årligen betala en efter öfverenskommelse bestämd afgäld, nemligen twå /2/ Kronor att betalas vid bördstiden hvarje år.

Med förestående afhandling förklara vi oss å ömse sidor nöjde och till yttermera visso äro häraf 2ne exemplar upprättade och vexlade försäkras. Ramsele och Imnäs den 31 Oktober 1882. Daniel Ersson (bom) säljare. Köparne Anna Karolina Eriksdotter gm fadren E. J. bom) Danielsson. Vittna Erik Nilsson. Nils Henriksson (bom).

Ni får gärna hjälpa mig fylla i de ord och tecken som saknas.

Lägenheten i Imnäs

I gårdagens blogginlägg om Erik Johan Danielsson skrev jag om torpet som de bodde på och som hans pappa Daniel Ersson sålt en del av, 4:10, till sitt 2-åriga barnbarn 1884. Genom att titta i lagfartsboken som sträcker sig från cirka 1875 och fram till 1930-talet kan jag se vad som hände med lägenheterna (hemmansdelarna 2:15 och 4:10).

Jag börjar med 2:15 som är en lägenhetsstyckning från min farmors morfars hemman 2:3.

Här kan vi se att hemmanet först såldes av Nils Henriksson till Björknäs bolag.

Torplägenheten 2:15 styckades ur hemman 2:3 och köptes av Erik Johan Danielsson.

Erik Johan och Andrietta säljer 1886 lägenheten 2:15 till sin dotter. De har då förlorat två söner innan de fyllt två år så kanske ville de säkra upp för dottern genom att föra över lägenheten.

Vad händer då med lägenheten 4:10?

Jo, Anna Karolinas morfar Daniel har sålt lägenheten till henne redan 1882. Så 1886 har hon både 2:15 och 4:10.

Anna Karolina säljer torpet till sin syster Brita Elida och hennes man Olof Wilhelm Vikner och köpehandlingen är från 1915.

Här ser man först lägenheten 2:15.

Och här är den andra delen som heter 4:10.

Dessa två nr, 2:15 och 4:10, slogs ihop och fick beteckningen Imnäs 12:1. 

En ny sammanslagning gjordes genom beslut 29/5 1953 då 12:1 och 4:17 slogs ihop och bildade 15:1. Den fastigheten finns kvar än idag och ägs av ättlingar till de personer jag nämnt ovan.

Erik Johan Danielsson (1856-1955)

Erik Johan Danielsson föddes 1856 25/5 i Imnäs, Ramsele sn och var en son till Daniel Ersson (1827-1909) och hans hustru Anna Brita Göransdotter (1836-1917). Han skrivs som bondson i Imnäs när han gifter sig 1880 9/10 i Junsele sn med bondedottern i Tara, Junsele sn med Andrietta Danielsdotter. Hon var född 1859 6/1 i Tara, Junsele sn som en dotter till Daniel Persson (1811-1861) och hans hustru Catharina Henriksdotter (1814-1883). Makarna bosatte sig i Imnäs och Erik Johan skrivs först som arbetare och sedan under ett par år, cirka 1882-1884, som hemmansägare. Oklart vilket hemman han hade då jag inte hittat någon lagfart på ett hemman. Enligt ett köpeavtal från 1882 så säljer Daniel Ersson och hans hustru ett torp till sin sondotter, Erik Johans då två åriga äldsta dotter.

Om detta är hans hemman är alltså oklart. Från cirka 1884 skrivs han som torpare och det är han fram till en bra bit in på 1900-talet för att därefter skrivas som förre detta torpare. Jag hörde några historier om dem när jag var hos farmor. Erik Johan brukade komma till min farfars far och så satt de och pratade och tog sig nog något att dricka också. Andrietta rökte pipa. Hon dog 1943 15/11 i Imnäs. Hennes man levde i drygt 12 år till och dog i samma by 1955 20/6, drygt 99 år gammal.

