Domkyrkan i Härnösand

Vid besöket i Härnösand passade jag på att gå in i domkyrkan och ta lite bilder.

Kyrkan ligger på en högplatå i Härnösand, och det 46m höga tornet sticker upp och syns oavsett från vilket håll man närmar sig staden.

 Kyrkan är bygd som en basilika med mittskeppet högre än de båda sidoskeppen. Den är byggd i nyklassicistisk stil och uppfördes efter Johan Adolf Hawermans ritningar. Den stod klar 1846.

Domkyrkans centralaltare tillverkades vid renoveringen 2011.

Tror att detta är Johanneskapellet.

 Orgeln och alla bänkarna

Predikstolen.

En intressant tavla med kyrkoherdar, biskopar och domprostar. Där uppe till vänster finns min förfader Jonas Petri Linnerius. Han var kyrkoherde från 1628 till sin död 1641.

Härnösands Landsarkiv

I början av maj åkte jag upp till Härnösand på jobb och då hade jag möjlighet att besöka Landsarkivet och forska lite. Tittade på och fotade gamla domböcker och en del lagfarter förutom tingsmål. På tåget upp satt jag bredvid en person som höll på och förbereda ett föredrag och det visade sig att han pratade om soldatforskning i Krigsarkivets material på kvällen. Fick  hoppa lite forskning och gå och lyssna.

Det var intressant att lyssna på vilka källor som finns tillgängliga på nätet (där hade jag nog ganska bra koll) men även nere i Stockholm. Fick några nya uppslag på hur man skulle kunna hitta Johan Otto Selins tid som stamanställd.

En bild på Härnösands Landsarkiv från nedersidan.

En bild av Härnösands Domkyrka. Kommer att lägga ut flera bilder av den om någon dag. Den var faktiskt öppen så jag kunde gå in och titta.

Orkan i Iowa

Följande artikel fanns införd i Aftonbladet den 3 juni 1878.

- Orkanen i Iowa. I Nordamerikanska tidningen Nordstjernan meddelas följande:
   Fredsdomaren C.J. Johnson i Kiron, Iowa, meddelar i en skrifvelse till Hemlandet underrättelse om de skador, som den svåra orkanen eller hvirfelvinden anstälde i det svenska nybygget i Kiron. Det första huset, som der förstördes af orkanen, tillhörde enkmannen I. Larson, hvilken tillika med 3 barn fördes med huset upp i luften och återfans 40 rods (1 rod är nära 17 svenska fot) från det ställe där huset stått. Larson var så illa skadad, att han inom kort afled; hans dotter och en blind gosse voro illa skadade; man tror dock att de skola kunna bli återstälda. Af huset och stallet finnas endast några få värdelösa spilror qvar. Orkanen förstörde derefter O. Larsons hus och spanmålsbod med hvad i dem var, hvarvid mrs Larson blef svårt skadad. Ett stall skadades för C. Duncan, corncrib och höstackar för C.P. Frodig, boningshus och stall med redskap för P. Nelson, stall och andra uthus för P. Carlson, boningshus och stall för J. Sparfeldt, boningshus och alt hvad i detsamma var jämte alla åkerbruksredskap för H. Vosgrow. Vid de två sist nämda ställena blefvo 5 personer skadade, dock icke lifsfarligt.
  Sedan orkanen anstält dessa skador i det svenska nybygget, hemsöktes en del amerikaner och tyskar af samma olycka. En tysk qvinna fördes en half mile i luften och pträffades derefter mållös; en tysk gosse, som vallade kreatur, upptogs med dem i luften och har icke återfunnits; ett trästycke gick midt igenom kroppen på en annan tysk gosse, som kort derefter afled under svåra plågor. Haglen, som föllo under orkanen, voro större än hönsägg. Längre nordost från Kiron ligger ett nybygge, hvarest äfven landsmän blefvo skadade. De dödades antal uppgår till omkring 20 af olika nationaliteter. Här är stor nöd hos många. Hemsökelsen är värre än eldsvåda, ty ingenting kunde räddas.

