Jöns Jönsson i Imnäs

Jöns Jönsson är en intressant person. Han föddes i Ström sn 1815 och det finns ingen by angiven i födelseboken. Han var en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans hustru Märta Sparrfeldt (1790-1841). Jöns Gärd var dragon vid Jämtlands dragonregemente och när han fick avsked tog han först upp ett nybygge i Trångåsen, Ström sn och sedan flyttade han med familjen och bosatte sig i Stenvikstrand, Ramsele sn. Efter hustruns död flyttade Jöns till Sel, Ramsele sn och gifte om sig och fick flera barn till. Många av barnen har en intressant historia där det är flera som utvandrade till Amerika, en son bosatte sig på Fidjiöarna och en son utvandrade till Brasilien.

Men det är äldste sonen Jöns som jag skulle berätta lite om. Han blev dräng och var på flera olika gårdar innan han hamnade hos bonden Henrik Persson i Imnäs, Ramsele sn. I slutet av 1830-talet så omkom Henrik då han hamnade under ett träd vid avverkning och Jöns behövdes ännu mera på gården eftersom barnen var små och änkan inte kunde klara allt själv. Det bar sig inte bättre än att drängen och änka blev förtjusta i varandra och den 2 april 1841 gifte de sig. Äldsta sonen Jöns föddes redan 1839, andra barnet Ingrid Märta 1841, Erik Jakob 1843, Vendla Kristina 1847 (min farfars farmor) och Henrik 1849. Det gick några år men när barnen från första barnkullen mellan Henrik Persson och Anna Johansdotter (1810-1893) blev stora så tog sonen Per Henriksson över hemmanet. 1871 står det att Jöns Jönsson flyttats över till obefintlighetsboken. Där står han kvar ända in på 1950-talet. Vad hände honom? Under många år letade vi honom.

Det dröjde till slutet av 1990-talet innan vi fick upp en ledtråd så vi kunde återfinna honom. En person i USA hade skrivit ett inlägg i Anbytarforum under Junsele och frågade efter några andra anfäder till mig. Min bror svarade på detta inlägg och fick ett tack tillbaka och en hänvisning till en hemsida där det fanns många svenskar som utvandrat till Crawford County i Iowa, USA. Han gick in där och hittade rätt på Jöns Jönsson, eller John Sparrfeldt som han kallade sig där borta. Han kunde knappt bärja sig när han berättat det för mig vad han upptäckt. Nästan direkt skrev han ett mail till mannen i USA och det visade sig att han också var ättling i rakt nedstigande led från Jöns. Mannen var en guldgruva när det gällde information, han hade forskat länge, hade mängder av information, däribland ett stort antal brev som folk i Sverige skrivit till John i USA. Dessutom fick vi tag på ett kort av honom som tagits på 1890-talet.

Vad var det då som hände när han förklarades obefintlig? Jo, cirka 1865 rymde han från Sverige tillsammans med yngste sonen Henrik och hans hustru. Jöns tog namnet John Sparrfeldt och bosatte sig i Stockholm, Crawford County, Iowa. Där tog han upp ett nybygge. Sonen Henrik fick en dotter men på 1880-talet så knivmördades han och John skrev brev till sin äldste son Jöns Jönsson Näslund i Sverige och han kom över till honom och bosatte sig där. De tre andra barnen och hustrun blev kvar i Sverige. Många av de bevarade breven talar om hur förhållandena i Sverige var från 1870 till ca 1890-talen. Något annat intressant som också omtalas i flera brev är ett arv efter den bror som utvandrade till Fidjiöarna och som tydligen avled där, även han på 1880-talet, ogift men som ägare till två plantager. De diskuterar arvet men det verkade vara problem att få ut allt så jag tror aldrig att de fick hela arvet. John avled 1895 och begravdes då i familjegraven på Kiron Cemetery. Hustrun Anna hade då avlidit två år tidigare hemma i Sverige. Hon var kanske ägaren till skåpet hemma hos Sven Svensson som jag berättade om i förra inlägget.


Som avslutning kommer ett kort av John Sparfeldt (1815-1895).

Sven Svensson i Forsmo

När jag letade bouppteckningar på Landsarkivet i Härnösand och hittade rätt på Anna Karolina Johanssons bouppteckning visade det sig att hennes bouppteckning var den tredje från Forsmo/Imnäs. De två andra var Brita Sara Andersson (1861-1944) och Sara Brita Amundrud (1875-1944). När man tittade närmare efter så var det samme man som hade genomfört dessa tre bouppteckningar, nämligen S.E. Svensson.

Vem var denne S.E Svensson. Jo, hans namn var Sven Erik Svensson och han kallades för Sven. Han var en ogift man som bodde i Forsmo, Ramsele sn och fungerade som "advokat" då han ofta genomförde bouppteckningar och gjorde andra kontrakt och uppgörelser på papper. Han var född den 21 augusti 1898 i Forsmo, Ramsele församling och avled vid 98-års ålder den 10 januari 1997 på Nipgården, Ramsele sn.

En av första gångerna som jag träffade honom var när jag var på besök hos min pappas faster i Forsmo. Hon och hennes man var inte hemma och istället kom denne äldre "gubbe" och började prata. Jag visste att han kände till en massa om de människor som bott i byarna runt omkring så jag frågade om han kände till en förfader till mig som hette Jöns Jönsson i Imnäs. Sven började prata om något skåp som han hade hemma och jag trodde först att han inte riktigt hört min fråga men han fick hållas och bubblade på. Det kom in den ena historien efter den andra och jag hade svårt att hålla kvar den "röda tråden" och började undra om han inte missuppfattat min fråga helt och hållet. Efter att ha pratat på i många minuter om diverse saker som rörde folket i Forsmo och Imnäs byar, med ständiga sidospår, så återkom han till det skåp som han pratat om i början och då visade det sig att den långa invecklade och väldigt intressanta historia som han berättat ledde fram till skåpets ägare som han kallade för "Jönsch Anna". Till saken hör att Jöns Jönssons fru hette Anna och det är mycket troligt att det var hennes skåp som han hade hemma i sitt hus. Sven är nu död sedan många år men jag kan ibland undra var detta skåp tog vägen.