Deras barn:

d. Anna Karolina Eriksson                 (1881-1954).

s. Daniel Ersson föddes 1882 15/7 i Imnäs, Ramsele sn, död där 1882 30/7.

s. Erik Daniel Ersson föddes 1883 11/8 i Imnäs, Ramsele sn, död där 1884 21/12.

d. Brita Elida Eriksson                         (1887-1959).

d. Märta Lovisa Eriksson                    (1892-1988).

I Svenska Dagbladet måndagen den 31/5 1954 hittade jag följande bild.

Prins Bertil och Erik Johan när de träffades vid invigningen av Kilforsens kraftverk.

Anna Helena Nilsdotter (1859-1919)

Anna Helena Nilsdotter föddes 16/3 1859 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Nils Henriksson (1827-1904) och hans första hustru Anna Henriksdotter (1828-1861). Hon gifte sig första gången 22/10 1882 i Ramsele sn med värmlänningen Lars Magnus Åman. Han var född 16/8 1849 i Stora Åmberg, Sunne sn som en son till soldaten Magnus Matsson Åman (1825-1879) och hans hustru Kajsa Olofsdotter (1825-1894). Makarna bodde i Imnäs och fick en son som dog bara några dagar gammal. Lars Magnus dog där 23/6 1885. Dödsorsaken var lungsot. Anna Helena flyttar till Strömnäs, Ramsele sn 1885 och 1887 kommer hennes andra man Paulus Pålsson dit. Han var född 29/12 1856 i Tjärnäset, Fjällsjö sn som en son till Paul Persson (1815-1871) och hans hustru Anna Brita Johansdotter (1820-1888). De tre äldsta barnen föds i Strömnäs men 1891 flyttar hela familjen till Tjärnäset, Fjällsjö sn. Där skrivs han som torpare och på äldre dagar som födorådstagare. Makarna lever där i hela sina liv och Anna Helena dog där 25/2 1919 och dödsorsaken anges vara slaganfall. Paulus var skriven i samma by när han dog 9/9 1940 men han avled på Backe länslasarett.

Barn i första giftet:

s. Nikolaus Valentin Åman föddes 10/2 1884 i Imnäs, Ramsele sn, död där 20/2 1884.

Barn i andra giftet:

d. Anna Maria Pålsson                     (1887-1962)

s. Nils Johan Pålsson                        (1889-1965)

s. Henrik Petter Pålsson                  (1891-1982)

d. Sara Paulina Paulsson                 (1894-1956)

d. Lydia Karolina Pålsson               (1897-1975)

d. Brita Johanna Pålsdotter föddes 25/7 1899 i Tjärnäset, Fjällsjö sn, död där 11/2 1900.

d. Nanny Johanna Paulsson           (1901-1966) 

Hur barnen stavade sina efternamn är osäkert. De namn jag valt är de som står i registret Sveriges Dödbok. Det finns ingen dödorsak noterad för Brita Johanna. Nanny Johanna (Hanna) har jag inte lyckats hitta i födelseboken för Fjällsjö sn men i församlingsboken ser hon ut att vara född i Tjärnäset.

Medan farmor levde så hade hon ett kort av Paulus och Anna Helenas hus och på farstubron där så satt båda makarna. Tyvärr så tror jag det kortet kommit bort och jag tog aldrig någon kopia på det.

Här är i alla fall ett kort jag fått låna (tack Karin) av makarna och yngsta dottern Hanna. Taget på gården i Tjärnäset.

Bouppteckning efter Inga Karolina

Som jag nämnt tidigare så är bouppteckningar en väldigt bra källa att få mer informaiton om sina förfäder. Gammalt tillbaka så jobbade de sig igenom ett rum i taget och registrerade allt som fanns, ju närmre nutid man kommer ju mindre detaljerat är det i bouppteckningarna. Här nedan finns ett exempel från 1918 och det är efter min farmors mor som jag skrev om igår, Inga Karolina Nilsdotter, som dog i Spanska sjukan. Bouppteckningen finns i Arkiv Digitals källor.

Först finns en uppräkning av de som är arvsberättiga efter henne och det är mannen och barnen som finns med här.

