Farsdag idag!

Därför några ljus på kyrkogården för alla fäder och speciellt för pappa som är väldigt saknad ❤️❤️❤️

Pehr Olof Olofssons bouppteckning

Pehr Olof var bara gift i knappt sju år när han hastigt avled i lunginflammation som man kan läsa i död och begravningsboken.  

En son dog innan honom men han hade en dotter. Jag hade lite problem att hitta bouppteckningen men tillslut så lyckades jag. Här kommer en avskrift av första sidan.

Bouppteckning 1888 nr 142

År 1800 den 9 october förrättades af undertecknade bouppteckning efter hemmansegaren Pehr Olof Olofsson i Hocksjön som den 7 sistlidne September genom döden afled och efterlemnade Enkan Kattarina Mikelsdotter samt med henne i Lifstiden samman aflade barn Dottren Sara Märtha född den 5 April 1887 De hade dessutom en son vid namn Olof Peter född 1885 wid 13. Veckors ålder afled före fadren.

Boet uppgafs under Edsförpiktelse af Enkan och wärderades som följer

                        Tillgångar

Fastigheten skattehemmanet No 2 om 1 1/8 Seland i Hocksjön som den aflidne forverfadt före äktenskapet med sin efterlemnade Enka och som af hans till gängliga handlingar å sista ………… upptages till                                               1500     1500

Lösegendom

Contanta penningar 35 10

Guld och Silfver

1 st Silfverthesked                 1

1 st Silfver fickur                 5   6

Koppar

1 st Skaftpanna         1

1 st Kaffe kokare                 2   3

1 st Ljustake af Then           25      25

4 st Mässing ….å 15 öre per st   60

Glas

10 st spets glas å 10 öre per st     1

4 st Öhlglas å 20 öre per st          80 

1 st Taklampa å 2 kr och 1 st mindre lampa å 20 öre         2 20

1 st Carafin 50 öre 27 st Diversse flaskor å 3 öre per flaska 1 31

3 st Glastallrikar å 20 öre per st 60

Transpårt

Det här var första sidan av bouppteckningen och det finns sju sidor till och behållningen i boet var ungefär 1300 kronor.

Lagfart för Per Olof

Här kommer en lagfart från när Pehr Olof Olofsson köpte första delen av sitt hemman i Hocksjön. Pehr Olof har jag skrivit om för några dagar sedan och det inlägget finns här. Hemmansköpet gjorde han själv innan han gifte sig med hustrun Katarina.

Lagfarten finns i Ramsele höstting 1880 och är daterad 11 september och har registrerats under §85 Hocksjön 9/16 sel under nr 2. Köpesumman var 1000 Riksdaler.

SD Genom Nämndemannen Magnus Larsberg i Nordanåker lät Per Olof Olofsson anhålla om lagfart å skattehemmanet 9/16 seland under N 2 i Hocksjön på grund af en nu ingifven så lydande afhandling:

  "Köpekontrakt Härmed göres etc" Bil BB som upplästs; hwargenom tillika utfärdades tvenne af denna HdsRätt för Olof Olofsson utfärdade fastebref, det ena af den 5 December 1857 å 7/16 seland under No 2 och det andre af den 16 Juli 1875 å 11/16 seland, återstad till skattehemmansdelen 7/16 dels seland, allt i Hocksjön.

   Tillika intecknades af Domboken för tinget under § 24 att förmyndaren Carl Carlsson erhållit Hustrus tillstånd att försälja sina myndlingars egande andel eller 9/16 seland af skattehemmanet 1 1/8 seland under No 2 i Hocksjön; och fanns med anledning häraf HdRn skäligt att  utdela lagfart å skattehemmans delen 9/16 seland under No 2 i Hocksjön, som Per Olof Olofsson, jemlikt afhandling den 7 September 1880 för 1000 kronor inköpt af Olof Olofsson i Hocksjön omyndige barn genom deras förmyndare Carl Carlsson i Rensjön, deräfven lagfartstbevis skulle utfärdas; hwilket wid tingets slut den 26 November afsades.

Bil BB; §85

Köpekontrakt

Härmed göras veterligt att jag Carl Carlsson i Rensjön i egenskap af förmyndare för Olof Olofssons i Hocksjön omyndiga barn i fall att Ramsele Häradsrätt gifver sitt förord härtill, upplåter och försäljer mina myndlingars hemmansdel 9/16 seland af hemmanet No 2 i Hocksjön af Ramsele sockan med hus och jord med hvad derunder den emot en köpesumma af Ett tusen (1000) kronor, hvilken köpeskilling skall denna dag erläggas, dock förbehålles afverkningsrätten till ståndskogen till den rättsinnehafvare enligt upprättade afverkningskontrakt på sätt det gäller.

På ofvannämnda grunder och vilkor .... ..... bemäldee hemmansdel att tillegnar det myndlingarnas broder Per Olofsson i Hocksjon att genast tillträda och egvald besitta såväl hus och jord som allt han  kan detsamma lagligen tillvinna och tillhandahålla honom nådiga åtkomsthandlingar för lagfarts erhållande.

Häraf äro 2ne exemplar skrifne hvaraf ett exemplar till oss tagit som ...… i Ramsele och Hocksjön den 7 September 1880. Per Olof Olofsson köpare Carl /bom/ Carlsson, säljare Wittnar: Jacob Molin, Michael /bom/ Carlsoon

 Å andra sidan stående köpekontraktet är denna dag köpeskillingen afbetaldt och Per Olofsson sjelf får tillgodogjuta samanlagt Köpeskillingen med 250 kronor och återstoden 750 kronor än betald genom utgifven skuldsedel, som härmed erkännes och qvitteras. Ramsele den den 7 September 1880. Carl /bom/ Carlsson: Rensjön Wittne: Jacob Molin. Mikael /bom/ Carlsson

Katarina Mikaelsdotter (1857-1937)

Katarina Mikaelsdotter föddes 1857 29/1 i Hocksjön, Ramsele sn som en dotter till Mikael Carlsson (1826-1907) och hans hustru Sara Svensdotter (1832-1932). Hon gifte sig 1881 6/12 i Ramsele sn med Per Olof Olofsson. Han var född 1855 25/3 i Sandviken, Ramsele sn som en son till Olof Olofsson och hans hustru Märta Stina Carlsdotter. Makarna var bosatta i Hocksjön och han skrevs som bonde och hemmansägare. Han dog där 1888 7/9 och dödsorsaken var lunginflammation. Katarina och dottern flyttade till Borgvattnet men bodde bara där några månader innan hon kom tillbaka till Hocksjön. Hon gifter om sig 1896 28/12 i Ramsele sn med Göran Göransson. Han var född 1857 22/3 i Sandviken, Ramsele sn som en son till Göran Olofsson och hans hustru Anna Cajsa Ersdotter. De bor i Hocksjön och Göran skrevs som torpare och senare förmånstagare. Katarina dog där 1937 23/1 och dödsorsaken anges vara slag. Göran levde några år till innan han också somnade in i samma by 1950 17/12. För honom är det angivet ålderdomssvaghet som dödsorsak. 

