Personkort

Under kriget så var det ransonering och då fick varje person ett kort som de kunde använda för att köpa det nödvändigaste. Det fanns plats på kortet för namn, födelsedatum, yrke och adress och kortet kunde även användas som legitimation. Ingen skulle få mer än ett kort och därför användes mantalslängden som kontroll. Första personkortet kom i bruk 1941 och hade 36 kuponger. Nästa kort (som ni kan se nedan) kom i maj 1945 och innehöll 30 kuponger. Mera om detta kan läsas hos Föreningen Beredskapstiden 1939-1945.

Så här såg min farmors Ingrid Johanssons personkort ut.

Vad kunde man då handla för kupongerna? Det kan man också läsa på sidan som jag hänvisade till här ovan.

Hushållsmedvurst, 100 poäng
Falukorv, 75 poäng
Varmkorv, 0 poäng Isterband, 60 poäng
Manskläder:
Kavaj+väst+byxa, 45 poäng
Överrock, 40 poäng

Damkläder:
Kappa, 34 poäng
Klänning, 6 poäng

Småbarnskläder:
Kappa, 7 poäng
Overall, fodrad, 10 poäng 

Värnpliktskort på Krigsarkivet

I fredags gjorde jag ett besök på Krigsarkivet i Stockholm. Hade tänkt att leta rätt på min morfars far Johan Otto Selin som står som stamanställd i några husförhörslängder. Tyvärr så verkar det som om de handlingar jag behöver har rensats för åren i början av 1900-talet. Synd.

Beställde istället in värnpliktskort för att leta människor från församlingarna i Västra och hittade några stycken, bl.a  min styvmorfar Lindor Eliasson. Från dessa kort fick jag t.ex. veta att han inte, vilket jag trodde, gjort sin värnplikt på I 21 i Sollefteå (fast på den tiden hette regementet I 28) utan att han var på Ing 2 som vid den tiden var i Karlsborg.

Här kan man se att han blev uttagen till ingenjörs arb. tjänst vid Ing 2. Grundutbildningen var 1923 och den var 161 dagar lång. Han blev sedan inkallad till krigstjänstgöring under kriget och gjorde då 16 dagar 1941, 102 dagar 1942 och 88 dagar 1943, alla på I 21. Han utträdde ur vplåldern 31/12 1949.

Baksidan av kortet ger inga ytterligare upplysningar.

Här finns i alla fall ett arkiv till där man kan få värdefull information om sina förfäder. Väl värt ett besök eller två tycker jag. Mera om krigsarkivet finna att läsa här.
 

Två månader kvar till julafton

Dags att köpa julmust!!!

En dryck som tillverkades på Ramsele Läskedrycksfabrik.

Ättlingaträff för Bure-ättlingar från Säbrå

Hittade en intressant hemsida om en ättlingaträff som kommer att anordnas i augusti nästa år i Härnösand. En länk till mera information finns här.

Där kan man läsa följande inledning:

Ättlingar till kyrkoherden Laurentius Svenonis 1507-1570

och Margareta Hansdotter  (Stormor i Dalom) 1594-1657

hälsas välkomna till Härnösand och Säbrå.

Jag har skrivit några blogginlägg om Laurentius Svenois och hans barnbarns barn som tog sig namnet Stenklyft. Ättlingar kom sedan att bosätta sig i Ramsele och Junsele socknar och tog sig namn eller blev ingifta i släkter som Tarberg, Sjödin, Selin och Tarander.

Så planera in ett besök i Härnösand 9-10 augusti 2013.

Tidigare blogginlägg som jag skrivit om Bure-släkten finns nedan.

Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure

Stenklyftsläktens anfader

Zarah Leander (1907-1981)

 

Två vykort från Ramsele

Här kommer två vykort från Ramsele som jag fick hem i veckan. Båda är poststämplade i Långsele och skickade till en Olof Ullberg i Ludvika. Jag har inte lyckats spåra vem han var.

Det första kortet är daterat Ramsele den 4/8 -58 och föreställer Ovanmo bron. Texten lyder:

Hej!
Hoppas du godtar en försenad Olle gratulation. Vi får väl skylla på att vi har kopplat av almanackan för dom här veckorna. Vädret har vänt sig till det sämre med en skur regn då och då. Vi mår fint. Hälsningar Kjell o Yvonne. 

Det andra kortet är taget ungefär från platsen där Ramsele Konferens och Forskarcentrum ligger idag och motivet är Faxälven och gamla kyrkan i Ramsele.

Ramsele kontrakt 1956

För någon månad sedan så skrev jag om Ramsele kontrakt 1938 (finns här) och då lovade jag att komma tillbaka med samma uppgifter för 1956 och här kommer de.

I Statistisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1956 kan man läsa följande om Ramsele kontrakt.

Kontraktet bestod även då av Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö församlingar. August Häggström i Kyrktåsjö var kvar som kontraktsprost.

Ådals-Liden är 494,10 kvkm stort och där bor 3954 personer. Kyrkoherde var Harald Ingewald Sjöström och han tillträdde 1948. Han var född 1904 och prästvigdes 1935. P.exp. tisd. o. fred. 11-14, 16-18; Adr: Näsåker, tel 21. 

Junsele är 1188,20 kvkm och har 4474 invånare. Kyrkoherde var John-Ferdinand Giovanni Lindell som tillträdde 1949. Han var född 1898 och prästvigd 1929. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Junsele, tel 15. Komminister var Erik Alfred Abrahamsson och han tillträdde 1944. Erik Alfred var född 1907 och prästvigd 1937. Adr: Junsele, tel 98.

Ramsele är 965,40 kvkm och har 5389 invånare. Kyrkoherde var Sven Olof Sverker Kruse som tillträdde 1954. Han var född 1905 och prästvigd 1934. P.exp. tisd. o. fred. 10-14; Adr: Ramsele, tel  9. Komminister var Bengt-Erik Lennart Berglund och han tillträdde 1955. Han var född 1921 och prästvigd 1949. Adr: Ramsele, tel 61.

Folkmängderna är per 1 januari 1955.

Digerdöden

Såg en intressant artikel i Svenska Dagbladet om digerdöden. Där berättas att den, mellan 1350 och 1450, halverade befolkningen i Sverige. Då många dog så blev mängder av gårdar ödehemman och det gjorde att de andra gårdarna kunde växa och människorna som överlevde kunde få det bättre med tillgång till mera mark att bruka. Nu skall det göras en studie för att kartlägga sjukdomskatastrofen.