Kallelse till sammanträde om skiftesdelning

Det har under några veckor kommit ut kort på Tradera med kallelse till ett sammanträde för skiftesdelning i Ramsele församling. Det första var för delning av samfällighet i Strömnäs by och hölls den 28 februari 1923 hos P.J. Andersson i Strömnäs by. Kallelsen var ställd till Kungsgårdens - Mariebergs AB. Detta kort gick på 160 kr. Någon vecka senare kom nästa kort ut och det var en kallelse till Wäija o Dynäs AB. Gällde delning av samfällighet i Strömnäs och Meåfors byar, var samma datum och hos samma person. Detta kort var jag med till 175 kr och det gick för 180 kr. Dags för nästa kort (det här nedan som jag fick) och jag beredde mig på en rejäl budgivning men helt plötsligt var jag ensam och fick det för 9 kr, vilken tur jag hade då. Någon vecka senare kom ett nytt och då var alla de andra med igen och det gick på 156 kr.

Kortet som jag lyckades köpa var en kallelse till Kramfors AB och gällde ett möte som gick av stapeln den 2 mars 1923 kl 10 hos J.H. Norlander. Det gällde skiftesdelning av samfällighet i Meåfors by.

Så här ser adressidan ut:


Och här har vi framsidan med text:

Jag roade mig med att gå in på Lantmäteriets historiska kartor och hittade följande i Ramsele akt 623. Det är frågan om en delning och akten är daterad 1924 men de första noteringarna är från 1922. Genom att leta igenom sidorna hittade jag tillslut fram till noteringar från mötet den 2 mars 1923. Här nedan ser ni en skärmdump av början av noteringarna för denna dag:

För att hitta detta protokoll så går man in på Lantmäteriets historiska kartor och letar på Västernorrlands län, Sollefteå kommun och Meåfors.

Besök på Landsarkivet i Härmösand

Tisdag förra veckan besökte jag Landsarkivet i Härnösand. Det blev en intressant dag men som vanligt så hann jag inte med att titta på allt som jag tänkt och som jag hade på min lista. Det var ganska mycket folk där och det gjorde att personalen inte riktigt hann med. Fick en beställning ganska snabbt och sedan lämnade jag in flera men då slarvade de bort mina beställningslappar. Sa till efter ett tag och de letade utan att hitta så jag var precis på väg att leta fram uppgifterna om handlingarna igen då de hittade mina lappar. Någon hade tagit dem och lagt dem på sidan och glömt bort dem. Hade tänkt att titta lite i akterna till handelsregistret men det blev det inte tid till utan jag ägnade hela dagen till att titta på bouppteckningar och fota av ett antal från Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens församlingar, blev cirka 800 bilder under dagen. Tiden går jättefort när man är där och inte behöver man mat heller, vid två på eftermiddagen kom jag på att jag inte ätit något sedan frukost vid halv åtta på morgonen. På min lista med bouppteckningar hade jag 14 namn och av dessa hittade jag rätt på tre (?) stycken men jag hittade ju en massa andra istället.

Några av de gamla böcker med bouppteckningar som jag beställde in och tittade i.

Härnösands Landsarkiv som har dokument från hela Norrland utom Jämtland och Härjedalen.

Första sidan av bouppteckningen efter Anna Karolina Olofsson (f. Selin). Hon var min farfars mor och bodde i Forsmo, Ramsele församling. Här kan man se lite information som man kan få från en bouppteckning, en sammanställning av hennes familj. Information som kan vara väldigt värdefull när man söker utvandrade personer eller ättlingar till någon person in på 1900-talet.

Junsele som tavla

Det här fina vykortet fick jag av Ulla i Junsele (tack så mycket för det). Det är en målning med centrala byn som motiv. Här finns bron, kyrkan, ICA-affären, djurparken och mycket mera som kan förknippas med Junsele.

De som har målat heter Anita Svanberg. Försökte slå på henne på "nätet" men hittade inget bra. Någon som vet mera om henne?

Fem generationer

Såg i Tidningen Ångermanland för några dagar sedan en bild på fem generationer, fyra generationer ser man allt som oftast men sällan fem. Den yngsta, en kille, var 2 1/2 månad och den äldsta är 95 år gammal. Barnets morfar och morfarsfar bor i Junsele och när jag tittade på den gamla damen så var hon född i Ovanmo, Ramsele sn. Genom att använda mig av Sune Menkers Ramsele register så kom jag snabbt fram till följande.

Generation nr 6:

mffmf Hans Olof Hansson f. 1875.
mffmff Hans Adolfsson Hammarström f. 1832.
mffmfff Adolf Hammarström f. 1786 d. 1848. Från Stockholm.
mffmffm Emerentia Nilsdotter f. 1791 d. 1863.
mffmffmf Nils Mattsson f. 1752 d. 1831
mffmffmff Mats Nilsson f. 1731.
mffmffmfff Nils Nilsson f. 1675 d. 1765
mffmffmffm Kerstin Nilsdotter f. 1688 d. 1763
mffmffmffmf Nils Bertilsson f. 1642 d. 1738
mffmffmffmff Bertil Ingelsson
mffmffmffmfff Ingel Ersson

16 generationer allt som allt, inte dåligt.

Ångbåtsbryggan

Det har legat ett kort på Tradera som visar ångbåtsbryggan i Ramsele. Har bara sett detta enda exemplar av denna bild och tyvärr så blev jag överbjuden i sista stund (händer lite för ofta). Kanske är det någon som känner till ångbåtsbryggan och kan berätta mera om den och de båtar som trafikerade bryggan och älven?

Fotografen heter Stridlund och när jag tittar på kort som finns hemma hos mina föräldrar så finns det ett antal kort som denne fotograf tagit. Vem var denne man? Jag letade lite i folkräkningen för 1900 och hittade då Hans Jonas Stridlund, f. 1868 i Föllinge sn. Han skrevs som fotograf och var bosatt i Krången. Gift med Brita Justina Danielsson, f. 1871 i Borgvattnet.

Bro över Ångermanälven

Här kommer en bild på Junselebron som gick över Ångermanälven. Kortet har en väldigt svag poststämpel (tror att det står 11/7 -60) och är skickat från familjen H. Ekman till familj G. Ekman i Vällingby (boende på Ångermannagatan, väldigt passande) . Texten på baksidan lyder " Från fam. H. Ekman boende i älven. Fiskar o. har det skönt". Förlaget som gett ut kortet är John Sundqvist, Junsele. Hans namn har jag sett på många kort, någon som känner till mera om honom? När jag tittade i Sveriges dödbok 1947-2006 så hittade jag en Johan Albert Sundqvist (1906-1981). Han var född född i Åsele och dog i Junsele, är det denna person som gett ut kortet?