Katarinas och Per Olofs barn:

s. Olof Petter Persson föddes 1885 20/9 i Hocksjön, Ramsele sn och dog där 1885 21/12.

d. Sara Märta Persdotter                              (1887-1960)

Katarinas och Görans barn:

d. Anna Paulina Göransson                         (1897-1988)

d. Beda Katrina Elisabet Göransson          (1899- 1986)

d. Beata Johanna Kristina Göransson       (1900-1990)

s. Göran Henning Göransson                      (1903-1985)

Bild av Katarina, Göran och dottern Anna (tack Tommy för kortet).

Går lite tungt nu!

För ungefär ett år sedan var jag överlycklig med MoDo tillbaka i SHL och efter nio omgångar så hade de samlat ihop 15 poäng och det var mer än förväntat så långt. I år, andra säsongen tillbaka, så är det inte lika muntert. Urkasst spel och bara fem poäng på nio matcher och spelet har verkligen inte varit lysande, Fyra matcher har de blivit nollade och över tre raka matcher på bortaplan där de inte gjort mål.

Sist i tabellen, få gjorda mål och många insläppta. Ser nästan ut som Oskarshamn förra året men jag hoppas verkligen att de kan stoppa detta. Det har varit svårt att hitta kedjor som fungerar bra och stjärnorna har inte alls levererat som de ska. Många skott och mycket tid i anfallszon men väldigt ineffektivt och alla målvakter har varit murar när MoDo-spelarna skjutit dem i bröstet hela tiden.

Tycker ändå de två senaste matcherna varit ett steg framåt. Senaste matchen hemma mot Luleå så vann de skottstatistiken med 32-30 men förlorar med 0-5. Nu ramlade det iväg lite i slutet och jag tyckte att Jasek och Olofsson ansträngde sig lite mer än vad jag sett tidigare och syntes mera utan att göra några poäng. Sedan blev det som vanligt en del dumma tabbar med mål i baken som följd men ändå.

Jag hade lite förhoppningar inför Brynäs-MoDo i måndags men det blev ganska snabbt ett hemmamål och de fick direkt en uppförsbacke. 2-0 kom också i andra. Men så blixtrar de till kort med två mål av Johan Södergran och Måns Carlsson på mindre än en minut och man fick hopp igen. Men med 2,5 minut kvar av perioden så går hela kedjan bort sig och det blir några klapp-klapp-pass och ett öppet mål för Brynäs och 3-2. Sedan försökte de i tredje perioden men det blev ganska snabbt 4-2 och slutligen 5-2 i öppen kasse på slutet.

Men imorgon är det dags igen och då är MoDo här nere och spelar mot Linköping. Hoppas de har tränat på att täppa till lite mera bakåt och att de kan få lite puckar som studsar deras väg så att de kan få tillbaka lite av sitt stukade självförtroende.

MoDo ❤️💚🤍

Följden af olofligt elgskytte

En notis ur en gammal tidning:

Följden af olofligt elgskytte. Jägmästaren G. Lind instämde förra året wid Sollefteå tingslags häradsrätt Elias Persson från Löfåsen, Jonas Persson från Långwattnet och Petter Lidmark från Betåsen, under yrkande af answar för det de under förbjuden tid år 1879 föröfwat jagt på elg, derwid twänne elgar blifwit dödade, den ene å Stora Terrsjön och den andra å Röån inom Junsele socken samt å Henrik Rolén och Petter Persson för det de tagit befattning med köttet efter de skjutna elgarne samt att alla gemensamt skulle förpligtas att gälda elgarne, hwarjemte han yrkade ersättning för kostnaderna i målet.

Wid rättegången anfördes af Rolén och Petter Persson gäf mot wittnena Erik Petter Alexandersson och Sara Magdalena Alexandersdotter från Tarasjönäs, hwilket gäf af domstolen gillades, på grund hwaraf de frikändes af brist på bewis.

Deremot dömdes Elias Persson och Jonas Persson för det de jagat och dödat elgarne (twå kalfstinna elgkor) samt Lidmark för det han aflossat twå skott mot ett af djuren, de twå förstnämde hwardera till 200 kronors böter och 2. till 150 kr, hwarpå Elias Persson och Jonas Persson förständigades att gemensamt ersätta Lind de dödade elgarnes wärde med 350 kronor. Deßutom skulle alla tre tillhopa betala rättegångskostnaderna och wittnesersättningar.

Mot gäfwet af ofwannämde wittnen anförde jägmästar Lind beswär hos Swea hofrätt, som efter pröfning af målet funnit skäl att derutinnan upphäfwa häradsrättens dom samt ålagt Rolén och P. Persson att inför häradsrätten begå wärjemålsed. Sålunda skall målet ånyo upptagas och man har allt skäl att hoppas det äfwen dessa skola få sin förtjenta dom, då wittnenas utsago wore temligen besfwärande.

Vadstena

Idag har jag varit på första träffen i kursen Att arbeta med historiska arkiv som jag går på Linköpings universitet. Jättespännande att få höra mer om hur arkiven är uppbyggda, vad det finns mera för skriftliga källor att använda, lära mig mer och bli bättre på att läsa gammal stil. Sedan skall det bli intressant att göra ett projektarbete genom att använda några intressanta källor. Har en idé men får se imorgon när vi skall få sitta i forskarsalen och beställa fram dokument.

I Vadstena finns landets äldsta och första landsarkiv, grundat 1899. Sedan kom de andra därefter och de två sista som tillkom var Östersund 1929 och Härnösand i början av 1930-talet. 

Här är en bild på Vadstena slott. Det påbörjades 1545 och cirka tio år senare så blev det Magnus Vasa, Gustav Vasas son, resident. Tror inte att han hann med att vara där speciellt mycket. Drygt 100 år senare så var det residens för Karl X änka Hedvig Eleonora. Under 1700-talet användes det både som spannmålslager och för textilvävning.
 

Så i slutet av 1800-talet kom landsarkivet in och idag finns där över 6 mil gamla handlingar. Sedan några år tillbaka så har landsarkiven uppgått i Riksarkivet så det heter numera Riksarkivet i Vadstena.

Här står jag på den vall som återskapats under 1980-talet och i vallen finns salar där de förvarar alla handlingar. Den andra vallen på andra sidan återskapades några år efter denna. De gamla vallarna hade rasat och jordmassorna flyttades bort när Göta Kanal byggdes.

Här är stora torget. Den stora byggnaden var tidigare bankhus och den lägre byggnaden till vänster är omnämnd så tidigt som 1550, gamla byggnader.

Efter föreläsningarna fick vi en guidad tur runt i stan och här är vi på väg bort till klostret. 