Den omnämnde J. Sparfeldt var min farfars farmors far. Han utvandrade till Iowa och avled i Kiron County 1895. Mer om honom finns här.

Gröns båtsmanskontrakt

Hittade ett båtsmanskontrakt som jag skrivit av nedan. Finns en del frågetecken som jag inte lyckats tyda och några ord som jag är lite fundersam på. Vilken enhet mätte man t.ex. smör och kött i på 1860-talet, någon som vet?. Finns det någon som har ett foto på Erik Johan? Något kort på båtsmanstorpet? Finns torpet kvar idag?

Nr 114 Grön                                 Båtsmans Contrakt.

Jag underskrefne Drängen Erik Johan Grön i Junsele Socken, med frivilja och moget betänkande, åtager mig Krono Båtsmantjensten uti Roten N^o 114 Grön, af 2^dra Norrlands 1^te Compani, hvilken Rote är belägen i Junsele Socken af Wester Norrlands Län; på de villkor som härefter följer:

1 ) Båtsmannen skall erholla en städsel af 50 Riksdaler Riksmynt, som af Protekollarne genast bör utbetalas så snart Båtsmannen blir inskrifven och, i Kongl. Maj^ts och Kronanstjenst antagen.

2^dra) Skall Båtsmannen erholla ett Torp uti Krånged, enligt nu å marken anvisad ställe vester om byn, 1 Tunland uppodlad åker och 3 Tunl. odlingsland, samt vidare till slått 1 ½ Tunl. i asviken vid betasjön, och af Wallen rotehollare ½ Tunl. vid Wallnäset från en bestämnd punkt 78 al söder om Johan Nilssons källa, efter sjöstranden söderut: tillsammans 6 Tunl. Ofvannämnde Torplägenhet bör af Rotehollarne inhägnas, brukas och förses med nådeg åbyggnad och uthus innom 3 år räknd från den 1 Maj nästkommande vår; under hvilken tid Båtsmannen, till ersättning för torpet, skall erholla 75 R^dr R^mt af rotehollarne för hvarje år under ofvannämnde tid. Widare erholler Båtsmannen nödig plöjning vid såningstiden, samt vedbrann och muhlbete för de kreatur som födas på Torpet.

3^dje) Skall Båtsmannen erholla sedvanliga hemkället bestående af 12 kubikfot 6 kanor korn, 20 ?? Smör 20 ?? kött, 4 R^dr Rmt i års penningar, samt vidare de klädespersedlar som af rotehollarne böra erläggas vid tjenste utredningen.

  Om Båtsmannen på ofvanstående villkor, troget och beskedligt tjenar Kongl. Maj^ts och Kronan, samt äfven Roten uti Tio års tid så skall han och hans dåvarande hustru ega rättighet att bebo Torpet i deras återstående lifstid; dock dock förbindes han att gå i tjensten så långe han anses dertill duglig.

  Med föregående Contrakt förklare vi oss å ömsesidor nöjde och förbinde oss att troget uppfylla det samma. Junsele i Krånged den 23 Sept. 1865.

                                                          Erick Johan Grön  Båtsman

Rotehållare:

Joseph Josephsson; Eric Walinder Pehr Elias son [Bom]

Elias Eliasson    Daniel Johansson    Abraham SalomonSon Elias Olsson

Jon nas Ingel son    Henric Jacob Henricsson [Bom]   Jon Jon son

Pehr Hinrickson  Erik Henricksson [Bom]   Abraham Elias Son

P.E. Rundquist     Daniel Ljungström

Jonas Danielsson [Bom]      änkan Anna Sväns Dotter

Jonas Zachrisson  Johan Johanson  Eric Ersson    Anders Anders son [Bom]  

Nils Jans son      Olof Anders son Pehr Jacobsson

                                                          N. Rundström

Vittnar                                  att den före Skrefne Städsel 50 Rd Rmt

And. Molund                       är betaldt Som qvitteras Erick Johan Grön

Er. Osc. Eliezon i Vallen

Foto av Sara Lovisa Henriksson

För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg om en Fransåsen-ättling. Hon hette Sara Lovisa och mitt tidigare inlägg finns här. Hon dog 1918 i Spanska sjukan. För några veckor sedan när jag satt och tittade runt bland gamla kort i en Facebookgrupp så hittade jag detta kort av henne (tack Ludvig för att jag får använda det här).

