torsdag 30 juni 2011

Fale Bures ring 1938 del III

Här kommer lite mer fakta om spelet Fale Bures Ring. Jag har skrivit av delar av det som står i programmet.

" Det ångermanländska festspelet Fale Bures Ring, i vilket handlingen utspelas i Rafnasil år 1319, för oss in i en tid, då den katolska kyrkan stod på höjden av makt och inflytande i vårt land. T.o.m. barnen sjunga under sina lekar om helgon och jungfru Maria. Med pomp och ståt kan kyrkan uppträda, pålägga gärder och mottaga testamentsgåvor. I vår avlägsna bygd är dock den gamla hednatron ej helt övervunnen. När ett tidsskede går ut, strålar det ofta ut i blomning hos någon ledande person , som i sig samlar det ädlaste och bästa, som tidsskedet kämpar för. Hednamannen Flåse är en sådan representant för den döende hednatiden.
Med sina tre signet representerar Fale Bures ring de samhällsuppbyggande krafter, varav det nya kristna samhället byggdes upp i våra bygder, kärleken till kyrkan, trohet mot den inhemska kungamakten och kärleken till fädernebygden. I andra akten se vi, huru de unga, Gunnel och Sven bestå i frestelsen till avfall från dessa grundsatser. Ringens historia få vi höra i samtalet mellan Sven och Germund. Ett roligt inslag i spelet är Måns skräddare, representant för hantverkarskrået, vilket under medeltiden ofta var bärare av folkhumorn.
Böndernas anstolthet och släktfejder gav ofta uttryck för den germanska personlighetens självständighet och frihetskänsla. De tre storbönderna Botal, Kettil och Flake representera olika sidor härav. Längst utmed ådalarna gingo på denna tid stråkvägar för handels- och vallfärder. Dessa i förening med gynnsamt klimat bidrogo mycket till kulturens uppblomstring i våra bygder. Nidaros och den därmed förenade S:t Olofskulten åstadkom livliga förbindelser med vårt grannland Norge. Till höjande av den folkliga fromheten och det andliga livets fördjupande bidrogo icke minst tiggarmunkarna. Mången gång voro de i tillfälle att komma i mera personlig kontakt med folket än prästerna. På ett utmärkt sätt representerar barfotamunken Laurentius dessa munkars sätt att arbeta.
I fjärde akten, spelets final, möta vi kanske det bästa uttrycket för den germanska frihetsandan och självbestämmanderätten, tinget, som aldrig den katolska kyrkan ens i sin största maktutveckling helt kunde undertrycka. T.o.m. den gamla hednatron får föra sin talan. Ehuru icke helt övervunnen drager den sig tillbaka. Fale Bures ring har den ej kunna med våld erövra. Bärare av de nya samhällsbyggande krafterna, som denna ring symboliserar, hade den ej heller aldrig kunnat bliva. Genom allt, som ligger i denna ring, gör Ångermanland sin första stora historiska insats i det svenska folkets öden.
En rik sagoskatt gömmes i våra ångermanländska ådalar. Några av den skattens klenoder tagas fram och kunna beundras i detta ångermanländska hembygsspel."

18 kommentarer:

  1. Jo då,
    om Fale Bures Ring finns väldigt mycket att skriva!

    Du kan ju här till en början få läsa vad Västernorrlands Allehanda skrev efter uruppförandet 2 juli 1938 19:00.
    Något långt kanske? Får dela upp det på två kommentarer.

