Nils Henriksson (1827-1904)

Nils Henriksson föddes 29/10 1827 i Imnäs, Ramsele sn och gifte sig 15/4 1857 i Ramsele sn med Anna Henriksdotter. Hon var född 12/9 1828 i Imnäs, Ramsele sn och dog där 2/6 1861. Redan 7/5 1865 gifte Nils om sig i Ramsele sn med Kristina Matilda Eriksdotter, född 9/8 1835 i Krånge, Junsele sn. Inte heller hon blev särskilt gammal utan dog redan den 31/12 1869 i Imnäs, Ramsele sn. Nils gifte sig för tredje gången den 23/6 1871 i Ramsele sn med Greta Maria Nilsdotter. Hon föddes 14/11 1840 i Meåfors, Ramsele sn. Makarna bodde i Imnäs resten av sina liv och Nils dog där 28/1 1904. Greta Maria levde 13 år till och dog i samma by 1/3 1917. Dödsorsaken var kräfta. 

Nils och Annas barn:

s. Henrik Nilsson                                   (1857-1928).

d. Anna Helena Nilsdotter                 (1859-1919).

d. Sara Margareta Nilsdotter, född 29/5 1861 i Imnäs, Ramsele sn, död där 24/7 samma år.

Nils och Kristina Matildas barn:

s. Erik Nilsson                                          (1866-1962).

d. Ingrid Margareta Nilsdotter        (1869-1869).

Nils och Greta Marias barn:

d. Margareta Maria Nilsdotter       (1872-1943).

d. Sara Brita Nilsdotter                     (1874-1955).

d. Inga Karolina Nilsdotter             (1877-1918).

Nils föddes den 29 oktober 1827 som bonden Henrik Erssons tredje barn och andra son. Han döptes den 30 i samma månad. Dopvittnen var bonden Erik Olofsson och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter i Imnäs. Bonden Olof Ersson och dess hustru Ingrid Jakobsdotter (Olof var en bror till Henrik). Drängen Elias Nilsson och piga Ingrid Nilsdotter i Nyland (båda släkt med Nils mamma). Nils och brodern Henrik fick senare dela på faderns hemman i Imnäs. Det var ursprungligen på 5 1/2 seland skatte och alltså fick var och en av bröderna 2 3/4 seland att bruka. När det delades vet jag inte säkert, men förmodligen var det i samband med Nils första gifte den 15 april 1857 då han äktade bondedottern Anna Hinricsdotter f 1828 i Imnäs, Ramsele sn. Hon var en dotter till bonden Henric Pehrsson och hans hustru Anna Johansdotter 1810-1893. Anna Johansdotter gifte om sig efter att Henrik omkommit under ett nedfallande träd i skogen med Jöns Jönsson 1815-1895. Dessa kom sedan att bli Johan Olof Olofsson 1875-1950 mormor och morfar. Anna dog redan 1861 i Imnäs och hennes dödsorsak är okänd. 

Nils gifte sig för andra gången den 7 maj 1865 med pigan på gården Christina Mathilda Ersdotter. Hon var född 1835 i Junsele sn och var en dotter till Eric Ersson och hans hustru Christina Margareta Matsdotter. Dotter Ingrid Margretha dog i Imnäs 1869. Inte heller Nils andra hustru blev så gammal utan dog 1869 bara 34 år gammal. 

Men det dröjde inte mer än något år förrän Nils hittat en ny fru och 1871 gifte han sig då för tredje gången och nu med Greta Maria Nilsdotter. Och hon kom att överleva maken med tretton år.

Makarna bodde i resten av sina liv kvar i Imnäs och Nils var bonde där till 1884 då han sålde hemmanet till Björknäs bolag. Sonen Henrik kom enare över hemmanet och ägde det under några år till dess han flyttade till Forsmo, Ramsele sn. Det finns ingen dödsorsak angiven på Nils men hustrun dog enligt dödboken i kräfta som är ett äldre namn på cancer.

Här är ett kort som jag fått låna och kopiera. Lite dålig kvalité men hon vid krysset är dottern Inga Karolina Sundqvist f. Nilsdotter. En dotter till henne har berättat att damen andra från vänster är hennes mormor Greta Maria och den äldre mannen bakom Inga Karolina morfar Nils. Det som gör att jag är tveksam till att det skulle vara Nils är de fyra barnen där den minste finns i Henrik Peters famn. Inga Karolinas och Henrik Peters första fyra barn var födda 1903, 1904, 1905 och 1907. Nils dog ju som nämnts tidigare 1904. Min gissning är därför att damen till vänster är systern Margareta Maria och att den äldre mannen är hennes man Nils Jakob Jakobsson. Eller kan det vara några andra barn? Någon som vet? 

Här blev det en dryg Yatzy!

Bilen som vi haft i snart tretton år inregistrerades 121212 och idag så slog mätaren om till sextal i tvåor när jag svängde in på gatan hemma.

Och en närbild.

Det är nog snart dags att börja fundera på en ny bil.