Tror att jag kommer ihåg den här bron från 70- och kanske 80-talet. Någon som kan berätta mera om när den byggdes och revs?

Där allt började!

Tingshuset i Ramsele som visas på detta kort fungerade under en lång rad av år som forskarsal för SVAR. Under ett år på början av 90-talet så jobbade jag där och hade egen nyckel till huset. Det innebar att jag tillbringade många kvällar och helger med forskning i den egna släkten och i Ramsele och Junsele församlingar i allmänhet. Nu är det inte riktigt sant att det var där som jag började från början. Det som kommer nu tror jag att jag har berättat om tidigare men isf kör vi jag en repris. När jag gick på skolan i Ramsele hade jag av någon anledning valt maskinskrivning som fritt valt ämne. På våren 1983 kom det upp en intresseanmälan om att börja ett nytt fritt valt ämne och detta var släktforskning. Inte så intressant tyckte jag men sista anmälningsdag föll jag för kompistrycket och skrev upp mig på listan och sedan var jag fast! Vilken tur att jag anmälde mig. Vi började med två timmar varje fredag em borta på biblioteket i Faxen där vi hade kopior av Ramsele kyrkböcker och en par läsare och lite mikrokort. Handledare och eldsjäl var våran lärare Engström. Lediga timmar och dagar forskade jag i Tingshuset istället. När jag slutat i Ramsele och börjar skolan i Sollefteå blev det lite mindre med forskning men när jag började arbeta i tingshuset åt SVAR så blev det mera frekvent forskning igen. Vilken tur att Engström kom på det här med en klass i släktforskning och att jag skrev upp mig på listan. Har ju faktiskt haft släktforskning som fritidssysselsättning i över 25 år nu.

Här kommer bilden av gamla tingshuset i Ramsele:


På denna sida hittade jag lite information om Ramsele tingsrätt och tingslag. Där står att tingshuset byggdes 1940-41 och invigdes i mars 1941. Planerna på att bygga ett tingshus hade startat redan 1910. Fram till 1970 var Ramsele egen domsaga men då blev det istället Sollefteå Domsaga men tingsstället i Ramsele blev kvar till 1974. Om SVAR kom in direkt vet jag inte men jag tror att de var där 1977 iaf. Någon som vet mera?

Hälsning från Ramsele

Här kommer en hälsning från Ramsele med bilder på gamla och nya kyrkan, klockstapeln som ligger nere vid gamla kyrkan, Faxen och en badplats eller stugby som jag inte vet var den är (någon som känner igen den lilla bilden?).

Kortet är oskrivet men bilderna borde vara tagna på 60- eller 70-talet.

Digitala arkiv med gamla bilder

Hittade en artikel i Tidningen Ångermanland om Jamtli och deras bildarkiv som de lade ut delar av på nätet redan 2008. De har nu passerat 100 000 bilder i sitt digitala arkiv. Imponerande och det kan nog vara intressant att söka där när det finns en hel del kopplingar mellan Junsele och Ramsele församlingar och församlingarna på andra sidan gränsen. När jag sökte på Junsele specifikt (som nyckelord) fick jag ingen träff och vid sökning på Ramsele fick jag en träff. Det var en bild på Ramselebussen. Men det går också att söka på plats och där fick jag flera träffar både på Junsele och Ramsele. På denna sida kan man hitta många intressanta bilder tror jag. Sökte på Ramsele som plats istället och då hittade jag ett kort som jag själv har vykort på, bilden jag hittade kan ses här.

Ett mycket bra arkiv så länge som man bara vill titta på en bild. Men när man hittar någon släkting på en bild som man skulle vilja sätta ut på sin hemsida eller kanske ta med i en släktutredning, går det? Ja det går jättebra men det blir inte billigt. Jag skulle till och med säga att det är fruktansvärt dyrt. Titta bara på denna prislista för att köpa en bild som papperskopia (man får ju verkligen hoppas att bilden är på fotopapper):

Papperskopia	13x18 cm	95 kr
Papperskopia	18x24 cm	149 kr
Papperskopia	24x30 cm	199 kr
Papperskopia	30x40 cm	299 kr
Papperskopia	40x50 cm	449 kr

Vill man istället ha det som en bildfil så finns en annan prislist:

Bildfil	A5 (tryck 21 cm 300 dpi)	144 kr
Bildfil	A4 (tryck 30 cm 300 dpi)	289 kr
Bildfil	A3 (tryck 42 cm 300 dpi)	389 kr
Bildfil	Större än A3	699 kr

Till detta tillkommer frakt och expeditionsavgift. Den senare avgiften har jag letat utan att hitta den någonstans på deras hemsida. Sedan har de en avgift på 165 kr för lagring på cd så jag antar att den avgiften tillkommer om man vill ha en bildfil. Dessutom tar de 700 kr/tim för digital bildbehandling. Vad är det? Är det när de redigerar i en bild och skickar över eller är det ännu en avgift för att bränna ner bildfilen på CD? Det börjar bli dyrt detta. Så vill jag lägga ut bilden på min hemsida då har de en fast avgift på 1210 kr och då får man faktiskt ha bilden på sin hemsida hur länge man vill (men då är hemsidan icke kommersiell).

Detta innebär att jag om jag hittar en bild, vill ha den på fil, tar billigast möjliga men på CD (antar att de inte tar något för bildbehandling) och vill ha ut bilden på min hemsida. Då kommer det att kosta 1519 kr (expeditionsavgift och frakt ej medräknad). För en bild, är det rimligt? Det är väl klart att fotografen skall ha ersättning för sin bild men bilder som kanske är 100 år gammal, är det fotografens ättlingar som får pengarna då? Om det är så skulle jag kunna köpa att det kostar som det gör. Samtidigt så läser jag att upphovsrätten upphör efter 50 år från fototillfället om det inte är frågan om ett verk för då gäller den till 70 år efter fotografens död.

Tittade också in på ett annat digitalt bildarkiv, nämligen Murberget, Västernorrlands Länsmuseum och där står det att priset gäller vid sänd bildfil via E-post. Där kostar motsvarande 130 kr och leverans på CD 150 kr. Frakt tillkommer men de verkar inte ha någon expeditionsavgift. Det tillkommer en användningsavgift står det för publicering på t.ex. Internet men finns inte med något pris. En länk finns till publiceringsavgift i bok och tidskrift men inget om att publicera på Internet. Verkar som de är billigare än vad Jamtli är men tyvärr kan man ju inte styra var bilderna finns.