Min första släktforskning

Satt och sorterade lite gamla släktforskningspapper och då hittade jag rätt på mitt första block som jag skrev i när jag började min forskning 1983, 41 år sedan alltså.

Det var på skolan och det var vår lärare Örjan som visade oss hur vi skulle göra. När vi anmälde oss så till ämnet så var stora delar av klassen anmälda när jag sista dagen föll för trycket och skrev upp mig på listan, och jag blev fast :-)

Den första grenen som jag började med var min farfars far och mitt sätt att skriva av är lite annorlunda idag, men källhänvisning fick vi lära oss direkt att notera och det var jag glad för när jag efter ett par år ville gå tillbaka och komplettera mina första uppgifter.

Idag har jag påbörjat en ny kurs där jag skall lära mig lite mer om vilka arkiv som finns. Kanske kan jag hitta något nytt arkiv att gräva i som jag inte använt tidigare. Vi får se vilka nya blogginlägg det kan bli framöver.

Torpare bortkörd från gården

Häromdagen skickade min bror över en länk till denna artikel som kommer från tidningen Arbetaren 31 mars 1924

Torpare bortkörd från gården

  I fyra och ett halvt år har den fattiga kronotorparen röjt och odlat sin oländiga jord som han trodde vara sin efter ingånget kontrakt och lagens bokstav. Men annorlunda ha de nitiska tjänstemännen i Junsele revir behagat besluta. Men det måste väl finnas något fog för uppsägningen och avhysningen? Ja, det finns! Jägmästare Gran i Backe, som är den drivande kraften i detta hjältedåd lär ha fog för sitt handlingssätt. Saken är nämligen den, att Tarasjönästorparen inte orkat med att få upp de erforderliga och kontraktsenliga åbyggnaderna på sitt torpställe, inom viss angiven tid. Han har sålunda hittills endast byggt provisoriskt och detta skulle alltså vara huvudorsaken och den lagenliga rätten för uppsägningen. Men i själva verket torde detta endast vara bisaken, och långt mera smutsiga motiv ha förestavat jägmästare Grans tjänstenit.

  Enligt samstämmiga uppgifter från de i orten boende, som känna den uppsagde torparen väl, har denne lagt ned ett synnerligen gediget arbetet på att få jorden i stånd. Han har röjt och bränt, dikat ut den låglända jorden, och inhägnat hela området. Jorden är sålunda den bäst upparbetade av de nio koloniområden som finnes på parken. Men han har inte orkat med att bygga enligt kontraktet.

  Under fjolårets skogsarbetarestrid ställde sig naturligtvis dessa nio kronotorpare solidariska med de mot skogsbolagen kämpande övriga skogsarbetarna. Detta var ett oerhört steg av de livegna torparna, ansåg den bålde herr Gran. Till på köpet råkade dessa nio torpare tillhöra "en icke laglig organisation", som titulus Gran behagade uttrycka sig om den syndikalistiska organisationen. Hade de tillhört Skogs- och Flottningsarbetareförbundet hade det väl ändå gått an. Under denna tid utvecklade den energiska jägmästaren en intensiv verksamhet. Han gästade hemmen i männens frånvaro och bearbetade kvinnorna att de i sin tur skulle förmå sina män "att upphöra med strejkandet och i stället se till att kvinnor och barn fingo mat". Men ingenting halp, strejken fortsatte och kolonisterna voro ståndaktiga.

  Till råga på olyckan kom det vid denna tidpunkt in en artikel i "Nya Norrland" i vilken jägmästare Grans ljusskygga metoder vederbörligen belystes. Då var måttet rågat för de ansatta kolonisterna. Gran for som en vettvilling fram och tillbaka och skulle ha fatt på artikelns upphovsman. Men det misslyckades. Han avstängde då ett påbörjat arbete - en vägbyggnad - och förklarade att det aldrig mera skulle bli något arbete om inte skribenten gav sig tillkänna. Men ej heller detta hade åsyftad verkan. Till dato torde det också vara hr Gran en gåta vem som varit författaren. Men den i detta stycke nog så ihärdiga Gran fortsatte. Han var väl inte jägmästare och överordnad för ro skull! Han fordrade sålunda att de nio torparna skulle meddela i samma tidning att de ej voro författarna. Ja, som inte den omskrivna artikeln till alla delar varit så fullständigt med sanningen och verkliga förhållandet överensstämmande, så skrevo de flesta på intyget. Men inte alla. Däribland var den nu uppsagda torparen, som ansåg, att då han ingenting hade skrivit så hade han ej heller något att dementera. Och därmed punkt.

  Men för hr Gran och vederlikar var saken klar. Den skyldige hade uppspårats och vad kunde väl tillmätas honom i straff som var värre än att kasta ut honom på bar backe?

  Inte tro vi att den förföljda Tarasjönästorparen och hans familj i brådrasket skola uppstämma någon hymn å la "Vårt land, vårt land, vårt fosterland", utan istället förbanna det land som sett dem födas. Och inte må man förundra sig över om torparen och hans uppväxande söner, då "fosterlandet" är i fara och kallar dem, skola anse sig förhindrade att räcka en hjälpande hand åt det land, där de ej ens kunna få rotfäste i vildaste urskogen.

  Dessa kolonister ha inte haft några sötebrödsdagar under de gångna åren. Det är först nu som man kommit över det svåra föret i portgången. Det enda dessa kolonister ha till godo framför många andra, är att de inte äro industriarbetare, utan infödda skogsmänniskor, vana vid klimatet, obygden, slitet och umbärandena. Det har varit skogen för dem och deras förfäder och städer och kulturcentra äro för dem som en saga.

  För dessa kolonister, som började bryta jorden här år 1919-1920 var det oerhört svårt att slå sig fram. Till på köpet rådde ju en våldsam arbetslöshet som sannerligen inte for varsamt fram med nybyggarna. Det var att arbeta med jorden och husen två dagar i veckan och sedan söka sig ned i bygderna, till Ramsele och Junsele och försöka skaffa fram det nödvändigaste. Dit skulle man också för att få de välsignade brödkorten och andra kort - saliga i åminnelsen. Men det var smått om slantarna och staten har aldrig visat någon givmild hand då det gällt fattiga och hjälplösa. Var man så lyckligt lottad att det fanns en ko i båset, var det ändå någon råd. Men en ko lämnar inte mjölk hela året om, helst då hon skall leva av löv och starrgräs, och när sedan skummjölken  kostade 30 öre litern och skulle hämtas från avlägsna byar, ville det nog till att ha humöret uppe. Men man slog sig igenom med en energi som är karakteristisk för skogsmänniskor.

  Kolonaten ha lämnats ut på femton frihetsår. Därefter börja amorteringarna av statens lån. Egentligen är inte villkoren så dåliga. På dessa femton år kan ju kolonisten någotsånär få sin jord upparbetad och de flesta hoppas också det bästa. Bara inte arbetsförtjänsterna voro så genomusla, är den gemensamma hjärtesucken.