Man vet aldrig vad man hittar

Jag trodde att man tagit med alla sidor och lösblad när man skannat kyrkböckerna innan de lades ut i Digitala forskarsalen men blev idag varse att det kanske inte alltid är fallet. I alla fall inte för det digitala material som gjorts från de gamla mikrokorten. 

Ville idag kontrollera några saker om min farmors morfar Nils Henriksson (1827-1904) och gick in i den längd där han först blev bonde i Imnäs, Ramsele sn.  Ibland kan man välja på två olika bildserier och idag tog jag den som heter C0033297 istället för den som heter A0013509. Jag brukar oftast ta den som börjar med C för jag tycker att de bilderna är lite bättre och jag tror att den serien är gjord senare.

När jag idag gjorde det valet på bilden så såg den ut såhär.

Finns alltså ett lite mindre papper som är inlagt mellan sidorna. Spännande, den lappen har jag inte lagt märke till tidigare och laddade ner sidan och förstorade och vände på den.

Det verkar vara ett internt pigbetyg mellan bönderna i byn.

Pigan Christina Matilla Ers Dotter har tjent hos mig ett år har under denna tid upförtt sig trogett och Redligt och är nu från min tjenst ledig. Ramsele och Imnäs den 20 November 1863.

                                Anders Ersson (bom)

 Wittnar

Jöns Sparfeldt

H.O. Henrikson i Imnäs (bom)

Extra kul att se min farfars farmors fars namnteckning och han verkar kunna skriva och här ser jag att han använde efternamnet Sparfeldt. Med tanke på att alla de andra har bomärken skulle det kunna vara så att det var Jöns som skrivit hela intyget.

Har ingen känsla för att jag sett detta papper tidigare men gick i alla fall in i det som heter A0013509 och där såg bilden ut på detta sätt.

Alltså här finns inte betyget med. Viktigt alltså att kolla båda varianter om det finns två varianter för samma längd.

Erik Jakobsson (1808-1849)

Erik Jakobsson föddes 1808 9/2 i Aspåsen, Ramsele sn som en son till nybyggaren Jakob Ersson (1762-1850) och hans hustru Brita Andersdotter (1769-1866). Erik gifte sig 1832 12/2 i Ström sn med Anna Jönsdotter. Hon var född 1808 6/11 i Långåsen, Ström sn och var en dotter till Jöns Jönsson Roth (1767-1821) och hans hustru Valborg Karlsdotter (1766-1838). Familjen bodde i Aspåsen och Erik skrivs som nybyggare, dräng, inhyses. Han dog där 1849 23/8. Hustrun bodde kvar till 1866 då hon flyttade till Gagnet, Helgum sn och gifte sig med Jöns Nilsson (1797-1886). Hon dog som änka 1891 6/11.

Erik och Annas barn:

s. Jakob Ersson född 1832 14/10 i Aspåsen, Ramsele sn, dog där 1850 20/3. 

s. Jöns Ersson född 1835 9/4 i Aspåsen, Ramsele sn.

s. Erik Ersson född 1838 7/8 i Aspåsen, Ramsele sn.

d. Anna Brita Ersdotter född 1842 2/2 i Aspåsen, Ramsele sn.

s. Nils Ersson född 1843 17/12 i Aspåsen, Ramsele sn.

s. Andreas Ersson född 1846 26/10 i Aspåsen, Ramsele sn.

s. Carl Ersson född 1848 24/12 i Aspåsen, Ramsele sn, död där 1849 15/1.

d. Vendela Christina Ersdotter född 1850 19/2 i Aspåsen, Ramsele sn.

Några av barnen blev kvar i Ramsele sn och några flyttade till Borgvattnets sn, skall följa dem vid tillfälle. Sonen Jakob dog bara 17 år gammal och det finns ingen dödsorsak angiven för honom. Han dog bara dagarna innan hand farfar dog och de båda begravdes samma dag. Det finns inte heller någon dödsorsak på Erik. Anna var skriven i Helgum sn men dog i Aspåsen, Ramsele sn. Troligen blev hon begraven där också.

Här finns familjen 1850 i Aspåsen, Ramsele sn, bild ur husförhörslängden.

Ett boktips!

Boktips, ja det borde man kunna kalla det eftersom det ser ut som en bok även om det är en pdf på nätet. Det jag syftar på är en bra sammanställning över de som bott i Ström socken mellan 1500 och 1820. 

Boken heter Familjer i Ström 1500-1820 och är gjord av Georg Hansson. Han har också gjort en liknande sammanställning om Alanäs mellan åren 1650 och 1820. Båda två finns att ladda ner på Georgs hemsida.

Min farfars farmors far var ju född i Ström socken och på hans pappas sida är det mesta av släkten från Ström så när jag hittade denna sammanställning var det bara att leta fram många nya anor och släktingar. Det är inte bara kyrkböckerna som använts utan en hel del domböcker och andra källor. Finns också små berättelser om många familjer och tydligt med källhänvinsningar så det känns som en genomarbetad, trovärdig och noggrant gjord sammanställning. Bara att leta och se vad ni hittar.

