Seger tillslut

De sista dagarna har varit lite turbulenta runt MoDo. I förrgår lade ledningen fram en rapport där de beskrev hur de skall jobba i framtiden med laget och ledarna runt laget. Det framkom också att Per Svartvadet blivit uppsagd från sin tjänst som sportchef och kommer att sluta om sex månader men ganska direkt övergå till andra uppgifter under den tid som han är kvar där. Både bra och dåligt tycker jag. Bra för det behövs nog en förändring för att bryta mönster där laget, sedan SM-guldet, bara gått utför. Bra kanske också för Svartvadet att göra något annat. Tror att han behöver lite andrum för jag är övertygad om att han tänkt hockey 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan och verkligen försökt få till det bästa laget med tilldelade pengar. Sedan är det ju i slutändan inte han som spelar så där kan man ju ifrågasätta om ett sådant agerande gör att laget vinner matcher. Tycker också att han skall ha ett jättestort tack för sitt arbete i MoDo. Han var en strålande lagkapten och det var kul både att han fick avgöra serien mot Timrå i sudden och att han fick lyfta SM-bucklan först 2007, Sedan har han säkert gjort sitt bästa de senaste åren men tyvärr inte haft turen med sig där riktigt.

En annan sak som kom fram från MoDo-ledningen var att ambitionen nu har sänkts något. Tidigare så har det bara pratats om att laget omgående ska tillbaka till SHL medan det nu sägs att ambitionen är att laget skall vara tillbaka till säsongen 18/19. Det borde göra det att trycket på spelarna inte behöver vara lika stort och att de förhoppningsvis kan slappna av och spela ut lite mera denna säsong. Tror att en stor anledning till att det gått som det gått varit att de är tyngda av stundens allvar tillsammans med att alla motståndarlag taggar till lite extra när de skall möta anrika MoDo.

Måste säga att jag också blivit lite mera uppgiven för varje match jag sett. Har legat ett tydligt ok på axlarna på, kanske främst de äldre, spelarna som gjort dem nervösa och rent spelat dåligt. Äldre och  mer rutinerade spelare som skall gå i täten, typ Hedman, Ritchie, Karlqvist, har sett gamla och trötta ut, saknat vilja och verkat tro att det skall bli en "barnlek" att spela. Allsvenskan är ingen dålig serie och sättet att spela är lite annorlunda än i SHL. Det är otroligt tempo i spelet här också och väldigt stor skillnad i strukturen mot i SHL. Väldigt mycket fram och tillbaka och flera spelare som hela tiden rusar på den som har pucken. Detta spelsätt gör att med rätt försvar och spelare som snabbt spelar pucken så blir det utrymme för kontringar och där har inte Modo varit tillräckligt snabba åt något håll.

I matchen mot Mora igår så protesterade tillresta MoDo-supporter genom att hänga upp banderoller på borta-stå. "Vi finns för er. Så här känns det när ni inte finns! 5 minuters tystnad!". Sedan lämnade de läktaren och kom in igen efter fem minuters spel. Tilltaget har väckt en livlig debatt i den MoDo facebookgrupp som jag är med i. De flesta tycker inte om tilltaget och kan inte heller förstå vad de menar. Jag tror att jag förstår lite av deras meddelande. Jag har också blivit frustrerad och irriterad på att spelarna många gånger förlorar närkamper, kommer tvåa eller trea till pucken, spelar omständligt i egen zon och förlorar pucken, inte har drivet framåt. Tycker att det många gånger känts som spelarna inte varit där och satsat av all sin kraft. Spelare som Hedman som har rutin i massor verkar trött och frånvarande och han kan väl symbolisera det tröga och oturliga i MoDo denna säsong när han för några matcher sedan tar en runda i egen zon runt teckningscirkeln in framför mål, får ett felskär, ramlar och förlorar pucken till en motståndare som gör mål. Förra matchen hemma mot Karlskoga så tyckte jag de steg ut på planen och tryckte på inledningsvis, hade chanser men fick inte in pucken och så går Karlskoga upp och gör 1-0, i mitten av perioden, på ett väldigt enkelt sätt och genast sjönk MoDo-spelarna ihop och blev väldigt små. Från det målet var det egentligen ingen tvekan om vem som skulle vinna. Dåligt självförtroende och mycket tryck på axlarna förklarar jag detta med.

Så till gårdagens match mot Mora borta. De var obesegrade i nio raka hemmamatcher, bästa formen i serien och i toppen av serien mot bottenlaget MoDo. Inte minsta press på MoDo alltså! Mora tog också kommandot inledningsvis och gjorde 1-0 men Alba gjorde 1-1 på ett ganska enkelt (men snyggt och välplacerat) dragskott innan perioden var slut. Sedan kommer lagen in i andra och det är inget snack om var skåpet skall stå! Näst intill utspelade och effektiviteten är enorm och innan perioden är slut så leder vi med 5-1. Det trista och frustrerande för mig var att jag hade problem med uppkopplingen till att börja med och när de gör en kanonperiod så får jag inte se målen direkt. Kommer in i slutet av andra och kan spola tillbaka i periodpaus och titta på andra i sin helhet. Där var det många som spelade riktigt bra men eftersom jag klagat lite på Hedman tidigare så måste jag lyfta upp honom som en som idag åkte riktigt bra skridskor, kämpade och slet och hann med på ett helt annat sätt och visade sin rutin. Tror att det varit ett väldigt stort tryck på hans axlar och att det nu kanske kan lossna lite. Min favorit Kristian Jakobsson tyckte jag också gjorde ett antal bra uppåkningar och han var också den som lade upp öppet mål för Karlqvist vid 5-1.

Jag hoppas detta var vändningen och att alla nu får lite bättre självförtroende, mindre tyngd på axlarna och börjar slita som galningar i varje match. Även om jag kommer att hoppas att det blir en återgång till SHL redan till nästa säsong så är det nog mera realistiskt att se det som ett mål om några år. Idag har vi heller inte ett lag som klarar av att matcha ens Leksand som ligger sist i SHL för tillfället. Men kör på såhär nu och ta er an Timrå borta på måndag. Västernorrlandsderby och full hall, blir drag det och jag hoppas det blir riktigt bra spel och någon poäng!