    "Mötet mellan ångermanländsk forntid och nutid i Ramsele i Fale Bures Rings tecken blev en upplevelse av stora mått. Mycket har skrivits om festspelet och stora reklamtrumman har dundrat veckor i förväg vadan publiken hade högt spända förväntningar.
    Vi kunna dock först som sist konstatera att Ångermanland i Fale Bures Ring har fått en verklig skatt av bestående värde.
    Ramselebygden stod i yppig sommarfägring när spelen klockan 13:00 på dagen blåstes in av medeltida ryttare. Älvens silverstråk mellan de lövklädda niporna, bergens mäktiga konturer i fjärran, kyrkklockornas spröda klang, allt stämde till fest och högtid och när styckets författare prosten Råde från kyrktrappan förklarade de ångermanländska festspelen öppnade fick man en försmak av vad som komma skulle.
    Klockan 14:00 hade en talrik menighet samlats i Ramsele nya kyrka, där en enkel och vacker inledningsgudstjänst hölls. Den inleddes med psalm 475 och därefter hälsade prosten Råde de närvarande välkomna. Han vände sig till biskopens representant lektor Timelin samt därefter till chefen för Västernorrlands regemente överste G. Hollström och så till chefen för Norrlands trängkår, utnämnde överstelöjtnant Qvarnström, till pressen, till församlingsbor och andra unga och gamla, vilket hjärtligt hälsades välkomna till Ramsele. Efter prostens varmhjärtade och om kärlek till hembygd och fosterland vittnande betraktelse följde ett solo från orgelläktaren av R. Melander, Ramsele. Sedan sjöngs psalm 163. Lektor Timlelin talade därefter om hembygden och den vackra inledningsgudstjänsten slöt med att psalm 21 "Härlig är jorden" sjöngs unisont ute på kyrkvallen.
    Efter högtidligheten i kyrkan besöktes basaranordningarna på utsiktsnipan och den auktion som anordnats där på slöjdalster tillverkade av ungdomskretsen i Ramsele gav rikligt utbyte både för köpare och säljare.

    SvaraRadera
  2. "Det historiska skådespelet blev dock som väntat dagens huvudnummer. När spelet började 19:00 var den vackra festplatsen vid Ramsele kyrka fullsatt.
    Texten i Fale Bures Ring är märgfull och vacker och som en röd tråd igenom det hela löper striden mellan Asaläran och kristendomen. Den gamla kyrkan i fonden av scenen ligger fortfarande som ett stumt men mäktigt vittnesbörd om den tid skådespelet skildrar, men att få se denna text levandegjord genom iscensättaren Tage Ohlssons skickliga arbete, att se den gamla kyrkvallen befolkad med ångermanlänningar i medeltidsskrud blev en verklig upplevelse.
    De tidsenliga dräkterna från Skansen voro magnifika i sina vackra färger och masscenerna imponerande. Ryttare i full mundering stormade fram, prästerliga processioner skredo majestätiskt upp mot templet, älvor dansade som fjärilar och trollkvinnan Barbro besvor ormar, råttor, och möss, med sådan känsla att man kunde se "ohyran" framför henne. Flåse, hednamannen , kvad sitt ståtliga farväl till Rafnasil på ett sätt som kom en att känna att Asaläran inte ligger så värst bak i tiden och Måns skräddare spelade narrens roll på ett mästerligt sätt. Främst av alla sätta vi dock munken Laurentius. Han spelade icke. När han mässande skred in på scenen hade han hela trettonhundratalets skuggvärld i följe. Inga gester, inga överflödiga rörelser. Han var barfotamunk och publiken blev trollbunden.
    Sista akten var för övrigt skådespelets starkaste. Här kulminerade handlingen, här blottades ångermanlänningens själ och få voro de bland publiken som inte voro djupt gripna.
    Att räkna upp hundratalet rollinnehavare är onödigt. Någon kritik är överflödig. Det ångermanländska festspelet Fale Bures Ring står högt över någon dylik, som det framfördes på premiärkvällen i Ramsele den 2 juli 1938.
    Vi kunna instämma helt och fullt i riksdagsman Österströms ord när han efter sista akten trädde fram och yttrade: "Det finns ett ord i svenska språket som säger så oändligt mycket när det kommer från hjärtat och det är TACK.
    Prosten Råde, författaren, Tage Ohlsson, iscensättaren, musikdirektör K.Törnvall, som inte minst bidragit att skänka skådespelet liv genom underbart vackra kompositioner, regissörerna Andersson och Norberg samt alla och en var som bidragit till till Fale Bure Rings uppförande skall ha varje ångermanlännings hjärtevarma tack. Måtte Fale Bures Ring år från år spelas uppe i Rafnasil. Vår provins har i skådespelet fått en gåva som är väl värd att färvalta".