SHL-serien i år

Sitter och ser lite SHL-matcher för att se lite hur det går för förra årets MoDo-spelare som blev kvar i den serien. Min känsla är att det är mer uppdelat i år, efter femton omgångar, flera lag som presterat dåligt poängmässigt i botten och toppen har tagit fler poäng än förra året.

Jag har med hjälp av Allehandas arkiv letat fram en gammal tidning från den 2 novemb 2024 då den femtonde omgången spelats (även om det är några lag som spelat en match mer och några en match mindre.

Efter dagens omgång ser tabellen ut såhär. Idag blev det bara borta segrar, sju stycken.

Här kan man konstatera att HV har fyra poäng mindre än ifjol och en poäng mindre än sista laget ifjol som var MoDo. Lag 11 till 13 har alla 14 poäng, ifjol var Rögle 11 med 20 poäng så botten fyra har tagit mindre poäng i år än i fjol. Brynäs som var nykomlingar förra året och en sensation då och tipades i topp även i år har inte ens fått ihop hälften av de poäng de hade förra året. Då var de på andra plats. 

Frölunda är i topp även i år men har samlat ihop sex poäng mera än ifjol och har då en match mindre spelad också. Rögle på andra plats i år har samlat ihop 14 poäng mera och är nog den gjort största framsteget i år. Medan Brynäs är mest negativt med 16 poäng mindre än ifjol.

Hur har det då gått för förre detta MoDo-spelare?

Mikkel Aagaard: Gick till Skellefteå och presterar strålande där. Han har spelat 15 matcher och gjort 9 mål och 8 assist. Det är mer än hälften av de poäng han gjorde på 52 matcher i MoDo ifjol. Hamnat i en bra kedja, bra jobbat.

Lucas Pettersson: Brynäs blev det för honom och jag kan erkänna att jag tyckte det var märkligt att han gick från en säker plats i allsvenska MoDo till topplaget Brynäs men han har lyckats bra och fått speltid. Han har spelat 15 matcher, gjort 4 mål och 2 assist. Förra året blev det en assist på 29 matcher i MoDo. Hans rekord i SHL på en säsong är alltså redan slaget.

Mattias Norlinder: En till som gick till Brynäs. 15 matcher även för honom och 3 assist. Det är mindre än ifjol men i MoDo förra året hade han -22 men på dessa 15 matcher har han +1.

David Bernhardt: Hamnade i Linköping. 15 matcher har han gjort och det har blivit 1 mål, 3 assist och -10. Förra året i MoDo blev det 51 matcher, 10 mål, 22 assist och +5. Ligger lite efter förra året. 

Johan Södergran: Linköping för honom också och det har bara blivit 1 assist på 15 matcher. Förra året blev det 12 mål och 12 assist på 50 matcher. Så även han ligger lite efter förra året.

Riley Woods: Trodde länge att vi skulle få behålla honom men sedan blev besvikelsen extra stor när han gick till HV71. Där har han börjat bra, spelat 15 matcher och gjort 5 mål, 4 assist och +2. Fortsätter han i den takten så kommer han att slå sin notering från förra året men inte det han gjorde första SHL-året i MoDo.

Lassi Lehtinen: Ja som det ryktades om i kvalspelet så hamnade han sedan i HV71. Har bevarat formen från kvalet också och det har gått ganska dåligt för honom och HV. Han har spelat sju matcher, inga vinster och 6 förluster. Misstänker att en match gått till övertid eller straffar. Antalet insläppta mål i medeltal per match är 4.00 och räddningsprocenten är 83,8. Föra året hade han 90,7 över hela säsongen.   

Theodor Niederbach: Han gick tillbaka till Frölunda, klubben han representerade senast säsongen 2021-22. Var tveksam till att han skulle gå tillbaka dit där han misslyckats tidigare men det har gått bra för honom. Har spelat 14 matcher och gjort 6 mål och 4 assist och +6. Fortsätter han i den takten kommer han att slå förra årets notering både när det gäller mål och poäng. 

Paul LaDue: Hamnade i Rögle ganska sent på silly season och har gjort det ganska bra där. Spelat 11 matcher och gjort 1 mål och 5 assist. Fortsätter han i den takten kommer han att slå förra årets poängskörd som var 17.

Man kan väl konstatera att det gått bra eller väldigt bra för en majoritet av de som lämnade MoDo efter säsongen för andra SHL-klubbar.

En spelare jag tyckte om förra säsongen men som inte lyckades producera så mycket som han borde var Lukas Jasek. Han gick till Ilves och har på 16 matcher producerat 3 mål och 10 assist och har ±0. På hela förra säsongen mäktade han med 52 matcher, 8 mål, 10 assist och fick -22. Vilken skillnad. 