Först av allt står torpet i Imnäs och här framgår det att det är avsöndrat från Imnäs nr 2, något att gräva vidare i. Torpet har ett värde av 400 kronor. Dessutom har hon (makarna) 805 kronor på banken. Guldringar har de två stycken av och det skulle kunna vara vigselringarna, värdet är 21 kronor.

På torpet finns det två stycken kor till ett värde av 200 kronor, tre får och tre getter samt fyra höns. Skulder som finns är begravnings- och bouppteckningskostnader samt en matskuld till handlaren P.A. Nordin. Total behållning i boet var 1593 kronor. Det motsvarar drygt 40 000 kronor i dagens penningvärde enligt prisomräknaren.

Bouppteckningen avslutas med H.P Sundqvist namnteckning.

Henrik Peter Sundqvist (1874-1967)

Henrik Peter Sundqvist var född 30/12 1874 i Sundmo, Ådals-Liden sn som en son till Erik Peter Zakrisson Sundqvist (1834-1886) och hans hustru Sara Greta Henriksdotter (1834-1927). "Hinke" gifte sig 17/8 1901 i Ramsele sn med Inga Karolina Nilsdotter. Hon var född 28/11 1877 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Nils Henriksson (1827-1904) och hans tredje hustru Greta Maria Nilsdotter (1843-1917). Makarna bodde i Imnäs, Ramsele sn på ett torp. Inga Karolina dog där 22/11 1918 och dödsorsaken anges vara Spanska sjukan. Hinke levde i nästan 49 år till och dog 15/9 1967 i Nyland (ålderdomshemmet), Ramsele sn.

Deras barn:

s. Nils Arvid Sundqvist föddes 18/2 1903 i Imnäs, Ramsele sn, död skriven där 28/6 1924. Dog på länslasarettet i Sollefteå och dödsorsaken var dubbelsidig lunginflammation efter mässling.

d. Maria "Mimmi" Sundqvist                  (1904-1965).

s. Per Axel Sundqvist                                (1905-1975).

d. Julia Sundqvist                                      (1907-1974).

d. Frida Sundqvist                                     (1909-2011).

d. Greta Sundqvist                                    (1911-2012).

d. Ingrid Sundqvist                                   (1912-1999).

s. Hilding Sundqvist                                 (1915-2008).

s. Erik Sundqvist föddes 28/2 1917 i Imnäs, Ramsele sn, dog där 19/11 1918 av okänd orsak men bara tre dagar innan modern dog i Spanska sjukan.

d. Odöpt flicka Sundqvist född och död 1918. Enligt dottern Ingrid, men barnet går inte att återfinna i kyrkoböckerna.

En bild som är ihopsatt av Inga Karolina och Hinke. Den fanns hemma hos farmor Ingrid. Mera om makarna finns i ett tidgare blogginlägg här.

Lagfartsböcker Imnäs Nr 2

Lagfartsböckerna är bra att titta i för att få reda på när ett hemman eller lägenhet har bytt ägare. Där finns också referens till lagfartshandlingar i domböckerna och när det gjordes. Viktigt att ta reda på år och paragraf för att få en ingång vidare och kunna hitta lagfart och köpekontrakt. I domstolsarkivet finns också inteckningar noterade och även där kan det finnas ett köpekontrakt och de behöver inte vara lika avskrivna så det är bra att leta i båda. Rätt paragraf bland inteckningarna får man leta lite efter men ofta kommer man ganska nära om man går in på samma paragraf där som på lagfart, och sedan bläddrar lite från det både framåt och bakåt.

Om Imnäs nr 2 har jag redan hittat lagfart och inteckning när Nils Henriksson sålde hemmanet 1884 och mer om honom finns i ett tidigare blogginlägg.

Här kan man se att Nils köpte 1859 och det är innan denna bok började och han säjer den 16 april 1884 till Björknäs Bolag. Hemmanet kallas 2:3 och är på 2 3/4 seland. Björknäs får lagfart den 4 juni 1884 paragraf 149. Hela noteringen är nr 4 för Imnas Nr 2. Längst till höger ser man också att det finns ett torp som tillhör hemmanet och är sålt med en notering under nr 5 och ny ägare till hela hemmanet finns under nr 14.