Fotot är taget av fotograf C.H. Mildh i Junsele/Näsåker. Samma kort finns också inlagt på Rötter porträttfynd och det är också där som hon blivit identifierad.

Ett gammalt kort

Har ett gammalt kort som jag inte vet vem det är. Kortet är förmodligen från 1800-talet och ligger i ett skinnetui. Jag har fått det av min pappas kusin tillsammans med lite gamla papper som handlade mest om "Nisse gästgivare" i Imnäs.

Vem kan det vara? Någon som vet?

Glad Påsk

Förfalskaren Molin

Härnösandsposten 1895-05-07

Solleftå häradsrätt (Den 6 maj.)

   Förnyad ransakning har i dag hållits med häktade stenarbetaren Johan Johansson Nyquist. Något prestbetyg hade icke heller tills i dag kunnat erhållas, emedan han äfven flyttat från Hjelmseryd, enligt meddelande från därvarande pastorsämbete, till Maria Magdalena församling i Stockholm, och hade betyg därifrån ej kunnat anskaffas.

   Nyquist uppgaf nu att han voro skrifven därstädes, samt att hans namn vore Johannes Magnus Johansson Nyquist.

   Åklagaren begärde att hustru Åström skulle med ed intyga att hon blifvit bestulen på guldringen vid tillfället då Nyquist varit inne hos henne.

   Denna begäran kunde dock inte af rätten bifallas.

   På åklagarens begäran blef ransakningen uppskjuten, till dag som framdeles kommer att bestämmas, och blef den tilltalade till länsfängelset åter förpassad.

   Därpå företogs ransakning med för växelförfalskning häktade arbetaren Olof Johan Molin från Holaforsen, Ådalslidens socken. Molin som är född den 11 augusti 1870 har under förra året af Resele häradsrätt blifvit dömd för oloflig försäljning af vin till 25 kr. böter som han äfven erlagt.

   Som åklagare uppträdde t.f. polisuppsyningsmannen Aug. Berglund hvarjämte målsäganden Hernösands Enskilda Bank företräddes af kronofogden And. Huss, hvilken senare berättade att Molin den 28 sistlidne mars i banken härstädes inlemnat 2 vexlar utstälda af J. Jakobsson i Tara, Junsele socken, hvilken person M. då uppgaf sig vara. Banken hade då fodrat att han skulle skaffa intyg, på att namnen vore egenhändigt skrifna, men hade då M. sagt att det vore svårt här då han icke kände någon, och då han behöfde pengar hade han förnyat begäran om lån å desamma. Då acceptanten H. A. Tarander äfven från Tara i Junsele voro känd hade den ena vexeln diskonterats. Beloppet å denna utgjorde 525 kronor hvarifrån afgick ränta 7 kr. 43 öre och erhöll sålunda M. 517 kr. 57 öre hvilka han under namnet J. Jakobsson utkvitterade.

   Till acceptanten hade sedan från banken utsänts avis om att vexeln vore belånad, och upptäcktes då att förfalskning förelåg, hvilket sedan föranledde till Molins häktande.

   Molin som skrifvit vexlarna i hemmet och där haft dem gömda, anträdde den 27 mars resan till Sollefteå för att göra uppköp till sitt förestående bröllop, för hvilket ändamål han hade 230 kronor med sig. På frågan af domaren hvad anledningen voro att han begått förfalskningen då det ej var nöden som dref honom därtill, svarade han att det var med anledning af en skuld som han hade till vinhandelsfirman C. A. Lindgren et c:o i Stockholm å nära 300 kronor.

   Molin sade sig ej vara något närmare bekant med hvarken Jakobsson eller Tarander, och kände ej deras namnteckningar.