  Enligt kontraktet erhåller kolonisten 250 kr. då boningshuset är uppfört, 250 kr. då uthusbyggnaderna äro färdiga samt ytterligare 250 kr. då en hektar jord är odlad och inhägnad. Sålunda 750 kr. På grund av kristiden ökades denna summa till i runt tal 2,000 kr. att fördelas proportionellt efter de förra bestämmelserna. Det är 3 proc. ränta på detta kapital och skall då frihetsåren gått till ända avbetalas med 60-70 kr. per år. Det kan ju förefalla att ej vara så mycket, men det måste anskaffas genom arbete åt staten och bolagen och torde, med den genomusla betalning som tillämpas inte vara så lätt att anskaffa.

  När "Taramannen" Salmonsson trotsade staten och alla dess hantlangare och fick sin stuga nedriven.

  Vem har inte hört talas om den s. k. "Taramannen", som på sin tid byggde en stuga på kronoparken och hellre erbjöd sig att bli nedskjuten av statens hantlangare än han godvilligt avflyttade? Han skaffade sig den gången ett odödligt namn i bygderna omkring och namnet var på allas läppar. Och det är inte många år sedan han var avkonterfejad i tidningarna och Tarasjönäs var vallfartsort för journalister av alla slag, och för sådana som var där för att be om ursäkt för begånget illdåd för åratal sedan och för andra igen som ville visa den gamla mannen litet erkänsla för genomgånget lidande.

  För så där tjugo år sedan drog Salmonsson iväg upp på Tarasjönäs kronopark, byggde en stuga och började bryta jord. Han "anarkisten", som han sedan populärt kallades, skulle bli sin egen herre och förklarade stolt för statens ämbetsmän, "att allt vad de kunde se omkring tillhörde honom och han tänkte utan ersättningsskyldighet att ta det han behövde för sig och sina barn". Men, annorlunda bestämde de som ansågo att "allt detta" tillhörde dem. Det var staten, den allsmäktiga staten som ägde marken, skogen, jorden och luften milsvitt omkring och hur i herrans namn kunde den befängda Salmonsson då tänka sig att få inandas den luften. Nog för att det fanns plats för honom och nog fanns det skog till hus och vedbrand och det fanns övernog med myrar att dika ut och få odlingsbar jord av. Men det var statens egendom, och åt helvetet med anarkisten löd statens bud.

  Men Salmonsson var ståndaktig. Han vägrade absolut att flytta och i det han ställde sig bredvid hustrun förklarade han att de hellre skulle låta sig skjutas ned, än gå ifrån torpet godvilligt. Och med det beskedet fingo tjänstemännen sig låta nöja. Men förnöjsamheten räckte inte länge. En dag då Salmonsson och hans hustru återkommo från slåtterarbete i någon torvmosse, funno de stugan nedriven till grunden och bohaget utkastat på gården. Statens hejdukar hade varit verksamma under dagens lopp. Det är nu sexton år sedan.

  Men Salmonsson tappade inte modet, han bodde kvar helt enkelt. Någon stuga hade han inte, men i skydd av en stor sten byggdes ett provisoriskt skjul och där vistades familjen tills det blev kallt och sena hösten. Enda kon bands vid ett träd.

  Under tiden arbetade Salmonsson på en förut påbörjad ladugårdsbyggnad och inredde också där ett boningsrum för familjen. Och nu var det åter på samma vis. Den allmänna opinionen hade dock gjort sitt till, så tjänstemännen vågade inte åter riva ned bostaden, utan fick Salmonsson skriva på ett kontrakt att betala 20 kr. om året i arrende ett visst antal år. I fängelset avsonades synden att han vågat bo på statens mark utan lov. Detta kontrakt, som förband honom att betala 20 kr. om året var hans livs stora dumhet, säger han själv.

  Men än i dag lever Salmonsson med. Är visserligen gammal och utarbetad, nedbruten av gikt och reumatism, men ändå vid full vigör. När organisationstanken började få fast mark uppe i obygden förklarade Salmonsson, att han var för gammal att själv vara med, "men skall det göras något, så låt det gå fort", var hans hälsning till de yngre.

  Långt från allfartsvägar, bortom ära och redighet ligger Tarasjönäs kronopark.

  När stockholmare skall från Hötorget och upp på Söder eller till Hagalund är som en världsomsegling skulle företagas. Och att gå en sådan jättesträcka är ju hart när omöjligt. När skogsborna ha en mil eller ett par till närmaste by och handelsbod och poststation är det "en bit". Och milen är ett tänjbart begrepp på skogsvägar. En "näverskomil" kan ibland vara förbaskat lång. En halvmil blir gärna en mil och en mil blir två. Det beror alldeles på hur starka näversulor skomakarna använde sig av den tiden. När vandraren hade slitit ut ett par nya näverskor under marschen över fjällen sommartiden, hade han gått en mil. Och dessa mil äro ej ur bruk ens i våra dagar.

  Tarasjönäs ligger ganska avlägset till, om det än finns många platser som äro ännu mera undanskymda. Till någon järnvägsstation är det väl c:a 8 mil - nymil. När därför Forsmo-Hotingbanan en gång blir färdig komma tarasjönäsborna mitt upp i kulturens centra. Då få de endast en mil till närmaste järnvägsstation, Långvattnet. Posten hämtas en gång i veckan i Nordantjäl dit det är en dryg mil. Väg till kronoparken finns endast om vintern, då myrarna äro tillfrusna, men som tur är, så är det vinter större delen av året. Till Lillterrsjön är det c:a en halv mil och därifrån få sommartiden varorna bäras Annars från Långvattnet. Innevånarna, särskilt de gamla ha inte sett mycket av världen annat än av vykort och illustrerade kataloger. Den som t. ex. har varit i Sollefteå är vida berest och det är ett minne för livet. En äldre kvinna berättade att hon aldrig varit längre än till Holafors, c:a 3 mil
, men när järnvägen blir färdig skulle hon till Sollefteå.

  Men annars är det ett segt och hårdfört folk i dessa obygder. Den moderna kulturen har inte ännu avsatt märkbara spår och många många gånger går det nog litet hett till mellan sköldarna då dansen går på stugugolvet och den berömda svenska nektarn flyter litet vårdslöst.

  Men järnvägsarbetarna ha satt litet pli på det hela, folket organiserar sig och går fram mot bättre förhållanden.                   Ax. J.

Ett minne dök upp i bilderna för dagen

Varje dag så får jag upp bilder sparade samma dag för olika år tillbaka. Eftersom jag de senaste åren inte lagt över bilder från telefon till dator så är de nyaste mest bilder som jag sparat om och lagt ut på min blogg.

Idag så dök dessa bilder upp från en hagelskur som jag var med om för drygt tolv år sedan.