Torpet såldes av bolaget till Erik Johan Danielsson och hans hustru Andrietta Danielsdotter men jag tänker inte gå in mer på det nu utan vi följer hemmanet.Så över till rad 11.

Köpet den 1 jan 1886 ser ut att vara en försäljning till Björknäs Aktiebolag, troligen bytte företaget namn men det behöver undersökas mera. Nästa försäljning finns på rad 15.

Köpekontraktet skrevs den 18 maj 1887 och köpare var Henrik Nilsson och hans hustru Brita Göransdotter. De fick lagfart först den 17 februari 1888 och även här finns en notering om att nästa ägare finns på rad 34.

Köpebrevet här är daterat den 19 maj 1900 då Henrik Abraham Danielsson kom över hemmanet på exekutiv auktion som jag skrev om igår. Lagfart för honom den 6 juni 1900 och paragrafen är 

nr 79. Även här finns det hänvisning till de nya ägarna som finns på rad 41 tom 47. 

Mera om hemman Nr 2:3 om 2 3/4 seland finns här.

Konkurs

Det verkar som att Henrik Nilsson, som jag berättat tidigare om här, gjorde sig av med sitt hemman 1900 och när jag sökte på Imnäs 1900 i Kungliga bibliotekets digitala tidningar så hittade jag denna notering.

Notisen är från Sollefteåbladet den 9 februari 1900 och är en kungörelse.

Här framgår att det skall förättas en offentlig auktion den 24 mars 1900 klockan ett på eftermiddagen på tingsstället i Nyland, Ramsele socken. Där skall Henrik Nilsson i Imnäs och hans hustrus konkursmassas fastighet 2 1/2 seland N:o 2 i Imnäs auktioneras ut. I kungörelsen framgår att fastigheten har betydande skogsareal men att det finns en averkningsrätt under ett antal år. Goda inägor där det går att få vinterfoder för 5 kor och 20 får eller getter och dessutom spannmålskörd för 2 1/2 tunna utsäde. Byggnaderna är tillräckliga och i gott skick. Swen August Norlander har skrivit under notisen. 

Årets julkalender

Tänker försöka göra en adventskalender även i år med inlägg varje dag fram till jul. De senaste åren har jag haft fokus på en by eller en släkt men å kommer inte bli fallet i år. Har intresserat mig för Imnäs, Ramsele sn och min släkt där under hösten och kommer att blanda in inlägg om det med tidnigsurklipp ur Sollefteå Nya Tidning för 115 år sedan. I höst när jag tillbringade några veckor i Stockholm så var jag vid några tillfällen på Kungliga Biblioteket och skannade av från den tidningen. En del av det kommer jag att presentera och berätta om framöver.

Tidningen kom ut första gången i november 1910.

Så här såg första numrets första sida ut.

Födorådskontrakt

När Nils Henriksson som jag berättat om tidigare i ett blogginlägg sålde sitt hemman 1884 så skrevs det ett födorådkontrakt mellan honom och Björknäs Bolag.

Födorådscontract.

I förbindelse med en denna dag upprättad kopeafhandling, hvarigenom Nils Henriksson såld sitt skattehemman No 2 om 2 3/4 Seland i Imnäs till Björknäs Bolag, är äfven följande öfverenskommelse om födoråd för nämnde hemman upprättad.

