Lokalt i första numret

Jag har också tittat lite i första numret av Sollefteå-Bladet för att leta fram några lokala nyheter från västra.

Här ser man att en Vilhelm Klockhoff i Junsele har avlagt mogenhetsexamen. Vad kan då detta vara? Jo letar man på nätet så får man reda på att Svensk studentexamen som avskaffades 1968 kallades för mogenhetsexamen mellan åren 1878 och 1905. Vilhelm verkar vara född 1875 i Junsele.

Dessa två notiser finns där det står om Ramele. Nu är det tyvärr så att det finns ett Ramsele i Västerbooten också (Vindelns sn) så det är inte säkert att någon av dessa notiser syftar på "mitt" Ramsele. Vad jag vet så finns det inget som heter Björksele i Ramsele medan det finns en sådan by nordväst om Lycksele. Ganska långt från Västerbottniska Ramsele kan tyckas då detta är en by sydost om Lycksele. Ganska många mil emellan. Det finns Björkhöjden och Björkvattnet nära Ramsele. 

Någon som vet om det funnits något som hetat Björksele i Ramsele församling. 

Axplock från första numret

Här kommer ett litet axplock av det som finns i Sollefteå-Bladets tidnings första nummer.

På den första sidan är mer än halva sidan annonser för olika affärer. Det finns lite mer annonser på andra sidor av tidningen också.

Bland annat finns det, passande nog, en annons för en affär som heter Norrköpingsboden och den finns i Solleftea. Tittar man i annonsen så ser det ut som affären har tyger och garner. Där finns "Tyger af ull och stickeylle". De har också koft- och strumgarner i många färger. De har också stickmaskiner till försäljning. Min mormor hade en stickmaskin men jag är osäker på vart den tog vägen, många par strumpor blev det i alla fall.

Det finns en och en halv spalt om "Parlamentarisk lunsighet". Här nedan följer ett kort avsnitt av denna text som visar att det fanns synpunkter på hur protester framfördes redan på den tiden.

På stora folkmöten förekommer ju ofta det vidriga oskicket, att publiken genom hyssningar och skrän söker qväfva den talares ord, som har mod att säga något som skorrar i åhörarnes öron. Slikt vittnar om en grof råhet och simpel tyranniskhet i uppfattningen. Ty något tarfligare och klumpigare, något mer om näfrättsprincipen påminnande, än att göra oljud till en afgörande faktor i ett meningsutbyte, der endast sakskäl ha rätt att verka, det kan väl knappast tänkas.  

Vad vore väl en tidning utan en novell?

Sollefteå-Bladet

Sollefteå-Bladet är en gammal tidning som var tänkt att vara tidningen för Sollefteå och Ådalarne enligt vad de uttryckte själva. Det första numret utkom lördagen den 23 mars 1895 och tidningen hade fyra sidor med annonser och nyheter från nära och fjärran.

Detta är alltså det första numret och på sidan tre så finns en sammanställning om vad tanken är med att starta en ny tidning. Jag har skrivit av det nedan.

SOLLEFTEÅ-BLADET,

Tidning för Sollefteå och Ådalarne,

som härmed anmäles till prenumeration, utgifves från den 1 april detta år med ett minst sjuspaltigt nummer hvarje torsdag och kostar 

från 1 april till årets slut = 3 qvartal kr. 1:50   2 qvartal 1 kr. 1 qvartal 60 öre

(postbefordrings- och hembäringsafgifterna häri inräknade.) 

Sollefteå-Bladet vill genom ett omvexlande och lättläst innehåll söka motsvara alla billiga anspråk på en god och läsvärd ortstidning.

Sollefteå-Bladet meddelar upppsatser i politiska och sociala frågor, berättelser, poem, anekdoter m. m.

Sollefteå-Bladet meddelar allt nytt af vigt från in- och utlandet. 

Sollefteå-Bladet vill genom påpassliga bygdekorrespondenter framför allt meddela talrika och snabba nyheter från tidningens spridningsområde, som ock från det öfriga länet.

Sollefteå-Bladet vill särskildt syssla med dryftande af kommunala spörsmål.

Sollefteå-Bladet skall alltid upplåta sina spalter för en och hvar utan undantag, som i ett hofsamt och värdigt språk vill hafva något sagdt.

Sollefteå-Bladet är en fiende till det rådande tullsystemet, hvars orättfärdighet kulminerat i lifsmedelstullarne.