   På framstäld fråga om han ej tänkte sig att det skulle blifva upptäckt svarade han att han detta icke hade gjordt, emedan han ämnade själf inlösa vexeln.

   Beloppet å den andra vexeln kunde han nu icke erinra sig, ej heller dess datum.

   Handl. Jakob Jakobsson och hemmansägaren Henrik Abraham Tarander från Tara i Junsele voro som vittnen inkallade, och intygade båda att de icke hade skrifvit sina namn å vexeln ifråga, ej heller gifvit den tilltalade löfte därtill.

   Åklagaren yrkade ansvar å Molin för förfalskningsbrott, samt att han skulle vara skyldig ersätta statsverket deras kostnader, och målseganden yrkade ersättning med vexelns belopp, jämte 6 procents ränta därå, tills betalning sker. Häremot hade den tilltalade ingenting att invända.

   Efter enskild öfverläggning afkunnades dom, hvilken lydde å ett års straffarbete, samt förlust af medborgerligt förtroende i två år utöfver strafftiden.

   Molin förklarade sig vara nöjd med domen.

Gamla tidningar på KB

Jag har tidigare hänvisat till och även skrivit av en del tidningsartiklar som de digitaliserat på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tyvärr så är det bara en väldigt liten del som är tillgängliga på nätet utan för det allra mesta materialet är man tvungen att åka till Stockholm och sitta där och läsa. Det är lite dumt att bara kunna ta del av material fram till cirka 1900 via nätet. Nu har det skapats ett upprop på Rötter där de kräver att reglerna skall ändras så att digitalt material i alla fall skall vara tillgängligt fram tom 2000 istället.

Så skriv därför på uppropet som finns här.

Brita Erika Johansson (1890-1973)

Brita Erika Johansson född 1890 26/8 i Mo, Junsele sn som en dotter till Johan Johansson (1833-1913) och hans hustru Magdalena Danielsdotter (1844-1911). Johan var ett barnbarn till Johan Olofsson på Fransåsen. Erika gifte sig 1914 11/10 i Junsele sn med hemmansägaren Fredrik Andersson född 1883 25/10 i Osele, Junsele sn. Han var en son till Anders Magnus Eriksson (1849-1922) och hans hustru Gertrud Kajsa Molin (1854-1921). Makarna bosatte sig i Osele vid giftermålet, på Fredriks gård.
 

Här är ett foto med Fredrik och Erika (tack Ulla).

Fredrik och brodern Erik köpte 1911 hemmanet i Osele av föräldrarna och de fick lagfart i början av 1912 och i lagfartsansökan så kan man läsa köpeavtalet med föräldrarna som var ganska detaljerat. Där finns beskrivet allt som Fredrik och Erik skulle göra för föräldrarna så länge som de levde, deras födorådsantaganden. Här kommer en avskrift av dokumentet.

Resele tingslags häradsrätts arkiv småprotokoll AII:36 1912 lagfart VT januari 16

                     

1912 den 16 Januari §11

Osele 4 5/6 Sel. N^o 1

½^ten af lägenhet afs Mo 3 2/3 sel. N^o 4 (Junsele sⁿ)

Köpesk. 10000 Tax. v. 21200 Stmpl. 127:20

    Med etc = se §10  =   =   =  =  = köpekontrakt:

    ”Till mina söner etc                                                   Bil

    Vid köpekontraktet, som upplästes, funnos fogade:

1^o) Hd^s rns den 14 Jan. 1890 § 8 för A.M. Eriksson utfärdade lagfartsbevis å hälften af en från 3 2/3 sel. Mo N^o 4 i Junsele socken afsöndrad lägenhet; och

2^o) Sollefteå Häradsrätts den 31 Aug. 1875, § 184, för Gertrud Kajsa Molin utfärdade fastebref å 4 5/6 sel. Osele N^o 1.