Hemmansinnehafvaren förbinder sig att till Nils Henriksson och hans hustru Greta Maria Nilsdotter under deras återstånde lifstid utgifva följande födorådsförmåner. 36 kubikfot stridt Korn, 6 kubikfot råg, 1 1/2 kubikfot grå ärtor, 20 st salt fläsk, 1/4 tunna hårdsaltad strömming, 1 1/2 kubikfot salt, 20 st caffe, 20 st socker, 30 Lit hö, 30 krona i pungen, tjenligt utsädesland för 3 kubikfot potatis och 2 kannor linfrö, föda och skötsel för 2 kor, 4 får med ett alster och 4 getter med ett alster, då af hvardera slagit ett undantages för slaktning höstetiden, nödig ved i vedlidret samt skjuts till kyrka och qvarn. Födorådspersedlarna utgifvas i October månad hvarje år. Till husrum aftages sexknyttbyggningen öst på gården samt ett mindre herberge, hvilke hus födorådstagarne sjelfva iordningsställa och vid makt hålla efter förgodtfinnande, andel i källare, brygstuga och fähus efter behof. Födorådstagarne förbehålla sig äfven en mindre jordteg emellan mangårdsbyggningen och stallet samt hjelp till torkning, malning och bakning samt nödig skötsel och omvårdnad då sådant vid sjukdomstillfällen eller på ålderdomen erfordras. Vid endera makans död bortfaller halfva födorådet, hvarjemte aftagna hus efter bådas frånfälle återfaller till hemmanet.

Forssmo den 16 April 1884. Björknäs Bolag gn. Joh Fjulsrud. Nils (bom) Hindricsson Imnäs. Bevittnas: Göran Erson. E. P. Johansson. 

En inteckning gjordes av Nils Henriksson och hans hustru i det nyss sålda hemmanet som säkerhet för detta födorådskontrakt. Det registrerades den 4 juni 1884.

Henrik Nilsson (1857-1928)

Henrik Nilsson föddes 2/3 1857 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Nils Henriksson och Anna Henriksdotter. Han gifte sig 20/11 1884 i Ramsele sn med Brita Greta Göransdotter. Hon var född 2/10 1860 i Forsmo, Ramsele sn. Han dog i Forsmo, Ramsele sn den 10/12 1928. Hustrun flyttade till Edsele sn 1957 och dog där 20/11 1959, 99 år gammal. Hon var en dotter till nybyggaren Göran Ersson och hans hustru Anna Maria Persdotter.

Deras barn:

d. Margareta Henrietta Henriksson         (1885-1963)

d. Anna Maria Henriksson                            (1887-1983).

s. Nils Georg Henriksson, född 24/4 1889 i Imnäs, Ramsele sn, död 20/8 1943 i Forsmo, Ramsele sn. Skogsarbetare där.

d. Karolina Vilhelmina Henriksson          (1892-1979).

d. Ester Oskaria Henriksson                         (1896-1991).

d. Inga Johanna Henriksson                        (1898-1984).

s. Erik Halvard Henriksson, född 17/9 1902 i Sundmo, Ådals-Liden sn, död 2/8 1925 i Forsmo, Ramsele sn. Drunknade av våda i Fjällsjöälven.

Familjen bodde först i Forsmo där Henrik skrivs som dräng och senare arrendator. Det verkar som han köper faderns hemman runt 1884 av skogsbolaget som köpte av hans far och i det avtalet finns ett avtal om att de skall ha rätt till avverkning under 50 år. I kyrkböckerna ser det ut som de flyttar till Imnäs 1887 så det var några år eft att han skrivit kontrakt. Han skrivs i alla fall som hemmansägare på Imnäs nr 2 om 2 3/4 seland. 1900 flyttar de till Sundmo, Ådals-Liden sn och där är han arrendator. Redan 1903 flyttar de tillbaka till Ramsele sn och nu till Forsmo och nu är han först arrendator och sedan arbetare. Han dör i byn 1928 och dödsorsaken anges vara ålderdomssvaghet. Hustrun bor kvar som arbetaränka och arrendatorsänka. Hon flyttar 1957 till Edsele sn och avlider där 1959.

Sönerna avled ogifta och barnlösa. Ovan finns ett begravningsbrev efter äldste sonen Nils Georg som dog 1943, då var han 54 år gammal. Bilden har jag fått av en släkting (tack Stefan).