Ett rejält stort hagel som ni kan se och fortfarande det största jag stött på. Det hade ändå legat på marken en stund och smält lite.

Hela inlägget från augusti 2012 finns här.

Sommar i Forsnäs

Här kommer ett gäng bilder ifrån Forsnäs som jag tog i sommar.

Här är en bild tagen från vägen mot gården.

"Lagårn".

Utsikt ned mot vägen.

Upp mot huset från "lagårn".

Vår väg.

Andra sidan och stora tallen som farfars far satte.

Ett cumulunimbusmoln bort mot Kilforsen.

84 år skulle du blivit idag

Idag skulle mamma blivit 84 år.

Här är en bild från 1962 med mamma och pappa till höger och farmor och farfar till vänster.

En blombukett från Forsnäs! Saknar dig 💖💖💖

 

Klent med inlägg i juli

Den här månaden har det varit klent med inlägg men så brukar det ofta bli på sommaren när man har mycket man skall hinna med under semestern. De senaste veckorna har jag inte suttit stilla med släktforskningen utan jag förbereder lite forskning för en släktträff som Tarander-släkten kommer ha i augusti. Mera om den kommer till hösten drar in igen och det är slut på sommaren.

Här är början av en släkttavla för Tarander-släkten. Den kommer att vara mellan fem och tio meter lång. En erfarenhet är att man inte skall börja med att anpassa antavlan efter de första tre generationerna utan ta generation fyra till sex istället (iaf om man utgår från personer födda på 1820-talet) för att få till det på ett bra sätt, annars är det för lite plats. Det blir en ofantlig mängd med namn.

Ett köpekontrakt

Här har jag med hjälp av HTRFLOW - by Riksarkivet renskrivit ett köpekontrakt från 1884 när Mikael Carlsson (som jag bloggade om igår) sålde sitt hemman till sonen Sven Peter. När det gäller programmet som jag använt så tar det många av orden men det har också varit ett par timmar att gå igenom och rätta fel som blivit men programmet blir säkert bättre undan för undan.

Köpekontrakt

Härmed göres veterligt att jag Mikael Carlsson med min hustrus bifall upplåter och försäljer mitt förvärfda Skattehemman No 2 om 7/8 dels seland hus och jord i Hocksjö by af Ramsele socken till min lön son Sven Peter Mikaelsson emot en öfverenskommen köpesumma Ett tusende sexhundra /1.600/ Kronor och lifstids födorådsförmåner för mig och min hustru i vår återstående lifstid neml. 5 tunnor stridt och väl rensadt korn, som bör uppgå i vigt 12 Lis pr tunnan, En tunna råg, utsädesland i väl häfdad åker för 1/2 tunna potatis och En kanna linfrö, En fot koksalt, En fjerdedels tunna hårdsaltadt strömming, fyratio fot domestik, Ett Lis fläsk. Ett Lis hvetemjöl, Trettio kronor i kontanta penningar, 2 par läderskor, skötsel och vård och föda vinter och sommar för tvenne mjölkkor, 4 getter och 4 får, samt 4 alster, 2 centner hö allt årligen. Kreaturen insättes af födorådstagarne och när de blifvit insatta får hemmansinnehafvaren sedan tillhandahålla kreaturen under Födorådstagares hela lifstid. Till husrum aftages Sexknyttstugan nerpå gården,  östra rummet i nedra våningen i magasinet samt andel i källare, brygg och badstuga, qvarn, såg och äfven nödig andel i andra uthus, 20 fot jord på hvarje sida från byggningen erforderlig sänghalm och brygghalm 1/2 dels tolft brädor årligen, hemkörd och upphuggen ved efter behof en öm och anständig skötsel och uppassning när så påkallas, de åtagna husen tillfaller hemmanet efter Födorådstagarnes död.

  Ståndskogen är försåldt på vissa år enligt köpekontrakt med dess rättsinnehafvare på sätt det gäller men när kontraktet tilländalupit återfaller till hemmanet.

  På ofvannämnde vilkor afhänder jag mig berörde hemman och tillegnar det min son Sven Peter Mikaelsson att genast tillträda. Köpeskillingen erlägges genast. Äfven förbehålles skjuts till och ifrån kyrkan, qvarn och andra nödiga resor och eger Födorådstagarne rättighet erhålla första laga inteckning i ofvannämnde fastighet till säkerhet för födorådets bestånd hvarvid köparen förbinder sig tillhandahålla nödiga handlingar för inteckningens erhållande. Sålunda afhandladt Ramsele och Hocksjön den 9 April 1884. Svän Petter Michelsson köpare Mikael (bom) Carlsson Säljare:

Bevittnas af J. Molin i Lungsjön, Lars Petter Andersson i Hocksjön. 

  Å förestående afhandling är denna dag afbetalt: /600 kronor genom utgifvande af skuldförbindelse som härmed erkännes och qvitteras. Ramsele och Hocksjön den 9 April 1884. 

Mikael (bom) Carlsson i Hocksjön

Bevittnas af J. Molin Lungsjön 

Lars Petter Andersson Hocksjön

Mikael Carlsson 1826-1907

Mikael Carlsson föddes 1826 2/3 i Lövåsen, Edsele sn som en son till Carl Nilsson (1776-1869) och hans hustru Katarina Jonsdotter (1785-1875). Han gifte sig 1855 5/11 i Edsele sn med Sara Svensdotter. Hon föddes 1832 25/12 i Fjällbohög, Edsele sn som en dotter till Sven Matsson (1793-1893) och hans hustru Ingrid Dordi Östensdotter (1809-1839). Han var först hemmansägare och sedan födorådstagare i Hocksjön, Ramsele sn. Mikael dog där 1907 24/8 och hustrun i samma by 1932 28/2.

Sara härstammar också från min farmors mormors morfars far Sven Wikstedt som finns omnämnd tidigare i min blogg här och här. Jag har fått låna en bild av Sara samt det begravningsbrev som skickades ut efter henne (tack Tommy).

 

Deras barn:

d. Catharina föddes 1857 29/1 i Hocksjön, Ramsele sn. 

s. Carl föddes 1858 11/11 i Hocksjön, Ramsele sn, död där 1858 11/11.

s. Sven Peter föddes 1859 19/10 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Anna Johanna föddes 1862 8/3 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Ingrid Stina födds 1865 14/8 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Sara Brita föddes 1872 30/7 i Hocksjön, Ramsele sn.

d. Margareta Dorotea föddes 1875 25/12 i Hocksjön, Ramsele sn, död där 1879 2/1.

s. Carl Johan föddes 1878 14/4 i Hocksjön, Ramsele sn.