En sista fundering från mig idag. Varför sätter så många så höga priser på sina produkter istället för att ha lägre priser och få vinsten på mängden de säljer istället?? För priser som detta kan väl inte ge någon mängdförsäljning?? Fast jag är ju bara naturvetare och inte ekonom!!!!

Annonser i IOGT tidning

Har fått mig tillsänt några annonser som är hämtade ur en IOGT-tidning från 1936. Där finns ett flertal sidor med annonser för olika företag i Junsele. Någon som känner till dessa.

De företag som finns med här är följande:

• K. Andersson Speceri- & Diversehandel
• Anna Sjöströms Mode- & Manufakturaffär
• Per Wallins Åkeri
• Selma Knutssons Hembageri
• Lilla Hotellet
• Krånge Hönsgård (J.E. Johansson)
• Erik J. Johansson
• Söderdahls Järn- & Färghandel
• Evy Asplunds Blomsteraffär

Och detta var bara första sidan med Junsele, här kommer nästa.


Här har vi flera företagare och föreningar:

• Hj. Nässlins Slakteri
• B. Sehlberg (Byggnadssnickerier)
• Junsele Kooperativa
• IOGT Logen Höga Nord
• Erik Jonsson Ur- & Optisk Affär
• Gotthard Jonssons Café och Bilåkeri
• G. Wallins Målerirörelse i Krånge
• MIMER (Godtemplares egen försäkringsavdelning genom Henry Norberg)
• Astri Själanders Damfrisering
• Nora Strandberg Syateljé
• Oscar Mählers Smidesverkstad
• Söderdahls Eftr.
• Ahlenheds Bageri & Café

Detta var bara två av flera sidor med annonser för Junseleföretag. Skulle vara roligt om det var någon som känner till dessa företag (eller någon av dem) och kan berätta mera om dem.

Nu är säsongen slut!

Har precis sett MODO förlora borta mot Södertälje, ett lag som hade en 6-7 ordinarie spelare borta och hade kastat in ett gäng juniorer. Undrar om inte MODO också har några juniorer som de kan ersätta gubbarna med för de verkar vara lite gamla, trötta och ointresserade av att vinna matcher. Trots förlusten så levde hoppet några minuter efter att matchen var slut, till dess att Luleå på övertid lyckades peta in 4-3 borta mot Rögle. Eftersom Luleå möter Timrå i sista omgången så är det någon av de två lagen som tar den sista slutspelsplatsen. Trist för jag trodde verkligen att de skulle ha en chans efter vinsterna mot Färjestad och Linköping men poängen som de förlorade sista sekunden i torsdags visade sig bli dyrbara.

Så nu när säsongen är slut är det dags att Fredrik Andersson tar och ser till att laget är slagkraftigare nästa år så att vi kan få se lite slutspelshockey igen med MODO som deltagare. Har inte blivit klok på dem i år för de har spelat suverän hockey periodvis för att sedan tappa totalt och uppträda som ett pojklag. Jämnheten har lyst med sin frånvaro. Laget har fått en massa skit från alla möjliga håll. Jag har sett ett antal matcher under säsongen på TV och slitits mellan hopp och förtvivlan många gånger. Här kommer några syn punkter på säsongen:

- Pikkarainen måste vara ett av MODOs bästa utländska nyförvärv genom tiderna. Han har verkligen varit en frisk fläkt även om hans defensiv kan förbättras. Hoppas att han inte sticker utomlands.
- Malek har gjort en bra avslutning på säsongen och jag tycker att han fått orättvist mycket skit ibland. Fast visst finns det en utvecklingspotential med att inte sätta sig ner på isen så fort och hålla puckarna.
- Foppas offensiva tacklingar har varit i en klass förs sig och nog har domarna varit lite rädda för att beskyllas för att ge honom fördelar, detta har medfört att han fått mera stryk än vad som renderat i utvisningar. Tror att han håller en säsong till och vill gärna se honom spela till hösten med Näslund och Sundström.
- Om det nu är sant så är det enormt stort att Forsberg och Näslund ställt upp och spelat gratis för att hjälpa MODO. Övriga spelares donation var också en fin gest mot den klubb som hjälpt dem ut i världen.
- Zuccarello, vilken lirare, så himla bra han varit och han blir säkert ännu bättre nästa år. Han har allt från målsinnet, passningskapacitet till att kunna gå in och ta en fight trots sin längd.
- Det finns många fler som varit bra trots allt så ingen nämnd och ingen glömd. Har sett många kommentarer bara ikväll om folk som inte skall gå eller titta på flera matcher för att det gått så dåligt men det gäller inte mig. Det är bara att ta nya tag nästa säsong och jag kommer att fortsätta hålla på er och stötta er även då. HEJJA MODO.

Avslutningsvis undrar jag vad Tomas Andersson har emot MODO? Något måste det vara som han dömer. Det är många gånger i vinter som jag blivit galen på hans sätt att döma och dessutom verkar det som han åkt runt på turné för att vara med när MODO spelat, han har funnits där i var och varannan match och plockat ut MODO-spelare för små och stora saker men låtit motståndarna göra nästan vad som helst. Han ska i alla fall ha en eloge för att han varit konsekvent MODO motståndare oavsett om de spelat borta eller hemma, ingen hemmadomare där inte.

Tack för den här säsongen och det har faktiskt varit ett antal riktigt bra matcher!!!

Bilder från Junsele och Ramsele

Det kommer upp en hel del kort både från Ramsele och Junsele på Tradera för försäljning. Många av dess kort har samma motiv och är även identiska. Trots att korten är lika är det spännande med dessa vykort som är skrivna i början av 1900-talet, att försöka klura ut vem som är avsändare och mottagare. En del är lätta att hitta för att de har lite ovanligare släktnamn medan en del med ett sonnamn är nästa omöjliga att hitta.

Idag satt jag och tittade lite på de aktuella auktionerna som finns om man söker på Ramsele och Junsele. Då hittade jag ett kort som har ett väldigt vanligt motiv, nämligen gamla kyrkan och turistgården i Ramsele men tror ändå just detta kort är ganska ovanligt. Det är taget medan det är snö på marken och från en liten annan vinkel.