    En hysad resension. Kan nämna att det på tre föreställningar 1938 kom 7000 besökande. Året efter 1939 kom det 12000 på tre föreställningar. Så många personer har aldrig funnits i Ramsele samtidigt.

    Kommer kanske mer!

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Det var verkligen bara positiva lovord till spelen. Jätteroligt att få möjlighet att läsa en recension från den tiden. Tack så mycket för dessa kommentarer, verkligen intressant läsning.

    Det finns några andra saker som brukar dra folk till Ramsele (ex Ramsele-Edsele veckan som går varje år, Icebreakers och Foppas match förra året) men 12000 är väldigt mycket folk i Ramsele samtidigt. Vet du om spelen gick fler gånger än 1938 och 1939? Antar att manuset finns kvar någonstans.

    mvh
    Mats

    SvaraRadera
  4. Hej!

    Roligt att du tyckte om att läsa en recension!

    Spelen gick 1938 och 1939. Två helger. En föreställning på lördagen oh två på söndagen.
    Kriget kom sedan emellan, annars var det meningen att spelen skulle ägt rum varje år.
    Nypremiären skedde 1947. Därefter spelade man varje år t.o.m. 1951. De första åren tre föreställningar per helg. Därefter flyttade man till midsommarhelgen och hade då fem föreställningar per helg.
    Om jag inte tar helt fel blev det 27 föreställningar på sju år.

    1978 var det planer på att återuppta Fale Bures Ring. Det var John Kelly på fritidskontoret i Ramsele som var initiativtagare. Det blev inget. Kanske lika bra det. Fale Bure var en stor succé både publikt och när det gäller mottagande. Hade antagligen inte gått att upprepa. Var sak har sin tid.

    Som kantor K.J. Ulander sade om föreställningarna 1939 "Vi har sålt 12000 biljetter lördag och söndag. Räknar vi in socknens inneboende och de agerande så har Ramsele hyst 15000 personer.

    De exempel du nämner går inte att jämföra med Fale Bure.

    1939 var Anders de Wahl (han med Ring klocka Ring) på besök. Han var mycket positiv och lovade att återkomma. Hans omdöme var: "Fale Bures Ring var en riktig konstnärlig njutning"

    Manuset finns kvar (jag har ett). Finns enbart på antikvariat. Finns även att låna på bibliotek. Vet att KB i Stockholm har. Om du går dit kan du låna ett ex. och sedan se om det är något du vill köpa.

    Fråga då efter:
    Fale Bures Ring
    Ångermanländskt festspel
    av
    Adolf Råde

    Boken är bara på 31 sidor.
    Föreställningenn varade i två timmar.

    Återkommer med mer fakta. Rollbesättning m.m.

    SvaraRadera
  5. Fale Bure.
    Dräkter.

    Skansens rustkammare. som sällan eller aldrig brukar släppa ut sina dräkter, informerades om festspelet, föll till föga och gav chefsregissören Tage Ohlsson fria händer att ta vad han behövde ur förråden och det var inte lite.
    Medeltida hästmunderingar till nio hästar och fullständiga rustningar till dess ryttare med brynjor, harnesk, pansarskjortor m.m.
    Vidare biskopsornater och övriga utstyrslar till de 134 personer som medverka i festspelet. Varje detalj i de vackra dräkterna är fullkomligt tidstrogen och det kan klart sägas att något sådant har aldrig tidigare skådats i Ångermanland.

    SvaraRadera
  6. Fale bure.
    Manus.

    Du undrade om Rådes manus. Var ute och Googlade. Hittade ett antikvariat som säljer häftet med Rådes manus.

    Antikvariat Bothnia i Umeå
    http://www.antikvariat.net/BOT25979.cgi

    Pris: 150 kr. Bör bli billig frakt vid förskotts betalning.
    Om häftet är värt 150 kr är väl upp till köparen??

    Blir kanske billigare att låna och sedan skanna in som PDF-fil?

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Tack för informationen om dräkterna och tipset om boken. Hur vet du allt detta om festspelet i Ramsele? Finns det någon lista på vilka som spelade olika roller så att det går att få namn på de Ramselebor som var med?
    mvh
    Mats

    SvaraRadera
  8. Fale Bure.
    Lite tekniska detaljer.