Mikael föddes i Lövåsen, Edsele sn men familjen flyttade redan cirka 1828 till Hocksjön, Ramsele sn. Där tar han över hemmanet ca 1846 men redan 1848 står brodern Carl som ägare till hemman nr 2 om 1 ¾ seland. Cirka 1848 flyttar också Mikael till Fullsjön, Borgvattnets sn och blir dräng där och vid flytten får han födelseår 1823 istället och det kommer att följa med honom hela livet. I november 1853 tar han ut flyttbetyg hem till Hocksjön och 1855 gifter han sig med Sara i Edsele sn. Han står då som bonde men verkar köpa sitt hemman i ett avtal 1856 och ett 1857. Makarna får åtta barn och bor hela sina liv i byn. Han köper en hemmansdel till 1879 och den säljer han sedan vidare runt 1890 till dottern Ingrid Brita och hennes man Jonas. Huvuddelen av hemmanet säljer han till sonen Sven Peter runt 1884. Från att ha varit bonde och hemmansägare så skrivs makarna som födorådstagare. Mikael blev drygt 81 år och dog av ålderdom. Hustrun Sara blev nästan 100 år gammal och för henne var dödsorsaken ålderdomssvaghet.

Glad Midsommar!

Ha en riktigt bra midsommar allihopa.

En styvmorsviolliknande blomma som jag sparade när jag klippte gräset häromdagen.

 

Min blogg fyller 15 år

Jag startade min blogg idag för 15 år sedan. Tänk att den levt så länge och att det fortfarande finns några som går in och tittar på den. Inläggen kan man väl säga att de oftast handlat om släktforskning, saker som hänt mig och så mitt favoritlag MoDo. När jag räknar efter (med reservation för att jag räknat fel) så är detta inlägg nr 888 som jag gör. Det ger ett snitt på drygt 59 inlägg per år, det är nästan fem inlägg per månad i 15 år. Det är mer än vad jag trodde jag skulle få till. 

Antalet inlägg har varierat mellan månader och år. Bästa året var 2012 när jag lyckades få till 94 blogginlägg. Sämst var det 2016 när jag bara mäktade med 38 stycken. Jag är mer än halvvägs dit i år. Senaste åren har jag gjort en "julkalender" med inlägg nästan varje dag i december och fram till jul, ibland längre. Därför är rekordet för en månad december 2023 med 33 inlägg. Då var huvudfokus byn Forsmo, Ramsele. Byn där både pappa, farfar och farfars far föddes.

En tårta för den milstolpen!!

Och så jagar jag vidare till 1000 inlägg.

Erik Ersson Vidén (1821- 1893)

Erik Ersson Vidén föddes 1821 10/3 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Persson (1792-1866) och hans hustru Brita Ersdotter (1791-1875). Erik gifte sig 1851 7/9 i Fjällsjö sn med Greta Cajsa Olofsdotter Hon föddes 1820 6/6 i Tjärnäset, Ramsele sn som en dotter till Olof Ersson (1792-1873) och hans hustru Anna Persdotter (1794-1820). Makarna var kusiner då hennes mamma och Eriks pappa var syskon. Bonde i Strömnäs, Ramsele sn och senare i Myre, Resele sn. Greta Cajsa dog 1891 25/1 i Myre, Resele sn och Erik dog i samma by 1893 28/6. 

Deras barn:

s. Erik Daniel Vidén (1852-1922).

d. Anna Brita Ersdotter föddes 1856 6/1 i Strömnäs, Ramsele sn och dog där 1871 1/8.

d. Margareta Vidén (1859-1928).

d. Märta Olava Vidén (1863-1930).

Familjen bodde först i Strömnäs, Ramsele sn där Erik var bonde. Familjen flyttade till Myre, Resele sn 1872 13/4 och Erik blev bonde där. Hemmanet var på 2 19/72 seland. Sonen Erik Daniel övertog snart gården och makarna blev födorådstagare där och var det resten av sina liv. Sara Stina hade varit gift en gång tidigare 1843 med Erik Nilsson (1820) och hade med honom barnen Sara Stina Ersdotter (1844) och Nils Olof Ersson (1845).

Familjen i Strömnäs, Ramsele sn. 

Sara Brita Ersdotter (1818-1858)

Sara Brita Ersdotter föddes 1818 29/9 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Erik Persson (1792-1866) och hans hustru Brita Ersdotter (1791-1875). Hon gifte sig 1840 27/12 i Ramsele sn med Ivar Olsson. Han föddes 1814 2/8 i Meåfors, Ramsele sn som en son till Olof Ivarsson (1786-1874) och hans hustru Brita Olofsdotter (1786-1871). Bonde i Lillterrsjö, Ramsele sn. Hustrun dog där 1858 21/9 och Ivar dog i samma by 1899 27/12.

Deras barn:

s. Erik Olof Ivarsson (1841-1894).

d. Brita Stina Ivarsdotter (1843-1922).

d. Sara Märta Ivarsdotter (1844-1929).

d. Anna Cajsa Ivarsdotter (1846-1928).

d. Ingrid Helena Ivarsdtr (1847-1931).

s. Nils Daniel Sjödin (1849-1902).

s. Lars Peter Sjödin        (1851-1943).

s. Ivar Ivarsson (1853-1883).

d. Greta Johanna Ivarsdtr (1854-1940).

d. Maja Lisa Ivarsdotter föddes 1856 7/1 i Lillterrsjö, Ramsele sn, död där 1856 4/2.

d. Lisa Erika Ivarsdotter föddes 1857 12/5 i Lillterrsjö, Ramsele sn. Flyttade 1901 till Nyland,  Ramsele sn. Hon är där skriven som ogift städerska. Död 1938 15/11 i Krånge, Ramsele sn och då titulerades hon som strykerska.

Familjen bodde hela tiden i Lillterrsjö där Ivar var bonde. Hustrun dog 1858 och blev då den första som begravdes på församlingens nya kyrkogård. Ett år efter hennes bortgång, alltså 1859, gifte Ivar om sig med Catarina Nilsdotter (1830-1899). De fick en son tillsammans, Magnus (1860-1950) som inte fick några efterlevande ättlingar.

Erik Ersson (1787-1873)

Erik Ersson föddes 1787 21/1 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Ersson (1763-1816) och hans hustru Sara Henriksdotter  (1757-1840). Han gifte sig 1817 9/11 i Ramsele sn med Anna Ersdotter. Hon föddes 1791 19/3 i Nyland, Ramsele sn som en dotter till Erik Danielsson (1767-1847) och hans hustru Lisa Ersdotter (1769-1855). Anna dog i byn 1822 2/3. Erik gifte om sig 1824 28/12 i Ramsele sn med Greta Lisa Ersdotter. Hon föddes 1793 2/6 i Nordantjäl, Ramsele sn som en dotter till Erik Persson (1754-1827) och hans första hustru Ingrid Jacobsdotter (1756-1821). Erik dog i Imnäs 1873 26/6 och hustrun Greta Lisa i samma by 1876 29/8.