Även från Junsele hittade jag ett kort som jag aldrig sett tidigare. Det är ett flygfoto som är taget söderifrån så att samhället ligger i överkanten av kortet medan Ångermanälven är det som dominerar. Ett tjusigt kort på Junsele samhälle.

Världen är bra liten!

I torsdags så åkte jag iväg till Genealogiska Föreningens kontor i Solna för de anordnar träffar där de berättar om vad de har specifikt för olika delar i landet. Då var det dags för Ångermanland. Så jag tog buss hemifrån, tåg till "Sumpan" och sedan T-bana till Huvudsta för att avsluta resan med en promenad på några hundra meter innan jag var framme. Totalt var vi sju stycken som hörsammat inbjudan i GF-bladet och personalen började berätta om de böcker som de har om Ångermanland. De hade nog mest de vanliga böckerna som jag även har några hemma, som t.ex. Anundsjöboken, Rötter i Anundsjö, Tycko Lundqvist böcker m.fl. Men där fanns också en del andra intressanta som en pärm med avskrifter från häxprocesser i Ångermanland på 1600-talet. Vi fick också se deras register med mappar ordnade efter släktnamn och efter orter eller församlingar. GF håller på med ett projekt där de fotograferar passjournaler för de som åkte mellan länen på 1800-talet. Intressant materiel som borde kunna bli användbart som komplement till kyrkobokföringens dokument. De berättade vidare att de har urklipp med dödsannonser och nekrologer både från DN och SvD sedan många år tillbaka. Tack för en bra och väldigt intressant visning av samlingarna.

När vi gick där och tittade så var det en av deltagarna som ville söka i Ådals-Liden och då blev jag genast nyfiken. Efter att ha pratat lite mera så visade det sig att vi var släkt och det inte så fasligt långt tillbaka. Vår första gemensamma ana heter Jonas Persson i Ottsjö, född 1801 i Färila sn. Jag härstammar från dottern i hans andra gifte, Anna Brita Jonsdotter, född 1851 och hon från sonen i första giftet Johan Peter Jonsson Sjödin, född 1833. Tror att vi räknade ut att vi är fem-männingar. Anna Brita gifte sig till Gårelehöjden, Junsele sn. I januari blev jag kontaktad av en annan släkting som också härstammade från denne Johan Peter. Så på bara några månader har jag fått kontakt med två släktingar på den sidan. Mer om Johan Peter och Anna Brita finns att läsa på Magnus hemsida.

Pensionat Viken

Fick ett kort till av Harriet som skall vara taget från pensionat Viken i Ramsele. På det fanns texten "Utsikt från pensionat Viken i Ramsele aug 32". Det är ett foto som är taget ner mot bron över till Ovanmo (en äldre bro än den som är idag). Har den bron på en annan bild tidigare i min blogg. Det här kortet har jag också sett som vykort tidigare på Tradera men då var det inte så inzommat. Någon som kan berätta mer om pensionatet i Viken? Letade lite på internet och det verkar som om det har anor flera hundra år tillbaka i tiden som gästgiveri och att många konstnärer har bott där medan de målat landskapsmotiv med Faxälven, niporna och gamla kyrkan.


Den bilden som jag hittade på Tradera finns här nedan men i ganska dålig upplösning. Där ser man lite mera av vägen.

Firma E. Karlström

Här kommer ännu en handelsman i Ramsele som jag fått information av ur en bok som finns på hembygdsgården i Resele. Denna gång är det en charkuteriaffär och följande text finns noterad:

År 1924 började fabrikör Karlström driva slakterirörelse i Strömsnäs, varefter företaget 1934 flyttades till Ramsele, där innehavaren har egen fastighet. 1938 ombildades firman till E. Karlström med Johannes Karlström som chef. Sedan 1931 driver firman försäljning av charkuterivaror från bil inom angränsande socknar. Fabriks- och försäljningslokaler äro synnerligen modernt och ändamålsenligt inredda.

Bild av huset i Ramsele. Även denna bild hämtad ur boken. Tack igen Harriet för att du fotat och skickat.

Karlströms har levt kvar i släkten ända till förra året då de dåvarande ägarna beslutade sig för att sluta och sälja, det var tre stycken barnbarn till Johannes som fortsatt. Förra året (i mars) var det en artikel i Tidningen Ångermanland om dessa tre syskon. Den artikeln finns här nedan.

Mon i Junsele

Här kommer ett vykort som visar lite bilder från Mon i Junsele. Där finns Junsele djurpark.
Den startade i liten skala av Junsele IF i början av 1960-talet. 1964 var bl.a. björnborgen klar. Invigningen av hela parken skedde 1965. 1969 köptes djurparken av Junsele kommun och därför övergick den till Sollefteå kommun vid kommunsammanslagningen 1971. 1992 såldes den till Junsele Byalag och 2005 ingick den som en del i bolaget Äventyrsberget AB. Mera historia finns här.

Av de 25-tal djurarter som finns på parken är det nog björnarna och de vita lejonen som är mest kända. Mera information om Äventyrsberget AB finns på denna länk.

Fotbollsplanen har jag besökt några gånger då jag spelade med Nordantjäl IK. De flesta gångerna förlorade vi där.

För 100 år sedan

Vad stod det i tidningen om Ramsele och Junsele för 100 år sedan, dvs den 22 februari 1910 (som var en tisdag). Jag har tagit några notiser ur Sollefteå-Bladet för detta datum.

Det första som jag hittade var en annons för kaffe. Blyfärgat och polerat kaffe låter ju inte så gott?!?! Knut Jacobson verkar ju vara en handlare i Ramsele, kanske finns han i handelsregistret.

Ramsele: Hvarför köpa blyfärgadt och poleradt kaffe till högsta priser då Ni hos undertecknad få köpa äkta Santos kaffe till kronor 1,15 pr kg. Knut Jacobson.

En Junselebo som startar affär i Edsele.

Edsele: Härmed tillkännagifves, att jag i början af mars månad kommer att i f.d. Edströms gård i Ödsgård öppna speceri-, manufaktur- och diversehandel, rekommenderande mig i den ärade allmänhetens vällvilliga hågkomst vid förefallande varubehof. Junsele den 21 febr. 1910. Gust. Jacobson

Junsele Idrottsförening står det också om.