MoDo-vinst på straffar

Hockeyallsvenskan har klarat av tolv omgångar nu och MoDo är obesegrade hemma även om det suttit hårt åt några matcher. Spelet har bara varit bra i korta perioder och aldrig hela matcher men de har ändå lyckats vinna de flesta matcherna. Bara sju förlorade poäng efter en kass match borta mot Oskarshamn där det blev förlust med 8-0, förlust på straffar borta mot Björklöven och förlorad poäng efter vinst i förlängning borta mot Kalmar och nu vinst efter straffar hemma mot Karlskoga. Många matcher har de lyckats vinna på något sätt och det är bara Björklöven som är före i tabellen (från Aftonbladet).

Bästa matchen gjorde de nog mot Björklöven och den bästa perioden mot Kalmar borta förra omgången men de hade bara 1-0 efter den så utdelningen var mager. Juniorerna, Hermansson, Gästrin och Hallin har varit riktigt bra. Av de förväntat bästa spelarna har flera börjat ganska svagt men de spelar upp sig. Jesper Olofsson och Bengtsson har varit sjuka och skadade och missat flera matcher och Fitzgerald kommer inte till Sverige förrän i början av november.

Idag var det en berg-och-dalbane match. Karlskoga gör 1-0 i första i boxplay. 2-0 i andra i powerplay men strax innan paus gör Kelleher 1-2 också i power play. I inledningen av tredje vänder MoDo till 3-2 för att strax efter släppa in 3-3. 4-3 är ett riktigt snyggt mål av Hermansson men kort där efter gör de 4-4 och med någon minut kvar blir det 4-5. Uttagen målvakt och press som ger en utvisning för Karlskoga och med elva sekunder kvar sätter Kelleher sitt andra mål för kvällen och matchen går till en förlängning som blir mållös.

Den som avgör hela matchen är Kelleher med sitt tredje mål på straff, och så målvakten Werner förståss som inte släpper in någon av Karlskogas tre straffar. Bra jobbat.


   

 

Lokalt i första numret

Jag har också tittat lite i första numret av Sollefteå-Bladet för att leta fram några lokala nyheter från västra.

Här ser man att en Vilhelm Klockhoff i Junsele har avlagt mogenhetsexamen. Vad kan då detta vara? Jo letar man på nätet så får man reda på att Svensk studentexamen som avskaffades 1968 kallades för mogenhetsexamen mellan åren 1878 och 1905. Vilhelm verkar vara född 1875 i Junsele.

Dessa två notiser finns där det står om Ramele. Nu är det tyvärr så att det finns ett Ramsele i Västerbooten också (Vindelns sn) så det är inte säkert att någon av dessa notiser syftar på "mitt" Ramsele. Vad jag vet så finns det inget som heter Björksele i Ramsele medan det finns en sådan by nordväst om Lycksele. Ganska långt från Västerbottniska Ramsele kan tyckas då detta är en by sydost om Lycksele. Ganska många mil emellan. Det finns Björkhöjden och Björkvattnet nära Ramsele. 

Någon som vet om det funnits något som hetat Björksele i Ramsele församling. 

Axplock från första numret

Här kommer ett litet axplock av det som finns i Sollefteå-Bladets tidnings första nummer.

På den första sidan är mer än halva sidan annonser för olika affärer. Det finns lite mer annonser på andra sidor av tidningen också.

Bland annat finns det, passande nog, en annons för en affär som heter Norrköpingsboden och den finns i Solleftea. Tittar man i annonsen så ser det ut som affären har tyger och garner. Där finns "Tyger af ull och stickeylle". De har också koft- och strumgarner i många färger. De har också stickmaskiner till försäljning. Min mormor hade en stickmaskin men jag är osäker på vart den tog vägen, många par strumpor blev det i alla fall.

Det finns en och en halv spalt om "Parlamentarisk lunsighet". Här nedan följer ett kort avsnitt av denna text som visar att det fanns synpunkter på hur protester framfördes redan på den tiden.

På stora folkmöten förekommer ju ofta det vidriga oskicket, att publiken genom hyssningar och skrän söker qväfva den talares ord, som har mod att säga något som skorrar i åhörarnes öron. Slikt vittnar om en grof råhet och simpel tyranniskhet i uppfattningen. Ty något tarfligare och klumpigare, något mer om näfrättsprincipen påminnande, än att göra oljud till en afgörande faktor i ett meningsutbyte, der endast sakskäl ha rätt att verka, det kan väl knappast tänkas.  

Vad vore väl en tidning utan en novell?

Sollefteå-Bladet

Sollefteå-Bladet är en gammal tidning som var tänkt att vara tidningen för Sollefteå och Ådalarne enligt vad de uttryckte själva. Det första numret utkom lördagen den 23 mars 1895 och tidningen hade fyra sidor med annonser och nyheter från nära och fjärran.

Detta är alltså det första numret och på sidan tre så finns en sammanställning om vad tanken är med att starta en ny tidning. Jag har skrivit av det nedan.