    Efter anmärkande häraf meddelade Hd^s rⁿ lagfart för Fredrik Andersson och Erik Andersson hvardera å en fjärdedel af en från 3 2/3 seland Mo N^o 4 i Junsele socken afsöndrad lägenhet och å två och och fem tolftedels seland Osele N^o 1, allt i Junsele socken, som de enligt köpekontrakt den 29 November 1911, för 10000 kronor jämte villkor om utgifvande af födoråd köpt af sina föräldrar Anders Magnus Eriksson och Gertrud Kajsa Eriksson, född Molin; därom bevis tecknades å köpekontraktet, hvar jämte särskilda lagfartsbevis utfärdades.

                                                                  Bil. § 11

    Till mina söner Fredrik Andersson och Erik Andersson försälja undertecknade Anders Magnus Eriksson och Gertrud Kajsa Eriksson, född Fredriksdotter Molin, vårt egande hemman 4 5/6 seland N^o 1 Osele i Junsele socken, hälften till hvardera köparne, äfvensom vår egande hälft af den under hemmanet 3 2/3 seland N^o 4 Mo, nämnda socken, lydande andel i såg och sågplats i Qvarnnån med dertill hörande andel i tegelbruk emot en köpesumma af Tiotusen /10.000/ kronor, som är gulden, genom särskilda förbindelser och härigenom qvitteras.

    Tillträdet af den köpta egendomen eger rum den 1. Maj nästkommande år med rätt för köparen att omedelbart tillträda skogsmarken.

    Köparne betala hela kostnaden för lagfart så och alla efter tillträdsdagen förfallande utskylder.

   Säljarne aftaga från sålda hemmanet i Osele under deras återstående lifstid följande årliga lifstidsundantag från tillträdesdagen den 1. Maj 1912 att utgifvas i November månad, nämligen: 150 kilogram rågsigt, 150 kilogram vetemjöl, fyra tunnor skridt och väl rensadt korn af årets skörd, sex tunnor potatis, 10 kilogram hvita ärtor, 25 kilogram salt, en fjärdedels tunna saltad strömming, sex dussin ägg, 50 kilogram färskt benfritt fläsk, 25 kilogram benfritt färskt fårkött, 50 liter astralolja, kontant Tvåhundra /200/ kronor till inköp af kaffe, socker, tobak och dylikt föda, skötsel, vallning och vård året om för tvänne /2^ne/ mjölkkor och fyra småkreatur, får eller getter, samt för småkreaturens afkomma tills påföljande höst, femton /15/ famnar upphuggen hemförd ved, deraf hälften björk, biträde vid brygt, bakning, skurning och klädtvätt, erforderlig betjening för skjutsar på kallelse af Födorådstagarna.

    Till husrum aftaga säljarna under sin lifstid den nya byggnaden af tegel i dess helhet med skyldighet för hemmansegaren att undanhålla och brandförsäkra den, hvarjemte säljarna förbehålla sig dels oinskränkt begagnande af det på så kallade myrhuset, dels nödigt inrymme i bryggstuga, källare, ladugård, stall loge, vedbod och hemlighus äfvensom rätt att från brunn eller vattenledning hemta vatten dels erfoderliga tillfartsvägar, och åtaga sig köparna att före den 1 November 1913 invid födorådsbyggnaden uppföra en i 2^ne rum afdelad bod om minst 12 alnars längd och 6 alnars bredd, hvilken bod säljarna ega att under sin lifstid ensam bruka.

    Derest erfoderliga uthusbyggnader komma att uppföras vid den aftagna födorådsbyggnaden, skall det föreskrifna inrymmet i uthusen utgöras i dessa.

    Säljarna aftaga jemväl under sin lifstid nyttjanderätten till den åkerteg, som är belägen mellan ladugården, lutningen mot smedjebacken, bryggstugan och mangårdsbyggningen, hvilken på kallelse plöjes, gödslas och harfvas till säde af hemmansegarna.

    Hemmansegarna äro jemväl pligtiga att då någon af födorådstagarne sådant påkalla föda och aflöna piga åt dem, och förfaller under den tid, piga hålles, deras skyldighet lemna biträde vid brygd, bakning, skurning och klädtvätt.