Junsele Idrottsförening hade den 13 dennes extra sammanträde å idrottskaféet, hvarvid till styrelse för 1910 valdes nedannämnda personer: kandidat Hilmer Andersson, ordf., bagaremästare F. Löfvenberg, v.ordf., handelsbiträdet Joh:s Vesterlund, kassör och materialförvaltare, Alfr. Jonsson, sekr., faktor J. Gotth. Jonsson, klubbmästare, samt insp. Th. Hägglund och handlanden J.O. Vallroth. Till styrelsesuppleanter valdes arbetaren Edon Vesterlund samt handelsbiträdet Axel Jacobson. Revisorer blefvo inspektorerna A. Th. Svanström och Leon. Johansson med handelsföreståndaren O.A. Ohlsson och handelsbiträdet L. Eriksson som suppleanter. Den 14 dennes hade styrelsen sammanträde, hvarvid till kontrollanter för idrottsmärket föreslogos förutnämnda hrr Hilmer Andersson, J. Löfvenberg, Goth. Jonsson, Joh:s Vesterlund och Alfr. Jonszon, skrifves till Soll.-Bl.

Man kan också läsa att Werner Kristoffersson i Ramsele blivit utsedd till storlogeombudskandidat för Kretslogen A.W. Styrlander när de hade sitt kvartalsmöte i Sand. Sex av kretsens loger var representerade. Någon som vet vad detta var för typ av loge?

Måste avsluta med att ta med två notiser från Sollefteå. Var det så här det gick till för att kartlägga handikappade personer i församlingen.

Döfstumma födda Åren 1892 till och med 1903 och kyrkoskrifna i Sollefteå, skola anmälas före 1 Mars. Sollefteå den 16 Febr. 1910. Pastorsämbetet.

Blinda under 20 år och kyrkoskrifna i Sollefteå-socken eller köping skola anmälas före första mars. Sollefteå den 21 febr. 1910. Pastorsämbetet.

Det förklarar hur dessa listor kom till i husförhörslängderna fast jag kan ju undra hur de blinda kunde läsa denna notis när det inte var i blindskrift. Det brukar också finnas en lista över idioter men dessa var i alla fall inte efterfrågade i detta nummer av Sollefteå-Bladet.

Junsele hembygdsgård

Här kommer det ett vykort som visar Junsele hembygdsgård. Jag har varit inne där bara någon enstaka gång men tror mig komma ihåg att huset kommer från Rö (eller möjligen Tara) och att en av ägarna hette Per Danielsson. Någon som kan bekräfta eller dementera detta? När hamnade huset på hembygdsgården och var kom den ifrån innan den placerades i Rö?

Per Danielsson föddes den 20 januari 1840 i Tara, Junsele sn. Han gifte sig den 5 juni 1864 i Junsele med Märta Dorotea Grundström. Hon var född den 21 november 1843 i Mo, Junsele sn. Familjen bodde i Rö fram till 1888 då de sålde och flyttade till Granvåg, Sollefteå sn. Makarna fick sju barn tillsammans. Märta Dorotea avled i Granvåg den 19 januari 1905 och Per dog i samma by den 29 maj 1910.

Jerker Sjödin har skrivit i sin bok Röåborna om Per Danielsson och att han genomförde den första försäljningen av ett helt hemman i Röån när han 1888 sålde hela hemmanet till Sandvikens Ångsågsbolag.

Jerkers bok om Röåborna är en bok som jag verkligen kan rekommendera. Jag läste den för något år sedan och den är en gedigen studie av en by (eller faktiskt två byar) i Ångermanland från nybygge till idag. Där finns beskrivning av nybyggare, torpare och bönder som bott där och många roliga och intressanta historier som Jerker snappat upp genom berättarkvällar i byn och vad han hört från släktingar. Det finns också ett stort antal fotografier i boken och dessutom många av Nicke Sjödins träffsäkra historier på mål. För mig som är släkt med samtliga de fyra bönderna som fanns i byn omkring 1812 så är boken bara en guldgruva att ha! För intresserade så finns mera information om boken här.

Skorstensfejare i Ramsele

Fick idag ett mail från Harriet i Resele som har varit på hembygdsgården i Resele och hittat en bok om företagare i Norrland på 40-talet. Där fanns bland annat några hantverkare i Ramsele sn. Där kan man läsa följande om Firma Carl Arvid Strandberg, skorstensfejeri.

År 1897 började C.A. Strandberg sin yrkesbana hos skorstensfejarmästaren F.F. Braun i Stockholm där han även praktiserade hos E. Rossander och C.C. Clarin. 1903 var han verksam i Linköping och innehade sedan konditioner på Gotland samt i Hedemora, Avesta, Örebro, Visby och Sundsvall, i vilken sistnämnda stad han 1910 fullbordade sin yrkesutbildning hos C.A. Israelsson. 1917 - 1923 drev han egen rörelse i Lit, Kyrkås, och till 1935 hade han anställningar i Stockholm hos olika mästare. Detta år kom han som sotarmästare till Ramsele. Hans distrikt omfattar dessutom Holm, Liden och Häggenås socknar. I rörelsen är sedan 1935 sonen Allan verksam. Innehavaren är medlem i Ramsele Hantverksförening.


Carl Arvid Strandberg föddes den 12 september 1885 i Johannes församling i Stockholm och avled den 25 februari 1963 i Järesta, Nordingrå församling.

Tack Harriet för informationen och bilden.

Läskedrycksetiketter

Här kommer flera bilder på etiketter från flaskor från Ramsele Läskedrycksfabrik. Det är väldigt varierande och kanske inte så kända smaker som Rio Cola och Äppelgyllen. En annan smak som är min favorit läskedryck är Portello. Den smaken måste vara typiskt Norrländsk och inte alls så lätt att hitta här nere i södra Sverige. Tror att den varit borta i ett antal år men finns nu åter och det från flera olika bryggerier.

Portello är min favoritsmak och när jag bodde i Uppsala så fanns det en affär (ICA i Luthagen) som ibland tog hem Portello på 33cl flaska. Då tog jag cykeln och cyklade dit och handlade en hel back.

Aprikos smaken har jag aldrig hört talas om innan jag såg denna.

Rio Cola, vad smakar den egentligen?

Äppelgyllen låter också som en exotisk smak.

Handelsregister för landsbygden.