- Det sker ständigt en växelverkan mellan samhället och miljön. Här har vi ett exempel på hur en stor samhällsförändring får omfattande ekologiska konsekvenser, som i sin tur återverkar på samhället säger Per Lagerås, docent vid Riksantikvarieämbetet till Svenska Dagbladet.

Per leder ett forskarlag som består av sex personer. Med hjälp av pollen, skelett och arkeologisk dokumentation skall de titta på denna tidsperiod och vilka effekter som digerdöden fick. Pollen hittar de lagrade i skikt på botten av sjöar och i våtmarker. Med detta kan man se vilka växter som var dominerande före och efter digerdöden. Lårben från skelett kan mätas för att få en uppfattning om människors längd och deras tänder kan ge en bild av vad de åt. Genom att studera tiden före och efter vill man se om människorna som överlevde digerdöden och levde efter den var mera välmående än de före.

Digerdöden var ju något som man läste om i skolan men det var för många år sedan så jag blev tvungen att leta rätt på en gammal uppslagsbok och där stod följande:
 
Digerdöden kallades i Sverige den epidemi som vid mitten av 1300-talet hemsökte hela den då kända världen. Genom ett engelskt, vid Bergen ilanddrivande skepp, vars hela besättning dött i pesten, kom den på sommaren 1349 till Norge. Hösten s.å. trängde den in över Sveriges gränser. Ryktet hade föregått den, och med fasa emotsåg man, vad som komma skulle. Noggrannare uppgifter om dess framfart i Sverige saknas, men det beräknas, att 1/3 av landets vid den tiden till knappt 1/2 mill. uppgående befolkning bortrycktes.Den totala förlusten av av människoliv i Europa beräknas till 25 mill.

Hur mycket människor som bodde i Ramsele och Junsele runt digerdöden har jag ingen aning om och vet inte att jag sett några uppgifter i de böcker jag läst så är det någon som har sådan information så får ni gärna skriva en rad. 

Två Junsele kort

Här kommer två bilder till där jag hoppas att någon kan berätta lite mera om personerna.

På baksidan står det Jonas Skoglund. Vem var han?

Och på baksidan av detta kort står det Gustav Mårtensson.

Bouppteckning från Ramsele 1906

Avskrift av inledningen av en bouppteckning ur Ramsele Vårting 1906.

År 1906 den 22 Juni förättades af undertecknade Laga boupteckning efter födorådstagaren Henrik Persson i Ramsele och Aspåsen som den 29 sistlidne mars afled och efterlemnade följande arfvingar
1) Enkan Anna Lena Persson i Aspåsen
2) dottren Maria Kristina gift med Olof Wik i Aspåsen
3) sonen Per Henrik Henriksson i Aspåsen
4) dottren Sara Helena gift med Hans Olof Hammarström i Ramsele och Ofvanmo.
5) dottren Anna Kajsa gift med Jonas Lindberg i Borgvattnet och Björkvattnet.
6) sonen Lars Erik Henriksson i Ramsele och Aspåsen.

Boet uppgafs af Enkan såsom det vid den aflidnes dödstimma befans både tillgång och skulder som antecknades och Wärderades som följer.

Här kommer sedan en uppräkning av alla saker som han hade samt en värdering.Boets behållning var totalt 270,05 kr och då var skulder för begravning 15kr och bouppteckning 5kr borttagna.  

Från bouppteckningen kan man ibland rekonstruera ett helt hem, om man har tur rum för rum.

Nipgården i Ramsele

Här kommer ett foto som föreställer pensionärshemmet Nipgården i Ramsele. Där gjorde jag många besök på 70- och 80-talet när jag besökte min mormor och styvmorfar.

Kortet är taget av Lars Edström och förlag är Hj. Edströms Bokhandel i Ramsele.

En familj från Junsele

Här kommer ett kort till från Junsele och denna gång skulle jag vilja ha hjälp med att identifiera en hel familj. På baksidan av kortet står "sommaren 1914" och några förnamn. Jag har en misstanke om vilka det är men vill gärna höra det från någon annan.

Så till att börja med säger jag inte vilka namn som står på baksidan utan återkommer med dessa om några dagar om jag inte fått något svar.

Tillägg 2012-09-26
Med tanke på de små noteringar som finns på baksidan av kortet så tror jag att detta är familjen Abraham Molund bosatt i Krånge, Junsele. Jag har skrivit ett inlägg tidigare om denna familj och det finns här.

Abraham Molund (1872-1951). Skräddare i Krånge, Junsele sn.
Maria Kristina Persson (1866-1960). Född i Ål sn, Dalarna och gift med Abraham.
Ernst Mauritz Abraham Molund (1894-1974). Bosatt i Stockholm.
Elin Maria Molund (1900-1961). Gift med Erik Adolf Kallin (1890-1929).
Einar Vilhelm Molund (1904-1973). Bosatt i Junsele.
Karl Emil Molund (1906-1990). Bosatt i Falun.
John Evert Molund (1908-1980). Bosatt i Härnösand.

Någon som kan bekräfta att jag gissat rätt?

Eric Persson i Ramsele

För någon vecka sedan så var det sista dagen för en målning som låg ute på Tradera. Den föreställde Ramsele gamla kyrka och var målad av en person som hette Eric Persson.

Tavlan såldes bara för drygt hundra kronor och den som vann kan vara glad för att jag var en sekund för långsam i budgivningen för annars hade tavlan blivit betydligt dyrare, men jag måste gratulera i alla fall. Skulle varit roligt att ha den. Det är ett välkänt motiv.

Jag gjorde några skärmdumpar av de bilder som fanns på Tradera. Här kan man se signaturen av målaren Eric Persson och att han daterat tavlan till den 12 augusti 47 (vilket jag antar är 1947).

Vem denne person var vet jag inte säkert. Men om man slår på namnet och Ramsele i Sveriges Dödbok så finns det tre stycken med namnet döda i Ramsele sn. Den äldste var född 1851 och dog 1949, då bosatt i Tunåsen, Ramsele sn. 1947 var han 96 år och troligen för gammal. Nr två i ålder var född 1868 och avled 1956 i Nyland, Ramsele sn. Den tredje var född 1872 och avled 1958 i Flyn, Ramsele sn. Den sistnämnde lyckades jag hitta på Rötters fotogalleri (se denna länk) och där fanns också detta kort på honom.

Erik Persson föddes  den 13 oktober 1872 i Vimmervattnet, Ramsele sn. Föräldrar var bonden Per Perrsson och hans hustru Stina Lisa Lith. Erik dog i juni 1958 i  Flyn, Ramsele sn.