SOLLEFTEÅ-BLADET,

Tidning för Sollefteå och Ådalarne,

som härmed anmäles till prenumeration, utgifves från den 1 april detta år med ett minst sjuspaltigt nummer hvarje torsdag och kostar 

från 1 april till årets slut = 3 qvartal kr. 1:50   2 qvartal 1 kr. 1 qvartal 60 öre

(postbefordrings- och hembäringsafgifterna häri inräknade.) 

Sollefteå-Bladet vill genom ett omvexlande och lättläst innehåll söka motsvara alla billiga anspråk på en god och läsvärd ortstidning.

Sollefteå-Bladet meddelar upppsatser i politiska och sociala frågor, berättelser, poem, anekdoter m. m.

Sollefteå-Bladet meddelar allt nytt af vigt från in- och utlandet. 

Sollefteå-Bladet vill genom påpassliga bygdekorrespondenter framför allt meddela talrika och snabba nyheter från tidningens spridningsområde, som ock från det öfriga länet.

Sollefteå-Bladet vill särskildt syssla med dryftande af kommunala spörsmål.

Sollefteå-Bladet skall alltid upplåta sina spalter för en och hvar utan undantag, som i ett hofsamt och värdigt språk vill hafva något sagdt.

Sollefteå-Bladet är en fiende till det rådande tullsystemet, hvars orättfärdighet kulminerat i lifsmedelstullarne.

Sollefteå-Bladet vill understödja helnykterhetssträfvandena, hvilka äro den säkraste vägen till vårt folks höjande i moraliskt, ekonomiskt och intellektuelt afseende, och anser rusdryksförbud vara ett nödvändigt kardinalmedel för dessa om de någonsin skola kunna nå sitt må: allmän nykterhet.

Sollefteå-Bladet är en bestämd motståndare till de nuvarande rösträttsorättvisorna, så med afseende på den politiska som den kommunala rösträtten.

Sollefteå-Bladet vill häfda religions-, församlings-, tryck- och yttrandefrihet, hvilken är folkfrihetens bästa värn. Sollefteå-Bladet vill i öfrigt understödja alla ärligt demokratiska sträfvanden; med ett ord:

Sollefteå-Bladet vill blifva ett folkets organ.

----------------------------

Prenumeration

å Sollefteå-Bladet mottages å hvarje postanstalt. Tidningen är upptagen i "Bihang till Kongl. Generalpoststyrelsens cirkulär" nr 14. 

Örnsköldsvik i mars 1895.

Redaktionen.

På Kungliga Bibliotekets sida kan man få upp tidningen från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Denna tjänst finns här. Dock verkar det inte som att alla nummer finns digitaliserade (eller så saknas en del nummer). Söker jag på Sollefteå-Bladet där så finns nr 1 och nästa nummer som jag hittar är nr 16. Vad jag kunde se på lådorna med mikrofilm, när jag var där, så finns tidningen fram till 1942.

Codex Gigas

En kväll när jag suttit på KB och tittat i gamla tidningar och precis skulle gå upp och hämta min jacka för att gå till hotellet så råkade jag gå förbi en dörr som automatiskt gled upp. Där innanför dörren i det lilla rummet såg jag en bok, Codex Gigas, eller Djävulsbibeln som den också kallas.

Djävulsbibeln gjordes en gång i tiden för att den skulle finnas i kloster i Böhmen. Det är idag i västra delen av Tjeckien. Den kom till någon gång mellan 1204 och 1230. Troligtvis är det samma person som skrivit allt i bibeln och även gjort utsmyckningarna. Det är ett omfattande verk och borde tagit minst tjugo år att göra, kanske trettio år eller en hel livstid.

Boken består av gamla och nya testamentet i den ena halvan av boken. Den andra halvan innehåller bland annat historiska texter, en encyklopedi, en förteckning över helgonhögtider och namn på både okända och kända personer som dött.

Codex Gigas togs som krigsbyte under 1600-talet och fördes till Sverige. Den togs från kejsaren 1648 i slutet av det trettioåriga kriget. Då tog drottning Kristina hand om den och förvarade boken på slottet. Den fanns troligen på slottet vid branden 1697. Det sägs att den då räddades genom att någon kastade ut den genom fönstret. Men den tog skada och förlorade också några blad som senare aldrig återfunnits. 

Sedan 1878 finns den på Kungliga Biblioteket i Stockholm. 

Kungliga Biblioteket

Jag har varit på kurs i Stockholm i några veckor och då passade jag på några kvällar att besöka Kungliga Biblioteket. Det är vårt nationalbibliotek och finns i Humlegården i Stockholm. De samlar in alla böcker, tidningar och trycksaker (och lite annat) så att det finns ett exemplar i samlingarna.

Här ser man huset i Humlegården.

För tillfället pågår en renovering av huset, som är inklätt i plast med byggställningar under.

Den här långa trappen finns inne i huset och längst ner, till vänster och runt och ned en trappa till så är man framme vid mikrofilmtidningssamlingen.

Där nere finns ett rum där man kan sitta och titta på de gamla tidningarna.