    De tekniska detaljerna kring spelen var anledning till mycket grubbel. Hur skulle exempelvis regissören Tage Ohlsson kunna sätta sig i förbindelse med med de 134 medverkande, som var spridda på stora ytor. Problemet löstes genom att man drog in tio fälttelefoner som kopplades in i regissörshytten. Regissörshytten låg på en höjd omkring femtio meter från scenen framför kyrkan. Med dessa tio telefoner kunde han sedan ringa och få kontakt med skådespelarna.

    En annan detalj man jobbade med var hur man skulle få plats med alla de tusentals åskådare som väntades. Naturen var till god hjälp. Scenen framför Gamla Kyrkan inramades av höga gräsbevuxna nipor och på sluttningarna av dessa byggde man läktare av trä med numrerade sittplatser för 1200 personer. I övrigt fanns det plats i sluttningarna för 6000 personer.

    Man fick då också ett annat problem. Hur skulle alla dessa personer kunna höra vad skådespelarna sade? Vid lungt väder skulle det kunna fungera hyfsat men om det skulle blåsa skulle ingen kunna höra någonting.
    Detta löste man genom att ta kontakt med AGA Baltic i Stockholm. AGA skickade då upp personal till Ramsele och genom att bl.a. listigt placera ut tio stora högtalare (kostade då tolv tusen) i terrängen gjorde man det möjligt att för alla kunna höra varje replik från scenen!

    Arrangörerna lade ner ett mycket stort arbete. Som du vet var det "Ramsele hembygds- och turistförening" som arrangerade spelen.

    Jag sitter här med en hel del material. Har namnen på de som spelade huvudrollerna både 1938 och vid nypremiären 1947. I stort sett samma namn.
    Namnen kommer!
    I spelet medverkade 134 personer. Därutöver ett 30-tal statister. Ingen större överdrift att påstå att i stort sett hela Ramsele var på fötter.

    SvaraRadera
  9. Fale Bure.
    Andra problem!

    Citat ur en lokaltidning 1948:

    "Hur skall Ramsele kunna mottaga publikinvasionen? För att få reda på den saken ringde vi upp informationsbyrån för festspelen och talade med föreståndarinnan Siv Färnlöv, som i dessa dagar har många järn i elden.
    -Har ni fått beställningar på några biljetter ännu?
    -Om vi har? Jo, var du så säker! Vi sitter här fyra personer och svarar i telefon. Telefonerna ringa i ett och vi har bl.a. sålt biljetter till festbesökare ända från Umeå. Örnsköldsvik, Östersund, Härnösand och flera andra städer och den närmaste uppgiften är att ordna en biljettbeställning från Östersund på 400 platser. Vidare kan omtalas att varenda ledig buss från när och fjärran är tingad för spelen samt dessutom ett stort antal personbilar.
    -Hur har ni det med inkvarteringsmöjligheterna?
    -Vi har gott om hotell i Ramsele som ju flitigt besökes av turister under somrarna. Vidare har privathem ställt ett stort antal bäddplatser till förfogande. Vi hoppas kunna klara även denna detalj med heder.
    -Hur blir det med utspisningen?
    -Ja, det är en annan sak, skrattar fröken Färnlöf. De som stå för den detaljen hålla som bäst på att förbereda tillverkningen av tiotusentals köttbullar, smörgåsar o.s.v. men frågan är om det räcker till ändå.
    Detta om detta. Ramsele är väl rustat. Spelen kan börja!"

    SvaraRadera
  10. Citatet kommer självklart ur en lokaltidning 1938 och ingenting annat!! (30 juni 1938)

    SvaraRadera
  11. Fal Bure
    Annons

    Denna annons var införd i lokaltidningarna dagarna före urpremiären.


    En vädjan från Stiftelsen Ramsele Församlingshem.