    Derest någon af födorådskorna af ålderdom, olycksfall eller annan dylik orsak ej lämpligen längre kan användas vare hemmansegarne pliktige att anskaffa annan tjenlig ko med rätt i så fall för dessa att tillgodogöra sig det dittills använda kokreaturet.

    Af ofvanskrifna födoråd undantagandes husrum och inrymme i uthus, ved, astralolja, hästbetjäning, tillträde vid brygd, bakning, skurning och klädtvätt samt skyldigheten hålla piga förfaller hälften vid någon af födorådstagarnas frånfälle.

    Under Anders Magnus Erikssons hela lifstid utgifvas vidare årligen i November månad: 1 skjorta af domestik, 2 skjortor af ylle, 1 par kalsånger af domestik, 2 par kalsånger af ylle, två par skor, 1 par vadmalsbyxor samt  - hvart tredje år – rock och väst af vadmal.

    Under hustru Erikssons hela lifstid utgifves årligen i November månad: en klädning af halfylle, 3 lintyg, 2 par kalsonger, deraf ett par af ylle, och 2 par skor samt hvart annat år – ett lyfstycke och en halsduk af ylle.

    Derest födorådsfolket skulle vilja afflytta från hemmanet ega de att i stället för kreatursfoder med vallning och vård, biträde vid mäld, bakning, skurning, brygd och klädtvätt, hästbetjäning och betjäning med särskild piga af hemmansegarna i November månad uppbära ett belopp för af fyrahundra /400/ kronor eller om endera af dem då är död tvåhundraåttio /280/ kronor.

    Hvad som vid födorådstagares dödsfall af födorådet är förfallet, men ej uttaget anses efterskänkt, derest den aflidne ej på annat sätt förordnat.

    Säljarne förbehålla sig inteckning i det sålda hemmanet till säkerhet för födorådets utbekommande.

    Köparna åtaga att fullständigt inreda den aftagna födorådsbyggningen, hvilket arbete skall vara utfördt inom tre år härefter.

    Sålunda afhandladt, som skedde i Osele den 29 November 1911.

                                                                 Gertrud Eriksson

                                                                 A.M. Eriksson

                                                                 Fredrik Andersson

                                                                 Erik Andersson

  Egenhändiga namnteckningarna bevittna.

                      A.F. Domeij                        Andreas Norlin 

Många saker var det för bröderna att tänka på för att fullfölja avtalet. Har läst en del protokoll tidigare men måste säga att detta är ett av de mera detaljerade och omfattande åtaganden som jag sett. Föräldrarna hade klart för sig vad de behövde och visste också vad de kunde kräva ser det ut som.

Bröderna Erik och Fredrik delade upp hemmanet 1917 genom en hemmansklyvning som går att återfinna på Lantmäteriets hemsida under historiska kartor. Den har beteckningen 22-JUN-359 Hemmansklyvning 1917. Handlingen inleds med en karta där man ser var deras gårdar var belägna.

Hemmanet delades upp i Aa och Ab. Erik fick Aa och Fredrik Ab. På bilden kan man se Fredriks hus i mitten nära vägen medan Erik hade sitt närmare älven.

Här är Fredrik framför sitt hus och det ser ut att kunna vara hans hustru Erika som står bredvid (tack Göran för att jag får använda kortet).

Fredrik och Erika fick inga egna barn men hade två stycken fosterbarn. De hette Jakob Emanuel Gjersvold (1923-1939) och Anna Margareta Svärd (1924-1990).

Fredrik avled 1952 8/12 i Osele och hustrun dog 1973 2/8 och var då bosatt på Gunillagården i Junsele.