Minnet från 1980-talet när jag satt i källaren på biblioteket i Sollefteå, och tittade på rullfilm, kom tillbaka. Lite modernare är det nu då det är enkelt att spela fram till nästa ruta och med denna maskin går det att scanna och maila sidan till den egna mailen.

Rullfilmen fanns i lådor sorterade efter vilken tidning det är och år. Här kan man se en låda för Sollefteå Nya Tidning, som gavs ut 1910 och 1911 samt Solleftebladet som gavs ut första gången 1895 och de sista tidningarna kom 1942.

En del av alla gamla tidningar finns digitaliserade och vissa tidigare årgångar går att komma åt på nätet. Genom att gå in på denna länk kan ni leta i tidningar fram till början av 1900 -talet 

Bara att testa och leta fram något intressant och gör gärna ett besök på KB nästa gång ni besöker Stockholm. Flera vardagar har de öppet ända till 19 så öppettiderna är bra.

 

Bilaga AG till lagfart § 37

Här kommer första bilagan till den lagfart som jag bloggade om tidigare i veckan.

Litt AG § 37.

" Köpebref. I enlighet med verkstäld försäljning genom auktion den 22 Juni innevarande år, hvilken försäljning blifvit af Ramsele Häradsrätt godkänd, upplåta härmed arfvingarne efter aflidne hemmansegaren Jacob Olofsson i Imnäs nemligen myndige barnen Sara Brita, gift med Z. Sundqvist i Sundmo och Anna Karolina samt omyndige bamen Johan Erik, Margareta, Olof Petter och Emma Götilda, genom deras förmyndare Erik Petter Carl Jacob Eriksson i Imnäs jemte omyndiga dotterdottern Alma Johanna Olofsdotter, genom sin förmyndare Erik Petter Ersson i Strömnäs - sina arffallne andelar 11/28 seland hvardera, tillhopa 2 3/4 seland af Kronoskatte hemmanet No 2 i Imnäs, Ramsele socken, med allt hvad dertill hörer till Brunne Aktiebolag emot en köpeskilling af Trettiotvåtusen Åttahundrasexton /32216/ Kronor; Och som denna Köpeskilling nu blefvit till fullo gulden, så eger Brunne Aktiebolag att egendomen genast tillträda samt densamma framgent ega och områda på de vilkor, som auktionsprotokollet innehåller, med rätt att på egen be Kostnad härå söka lagfart. Sollefteå den 1 oktober 1891 Sara Brita Jacobsdotter, Z. Sundqvist, Anna Karolina Jacobsdotter, Carl Jacob Eriksson i Imnäs, Erik Petter Ersson i Strömnäs, alla genom Sv. Aug Norlander enligt fullmakter.

Såsom vittnen: S. A. Carlén A. Berg;

 

Imnäs nr 2

Här kommer en lagfart från hösttinget 1891 när Imnäs nr 2 om 2 3/4 seland säljs av Jakob Olofssons arvingar till Brunne AB. Vid tillfälle skall jag leta fram mer om vad som står i de dokument som nämns också. För Ramsele kan man hitta lagfarter och köpekontrakt från 1862 och en bit in på 1900-talet i Riksarkivets Digitala Forskarsalen. Då kan man följa vem som ägt olika fastigheter. Den här fastigheten är grundfastighet till den som jag skrev om igår och lade ut bilder på.

1891 den 8 Oktober

§ 37.     Länsmannen Sv. Aug Norlander ingaf, med anhållan om lagfart, en afhandling, så lydande:

”Köpebref. I enlighet med etc.                   Litt AG. § 37

1^a förordnande den 8 Juni 1886 för Erik Petter Eriksson att wara fömyndare för aflidne Olof Petter Danielssons i Imnäs och hans efterlemnade hustru Inga Johanna Jakobsdotters dotter Anna Johanna;

2^a förordnande den 17 Februari 1887 för Karl Jakob Eriksson att wara förmyndare för aflidne Jakob Olofssons och hans hustru Anna Olofssons barn Johan Erik, Margareta, Olof Petter och Emma Götilda.

3^a Utdrag af Häradsrättens urtima tings protokoll för den 2 Juli 1891, utvisande, att Häradsrättens godkänt försäljningen af ifråga warande fastighet enligt ett så lydande protokoll:

    ”Protokoll vid offentlig etc    ____          Litt AH. § 37

4^a Två fullmagter, så lydande:                                            

     ”Undertecknade etc   _____                   Litt AJ. § 37

      ”Derest Ramsele etc  _____                   Litt AK. § 37

5^a Sju den 3 oktober 1889 utfärdade lagfartsbevis hvartdera å 11/28 seland N^o 2 Imnäs, att för Anna Johanna Olofsdotter, ett för Margareta Jakobsdotter, ett för Olof Petter Jakobsson och ett för Emma Götilda Jakobsdotter.