    Som stor publiktillströmning är att vänta till de ångermanländska festspelen den 2-3 juli får härmed Stiftelsen Ramsele Församlingshem rikta en vänlig vädjan till alla festbesökare att ej medhava eller förtära sprithaltiga drycker på festplatsen. Den festliga stämning och stora högtidlighet, som kommer att utvecklas under dessa spel, kräva för den ömsesidiga trevnaden, att alla iakttaga ett nyktert och städat uppträdande. Vi hoppas nämligen vid dessa spel få se gäster från hela Ångermanland och närgränsande landskap. Alla böra ju känna gemensamt ansvar för att urpremiären av det ångermanländska festspelen må bliva så högtidlig som möjligt.

    För Stiftelsen Ramsele Församlingshem:
    Adolf Råde
    Sven S. Kruse

    SvaraRadera
  12. Fale Bures Ring.

    Förste regissör: Köpman Tage Ohlsson Sollefteå.
    Andre regissör: Karl Norberg. Chef för SHB i Ramsele.
    Komponerade all musik gjorde musikdirektör Kurt Törnvall Sollefteå.
    Demi Andersson Härnösand var koreograf och komponerade en balett. Tio älvor som dansade runt hjälten i pjäsen, Sven, som trött av dagens slit lagt sig att sova framför kyrkan. Demi Andersson var en känd konstnär inom sitt område.
    Uno Wulcan från Härnösand svarade för den omfattande sminkningen.
    Perukerna levererades av Dramatens perukmakare Arne Lund.

    Fale Bure recenserades även av rikspressen.
    I DN skrev bl.a. signaturen "Gnila": Icensättningen, som gjorts av köpman Tage Ohlsson i Sollefteå, är briljant. Den konstnärlige Sollefteåbon, som torde vara norra Europas ståtligaste regissör, leder själv varje föreställning från klockstapeln uppe på krönet".

    SvaraRadera
  13. Fale Bure.
    Rollista ett.

    Du undrade: Finns det någon lista på vilka som spelade olika roller så att det går att få namn på de Ramselebor som var med?

    Inte vad jag vet. Finns i alla fall inget ute på webben. Då det var Ramsele hembygdsförening som satte upp Fale Bure är det möjligt att dom någonstans i något förråd har en pärm med material från Fale Bures Ring. Hembygdsföreningen har sitt förråd i källaren på Läkarvägen 1. Om du är intresserad kan du kanske någon gång när du besöker Ramsele ta kontakt med hembygdsföreningens ordförande. Han bör veta. Där finns även pärmar med de Engstrandkort hembygdsföreningen fick överta.

    SvaraRadera
  14. Fale Bure.
    Rollista två.

    Vi kanske kan ordna namnen ändå. I Rådes manus på sid två hittar man huvudrollsinnehavarna.

    Olof Björnsson.....ärkebiskop i Upsala
    Sven Botalson.....sven i ärkebiskopens följe
    Gunnel Kettilsdotter.....dotter till Kettil i Holme
    Botal i Bäck.....bonde i Rafnasill
    Kettil i Holme.....bonde i Rafnasill
    Flake i Vallen.....bonde i Rafnasill
    Ravn.....hans son
    Barbro.....trollkvinna
    Flåse.....hednaman
    Måns.....skräddare
    Björn.....lagman
    Germund.....sven i ärkebiskopens följe
    Dominus Peder.....präst i Rafnasill
    Laurentius.....barfotamunk
    Tynne.....riddare
    Maren.....norsk kvinna
    Gertrud Hermansdotter.....bondkvinna
    Brita Hermansdotter.....bondkvinna
    Torvald.....yngre broder till Sven

    Som du vet finns två rollistor. En från uruppförandet 1938 och en från nypremiären 1947. Då samtliga roller spelades av Ramselebor är det väldigt liten skillnad. 1947 i stort sett samma som 1938.

    I rollerna 1947
    Olof - Ove Seborn
    Sven - Bertil Jakobsson
    Gunnel - Hjördis Mattson
    Botal - Edvin Eriksson
    Kettil - Arvid Jakobsson
    Flake - Carl Jarbro
    Ravn - Gunnar Bergwall
    Barbro - Theres Johansson
    Flåse - Tage Wallin
    Måns - Sven Berg
    Björn - Verner Kristoffersson
    Germund - Conny Skogman
    Dominus Peder - Albert Nordin
    Laurentius - Hilding Skoglund
    Tynne - Knut Mattsson
    Maren - Siri Norberg
    Gertrud - Ingrid Ulander
    Brita - G. Eriksson
    Torvald - ? Henriksson

    1938 spelades Olof av komminister Sven Kruse. Sven av den kända lutsångaren Sven Molander. Gunnel av fröken Bergek (troligen Iris). I övrigt samma skådespelare 38 som 47.