Förutom dessa tre fanns det ett antal tänkbara som hade två förnamn, varav ett var Erik.

Någon som kan tala om för mig vilken Eric Persson som målat tavlan??? Har jag gissat rätt när jag tror det är mannen på kortet?

Zarah Leander (1907-1981)

För några veckor sedan var vi på Vikbolandet och besökte Zarah Leanders museum i Häradshammars bygdegård. Min svärmor hade varit på besök där för något år sedan och pratat gott om museet och guiden som berättade så bra om den kända sångerskan. När vi kom dit så var det en glad och trevlig dam som tog emot oss. Vad jag inte förstod då var att hon hjälpt Zarah under 25 års tid och att hon också skänkt de flesta av sakerna i museet.

Hon heter Brigitte och kallas Gitte. Född i Tyskland och hängiven fan. Hon började berätta en fascinerande historia om hur hon som ung åkt runt på Zarahs turné i Tyskland och pyntat hennes loger och blivit medlem i hennes fan-club i Tyskland och så småningom följt med Zarah till Sverige och Lönö för att bli hennes allt-i allo. Det var en fantastisk berättelse om turnélivet och tack vare Zarah träffade sin man och gifte sig. Zarah dog 1981 och är begravd på Häradshammars kyrkogård.

Museet ligger i Häradshammar bygdegård några mil öster om Norrköping.

Det fanns mängder med saker och minnen efter Zarah Leander och det var verkligen intressant att gå runt och titta på alla saker. Definitivt värt ett besök.

Här står Gitte framför skivsamlingen i museet. Hon berättade en mängd episoder från sitt liv tillsammans med privatpersonen Zarah Leander både från tiden i Tyskland men kanske mest från tiden tillsammans med henne på Lönö  

Här sitter Olle, en släkting till Zarah, i hennes soffa som flyttats från Lönö till museet i Häradshammar.

Efter besöket på bygdegården gjorde vi ett besök vid Häradshammars kyrka där Zarah och hennes man ligger begravda.

Gitte har också skrivit en bok som heter "Mina 25 år med Zarah Leander". Vi köpte den och trots att det låg böcker där som var signerade så fick vi inte ta en sådan utan hon hon tog en ny bok och skrev en speciell signering till oss. En bok lika spännande som hennes berättelser och med mängder av bilder. Tack Gitte för en mycket bra och spännande visning om ditt och Zarah Leanders liv!!

Nu undrar ni säkert vad detta har med Junsele och Ramsele att göra men det finns faktiskt ett släktband från den kända sångerskan till dessa församlingar. Sarah var från Värmland men nedan följer länken till släkter som Stenklyft, Tarberg, Selin och Sjödin. Forskningen bakåt på henne har jag lånat från Thord Bylunds cd.

Zarah Stina Hedberg-Leander. Född 1907-03-15 i Karlstad. Död 1981-06-23 i Oscars fs, Stockholm. 

mor Mathilda Ulrika Wikström.Född 1872 i Saltvik, Säbrå sn. Död 1959 i Stockholm.

far Jonas Wikström. Född 1828 i Västersjäland, Säbrå sn. Död 1922 i Saltvik, Säbrå sn.

mor Kristina Hansdotter Holm. Född 1792 i Bötsle, Säbrå sn. Död 1874 i Västersjäland, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1759 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1807 i Bötsle, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1735 i Kittjärn, Säbrå sn. Död 1804 i Kittjärn, Säbrå sn.

mor Brita Persdotter. Född 1705 i Helgum, Säbrå sn. Död 1767 i Kittjärn, Säbrå sn.

far Per Persson. Född 1655 i Helgum, Säbrå sn.

far Per Christoffersson. Född 1612 i Helgum, Säbrå sn.
far Christoffer Hansson Bure. Född 1589 i Själevads sn. Död 1655 i Helgum, Säbrå sn.

Med honom har vi nått första gemensamma ana och då vänder vi tillbaka mot nutid från ett annat barn till Christoffer Hansson Bure.

son Jacob Christoffersson Stenklyft. Född 1620 i Säbrå sn. Lantmätare. Död 1686.

son Jacob Stenklyft. Född 1654.

son Jonas Stenklyft. Född 1693 i Nätra sn. Död cirka 1782.

son Jacob Stenklyft. Född 1726 i Nätra sn. Död 1782 i Ramsele sn.

son Henrik Jacobsson Stenklyft. Född 1774 i Ramsele sn. Död 1853 i Junsele sn

dotter Katarina Henriksdotter. Född 1814 i Junsele sn. Död 1883 i Junsele sn.

son Erik Jakob Danielsson Sjödin. Född 1844 i Junsele sn. Död 1919 i Junsele sn.

dotter Märta Helena Sjödin. Född 1879 i Junsele sn. Död 1951 i Junsele sn.

son Nils Otto Selin. Född 1902 i Junsele sn. Död 1943 i Ådals-Liden sn.

Då har vi gått från Zarah Leander och kommit fram till min morfar Nils Selin. Nils och Zarah har i den åttonde generationen tillbaka en gemensam ana och är därför ått-männingar.

Köpekontrakt från 1905

1905 i december så sålde Erik Jacob och Brita Märta Sjödin stora delar (om inte allt) av sina hemman i Tara och Långnäs, Junsele sn till sonen Daniel och dottern Märta Helena. Här nedan följer en avskrift av köpekontraktet vid försäljningen till Johan Otto och Märta Helena Selin. Vide samma tillfälle skrevs också ett födorådskontrakt

Afhandling. Till vår måg Otto Selin och hans hustru Marta Helena Sjödin i Tara upplåter och försäljer vi undertecknade vårt i Tara by Junsele socken förvärfvade kronoskatte hemmanet N^o 2, om 13/16 ^dels seland Tara och 1/2 seland af hemmanet N^o 1, Långnäset att af köparne nu jenast tillträdas för altid egas och omvårdas med Hus jord och skog, Sådana ofvanbemälda lägenheter nu befinnes med samma rättigheter och skyldigheter vi desamma innehaft. Emot en öfverenskommen köpesumma stor Tvåtusen {2000} Kronor, som betalas vid anfordran samt ett årligt födoråd under vår återstående lifstid. Enligt denne dag derom upprättat födorådsaftag för vilket inteckningsrätt förbehålles i ofvannemda hemman.