    I anledning deraf beviljadeslagfart å 2 ¾ seland N^o 2 Imnäs för Brunne aktiebolag, hvilket enligt auktionsprotokoll den 22 Juni 1891 och köpebref den 1 Oktober 1891, köpt fatigheten af Anna Johanna Olofsdotter Sara Brita Jakobsdotter, Anna Karolina Jakobsdotter Johan Erik Jakobsson, Margareta Jakobsdotter, Olof Petter Jakobsson och Emma Götilda Jakobsdotter emot 32816 kronor och öfriga vilkor; derom bevis köpebrefvet etc

                                                    Lagfartsbevis

                          Ramsele Häradsrätt

gör veterligt etc ______ . beviljas å 2 ¾ seland ett afskrifens ____ ___: öfrige vilkor.  

Här är en sida ur lagfartsboken.

God mat i Imnäs

Här kommer lite reklam i min blogg för en restaurang i Imnäs som heter Imnäs Barbeque. De har otroligt god mat och trevlig personal. Åk dit och ät! Vi brukar göra ett besök varje sommar och det gäller att boka i tid för de är populära och det blir snabbt fullt. Ägaren har förfäderna från gården de håller till på så det är kul att släkten kommit tillbaka.

Här kommer några bilder från sommarens besök.

Här är grillen och där de tar emot alla.

Logen där man sitter och äter.

Deras baconburgare. Riktigt god är den.

Och massor av bacon.

Utsikten ner mot älven och Sörimnäs på andra sidan.

Baren och grillen.

Så här ser logen ut nerifrån vägen.

Kossorna är kvar.
 

Sommarbilder!

Här kommer några bilder tagna på landet i sommar.

Traktorkörning på kvällskvisten.

Blommorna vid vägkanten innan jag tog traktorn och slog ner.

Huset och vägen upp.

Sju stycken vindkraftverk kan man se om man anstränger sig.

Blev några buntar av hö.

Logen från skogen.
  

Nu börjar snart säsongen på riktigt!

Det var en otrolig besvikelse i våras när MoDo åkte ur och sedan slets man mellan hopp och förtvivlan när de sade "hej då" till gamla spelare och "hej" till spelare som ville vara med på återtåget till SHL. Många tyckte det gick långsamt att laget fylldes på men till midsommar var det ett fullt lag och ganska tydlig satsning på att studsa tillbaka direkt. Många hockeyexperter tycker att de med det lag som de har på papper skall ligga i toppen och slåss i en final till våren. Men det gäller att få ihop laget också, att de har ett bra spel och att alla förstår vikten av att göra jobbet varje kväll i 52 omgångar.

Några blev kvar  men många försvann. Vissa är jag lite besviken på och andra är jag mycket besviken på. Ett par av dem var klara för andra lag tidigt under säsongen och någon kan man misstänka blev klar under slutspelet. Många fösvann redan någon dag efter när de tackade för sig och drog vidare.

LaDue var en sådan person som sa tack och hej ganska tidigt. Det var inte oväntat, han hade bara spelat den senaste säsongen och hade inget speciellt band till Ö-vik och MoDo, som man kunde tycka några av de andra utlänningarna. Jag tyckte han var rätt bra och tyckte ändå att jag, trots att han skulle försvinna, skulle bjuda på hans tröja och fick den också. Det gick ett bra tag efter säsongen tog slut men den 16 juni presenterades han av Rögle och det blir alltså SHL en säsong till. Kul men jag hade gärna haft honom kvar.

Lassi ville jag också ha kvar men han tackades också av ganska nära inpå uttåget. Där hade det gått rykten om att han skrivit på för HV71 efter match två. Det är väl sådana konspirationsteorier som kan gå i ett kval men jag tyckte verkligen att han spelade bra i två matcher och sedan började han släppa in puckar som han inte gjort tidigare på säsongen. Det kom ett rykte också att han skulle tillbaka till Finland och jag hoppades att det skulle vara sant så att han inte skulle hamna i HV71. Den 19 april presenterades han för HV71 och jag kan inte riktigt köpa att han kunde gå till det laget. Men som sagt jag tyckte han blev sämre i kvalet efter andra matchen så jag blev tvungen att kolla lite statistik och detta hade han i räddningsprocent i MoDo.

Kval match 1+2            92,3%

Kval match 3-6            84,6%

SHL 24/45                    90,7%

SHL 23/24                    90,3%

SHL 24/25 sista fem   94,4%

Det blev som man kan se på siffrorna markant sämre efter match två. Första målet i tredje matchen såg inte otagbart ut. Övertidsmålet i  match fyra när de legat på för ett vinstmål så stod han helt snett i målet. Finns en del andra mål som går att diskutera. Trist att se sådant. HV71 har massor av pengar, de satte en av sina egna målvakter i frysboxen under säsongen, de "snodde" en kontrakterad sportchef mitt under säsongen från Malmö. Så lite misstänksam blir man allt. Som lök på laxen så presenterades Riley Woods också för HV71 den 14 maj. Då hade vi stora förhoppningar om att han skulle bli kvar och bli odödlig, men inte. Hoppas ändå att det går bra för honom och han får spela. HV har ju som vanligt köpt upp allt som dykt upp och har massor med stjärnor så lite spännande skall det bli att se om de får ihop laget i år. Det har ju varit några säsonger under strecket.