    Tage Wallin, Albert Nordin, Siri Norberg och Hilding Skoglund var vad man då kallade folkskollärare. Siri N. gift med andre regissör Karl Norberg.

    Ove Seborn var tandläkare. Bertil Jakobsson var elektriker. Hjördis och Knut Mattsson var ett par. Knut jobbade med radio och Hjördis jobbade på häradskrivarekontoret. Edvin Eriksson var kommunalnämndens ordförande. Arvid Jakobsson föreståndare för Ramsele Sparbank. Carl Jarbro var skolvaktmästare. Sven Berg var skräddare både i pjäs och i verklighet. Ingrid Ulander gift med kantor K.J. Ulander. Gunnar Bergwall kyrkovaktmästare. Verner Kristoffersson skohandlare (finns en annons i ditt program).

    Har även en del andra namn men tror att det får räcka med huvudrollsinnehavarna. Resten kan du kanske få nästa gång du besöker Ramsele. Rådes manus finns även att låna på Ramseles bibliotek.

    Hoppas att du fick ut något av detta!

    SvaraRadera
  15. Hej!
    Tack så jättemycket för all information som du skrivit. Verkligen intressant. Skulle vara intressant att höra vem du är och varför du har ett sådant stort intresse för dessa spel. Om du inte vill skriva det här får du gärna skicka ett mail till mig (metmats@hotmail.com).

    En fråga till: en av bröderna Eliasson från Imnäs skulle vara med i någon av spelen (ev Elias, Arvid). Finns det någon sådan?

    mvh
    Mats

    SvaraRadera
  16. Hej igen!!

    Dina namn känner jag inte igen. Du får komma ihåg att det fanns 132 rollinnehavare och ett 30-tal statister.
    Det du fick var de (enligt Råde) 19 huvudrollerna. Fanns därutöver "Tolvmän, präster, riddare, väpnare och allmoge"
    Jag kan flera namn men inte alla 132.

    Kan passa på att nämna att när Ramsele hembygds- och turistförening fattade beslutet att man skulle uppföra Fale Bures Ring räknade man med ett 40-tal medverkande och 22 rollinnehavare. Av det blev INGET! När det var dags för uruppförande var man uppe i 160 medverkande och 132 rollinnehavare!!

    Som det stod i tidningen inför premiären:
    "Hela samhället har mobiliserats och få äro de uppe i "Rafnasil" som i dessa dagar icke fått sig ett eller flera uppdrag att utföra och ansvara för. Festspelen har svällt ut till att bli en kolossal apparat av mått som väl aldrig tidigare förekommit i trakten. Från början var det inte meningen att slå på så stort men när regissören herr Tage Ohlsson i Sollefteå fick hand om iscensättningen av skådespelet och förstod vilken skatt prosten Råde givit ångermanlänningarna i festspelet, blev det annat av. Den ena kraften efter den andra sattes i rörelse. Festspelet är gigantiskt och man måste beundra de som uträttat detta jättearbete."

    Ett 40-tal medverkande blev alltså till slut 160 och 22 rollinnehavare blev 132. Inte dåligt!
    Så de namn du nämner finns sannolikt någonstans bland de 132.

    Du får forska vidare när du kommer upp till Ramsele. Kanske är du inte där så ofta nu?

    Tyvärr hade man ofta otur med vädret. Mycket regn. Publiken kom som tur var ändå! Succén var lika stor på 40-talet som på 30-talet. Massor av folk.

    Med vänlig hälsning/

    SvaraRadera
  17. Ja vem är det som kan så mycket om detta ? /Donald

    SvaraRadera
  18. Tack så jättemycket för alla bra kommentarer!!
    /Mats

    SvaraRadera