Nils Henriksson (1827-1904)

Nils Henriksson föddes 29/10 1827 i Imnäs, Ramsele sn och gifte sig 15/4 1857 i Ramsele sn med Anna Henriksdotter. Hon var född 12/9 1828 i Imnäs, Ramsele sn och dog där 2/6 1861. Redan 7/5 1865 gifte Nils om sig i Ramsele sn med Kristina Matilda Eriksdotter, född 9/8 1835 i Krånge, Junsele sn. Inte heller hon blev särskilt gammal utan dog redan den 31/12 1869 i Imnäs, Ramsele sn. Nils gifte sig för tredje gången den 23/6 1871 i Ramsele sn med Greta Maria Nilsdotter. Hon föddes 14/11 1840 i Meåfors, Ramsele sn. Makarna bodde i Imnäs resten av sina liv och Nils dog där 28/1 1904. Greta Maria levde 13 år till och dog i samma by 1/3 1917. Dödsorsaken var kräfta. 

Nils och Annas barn:

s. Henrik Nilsson                                   (1857-1928).

d. Anna Helena Nilsdotter                 (1859-1919).

d. Sara Margareta Nilsdotter, född 29/5 1861 i Imnäs, Ramsele sn, död där 24/7 samma år.

Nils och Kristina Matildas barn:

s. Erik Nilsson                                          (1866-1962).

d. Ingrid Margareta Nilsdotter        (1869-1869).

Nils och Greta Marias barn:

d. Margareta Maria Nilsdotter       (1872-1943).

d. Sara Brita Nilsdotter                     (1874-1955).

d. Inga Karolina Nilsdotter             (1877-1918).

Nils föddes den 29 oktober 1827 som bonden Henrik Erssons tredje barn och andra son. Han döptes den 30 i samma månad. Dopvittnen var bonden Erik Olofsson och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter i Imnäs. Bonden Olof Ersson och dess hustru Ingrid Jakobsdotter (Olof var en bror till Henrik). Drängen Elias Nilsson och piga Ingrid Nilsdotter i Nyland (båda släkt med Nils mamma). Nils och brodern Henrik fick senare dela på faderns hemman i Imnäs. Det var ursprungligen på 5 1/2 seland skatte och alltså fick var och en av bröderna 2 3/4 seland att bruka. När det delades vet jag inte säkert, men förmodligen var det i samband med Nils första gifte den 15 april 1857 då han äktade bondedottern Anna Hinricsdotter f 1828 i Imnäs, Ramsele sn. Hon var en dotter till bonden Henric Pehrsson och hans hustru Anna Johansdotter 1810-1893. Anna Johansdotter gifte om sig efter att Henrik omkommit under ett nedfallande träd i skogen med Jöns Jönsson 1815-1895. Dessa kom sedan att bli Johan Olof Olofsson 1875-1950 mormor och morfar. Anna dog redan 1861 i Imnäs och hennes dödsorsak är okänd. 

Nils gifte sig för andra gången den 7 maj 1865 med pigan på gården Christina Mathilda Ersdotter. Hon var född 1835 i Junsele sn och var en dotter till Eric Ersson och hans hustru Christina Margareta Matsdotter. Dotter Ingrid Margretha dog i Imnäs 1869. Inte heller Nils andra hustru blev så gammal utan dog 1869 bara 34 år gammal. 

Men det dröjde inte mer än något år förrän Nils hittat en ny fru och 1871 gifte han sig då för tredje gången och nu med Greta Maria Nilsdotter. Och hon kom att överleva maken med tretton år.

Makarna bodde i resten av sina liv kvar i Imnäs och Nils var bonde där till 1884 då han sålde hemmanet till Björknäs bolag. Sonen Henrik kom enare över hemmanet och ägde det under några år till dess han flyttade till Forsmo, Ramsele sn. Det finns ingen dödsorsak angiven på Nils men hustrun dog enligt dödboken i kräfta som är ett äldre namn på cancer.