På ofvanstående villkor afhända vi oss ofvannemda hemman och tillegna desamma köparne att af dem egas och omvårdas Och äro häraf tvänne lika lydande exemplar upprättade och vexlade, Och eger köparne härå erhålla lagfart försäkrar. Junsele och Tara den 16 December 1905.

   E.J. Sjödin. Brita Marta (bom) Sjödin Säljare. Johan Otto Selin. Marta Helena Sjödin.

Bevittnas A.O. Andersson. Elias Eriksson.

   Förestående köpesumma {2000} kronor är denne dag till fullo betalt med intecknings Revers och varder härmed qvitterat. Junsele och Tara den 16 December 1905.

   E.J. Sjödin. Brita Marta [bom] Sjödin.

   Wittna A.O. Andersson. Elias Eriksson.

Köpekontratet för sonen Daniel ser nästan identiskt ut. Vad man kan se mera här är att Erik Jacob har skrivit sitt namn medan hans fru använde ett bomärke. Någon som känner till om Brita Märta kunde skriva? 

100 år idag

Den 5 september 1912 föddes min farmor Ingrid Sundqvist i Imnäs, Ramsele sn. I födelseboken står att hon var en dotter till Henrik Petter Sundqvist (1874-1967) och hans hustru Inga Karolina Nildsotter (1877-1917). Farmor döptes den 1 december samma år och präst var A Rydén. Dopet skedde på Imnäs skola och det är noterat att det var ett dop inför mycket folk. När hon föddes hade föräldrarna varit gifta i 11 år och hon var barn nummer sju. De tre sista hade kommit ganska tätt så hennes systrar Frida var född 1909 och Greta född 1911. Sedan föddes också sonen Hilding 1915. Alla barnen var födda på torpet i Imnäs.

När farmor var bara sex år så härjade Spanska sjukan. Jag har skrivit om det tidigare och det var många som dog då både i Junsele och Ramsele församlingar. Tre i familjen Sundqvist avled då, det var modern Inga Karolina, brodern Erik (1917-1918) och ett barn till som bara levde några dagar 1918. Det sista barnet finns det inga noteringar om i kyrkböckerna utan det är farmor som berättat det. Det var inte lätt för "Hinke" som han kallades att ta hand om alla barnen själv. Det gjorde att flera av dem fick flytta hemifrån och bli "lillpigor" hos släktingar. Farmor fick flytta till Tjärnäset till en halvsyster till hennes mamma (kan man kalla henne halvmoster tro?). Där var hon fram till dess att hon började skolan 1920. I skolan gick hon i sex år, ibland gick de var tredje dag och ibland varannan och sista åren blev det nya regler och de gick varje dag. Efter skolan var hon piga bl.a hos Vitalis Nordqvist i Lungsjön, hans mor i Nordsjö och Nordin i Norrmoflo.

Farmor (foto förmodligen från slutet av 1920-talet)

Farmor och farfar gifte sig 1934 och fick sedan fyra barn. Farfar dog redan 1965 och farmor bodde kvar på gården och hade får, getter och höns som jag kom ihåg. Tror att hon hade någon ko också till att börja med. Så skall vi inte glömma hunden Jack som blev över 15 år gammal. Kokade getmese och gjorde getost som var vida omtyckt och det kom besök från runt om i området för att köpa. Somrarna var det ännu mera trafik när alla "utvandrade" Ramselebor kom hem och ville ha en burk mese eller en ost. En av de roliga saker som man gjorde på somrarna, innan vi själva skaffade djur, var att åka upp till Forsmo och köra in hö och få åka på hölasset. Det fanns en stor sten på väg upp till höladan som vagnshjulet alltid hade en förmåga att åka över så att hela hölasset lutade oroväckande och vi där uppe på toppen fick hålla i oss allt vi kunde och det var nog mer än en gång som någon ramlade av. 

Fika skulle det vara vid alla tillfällen man kom upp dit och hemgjorda skorporna var en av favoriterna. Till och med när hon snubblat på en matta och ramlat med huvudet rakt in i byrån i kammaren och spräckte en kota i ryggen på tre ställen så stod kaffepannan på spisen och kakfatet på bordet när vi kom dit för att köra ner henne till sjukhuset i Sollefteå. Och alternativet att vi skulle skynda oss och åka ner direkt fanns inte utan det var bara att sätta sig och fika hur oroliga vi än var. Väl nere på sjukhuset konstaterade de att hon haft en enorm tur och om inte kotan spräckts på det sättet den gjorde så hade hon blivit förlamad. Det hon fick var en nackkrage som hon var tvungen att ha några månader och gärna visade hur man tog av och satte på den.

Farmor (foto 1989)

Farmor hade kvar djuren länge och här är jag inte riktigt säker på årtalen men de som försvann först var getterna och sedan gjorde hon sig av med fåren och hönsen i mitten av 90-talet. Hösten 1996 flyttade hon in i en hyreslägenhet i Ramsele och där somnade hon stilla, en natt i sin säng, i mitten av september 1999, nyss fyllda 87 år.

Jag tillbringade många timmar där uppe i Forsmo och hörde henne berätta om sitt liv och om förfäder och släktingar. Vi gick också igenom mängder av fotografier och en hel del gamla papper och hon tröttnade aldrig på att berätta. Resultatet av det blev en liten bok som hon fick och jag tror den var uppskattad.

Tack farmor för alla spännande berättelser, skratt, roliga grimaser och allt gott fikabröd :-)

Flera fotografier från Junsele

Jag har scannat några flera kort som jag lägger ut och hoppas få hjälp med att identifiera. Här är flera kort med ungdomar eller barn så de kan bli svåra att känna igen. En kille är rätt lika mellan korten så det skulle kunna vara bröder (eller samma person?).

En ung grabb och på baksidan av detta kort står det med blyerts Morbror Emil.

Kan detta vara samme person som ovan eller någon bror? Inga noteringar på detta kort.

Fyra syskon? Har inga ledtrådar här heller.

Två till som hoppas någon kan identifiera.

Dessa fotografier är tagna av tre stycken Junsele fotografer som var verksamma runt förra sekelskiftet och början av 1900-talet. Oskar Svanström, Petter Jonsson och C.H. Mildh. Mera information om dessa finns på följande länk  om Junselefotografer (tack för att du skickade den Göran).

Foton från Junsele

För några månader fick jag tag i en bunt med gamla kort från Junsele och Ramsele. Några kort finns det ett namn skrivet på baksidan men som vanligt så är det flera som är utan namn. Därför tänkte jag lägga ut korten här efterhand och hoppas att någon kan identifiera personerna på dem.