Hälsokälla i Ramsele

Hittade en artikel i Svenska Dagbladet den 24 juli 1902

Nyupptäckt hälsokälla i Ramsele
  En källa, som för orten torde kunna blifva af stor betydenhet, har upptäckts i Krångens by, Ramsele socken, vid brunnsgräfning å ett Sandvikens och Strömsnäs sågverksbolag tillhörande hemman, omtalar Västernorrlands Allehanda.
  Enligt ett efter å länets kemiska station i Hernösand verkställd undersökning utfärdadt analysbevis är vattnet icke användbart till dricksvatten, men, heter det vidare, "däremot förtjänar uppmärksamheten fästas på den ovanligt höga halten af kolsyrad järnoxidul, lika hög som i det bekanta Karlsbadervattnet. Det nu undersökta vattnet bör kunna med fördel tillgodogöras som hälsovatten"
  Analysen utvisar å 100 000 delar vatten: fasta ämnen; totalhalt 34,00 delar, eldfasta ämnen 29,58 delar, kolsyrad järnoxidul 10,54 delar, motsvarande järn 5,03 delar.

Hundradelarna var svåra att läsa i den scannade kopian. Någon som vet vad det blev av denna källa?

Bilder från Ramsele

I veckan var jag fram till Ramsele och knäppte några bilder med snö och sol. Här kommer de.

 Forskarcentrum.

Fyra bilder tagna på nipkanten!

Jonas Erik Eriksson (1864-1932)

Här kommer lite fakta om ännu ett barn till min mormors morfars syster Magdalena Persdotter. Sonen Jonas Erik Eriksson född 1864 28/6 i Sandviken, Ramsele sn. Han gifte sig 1901 22/6 i Själevad sn med Augusta Carolina Häggqvist. Hon var född 1874 10/1 i Mo, Mo sn som en dotter till Hans Häggqvist (1842-1909) och hans hustru Sara Carolina Lindström (1844-1925). Vid giftermålet skrivs Jonas Erik som bonde i Nässjö och hustrun som arbetardotter på Domsjö sågverk. Makarna bosätter sig i Nässjö och han skrivs först som hemmansägare och senare som lägenhetsägare och snickare. Jonas Erik är bosatt där när han avlider 1932 27/1 men han dog på Backe sjukhus. Hustrun avled också i Nässjö 1947 13/4.

Deras barn:
d. Augusta Magdalena                       (1904-2005)
s. Erik                                                          (1905-1988)
d. Sara Eufemia                                     (1907-1997)
d. Anna Brita                                          (1909-2002)
d. Johanna Margareta                       (1912-2008)
d. Märta Kristina                                 (1914-1997)
d. Maria Karolina                                (1916-2008)

Flera av barnen tog sig namnet Furuborg. Någon som har dessa personer i sitt släktträd?

Anna Märta Ersdotter (1859-1942)

Igår skrev jag om Per Perssons syster Magdalena. Hennes dotter Anna Märta Ersdotter född 1859 14/9 i Sandviken, Ramsele sn. Hon gifte sig 1888 22/6 i Ramsele sn med Erik Johansson. Han var född 1858 13/1 i Nässjö, Ramsele sn. Vid giftermålet skrivs han som bondeson i Nässjö och hon som bondedotter i samma by. Erik var en son till Johan Johansson (1827-1893) och hans hustru Anna Brita Ersdotter (1822-1906). Makarna bosätter sig i Nässjö nr 1 om 1 1/2 seland. Erik skrivs som hemmansägare. Erik avled i Nässjö 1928 22/12 och skrevs i dödboken som flottchef. Dödsorsaken anges som hjärtfel. Hustrun dör i samma by 1942 31/5.

Deras barn:
d. Magdalena Johanna                           (1889-1968)
s. Johan Erik                                                (1891-1942)
d. Anna Margreta                                       (1893-1974)
s. Jonas Severus                                          (1895-1981)
s. Paulus Peter                                             (1898-1970)
s. Mårten Felix                                            (1900-1971)
d. Syster                                                        (1903-????)

Någon som känner till dessa personer och kanske har några fotografier.