Här är ett kort som jag fått låna och kopiera. Lite dålig kvalité men hon vid krysset är dottern Inga Karolina Sundqvist f. Nilsdotter. En dotter till henne har berättat att damen andra från vänster är hennes mormor Greta Maria och den äldre mannen bakom Inga Karolina morfar Nils. Det som gör att jag är tveksam till att det skulle vara Nils är de fyra barnen där den minste finns i Henrik Peters famn. Inga Karolinas och Henrik Peters första fyra barn var födda 1903, 1904, 1905 och 1907. Nils dog ju som nämnts tidigare 1904. Min gissning är därför att damen till vänster är systern Margareta Maria och att den äldre mannen är hennes man Nils Jakob Jakobsson. Eller kan det vara några andra barn? Någon som vet? 

Man vet aldrig vad man hittar

Jag trodde att man tagit med alla sidor och lösblad när man skannat kyrkböckerna innan de lades ut i Digitala forskarsalen men blev idag varse att det kanske inte alltid är fallet. I alla fall inte för det digitala material som gjorts från de gamla mikrokorten. 

Ville idag kontrollera några saker om min farmors morfar Nils Henriksson (1827-1904) och gick in i den längd där han först blev bonde i Imnäs, Ramsele sn.  Ibland kan man välja på två olika bildserier och idag tog jag den som heter C0033297 istället för den som heter A0013509. Jag brukar oftast ta den som börjar med C för jag tycker att de bilderna är lite bättre och jag tror att den serien är gjord senare.

När jag idag gjorde det valet på bilden så såg den ut såhär.

Finns alltså ett lite mindre papper som är inlagt mellan sidorna. Spännande, den lappen har jag inte lagt märke till tidigare och laddade ner sidan och förstorade och vände på den.

Det verkar vara ett internt pigbetyg mellan bönderna i byn.

Pigan Christina Matilla Ers Dotter har tjent hos mig ett år har under denna tid upförtt sig trogett och Redligt och är nu från min tjenst ledig. Ramsele och Imnäs den 20 November 1863.

                                Anders Ersson (bom)

 Wittnar

Jöns Sparfeldt

H.O. Henrikson i Imnäs (bom)

Extra kul att se min farfars farmors fars namnteckning och han verkar kunna skriva och här ser jag att han använde efternamnet Sparfeldt. Med tanke på att alla de andra har bomärken skulle det kunna vara så att det var Jöns som skrivit hela intyget.

Har ingen känsla för att jag sett detta papper tidigare men gick i alla fall in i det som heter A0013509 och där såg bilden ut på detta sätt.

Alltså här finns inte betyget med. Viktigt alltså att kolla båda varianter om det finns två varianter för samma längd.

Bilaga AG till lagfart § 37

Här kommer första bilagan till den lagfart som jag bloggade om tidigare i veckan.

Litt AG § 37.

" Köpebref. I enlighet med verkstäld försäljning genom auktion den 22 Juni innevarande år, hvilken försäljning blifvit af Ramsele Häradsrätt godkänd, upplåta härmed arfvingarne efter aflidne hemmansegaren Jacob Olofsson i Imnäs nemligen myndige barnen Sara Brita, gift med Z. Sundqvist i Sundmo och Anna Karolina samt omyndige bamen Johan Erik, Margareta, Olof Petter och Emma Götilda, genom deras förmyndare Erik Petter Carl Jacob Eriksson i Imnäs jemte omyndiga dotterdottern Alma Johanna Olofsdotter, genom sin förmyndare Erik Petter Ersson i Strömnäs - sina arffallne andelar 11/28 seland hvardera, tillhopa 2 3/4 seland af Kronoskatte hemmanet No 2 i Imnäs, Ramsele socken, med allt hvad dertill hörer till Brunne Aktiebolag emot en köpeskilling af Trettiotvåtusen Åttahundrasexton /32216/ Kronor; Och som denna Köpeskilling nu blefvit till fullo gulden, så eger Brunne Aktiebolag att egendomen genast tillträda samt densamma framgent ega och områda på de vilkor, som auktionsprotokollet innehåller, med rätt att på egen be Kostnad härå söka lagfart. Sollefteå den 1 oktober 1891 Sara Brita Jacobsdotter, Z. Sundqvist, Anna Karolina Jacobsdotter, Carl Jacob Eriksson i Imnäs, Erik Petter Ersson i Strömnäs, alla genom Sv. Aug Norlander enligt fullmakter.