Erik och Annas barn:

s. Erik Ersson         (1819-1902).

Erik och Greta Lisas barn:

s. Elias Ersson föddes 1826 11/10 i Imnäs, Ramsele sn och död där 1826 21/12.

s. Olof Ersson föddes 1827 25/10 i Imnäs, Ramsele sn och död där 1830 5/6.

s. Petrus Ersson föddes 1830 12/1 i Imnäs, Ramsele sn. Skrivs som Pehr i hfl. Ogift dräng i Nyland, Ramsele sn. Död där 1853 11/7. Han drunknade i Vagnforsen.

s. Henrik Ersson Edin (1833-1884).

d. Sara Lisa Ersdotter (1833-1910).

Erik blev bonde i Imnäs. Den första hustrun dog i barnsäng bara fem år efter giftermålet. Hon var då bara 31 år gammal. Drygt två år senare gifte Erik om sig med änkan Greta Lisa Ersdotter. Hon hade varit gift första gången med bonden Abraham Josephsson (1783-1821) i Imnäs. Makarna bodde hela tiden i Imnäs. Båda blev de en bit över 80 år och avled i ålderdomsbräcklighet. 1825 fick makarna en dödfödd flicka. Sonen Elias dog i kikhosta. Olofs dödsdatum är hämtat ur hfl då jag inte funnit någon notis i död-boken. 

Erik Persson (1792-1866)

Erik Persson föddes 1792 7/2 i Nyland, Ramsele sn som en son till bonden Per Ersson (1767-1844) och hans hustru Märta Danielsdotter (1772-1800). Han gifte sig 1815 10/12 i Ramsele sn med Brita Ersdotter. Hon föddes 1791 19/12 i Imnäs, Ramsele sn och var en dotter till Erik Ersson (1763-1816) och hans hustru Sara Henriksdotter  (1757-1840). Familjen var hela tiden bosatta i Imnäs, Ramsele sn där Erik var bonde. Han fick överta gården efter sin far. Vid giftermålet skrivs han som hemmanstillträdare i Imnäs och Brita som piga i samma by. Därefter bonde. På äldre dagar blir de undantagshjon. Båda makarna avlider i Imnäs, Erik först 1866 8/12 och Brita 1875 6/3 Hennes dödsorsak är ålderdom. 

Deras barn:

s. Per Ersson Mark föddes 1816 13/12 i Imnäs, Ramsele sn. Han flyttade cirka 1837 till Ovanmo, Ramsele sn. Antagen 1840 som rotebåtsman under namnet Mark. Flyttade 1840 till Jansjö, Fjällsjö sn. Han är antecknad som död i hfl 1841 men ej återfunnen i dödbok. Enligt boken Västernorrlänningen 1984 d 1841 8/10 i Stockholm.

d. Sara Brita Ersdotter      (1818-1858).

s Erik Ersson Vidén       (1821-1893).

d Märta Ersdotter (1824-1890).

s Daniel Ersson        (1827-1909).

d Anna Helena Ersdotter        (1830-1919).

Här är hela familjen i husförhörslängden i Ramsele.

Nils Oskar Viklund (1895-1977)

Nils Oskar Viklund föddes 1895 9/12 i Tara, Junsele sn som en son till Nils Nilsson Viklund (1852-1935) och hans hustru Margareta Johanna Tarander (1853-1929). Oskar flyttar 1923 till Holafors, Ådals-Liden sn och gifter sig där 1923 7/7 med Ada Sellin. Hon föddes 1902 12/7 i Holafors, Ådals-Liden sn. Makarna bodde i byn resten av sina liv och Oskar skrivs som lägenhetsägare och skogsarbetare.

Deras barn:

d. Margit Ingegerd            (1923-2010)

s. Nils Gunnar                  (1925-2015)

Oskar avled i Holafors 1977 3/7 och hustrun Ada i samma by 1987 24/1.

Daniel Anshelm Jakobsson (1886-1972)

Daniel Anshelm Jakobsson föddes 1886 9/2 i Tara, Junsele sn som en oäkta son till pigan Anna Brita Persdotter (1857-1937). Han döptes 16/2 av Frans Blix och hade en tvillingbror. Han gifte sig 1916 6/1 i Junsele sn med Elida Kristina Viklund. Vigselförrättare var K.A. Josefson. Hon var född 1889 16/10 i Tara, Junsele sn som en dotter till torparen Nils Nilsson Viklund (1852-1935) och hans hustru Margareta Johanna Tarander (1853-1929). 

Deras barn:

d. Evy Jakobsson                (1917-1987).

Elida avled redan 1920 17/3 i Tarån, Ramsele sn. Dödsorsaken anges vara sockersjuka. Hon begravdes 5/4 i Junsele sn.

Hennes man Daniel Anshelm dog också i Tarån 1972 19/7. Han skrevs på äldre dagar som f.d. torpare.

ChatGPT i släktforskningen

AI och ML är på tapeten i väldigt många sammanhang nu för tiden och idag hittade jag ett föredrag om hur ChatGPT kan användas i släktforskning. Det är Niklas Hertzman på Arkiv Digital som håller föredraget som beskriver både möjligheter och svårigheter. Föredraget heter ChatGPT som din släktforskningsassistent och finns på Youtube.

Intressant presentation både hur man kan sammanställa texter och bilder med information från den egna släktforskningsdatabasen, från filerna vid DNA-test, göra GEDCOM-filer, skapa bilder och göra sammanfattningar av längre texter.

Programvaran för ChatGPT är bara en webbapplikation eller en app om man jobbar i telefonen. Det finns en gratisversion (3.5) och en kraftfullare betalversion (4). Gratisversionen kan hittas här och man behöver skapa en användare för att kunna använda den. Rekommenderar att titta på föredraget innan man börjar för där finns en del tips om hur man lägger upp frågorna till ChatGPT så att det blir bra strukturerade svar. 

Nyfiken på detta skapade jag en användare och skrev en fråga på följande sätt:

Berätta som en reporter fakta om samhället Ramsele i Västernorrland och rita en bild som symboliserar det lilla i samhället i västra Ångermanland.

Texten om Ramsele som jag fick ut blev så här:

Ramsele, beläget i Västernorrland, är ett samhälle som präglas av en harmonisk balans mellan natur och människor. Med sin charmiga och pittoreska atmosfär är det en plats där lokal gemenskap står i centrum och där varje invånares historia är värd att berättas.

Samhället, som ligger i västra Ångermanland, är omgivet av den vackra norrländska naturen, med skogar och sjöar som sträcker sig så långt ögat kan nå. Här finns en genuin känsla av närhet till naturen, och invånarna lever i harmoni med sina omgivningar.

Trots sin mindre storlek har Ramsele en rik kulturell arv som präglar samhället. Lokala traditioner och evenemang binder samhället samman, och invånarna är stolta över sin historia och sitt arv.