Här kommer först en stilig man med mustasch. Fotograf är Petter Jonsson. Någon som känner igen honom?

En till stilig man utan mustasch och samma fotograf. Någon som kan identifiera honom.

Hagelskur i Sollefteå

I slutet av juli var jag uppe och hälsade på föräldrarna. Den sista juli gjorde vi en tur till Sollefteå och kom in i den häftigaste hagelby som jag någonsin varit med om. Måste bara visa några bilder från då.

När vi passerade Strand så började molnen att tona upp sig men det såg ändå inte så märkvärdigt ut. Några kilometer senare så började det att regna och innan vi nått till "Källers kurvor" så haglade det som bara den, hagel stora som spelkulor.

Det slog på vindrutan och jag tänkte att om jag kör på så kommer jag snart ur hagelskuren och får se solen igen men där hade jag rejält fel. På långrakan vid Österrå var jag tvungen att köra in till kanten och stanna för det slog på rutan och small så jag var rädd att den skulle gå sönder. Sedan stod vi där vid vägkanten i säkert 15 minuter och haglen blev bara större och större.

Det smattrade på tak och fönster så det gick inte att prata inne i bilen. Olle tyckte att det var lite för mycket oväsen så han började hålla för öronen.

Det blev nästan helt vitt på vägen med stora runda hagelkorn. Ändå så kom det ännu större hagel på andra ställen i närheten. Det fick jag se senare när jag kollade tidningarna på nätet. Här nedan finns det några länkar till tidningsartiklar.

Hagelskur över bilar och djur

Hagelstorm i Sollefteå

Drabbades av jättehagel

Hagelchock i Sollefteå 

Video från SVT:



Det gick inte att gå ut medan hagelskuren höll på men när den började avta så kunde man öppna rutan och titta ut och ta kort. Då hade många hagel redan smält men det fanns några ganska stora kvar.

Mitt på bilden (nästan) ser man ett av de större hagelkornen och när jag tog kortet så hade det legat på marken i några minuter. Några minuter senare så kunde jag gå ut och hämta in det.

Här ser man hur stort det var och då skall man komma ihåg att det legat i flera minuter och smält så det var förmodligen betydligt större då det ramlade ner. Storleken var ungefär 2,5cm lång, 2cm bred och 1,5cm tjock. Ganska stort!!!

Bilen klarade sig ganska bra förutom en buckla på taket och flera småskador på framrutan. När jag satt där i bilen och hörde hur det slog på plåten trodde jag på betydligt flera bucklor.

Gåreleselet

I Ångermanlands Bygd och folk, tryckt i Malmö 1949 kan man hitta följande bild och text på ett hus i Gåreleselet, Junsele sn.

Här står det att huset gått i släkten sedan 1794. Namnen som står där är inte riktigt rätt. Den förste nybyggaren i Gåreleselet hette Nils Persson och hans son var Per Nilsson. Jag har inte kontrollerat årtalen så jag kan inte bekräfta att dessa är rätt. Jag har berättat en del tidigare och även publicerat ett kort på den i texten omtalade Nils Anders Persson Selin.

 

Och så här såg huset ut. I texten står det att huset skall vara från början men att det byggts om på 1850 och renoverats 1945.

Ramsele kontrakt 1938

I helgen var jag till Stockholm och besökte då det långa bokbordet på Drottninggatan. Där hade Genealogiska Föreningen ett litet bord och sålde böcker. Jag köpte då Statistisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1938.

Där kan man läsa sig till följande om Ramsele kontrakt.

Kontraktet bestod av Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö församlingar. Kontraktsprost var August Häggström i Kyrktåsjö.

Ådals-Liden är 528,80 kvkm stort och där bor 2723 personer. Kyrkoherde var Jonas Tjernström och han tillträdde 1920. Jonas var född 1866 och prästvigdes 1898. Adr: Näsåker, Rt 21. I lön hade han 4910 + 2100 + 200 + 500. Gudstjänst minst sju gånger om året på skilda platser.

Junsele är 1274,60 kvkm och har 4114 invånare. Kyrkoherde var Nils Markus Natanael Nordien som tillträdde 1937. Han var född 1904 och prästvigd 1928. Adr: Junsele, Rt 15. Lön 6120 + 2100 + 500 + ved. Komminister var Per Erik Larsson och även han tillträdde 1937. Per Erik var född 1907 och prästvigd 1931. Adr: Junsele, Rt 98. Hans lön var 3820 + 2100 + 500 + ved. Gudstjänst å lämpliga platser enl. domkapitlets förordnande.

Ramsele är 1028,20 kvkm och har 4322 invånare. Kyrkoherde tillträder 1/11 39. Komminister Sven Olof Sverker Kruse tillträdde 1937. Han var född 1905 och prästvigd 1934. Adr: Ramsele, Rt bost. 61 exp 9. Lön 6190 + 2100 + 500 + ved. Komminister var Lars Elof Larsson född 1906 och prästvigd 1935. Adr: Ramsele. Hans lön var 3815 + 2100 + 500 + ved. Gudstjänst tre gånger i mån. å lämpliga platser.

Folkmängderna är per 1 januari 1937.

Jag köpte även en bok från 1956 men uppgifter därifrån återkommer jag med vid ett senare tillfälle.

Nils Anders och Johanna Selin

Här kommer ett kort av Nils Anders Persson Selin (1843-1928) och hans hustru Johanna Wilhelmsdotter (1848-1930). Jag har skrivit mera om dem vid ett par tillfällen tidigare men inte haft något foto av dem men har det nu (tack Britt för att du skickade mig ett kort).

De andra blogginläggen som jag skrivit om dem finns här:

Namnteckningar från bouppteckning

Facebookgrupp Selin släkten i Gåreleselet

Är det någon som hört om Johanna kallade sig något annat än Wilhelmsdotter? 

Drunkningsolycka i Harrforsen

Här kommer en notis till som jag plockat ur tidningen Svensk Amerikanska Western (Denver, Denver County) torsdagen den 26 juli 1906:

Färja, häst, vagn och körkarl i Forsen. En svår olycka timade härförliden i Ramsele vid byn Vågdalen, berättar Hern.-P:n.
  F. hemmanägaren E. O. Hammarström från Sandviken hade kört ned till Faxälfven och med färjan sökt taga sig och sin skjuts öfver till motsatta stranden vid det s. k. Harrselet ofvanför Harrforsen. Härunder inträffade olyckan,om hvars detaljer man dock intet vet. Ty såväl körkarl som häst fingo släppa lifvet till i Harrforsen. Antagligen hade Hammarström, som arbetat strängt och sofvit obetydligt de närmast föregående dygnen,varit så utmattad, att han ej kunnat hålla färjan mot strömdraget.