Jag har tittat lite på SVAR hemsida i Handelsregistret för Landsbygd och hittat några handelsrörelser som startade i Junsele 1891 tom 1894. Varje rörelse har ett uppslag där man får veta när de startade och när de upphörde. Många upphörde 1950 och 1951 och jag misstänker att det gjordes någon stor kontroll då och många som upphört tidigare avslutades på papperet vid dessa år. Här kommer de som påbörjade verksamhet i Junsele. Med hjälp av bildid går det att söka rätt på orginalbilden på SVAR-hemsida. För några finns det en notering om vilken verksamhet som bedrevs men de andra, någon som vet vad de gjorde??

Olof Petter Edin (Firma O.P. Edin), Blad 1200, start 18910401, Olof Petter Edin emnar inom Junsele socken öppna handelsrörelse jemväl med fotogen under firma O.P. Edin, upphört 19500930, Bildid: H0000479_00011

Lars Larsson (Firma Lars Larsson), Blad 1210, start 18910427, Lars Larsson emnar inom Junsele socken idka handelsrörelse under firma Lars Larsson, Denna firmas rörelse numera flyttad till Sollefteå socken 18930921, Firmans rörelse är numera flyttad till Ådals-Lidens socken 18941109, upphört 18970128, Bildid: H0000479_00021

Daniel Svanström (Firma Daniel Svanström), Blad 1230, start 18910619, Daniel Svanström emna inom Junsele socken idka handelsrörelse under firma Daniel Svanström, upphört 19510104, Bildid: H0000479_00041

Jonas Petter Asplund (Firma J.P. Asplund), Blad 1332, start 18920301, Jonas Petter Asplund emna inom Junsele socken idka handelsrörelse jemväl med fotogen under firma J.P. Asplund, upphört 19500930, Bildid: H0000479_00143

Nils Jonas Jonsson (Firma N.J. Jonsson), Blad 1390, start 18920528, Nils Jonas Jonsson emnar i Junsele socken idka handelsrörelse under firma N.J. Jonsson, upphört 19501110, Bildid: H0000479_00201

Anders Valentin Grafström (Firma V. Grafström), Blad 1471, start 18921202, Dem af Anders Valentin Grafström under firma V. Grafström i Boteå socken idkade handelsrörelse fortsätter under enahanda firma i Junsele socken, upphört 19501206, Bildid: H0000479_00281

Per Henrik Henriksson (Firma P. H. Henriksson), Blad 1588, start 18940102, Per Henrik Henriksson emnar inom Junsele socken idka handelsrörelse jemväl med fotogen och färgstafler under firma P. H. Henriksson, upphört 19500930, Bildid: H0000479_00398

Ramsele bryggeri

För några dagar sedan handlade jag tre gamla flasketiketter på Tradera. Dessa kommer från Ramsele Läskedrycksfabrik. Jag visste att det funnits ett bryggeri i Ramsele men hade ingen mera fakta om det. Sökte därför på nätet och på denna sida hittade jag en del information som ursprungligen har framtagits av SVAR i Ramsele.

Det var år 1893 som Ernst Ludvig Wettermark anlade ett bryggeri i Ramsele. Han var bryggmästare. Bryggeriet bytte ägare några gånger innan patron J. Pettersson blev dess ägare 1907. Rättigheterna till bryggeriet hade därför Sollefteå-bryggeriet. På 1950-talet så var det ett barn till Ernst Ludvig, vid namn Konrad Wettermark, som förestod bryggeriet.

Finns det någon som kan berätta mera om bryggeriet? Enligt obekräftade uppgifter skall det ha funnits två bryggerier i Ramsele, stämmer det? Om det fanns två vet jag inte säkert vilket som mina etiketter kommer från. I vilket fall som helst så kommer de här:


Dessa två verkar vara äldre eftersom de har telefonnummer 10. När utökade man antalet siffror i telefonnummer i Ramsele?

Här är det ett femsiffrigt telefonnummer, 100 10. Troligen den yngsta av dessa tre.

Ernst Ludvig Wettermark var född 1865 i Linköping och gifte sig 1898 med Arvina Karolina Andersdotter, född 1876 i Helgum. Ernst Ludvig avled 1942 och hustrun 1963. Skall försöka ta reda på lite mera om dem vid ett senare tillfälle.

Ramsele nya kyrka

Här kommer ett vykort som såldes på Tradera för några veckor sedan. Tyvärr så lyckades jag inte köpa det utan blev överbjuden i sista stund. Ofta är det inga bud alls på auktioner men så sista timmarna innan den är färdig så kommer det många bud och proffsen sitter och lägger bud i sista minut för att ingen skall hinna få ett meddelande om att de tidigare högsta budgivarna är överbjudna och hinna lägga ett bud till. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att bevaka slutet på denna auktion. Det är ett ganska ovanligt kort tror jag som jag inte sett tidigare ute på Tradera, föreställande Ramsele nya kyrka och Vita Villan.

I slutet på 1700-talet bodde cirka 600 personer i församlingen, 50 år senare var folkmängden omkring 1600 personer. Detta gjorde att det under flera år funderats på en ny kyrka. Församlingsborna hade enats om en ny kyrka redan 1833 men det var först på 1850-talet som bygget påbörjades. Tillstånd för byggandet skulle inhämtas av Kungl. Maj:t, ritningar till kyrkan upprättas och godkännas. Materialet anskaffas och köras till platsen för bygget. Arkitekten hette Hafvermann och hans ritning av en stenkyrka godkändes och stadsfästes av Konung Oscar I år 1855. Byggmästare blev en förre detta korpral vid namn Lagerstrand. Arbetet utfördes genom dagsverken av socknens bönder. Arkitekten hade erbjudit sig att göra detaljritningar på kyrkan men sockenstämman bestämde att byggmästaren kunde göra dessa, han fick därför ganska stor frihet i byggande, vilket han också tog. Den 22 mars 1857 påmindes byggmästaren därför att följa ritningarna. Hafvermanns smäckra torn blev i byggmästarens händer ett fyrkantigt klumpigt torn. Kanske tyckte han själv att han tagit sig för stor frihet för i augusti 1857 begärde han att få fullborda kyrkan och inredningen på egen bekostnad. Det blev senare diskussioner om en hel del detaljer som inte var placerade enligt de godkända ritningarna. Största diskussionen verkar det ha varit om predikstolen som placerats ovanför altaret. Ritningar gjordes för en ny predikostol och den togs i bruk så sent som 1894. Biskopen Israel Bergman invigde kyrkan den 26 september 1858. (Uppgifterna hämtade ur boken Ramsele-Edsele bygd).