Såsom vittnen: S. A. Carlén A. Berg;

 

Imnäs nr 2

Här kommer en lagfart från hösttinget 1891 när Imnäs nr 2 om 2 3/4 seland säljs av Jakob Olofssons arvingar till Brunne AB. Vid tillfälle skall jag leta fram mer om vad som står i de dokument som nämns också. För Ramsele kan man hitta lagfarter och köpekontrakt från 1862 och en bit in på 1900-talet i Riksarkivets Digitala Forskarsalen. Då kan man följa vem som ägt olika fastigheter. Den här fastigheten är grundfastighet till den som jag skrev om igår och lade ut bilder på.

1891 den 8 Oktober

§ 37.     Länsmannen Sv. Aug Norlander ingaf, med anhållan om lagfart, en afhandling, så lydande:

”Köpebref. I enlighet med etc.                   Litt AG. § 37

1^a förordnande den 8 Juni 1886 för Erik Petter Eriksson att wara fömyndare för aflidne Olof Petter Danielssons i Imnäs och hans efterlemnade hustru Inga Johanna Jakobsdotters dotter Anna Johanna;

2^a förordnande den 17 Februari 1887 för Karl Jakob Eriksson att wara förmyndare för aflidne Jakob Olofssons och hans hustru Anna Olofssons barn Johan Erik, Margareta, Olof Petter och Emma Götilda.

3^a Utdrag af Häradsrättens urtima tings protokoll för den 2 Juli 1891, utvisande, att Häradsrättens godkänt försäljningen af ifråga warande fastighet enligt ett så lydande protokoll:

    ”Protokoll vid offentlig etc    ____          Litt AH. § 37

4^a Två fullmagter, så lydande:                                            

     ”Undertecknade etc   _____                   Litt AJ. § 37

      ”Derest Ramsele etc  _____                   Litt AK. § 37

5^a Sju den 3 oktober 1889 utfärdade lagfartsbevis hvartdera å 11/28 seland N^o 2 Imnäs, att för Anna Johanna Olofsdotter, ett för Margareta Jakobsdotter, ett för Olof Petter Jakobsson och ett för Emma Götilda Jakobsdotter.

    I anledning deraf beviljadeslagfart å 2 ¾ seland N^o 2 Imnäs för Brunne aktiebolag, hvilket enligt auktionsprotokoll den 22 Juni 1891 och köpebref den 1 Oktober 1891, köpt fatigheten af Anna Johanna Olofsdotter Sara Brita Jakobsdotter, Anna Karolina Jakobsdotter Johan Erik Jakobsson, Margareta Jakobsdotter, Olof Petter Jakobsson och Emma Götilda Jakobsdotter emot 32816 kronor och öfriga vilkor; derom bevis köpebrefvet etc

                                                    Lagfartsbevis

                          Ramsele Häradsrätt

gör veterligt etc ______ . beviljas å 2 ¾ seland ett afskrifens ____ ___: öfrige vilkor.  

Här är en sida ur lagfartsboken.

God mat i Imnäs

Här kommer lite reklam i min blogg för en restaurang i Imnäs som heter Imnäs Barbeque. De har otroligt god mat och trevlig personal. Åk dit och ät! Vi brukar göra ett besök varje sommar och det gäller att boka i tid för de är populära och det blir snabbt fullt. Ägaren har förfäderna från gården de håller till på så det är kul att släkten kommit tillbaka.

Här kommer några bilder från sommarens besök.

Här är grillen och där de tar emot alla.

Logen där man sitter och äter.

Deras baconburgare. Riktigt god är den.

Och massor av bacon.

Utsikten ner mot älven och Sörimnäs på andra sidan.

Baren och grillen.

Så här ser logen ut nerifrån vägen.

Kossorna är kvar.