I Ramsele död- och begravningsbok kan man hitta följande:

Juni 14, Erik Otto Hammarström, hemmansägare i Sandviken. Drunkning af våda vid öfverfart å Harrselefärj [ett ord till som jag inte kan läsa] i Ramsele förs. Funnen i Helgums sjön, Helgum förs. 20/6 1906 och begraven där den 15 juli.
 

Ett kort från 1800-talet

Här kommer ett kort som måste vara taget innan 1872, inte ofta som man hittar så gamla kort. Paret på kortet är Per Persson och hans hustru Lisa Stina Ersdotter. Per föddes den 31 januari 1835 i Bölen, Ramsele sn. Han var en son till Per Persson och Anna Johansdotter. Per var ett namn som återkom många gånger i Pers släkt bakåt i tiden och han var den fjärde eller femte på raken med samma namn. Släkten kom från Liden sn i Medelpad.

Per gifte sig den 5 november 1865 med Lisa Stina Ersdotter. Hon var född den 8 maj 1843 i Nyland, Ramsele sn och var en dotter till Erik Ersson och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter. Det var N.J. Frisendahl som vigde dem.

Makarna fick fyra barn tillsammans:
d. Anna Magdalena             1866-1940.
s. Pehr Eric                           1868-1955.
s. Johan                                 1869-1870.
d. Christina Margretha        1871-1952.

Per avled redan den 27 juni 1872 och blev bara 37 år gammal. Lisa Stina gifte om sig 1879 med Johan Andersson (1838-1923) och hon dog den 31 december 1918. I det senare äktenskapet föddes också fyra barn.

Per och Lisa Stina var min mormors mors föräldrar.

Finns det någon som har ett kort från det andra äktenskapet eller bara en bild på Johan Andersson?

Anders Stenmark

Här kommer ett gammalt fotografi av Anders Stenmark, hans hustru Johanna och yngsta dotter Oskaria. Tack Birgit för att jag fått tillgång till kortet.

Anders föddes den 18 maj 1849 i Söderfors, Ådals-Liden sn och döptes till Andreas. Han var en son till Sven Christoffersson Selin och hans hustru Anna Stina. Andreas gifte sig 1869 med Johanna Persdotter (1847-1924). Makarna fick tio barn:

d. Anna Helena  (1869-1900)
d. Vendla Kristina (1871-1923)
s. Sven Enock (1874-1879)
s. Per Magnus (1876-1948)
d. Märta Johanna (1879-1896)
d. Margareta (1881-1911)
s. Sven (1884-1962)
s. Bror Emanuel (1886-1921)
d. Oskaria (1888-1929)
s. Andreas (1891-1894)

Anders dog den 13 januari 1926 i Gårelehöjden, Junsele sn.

Avliden 105-åring

I tidningen Svensk Amerikanska Western (Denver, Denver County)kunde man torsdagen den 11 april 1907 läsa följande notis:

Afliden 105-åring. I en ålder af nära 105 år afled den 18 mars födorådstagaren Anders Israelsson i Harselet, Ramsele socken, Ångermanland. Han föddes den 18 juli 1802 och tjänade som dräng, till dess han gifte sig, då han öfvertog 3 seland jord i Harselet, som han upparbetade från ris och rot. I sitt äktenskap har han haft fyra barn, af hvilka en son och en dotter lefva. Hans hustru dog för omkring 40 år sedan.
Den gamle hade under senare åren varit blind, men för öfrigt jämförelsevis kry, ehuru han på sista tiden varit sängliggande. Som bevis på hans hurtiga mod må nämnas, att han ofta plägade säga: "Jag var dum, som lade mig så där, för nu ids jag inte gå upp igen".

I Ramsele död- och begravningsbok kan man läsa följande:

Död Mars 14 Anders Israelsson, förmånstagare i Harrselet, ånkl. Född 1802 18/7. Dog av ålderdom och begravdes mars 31.

Tidningen hade alltså fel dödsdatum och i husförhörslängden står han felaktigt angiven som född 1800. Felet med födelseåret uppdagades och rättades 1902 och då spårades felet tillbaka till 1828.

Otto och Märta Selin

Jag har letat fram några gamla kort av min morfars föräldrar. De som är på bilderna är Johan Otto Selin (1878-1966) och hans hustru Märta Helena Sjödin (1879-1951). Ett tidigare blogginlägg berättar mera om dem och deras barn och det finns här.

Det första kortet föreställer en ung Otto Selin. Han har uniform på sig och i husförhörslängderna tidigt 1900-tal så står han skriven som stamanställd. Jag har inte tittat något på krigsarkivet men det kanske finns någon som känner till hans militära karriär?

Denna bild föreställer Ottos fru Märta Selin som ung.

En bild av Otto som troligen är tagen på 50- eller 60-talet.

 Och slutligen ett kort av Märta när hon var lite äldre.

Samtliga dessa kort fick jag en gång låna av min morfars syster Signe som jag nästan bodde granne med i Sollefteå när jag gick i skolan.

För ungefär ett år sedan skapade jag en grupp på Facebook som heter Släkten Selin från Gåreleselet. Där tänkte jag samla ättlingar till Otto Selins föräldrar Nils Anders och Johanna Selin. Läs mera om dem här. Och är ni släkt så anmäl er till gruppen genom att skicka ett meddelande till mig om hur ni är släkt med dessa personer.

Erik Petter Göransson från Forsmo

Som jag skrev igår så föddes Erik Peter 1862 i Forsmo, Ramsele sn som en son till Göran Ersson (1834-1910) och hans hustru Anna Maria Persdotter (1828-1895).

Han gifter sig 1887 med Margareta Kristina Persdotter som var född 1868 i Krången, Ramsele sn. Hon var en dotter till Per Carlsson och hans hustru Katarina Andersdotter. Makarna bor först i Forsmo där Erik Peter skrivs som bondson och sedan hemmansägare. Första barnet föds också där, Karl Erik 1888. Familjen flyttar 1888 till Krången, Ramsele sn. Där föds Anna Desideria 1891 och Otilia Margareta 1896. 1897 flyttar familjen till Över-Luleå sn i Norrbottens län. Kortet nedan skall föreställa familjen Göransson och borde vara taget där innan de utvandrade.