Sollefteå-Bladet vill understödja helnykterhetssträfvandena, hvilka äro den säkraste vägen till vårt folks höjande i moraliskt, ekonomiskt och intellektuelt afseende, och anser rusdryksförbud vara ett nödvändigt kardinalmedel för dessa om de någonsin skola kunna nå sitt må: allmän nykterhet.

Sollefteå-Bladet är en bestämd motståndare till de nuvarande rösträttsorättvisorna, så med afseende på den politiska som den kommunala rösträtten.

Sollefteå-Bladet vill häfda religions-, församlings-, tryck- och yttrandefrihet, hvilken är folkfrihetens bästa värn. Sollefteå-Bladet vill i öfrigt understödja alla ärligt demokratiska sträfvanden; med ett ord:

Sollefteå-Bladet vill blifva ett folkets organ.

----------------------------

Prenumeration

å Sollefteå-Bladet mottages å hvarje postanstalt. Tidningen är upptagen i "Bihang till Kongl. Generalpoststyrelsens cirkulär" nr 14. 

Örnsköldsvik i mars 1895.

Redaktionen.

På Kungliga Bibliotekets sida kan man få upp tidningen från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Denna tjänst finns här. Dock verkar det inte som att alla nummer finns digitaliserade (eller så saknas en del nummer). Söker jag på Sollefteå-Bladet där så finns nr 1 och nästa nummer som jag hittar är nr 16. Vad jag kunde se på lådorna med mikrofilm, när jag var där, så finns tidningen fram till 1942.

Codex Gigas

En kväll när jag suttit på KB och tittat i gamla tidningar och precis skulle gå upp och hämta min jacka för att gå till hotellet så råkade jag gå förbi en dörr som automatiskt gled upp. Där innanför dörren i det lilla rummet såg jag en bok, Codex Gigas, eller Djävulsbibeln som den också kallas.

Djävulsbibeln gjordes en gång i tiden för att den skulle finnas i kloster i Böhmen. Det är idag i västra delen av Tjeckien. Den kom till någon gång mellan 1204 och 1230. Troligtvis är det samma person som skrivit allt i bibeln och även gjort utsmyckningarna. Det är ett omfattande verk och borde tagit minst tjugo år att göra, kanske trettio år eller en hel livstid.

Boken består av gamla och nya testamentet i den ena halvan av boken. Den andra halvan innehåller bland annat historiska texter, en encyklopedi, en förteckning över helgonhögtider och namn på både okända och kända personer som dött.

Codex Gigas togs som krigsbyte under 1600-talet och fördes till Sverige. Den togs från kejsaren 1648 i slutet av det trettioåriga kriget. Då tog drottning Kristina hand om den och förvarade boken på slottet. Den fanns troligen på slottet vid branden 1697. Det sägs att den då räddades genom att någon kastade ut den genom fönstret. Men den tog skada och förlorade också några blad som senare aldrig återfunnits. 

Sedan 1878 finns den på Kungliga Biblioteket i Stockholm. 

Kungliga Biblioteket

Jag har varit på kurs i Stockholm i några veckor och då passade jag på några kvällar att besöka Kungliga Biblioteket. Det är vårt nationalbibliotek och finns i Humlegården i Stockholm. De samlar in alla böcker, tidningar och trycksaker (och lite annat) så att det finns ett exemplar i samlingarna.

Här ser man huset i Humlegården.

För tillfället pågår en renovering av huset, som är inklätt i plast med byggställningar under.

Den här långa trappen finns inne i huset och längst ner, till vänster och runt och ned en trappa till så är man framme vid mikrofilmtidningssamlingen.

Där nere finns ett rum där man kan sitta och titta på de gamla tidningarna.

Minnet från 1980-talet när jag satt i källaren på biblioteket i Sollefteå, och tittade på rullfilm, kom tillbaka. Lite modernare är det nu då det är enkelt att spela fram till nästa ruta och med denna maskin går det att scanna och maila sidan till den egna mailen.

Rullfilmen fanns i lådor sorterade efter vilken tidning det är och år. Här kan man se en låda för Sollefteå Nya Tidning, som gavs ut 1910 och 1911 samt Solleftebladet som gavs ut första gången 1895 och de sista tidningarna kom 1942.

En del av alla gamla tidningar finns digitaliserade och vissa tidigare årgångar går att komma åt på nätet. Genom att gå in på denna länk kan ni leta i tidningar fram till början av 1900 -talet 

Bara att testa och leta fram något intressant och gör gärna ett besök på KB nästa gång ni besöker Stockholm. Flera vardagar har de öppet ända till 19 så öppettiderna är bra.