Magdalena Persdotter (1831-1927)

Min mormors morfar Per Persson har jag skrivit om här. Hans syster Magdalena Persdotter föddes 1831 2/12 i Lungsjön, Ramsele sn. Hon gifte sig 1859 19/6 i Ramsele sn med Erik Jonsson. Han var född 1826 5/12 i Sandviken, Ramsele sn som en son till Jon Ersson och hans hustru Märta Persdotter. Vid giftermålet skrivs Erik som dräng från Sandviken och Magdalena som bondedotter i Bölen. Makarna bosätter sig på Sandviken nr 1 och Erik skrivs som hemmansägare. 1883 flyttar familjen till Nässjö, Ramsele sn. Här skrivs också Erik som hemmansägare och på äldre dagar som födorådstagare. Erik dog i Nässjö 1911 16/10 i magkräfta och hustrun avled i samma by 1927 25/11. Dödsorsaken för henne var ålderdom.

Deras barn:
d. Anna Märta                            (1859-1942)
d. Magdalena Johanna född 1862 17/1 i Sandviken, Ramsele sn. Död där 1875 29/5.
s. Jonas Erik                               (1864-1932)
d. Brita Margareta född 1867 8/1 i Sandviken, Ramsele sn. Död 1918 29/5 i Nässjö, Ramsele sn.
s. Petter                                        (1869-1948)
s. Johan född 1872 1/7 i Sandviken, Ramsele sn. Död där 1875 25/6.
s. Andreas född 1872 1/7 i Sandviken, Ramsele sn. Död där 1880 20/7.

Några som härstammar från dessa personer?

Ett fasansfullt brott

När jag i höstas satt och tittade i Ramsele kyrkoböcker så hittade jag en son och en mor som det fanns en notering om att de blivit mördade vid samma tillfälle i december 1888. En fruktansvärd händelse som finns att läsa om i diverse tidningar både inrikes och utrikes.


Ur SVENSKA AMERIKANAREN TORSDAGEN DEN 17 JANUARI
Umeå: De tolfårige dubbelmördarne, Elias Ferdinand och Johannes Alfred Nyman från Krången voro den 8 dec. instälda till polisförhör inför kronolänsmannen S. A. Norlander i Ramsele.
Efter nekande erkände tvillingbröderna, födda den 18 jan. 1876, sig ha mördat 50årige skomakaren Jonas Öberg samt hans 88-åriga moder Anna Brita Öberg, men båda pojkarne förnekade till en början, att de tillegnat sig mera penningar än fyra kr i silfver, som de lemnat yngre brodern Axel
Albin, för att denne, för hvilken de omtalat sitt brott, icke skulle röja dem.
Senare fortsattes förhöret med alla tre pojkarne i närvaro af fadern, arbetaren Johan Nyman. Efter ytterligare ihärdigt nekande erkände de följande:
att Johannes Alfred och Elias Ferdinand jemte en annan pojke i Krången under nästlidne sommar kommit öfverens om att döda skomakaren Jonas Öberg, för det denne vid något tillfälle varit ovettig på dem;
att detta beslut likväl då icke fattats på fullt allvar; att Johannes Alfred och Elias Ferdinand emellertid efteråt talat om beslutet, men ryggat för utförandet ända tills på torsdags eftermiddagen den 6 dec., då de beslutit döda såväl Jonas Öberg som hans åldriga mor för att åtkomma den förstnämdes penningar, hvilket ohyggliga beslut de, såsom vi förut omtalat, också verkstälde, hvarefter de tillegnade sig penningarne, 40 kr. i sedlar och 4 kr. i silfver.
Under hela förhöret ådagalade pojkarne den mest förhärdade fräckhet, visade intet tecken till ånger öfver sin blodiga handling samt kunde blott med största svårighet förmås att någorlunda hålla sig till sanningen.
De unga brottslingarne ha genom kommunalnämdens försorg satts under särskild bevakning, till dess ransakning inför domstolen egt rum. Fadern har till största delen under senaste åren vistats borta från hemmet på arbete och har sålunda varit hindrad att verksamt ingripa i barnens uppfostran.
Försummad skolgång och dåligt föredöme hos en del af den mera försigkomna ungdomen i orten torde icke vara utan skuld till ifrågavarande brott.