 
Familjen utflyttade 1902 och reste med fartyget Salmo från Trondheim. Det var så långt jag kommit innan min bror Magnus började hjälpa mig igår. Han fick fram att de åkte vidare med skeppet Teutonic och kom till New York den 5 december 1902. De bosätter sig i Kanabec och familjen återfinns 1905 i Brunswick, Kanabec. 1910 finns alla utom fadern Erik Peter som bor på annan ort eftersom hustrun står som skild. Ett barn till föddes i Minnesota och hon hette Lillie och var född 1904. Vad som hände Erik Peter är inte känt. Margareta bor 1930 i Detroit, Michigan och en person som hette Margrete C. Goranson dog i Alameda County, Kalifornien den 8 mars 1951. Det är inte bekräftat att det var hon men mycket troligt.


Vidare vet vi att sonen Karl Erik gifte sig med Florence Mae Funk. Hon var född den 5 maj 1905 i Iowa och dog den 17 juni 1997 i Olmsted County, Minnesota. De gifte sig 1927. Karl Erik dog den 14 september 1966 i Olmstedt County. Makarna hade två barn, Viola född 1928 och Richard Dale född 1930.

Viola gifte sig med Granville Dean Olsson och har två döttrar, Kathryn Marie Olson född 1951 och Sandra Kay Olsson född 1953. Återstår att se om man kan komma i kontakt med dem.

Bröderna från Forsmo

Har suttit och letat några personer från Forsmo, Ramsele sn som utvandrat till USA. Det är inte så lätt att hitta men jag har också satt min bror i arbete så han har hittat rätt på en hel del information. Han är expert på att hitta de som utvandrade och det är mer än en gång idag som han förvånat mig med att hitta ett namn eller uppgift till så stort tack för hjälpen.

Forsmo by i Ramsele sn är en by som jag forskat lite mera om. Byn ligger mig lite extra varmt om hjärtat eftersom min pappa, min farfar och min farfars far samtliga är födda där. Den forskningen har legat lite i "träda" men förra veckan fick jag tillgång till ett fotografi som gjorde att jag letade fram mina gamla papper och forskade lite mera.

Detta kort skall föreställa "Mammas morbröder i Amerika". Mamma i detta fall är en dotter till Brita Greta Göransdotter. Brita Greta var född 1860 i Forsmo, Ramsele sn och levde ända till 1959 och blev 99 år gammal. Hon var en dotter till Göran Ersson (1834-1910) och hans hustru Anna Maria Persdotter (1828-1895). Makarna hade nio barn och av dessa var det tre som dog unga.

Äldsta dottern Anna Karolina var född 1859 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig med Erik Nilsson från Imnäs (honom har jag nämnt tidigare eftersom han var min farmors okände morbror). De utvandrade till Minnesota i USA. Mera om Erik och Anna Karolina finns här.

Nästa var dottern Brita Greta som jag nämnt ovan.

Äldsta sonen Erik Peter Göransson föddes 1862 och han skall jag berätta mer om vid ett senare tillfälle. Han utvandrade också till USA med sin familj och det skedde 1902. Han är den av de utvandrade syskonen som vi fått fram mest information om.

Anders Georg Göransson var född 1866 i Forsmo. Han skrivs som obefintlig i husförhörslängden 1892. Vi har återfunnit honom borta i USA bosatt i Brunnswick township, Kanabec County i Minnesota 1910. Då var han ogift och bodde troligen nära sin svåger Erik och syster Anna Karolina. Det finns inga uppgifter om att han var gift eller hade barn. Möjligen dog han 1955 i Mille Lacs County eftersom det då finns en Andrew Goranson som avlider men födelsedatumet skiljer något på den personen.

Jakob Abraham Göransson föddes 1869 i Forsmo. Han flyttar till Stockholm 1889 enligt husförhörslängden. Har inte hittat honom där men vet att han dog 1933 i Film sn i Uppland. Då skrivs han som diversearbetare vid Svea Livgarde och ogift. Det finns också en uppgift att han varit på Svea Livgarde mellan 1889 och 1892 när han skulle vända åter till Ramsele men där blev han aldrig inskriven igen. Han kanske också gjorde en tur till USA? I hans bouppteckning är bara systern Brita nämnd som arvtagerska.

Nils Johan Göransson var född 1871 i Forsmo. Han tog ut betyg för att utflytta till Norra Amerika den 11 mars 1892 från Ramsele sn. Vid utflyttningen står också att han har tillstånd att emigrera från den 29 januari samma år. Han åkte den 7 april 1892 från Trondheim med Wilson Lines skepp Hero, biljetten var köpt hos linjen Guion och betalades i Trondheim. Routen som fartyget tog var Trondheim - Christiansund - Aalesund – Hull. Destinationen som han uppgav där var Mora, Minnesota. Från Hull tog han sig förmodligen med tåg till Liverpool. Han reste vidare från Liverpool den 16 april 1892 med skeppet Alaska och detta fartyg ägdes av The Guion Line. Skeppet anlände den 25 april 1892 till New York. Han reste från Trondheim tillsammans med Oskar Blom från Ådals-Liden sn och möjligen hade de sällskap ända hemifrån. De skulle åka till Minneapolis, Minnesota, enligt handlingarna från hamnen i New York. Han finns med i Kanabec County 1895 men sedan finns det inga mer spår av honom.

För att återgå till kortet så verkar det vara taget i Amerika. Fyra personer och fyra bröder men jag har inte kunnat bevisa att alla fyra åkte över. Tre av personerna tycker jag är lika varandra och det är bara han nere till vänster som skiljer sig något men alla skulle kunna vara bröder. Den fjärde personen skulle också kunna vara Erik Nilsson för han var ju också en morbror om än ingift. Troligen finns det ingen som kan ge ett säkert svar på vem som finns på kortet. Men jag hoppas någon kan ha något förslag.

Bröllop i Medelpad

Förra helgen gjorde vi en "kort" resa upp till Medelpad för att vara med på ett bröllop. Det var min söta kusin Rebecca som fick sin stilige Rickard. Vädret hade jag fixat jättebra. Det regnade som bara den när vi åkte upp och från Sundsvall och upp till Torpshammar var det vindrutetorkare på högsta mest hela tiden. Men det var fredag kväll och natten mot lördag men på lördag eftermiddag när bröllopet skulle gå av stapeln så sprack det upp i molnen och solen kom fram och sedan blev det bara bättre!!