En spelare jag verkligen inte trodde skulle gå till något annat lag är Mikkel Aagaard men det dröjde bara till den 31 mars innan han presenterades för Skellefteå. När jag var hemma i sommar hittade jag honom på en äggkartong, ganska passande. Besviken men får önska honom lycka till i sitt nya lag. Kommer säkert gå bra för honom.

Av övriga spelare som jag hoppats lite på så drog Norlinder till Brynäs. Han som vi samlat pengar till när han kom. Bernhard och Södergran till Linköping. Den förste borde kunna fått ett bättre lag medan Johan ju spelat där tidigare. En stor missräkning var att Linus Pettersson gick till Brynäs. Vet inte hur de resonerat där? Har han någon chans att ta en plats i det laget? Han skulle varit gjuten i MoDos startuppställning och få massor av speltid. Får följa honom lite och se hur det går. Brynäs trodde väl de skulle få utbildnignspeng för honom när han skulle skriva NHL-aval men där gick de på en nit. Han skrev kontrakt strax efter han blev klar för Brynäs och MoDo tar hela pengen. Niederbach gick tillbaka till Västra Frölunda där han varit tidigare och misslyckats. Hoppas han har bättre tur denna gång men de har väl också rätt bra spelare. Blir några spelare jag får följa lite för att se hur det går för dem. Blir också lite besviken när de flesta av dessa spelare tecknat två-års kontrakt så de har inte tänkt så att MoDo kommer upp direkt så jag tar ett år här och tillbaka till dem när de är i SHL igen. Fast Robert Hägg, om det sagts var klar om de stannat i SHL, han har bara ett-år med Brynäs. Synd att ingen av dessa spelare ville bli odödliga i Ö-vik.

Hur ser det då ut? Jo jag tycker att det ser ganska lovande. De har ju fått många bra (på papperet iaf) spelare och är lite av favoriter till någon av topplatserna i serien. Men det gäller att få ihop alla också. Första matchen borta mot Björklöven började inte jättebra. Märktes att de bytt få spelare och var samspelta sedan förra säsongen. 2-0 efter första men så vände de och gick upp till 4-2 för att tappa till lika i sista minuten. Sedan avgjorde Kelleher med en soloåkning. Snyggt! Andra matchen var ok i en och en halv period sedan blev de trötta. Spelade Björklöven i Umeå till över tio på fredagkvällen och åkte till Ö-vik och sov och tillbaka och spela mot Luleå kl 12 på lördagen. Det blev för lite tid mellan. Matchen i torsdags mot Brynäs hemma missade jag två första perioderna och då stod det 2-0 till Brynäs men Rundblad och Berglund gjorde var sitt och sedan avgjorde Kyle Topping på straffar så det blev vinst tillslut. 

De behöver spela ihop sig men jag tycker det ser rätt bra ut efter tre matcher. Topping börjar komma igång och det är en spelare som experterna varit lite tveksam till. Andersson gjorde också ett straffmål senast. De yngsta har spelat bra. Elton Hermansson spelade sist och gjorde det bra. Hugo Hallin har också spelat flera matcher och gjort det bra. Werner tyckte jag var mycket bra sista matchen. Olofsson har bara spelat mot Luleå men tog en hel del där trots insläppta mål. Kelleher har varit bra men var inte med sist. Larsson och Mattsson har också gjort bra saker. Bara de kan få ihop det nu och ge allt i alla matcher alla dagar så tror jag att det kan bli en riktigt rolig vinter.

Brita Erika Franzén (1870-1906)

Brita Erika Franzén, f 1870 10/6 i Ottsjö, Ådals-Liden sn, d 1906 13/8 i Kläppsjö, Junsele sn. Gift 1896 5/4 med Olof Abrahamsson, f 1861 26/3 i Kläppsjö, Anundsjö sn, d 1938 26/2 i Kläppsjö, Junsele sn. Brita Erika var en dotter till Abraham Olofsson Franzén och hans hustru Lisa Cajsa Persdotter.

Deras barn:

s. Abraham Olofsson, f 1896 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn. Arbetare i Kläppsjö. d 1978 7/3 i Junsele sn. Ogift.

s. Olof Olofsson, f 1898 23/4 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1924 23/4. Ogift.

s. Petrus Olofsson             (1900-1964)

d. Ester Kristina Olofsson, f 1901 22/3 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1917 17/3. Lungsot.

d. Sofia Elisabet Olofsson, f 1903 4/12 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1927 1/2.

d. Erik Otto Olofsson, f 1905 9/2 i Kläppsjö, Junsele sn, d där 1905 16/6.

d. Frida Erika Olofsson    (1906-1953)

Familjen bodde i Kläppsjö hela tiden och Olof var hemmansägare. Olof var också en fransåsättling då han var en son till Abraham Andersson och Kristina Dorotea Olofsdotter. 

Familjen i församlingsboken 1910 i Kläppsjö, Junsele sn.