Ramsele är även känt för sin gästfrihet och värme. Här är grannar mer än bara grannar - de är en förlängning av ens familj. Det är vanligt med små pratstunder på gatan och öppna dörrar, vilket skapar en trygg och välkomnande atmosfär.

Denna bild av Ramsele, präglad av sin lilla storlek och stora hjärtan, kan symboliseras av en idyllisk by med omgivande natur, där människor samlas kring en gemensam plats för att dela historier och skapa minnen. Det är en bild av samhörighet och enkelhet, där det lilla i storleken kompenseras av storheten i gemenskapen.

Mera övergripande och mindre fakta än vad jag trott innan. Jag ställde om frågan men lite omformulerad. Det behöver man ofta göra, kanske flera gånger, för att få önskat svar. Nya frågan:

Kan du göra en faktatext som passar i ett uppslagsverk där du berättar om Ramsele, dess historia, dess befolkning, vad man jobbar med, vad det finns för möjligheter till fritidsaktiviteter?

Och nu kom följande text från ChatGPT:

Ramsele

Historia:

Ramsele är en liten by belägen i Västernorrland, i den pittoreska regionen västra Ångermanland i Sverige. Dess historia sträcker sig långt tillbaka, och byn har sina rötter i den tidiga bosättningen av norra Sverige. Under århundradenas lopp har Ramsele varit en plats för handel, jordbruk och gemenskap.

Befolkning:

Ramsele har en mångfaldig befolkning som präglas av stark gemenskap och samhörighet. Invånarna är kända för sin vänlighet och gästfrihet gentemot besökare och nya inflyttare. Trots att befolkningen är relativt liten, är dess engagemang för samhället och dess välbefinnande en central del av dess identitet.

Arbetsliv:

I Ramsele finns en variation av arbetstillfällen som återspeglar byns historia och omgivande natur. Traditionella näringar som skogsbruk och jordbruk spelar en viktig roll, medan modernare sektorer som turism och service växer i betydelse. Många invånare är även aktiva inom småföretagande och lokala initiativ för att främja byns ekonomi och utveckling.

Fritidsaktiviteter:

Trots sin lilla storlek finns det gott om möjligheter till fritidsaktiviteter i Ramsele. Den omgivande naturen erbjuder utmärkta möjligheter till friluftsliv året runt, med vandringsleder, skogspromenader och sjöar för fiske och paddling. Under vintermånaderna lockar snötäckta landskap till skidåkning, snöskoteråkning och isfiske. Dessutom arrangeras lokala evenemang, marknader och kulturella aktiviteter som bidrar till att berika samhället och skapa gemenskap bland invånarna.

Någon bild ville den inte fixa till mig så den funktionen är nog i betalversionen men den gjorde en beskrivande text istället:

Tyvärr kan jag inte generera bilder direkt, men jag kan beskriva en scen som du kan föreställa dig:

Bilden visar en liten bygata i Ramsele, omgiven av tallskogar och med en lugnande atmosfär. Längs gatan står små röda stugor med vita knutar, vars träpaneler har åldrats vackert under årens lopp. På trottoarerna går några lokalbor iklädda varma jackor och mössor, hälsandes glatt på varandra när de möts. Vid sidan av gatan sträcker sig en å, vars vatten rinner lugnt och stilla, omgivet av grönskande träd och buskar. Längs ån står några bänkar där människor kan sitta och njuta av naturen och tystnaden. En kyrka med sin karakteristiska klockstapel reser sig i bakgrunden, och i fjärran syns de majestätiska bergen som skapar en naturskön inramning av byn. Det är en bild av stillhet, enkelhet och harmoni med naturen.

Spännande att testa lite men när jag gör lite olika sökningar så ser jag stora brister i fakta som den skriver ihop, ibland rena gissningar och felaktigheter men det sades också i föredraget att det är mer en väldigt bra textsammanställare men gör bästa jobbet om den får en faktatext som den kan bearbeta. Gå in och testa, jag kommer att göra det mera än det lilla jag kollat nu.

Snö igen!

Det verkar inte ta slut med snöfall och jag vet inte vilken gång i ordningen som det blivit vitt på backen den här våren. Denna gång har löven på häcken börjat slå ut så jag hoppas att inte snön och minusgraden förstört det nu, Några bilder av snön.

Snöfallet började igår morse och höll på stora delar av dagen och bitvis var det ymnigt snöfall med stora flingor. Kul med snö men det räcker nu.

Glad Påsk!

Med detta kort önskar jag er alla en riktigt Glad Påsk!

 

Första nyförvärvet idag

Hockeysäsongen 2023-24 har varit slut i några veckor nu för MoDo. De var så nära ett slutspel och det dröjde till efter deras match och ett straffavgörande i matchen Linköping- Örebro för att Örebro skulle ta den tionde och sista platsen och MoDo hamna elva på sämre målskillnad men samma poäng. Surt var det då men nu när jag tittat på några av matcherna mellan HV och Oskarshamn är jag så nöjd att det inte är MoDo som spelar för sitt liv i SHL, utan att det redan är klart. De är kvar i SHL även nästa säsong och kunde börja titta på nyförvärv betydligt tidigare än inför den här säsongen. Då var de sist ut för att värva och fick till stor del köra med en stomme från det allsvenska laget som gick upp, och de har gjort det otroligt bra.

Här har vi en av spelarna från Allsvenskan men ändå med ett antal SHL-matcher på CV. Adam Pettersson har spelat många säsonger för Skellefteå och också tagit guld där samt två säsonger i Brynäs, totalt över 500 SHL-matcher innan han nu spelat 45 matcher för MoDo. En slitvarg som mest centrat fjärdekedjan men fick flytta runt lite under säsongen och en period hade han också lite svårt att ta en plats. 

Den här tröjan spelade de en enda match i och det var i 3-1 vinsten hemma mot Oskarshamn den 15 februari. En viktig match som de vann och Adam spelade 10 minuter och 11 sekunder.  

Det blev en riktigt bra säsong där de spelade en rolig anfallshockey liknande den i Hockeyallsvenskan. Många av lagen blev överraskade och vi fick med oss rätt många segrar och poäng under första tredjedelen av serien. Sedan blev det en rejäl dipp med ett antal storförluster och då var det lite oroligt ett tag. Men efter uppehållet i februari så tog de tag i saker igen och hade en vecka när de fick med sig tre segrar och kunde ta ett grepp som räckte hela vägen till sista omgången. Andra lag fick slåss sista omgångarna om de två sista platserna och jag är så glad att slippa den stress det innebär.

Så idag presenterade det första nyförvärvet.

Tobias Winberg, 25 årig finsk back som närmast kommer från JYP i finska ligan. Han har över 200 matcher i finska högsta ligan och även några landskamper för Finland. Han blir spännande att se och det börjar tidigt med lovande värvningar så det känns bra. Finskt sällskap har han ju också så det underlättar säkert.