Här kommer en bild på Tuna kyrka vid Matfors där vigseln genomfördes. Församlingen heter Tuna församling och om den kan man läsa följande i Svenska Gods och Gårdar från 1940.

TUNA socken av Medelpads västra domsagas tingslag, närmast sydväst om Sundsvall, omfattar en
jordbruks- och industribygd vid sjön Marmen och utmed Ljungan. Huvudbyggnaden omgives av kuperade skogsbygder.
Inom socknen märkes Matfors industrisamhälle vid ett av Ljungans fall och vid Matfors—Vattjoms järnväg. Matfors är ett betydande samhälle. Här finnas träsliperi och pappersbruk, som ägas av Skönviks A.-B. Vidare märkes Matfors Yllefabriks A.-B. Matfors bruk anlades 1833 såsom stångjärnsbruk av den kände göteborgsköpmannen J. Dickson. Järn-driften upphörde emellertid redan efter några år. Sågverket köptes 1916 av Skönviks A.-B., som 1919 anlade pappersbruket.
 
Fornminnen: Kummel förekomma vid Sjöstadsberget, Vattjom och Värsta. Järnåldersgravar finnas på
åtskilliga ställen, t. ex. Allsta, Bovallen, Bjällsta mon, Danielsberg, Klingsta, Målsta (med Målejättens grav), Rude, Skallböle, Vattjom m. fl.
Areal: 223,9 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.212,3 har åker, 259,8 slåtteräng,
15,2 kultiverad betesäng, 140,7 annan betesäng, 14.558,2 skogsmark, 2.468,3 övrig mark.
Jordbruksvärde: 3.113.200 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 401.500 kr. Skogsvärde:
1.164.100 kr. Tomt- och industrivärde: 52.000 kr. 
Invånarantal: 4.647.
Tuna är eget pastorat.
Kyrkan uppfördes 1767-68. Den är av sten med valv och sedan 1937 försedd med torn.
Kyrkoherde: Sundberg, Carl Arvid.

Genom att klicka här så får man också veta mer om kyrkan.

Efter vigsel i kyrkan förflyttade sig de nygifta med bil till Viskan för att därifrån ta "ångbåten" (modifierad så det är nog inte mycket ångbåt längre) Ljungfrun till Torpshammar Herrgård. Ljungfrun är en till åldern kommen och har trafikerat diverse vatten sedan 1865. Man kan se ångbåten på bilden nedan och där har den lagt till i Torpshammar. Mera information om den snart 150 år gamla båten finns här.

Lite fakta om Torps församling där Torpshammars Herrgård ligger, även detta hämtat ur Svenska Gods och Gårdar från 1940 :

TORPS socken av Medelpads västra domsagas tingslag är mestadels en höglänt skogstrakt med bygd
kring Ljungan. Socknen sträcker sig norrut till Jämtlandsgränsen och söderut till Hälsinglandsgränsen. Den genomflytes även av Nedre Gimån, som från sjön Leringen går till Ljungan. Vid Ljungan ligga de betydande industriorterna Ljunga Verk och Torpshammar. Bland anläggningarna märkas Stockholms Superfosfatfabriks A.-B. i Ljungaverk med tillverkning av karbid, kalkkväve m. m., Torpshammars trämassefabrik, som tillhör Torpshammars A.-B., Johannisbergs Bryggeri och Getteråns Yllefabriks A.-B. Jordägare inom socknen äro Svartviks A.-B., Skönviks A.-B., Torpshammars A.-B. och Iggesunds Bruks A.-B. Vid _Kista ligger Medelpads folkhögskola och vid Johannisberg Hussborgs lantmanna- och lanthushållsskola.
Fornminnen: Gravhögar från järnåldern omtalas från Byn, Hammar, Klöstre, Västerkomsta, Vike och
österkomsta.
Areal: 1.199,6 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 5.028 har åker, 1.138,1 slåtteräng, 29,5 kultiverad betesäng, 724,8 annan betesäng, 91.365,2 skogsmark, 12.163,1 övrig mark.
Jordbruksvärde: 8.216.700 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark 1.952.200 kr. Skogsvärde: 7.655.900 kr. Tomt- och industrivärde: 24.100 kr.
Invånarantal: 9.484.
Kommunikationer: Vid statsbanan Ånge—Sundsvall ligga stationerna Johannisberg och Fränsta (betydande samhälle), samt hållplatserna österhångsta, Gullsta, Getterån, Torpshammar och Storboda. Vid en industribana från Johannisberg ligger Ljungaverk.
Torp är eget pastorat. Kyrkan uppfördes 1782 och restaurerades 1900 och 1925. Den är av sten och består av långhus, tvärskepp och östtorn. Från den gamla kyrkan ha bevarats en S:t Olofsbild samt en dopfunt av gotländsk sten från 1200-talet.
Kyrkoherde: Kontraktsprosten Rydholm, Karl Oskar.
Komminister: Sundberg, Carl Eskil Einar.
Kyrkoadjunkt: Bergstrandh, Olof Fredrik.

Nere vid bryggan fanns denna skulptur, av Torbjörn Lindgren, föreställande Näcken och är gjord i ett stycke. Helt otroligt att få till armen och fiolen som sticker ut och jag letade länge för att hitta skarven. Blev tvungen att fråga och fick då veta att det faktiskt var ett stycke.  

Jag visste inte att det fanns herrgårdar i Medelpad men det gjorde det. Inte så gammal kanske men jättemysig. Uppbyggnaden skedde mellan 1906 och 1908 och den som bosatte sig där var skogspatronen Peder Gulbrandsen. Mer om herrgården finns här och jag kan verkligen rekommendera ett besök (otroligt god mat lagar de också).

Peder flyttade på 1880-talet till Torpshammar med sin familj. De bosatte sig på en närliggande herrgård som brann ner 1905. Arkitekten Gustaf Hermansson att rita hans nya hem. Även Ragnar Östberg ritade ett förslag men detta ratades. Ragnar blev istället känd för att ha ritat Stockholms stadshus.
Torpshammars herrgård har en byggyta på 600 kvadratmeter och är i fyra plan. Totalytan blir därför ca 2400 kvadratmeter och dessutom tillkommer två annex à 370 kvadratmeter.

Tack R&R för att vi fick vara med på eran dag!!!!!

Vävstol i Junsele

Såg detta kort på Tradera och enligt uppgift i annonsen skall det vara från hembygdsgården i Junsele. Kortet har lite dålig upplösning men är det ändå någon som kan känna igen vem personerna är.

Finns det en vävstol i Per Danilsson-huset på hembygdsgården?