Gertrud Nilsson i Ysjö

Jag gjorde en avskrift av en gammal tidningsnotis för några dagar sedan och när jag började leta Getrud Nilsson visade det sig att jag var släkt med henne.

Gertrud Nilsson var född Andersdotter. Hon avled den 12 januari 1914 och begravdes den 15 februari. Hon titulerades som änka och födorådstagare i död- och begravningsboken. Hon var änka efter Erik Nilsson.

När jag gick in i husförhörslängden hittade jag hennes födelsedatum och det var där den 12 februari 1839. Nu var det inte riktigt rätt skulle det visa sig när jag kikade i födelseboken för enligt den så var hon född den 11 maj 1839 och döptes den 12 samma månad. Här ser man vikten av att alltid kontrollera födelsedatum i födelseboken för det händer att det blir fel i husförhörslängderna. Hon var född i Krånge och en dotter till bonden Anders Danielsson (1802-1863) och hans hustru Anna Svensdotter (1814-1898). Och det är här jag blir släkt. Anna var nämligen en dotter till Sven Jonsson (1763-1840) i Tara, Junsele sn och hans hustru Anna Johansdotter (1768-1852). Dessa två personer var min farfars morfars mormors far och mor.

Imnäs skola på 1930-talet

Fick en bild av en släkting (tack Sven Olof) som visar Imnäs skola omkring 1935. Framför skolan är ett antal skolbarn uppställda och för ovanlighetens skull när det gäller gamla foton så fick jag också en förteckning av vilka barnen är. Det var bra. Känner i övrigt inte till så mycket om Imnäs skola men det kanske finns någon annan som kan berätta lite mera. Är det denna skola som var fullsatt i den tidningsnotis jag hade med i mitt förra blogginlägg?

Här kommer alla namnen och på de som jag lyckats hitta i husförhörslängden 1915-1934 har jag också noterat födelseår.

1. Eivor Larsson
2. Emmy Johannesson
3. Märta Sundkvist g. Norgren (1923-2003)
4. Gunborg Samuelsson
5. Dagny Eriksson
6. Bertil Larsson (1922-1984)
7. Holger Strömkvist (1924-1990)
8. Ivar Johansson Rydekrans (1922-1954)
9. Sigfrid Sjögren
10. Bengt Henriksson (1922-2001)
11. Bertil Jakobsson (1924-2005)
12. Arne Samuelsson (1923-2009)
13. Svante Jakobsson (1924-1995)
14. Tord Hägglund (1924-2001)
15. Göte Sellgren (1924-1961)

Framför står Kerstin Lundberg (dotter till skollärare Lundberg) och

Anna Vikner (barnpiga).

Notiser från Sollefteåbladet

Här kommer några notiser från Sollefteå-Bladet den 26 februari 1914.

Auktionskungörelse
Måndagen den 9 nästa mars kl. 10 f.m. förrättas auktion i Ysjö, Junsele socken, för försäljning av all kvarlåtenskap i dödsboet efter änkan Gertrud Nilsson, däribland 3 mjölkkor, 1 tjur, 3 getter, 3 får, möbler, symaskin, sängkläder, koppar, silver, husgeråd, cirka 10 tnr korn m.m.
30 dagars anstånd för säkra inropare.
Junsele den 21 febr. 1914.
628a A.F. Domeij.

Föredragsverksamheten.
Föredrag över ämnet: "Från London till Rom" hölls i söndags i Imnäs skola av kandidat Gustav Bergfors, Ramsele. Trots den något olämpliga tiden var dock skollokalen i det närmaste fullsatt. Föredraget illustrerades med skioptikonbilder.
Samme föredragshållare talade i söndags i Gideåbergs skola. Ämnet var samma som föregående. Även här hade samlats så många som skollokalen kunde rymma.
Söndagen den 1 mars håller kandidat Bergfors föredrag i Edsele, meddelas Soll.-Bl.

Anders Nilsson Fribevågen

Följande notis kunde man läsa i Tidning för Wennersborgs stad och län den 8 september 1893:

Lönkrögarens slut. Den 24 augusti anträffades i en hölada på Edens byområde, Junsele socken, en död mansperson, hängande i en snara och stadd i starkt förruttnelsetillstånd, skrifver Hernösands Posten. Det har utrönts att han i lifstiden hetat Anders Nilsson, med binamnet "Fribevågen". Han hade sedan 20 á 30 år tillbaka strukit omkring från ort till annan, endast sysselsättande sig med lönkrögeri. Den 15 augusti hade han kommit till hemmansägaren Forssén i Eden, där han fått ligga i en loge, men när Forssén erhållit kunskap om att Anders Nilsson ämnade sälja spritvaror till det flottningsmanskap, som väntades till Eden den 17 augusti för att uppbära slutlikvid, blef han tillsagd att aflägsna sig. Sedermera hade fjärdingsman Vallroth anträffat honom och fråntagit honom 16 buteljer konjak. Anders Nilsson hade då gråtande aflägsnat sig, förklarande sig ej veta hvaraf han skulle lefva, om han ej återfinge konjaksflaskorna.

Tittar man i död- och begravningsboken för Junsele 1893 kan man läsa följande:

f. Arb. Anders Nilsson (Fribevågen) från Högeruds socken i Wärmlands län. Död i aug. 59 år 4 mån och ? dagar. Självmord: hängning. Begravd i tysthet den 24 september. Attest sänt till Pastors Ämbetet i Högerud d, 24 sept. 1893.

Någon som vet mera om honom? Jag har tittat i Död- och begravningsbok för Högerud 1893 utan att hitta någon notis om honom där. Har inte heller hittat någon lämplig född i denna församling. Var kommer namnet Fribevågen ifrån?

Johan Olof Olofsson

Här kommer det ett fotografi föreställande ett skogsarbetargäng vid "Köjbergköja". Kortet troligtvis taget någon gång på 1920-talet. Personen längst upp till höger är min farfars far Johan Olof Olofsson (1875-1950). Dessutom finns min farfar Konstantin Johansson (1901-1965) med som nummer fyra från vänster. Båda dessa personer bodde i Forsmo, Ramsele sn. Övriga personer vill jag gärna ha hjälp med att identifiera.

Jag har skapat en grupp på Facebook för ättlingar till Johan Olof Olofsson som heter Johan Olof Olofsson i Forsmo.