I gårdagen blogg så fanns två kyrkoherdar från Junsele och Ådals-Liden med i sammanhanget och jag har letat fram dem i Härnösands stifts herdaminne. Det finns på nätet och man kan hitta det här. För varje församling inleds texten med en beskrivning över församlingen.
Junsele
Från början var församlingen liksom Liden (Ådalsliden) annex till Resele, men omfattade år 1553 endast 8 ganska spridda byalag (Vallen, Krånga, Östanbäck, Ruska, Lillegård, Bölet, Mo och Ed), ehuru kyrkans äldsta bevarade inventarier hänvisa dess ursprung tillbaka till medeltiden. Gudstjänst hölls här ganska sällan. Enligt 1559 års jordebok angafs kyrkojorden här till 2 1/2 säl. åker och äng i Mo by, hvars skattetal år 1561 höjdes till 3 säl. Besittningsrätten såldes 1574 och innehades af enskilda till framemot 1630-talet, då den åter tillföll pastor i Resele. Kyrkbolet vann ett välbehöfligt tillskott, då en sockenbo Peder Eriksson i Ed jämte hustru och barn den 25 juli 1647 till Junsele kyrka skänkte 6 sel. i Lillegårds by. I gåfvobrefvet heter det: »Denne lille svagha församblingen här i Junsill ähr vijdha belägen up under fiället ifrån hufuudkyrkian, der våre prester boendes ähre, der dee myckit ondt uthstå och lijdha måste för den långa väghen skull hijtt till Junsill, och när the framkomma, hafua the ringa uppehälle åth sig och sin fordenskap, maten kunna the föra medh sigh, men hästfoder intet, effter som behöfues när stoorå höghtijder ähre. Nu på thet the någon bättre lägenheet bekomma kunna hafuer jagh skienkt och gifuit till kyrkian och våre predikanters uppehälle etc.». På anhållan af khden i Kesele stadfäste landshöfd. H. Strijk 9 juni 1649 denna donation samt medgaf, att jorden finge läggas till kyrkiobolet och åtnjuta präststommefrihet. Vid 1756 års riksdag anhöllo innebyggarne i Junsele att för gudstjänstens uppehållande få egen präst och begärde, att till dennes underhåll måtte anslås en del af den behållna kronospannmålen från Junsele och Lidens socknar. K. Maj:t beviljade 17 nov. 1756 6 t:r åt den blifvande socknepredikanten, som trädde i tjänst 1758 och från och med 1775 fick rätt att som boställsjord åtnjuta stomjorden Lillegård, mot att pastoratets khde i vederlag erhöll 3 t:r årligen från Resele kyrkherberge. Genom kgl. bref 20 maj 1830 förklarades, att vid dåv. khdens i Resele afgång Junsele skulle utbrytas till ett särskildt regalt pastorat, som dock 1 apr. 1834 på församlingens begäran ändrades till konsistorielt. Khden tillerkändes rätt till afkastningen af ofvannämnda kyrkojordar i Mo och Lillegård, den förra i egenskap af pastorsboställe.
Junsele gamla träkyrka, som var 17 aln. läng och 8 ’/» aln. bred, låg i Mo by, på södra sidan om Ångermanälfven och ersattes år 1763 med en ny träkyrka, äfven där belägen. Till sin grundplan aflångt åttkantig, 24 aln. i längd och 12 i bredd, byggdes hon af Per Zachrisson från Kubbe i Anundsjö och målades af Abraham Segerström från Hsand. Väster om kyrkan låg klockstapeln, som tillika bildade ingångsport till kyrkogården. Kyrkan raserades, då den nuvarande stenkyrkan 1883
uppfördes på älfvens norra sida, hvilket föranledt att kyrkoherdens nuvarande boställe är förlagt till Lillegård.
Kyrkans från medeltiden bevarade silfverkalk bär inskriptionen: Sanguine mundamur cuius modo carne cibamur och silfverpatenen: Ave Maria gracia plena dominus tecum benedic. Klockan, som församlingen år 1531 fick lösa tillbaka med 25 mk, vägde 9 lispund.
Vid Öfra i socknens nordligaste ända har uppbyggts ett kapell, hvars lilla med gjutarebomärken försedda klocka inköpts från Fjällsjö kyrka (E. Modin. Gamla Tåsjö, s. 331).
Sedan finns det en uppräkning av kyrkoherdar i församlingen.
4. Karl Abraham Josefson (1903— ), f. i Umeå landsförsamling 6 juni 1857. Föräldrar: bonden Josef Larsson och Anna Sofia Jonsdotter; med afgångsex. från Umeå, stud. i Upsala ht. 1880, prästv. 13 juli 1886 till past. adj. i Hammerdal. Efter kortare förordnanden under vt. 1887 i Ström, Alanäset och Ramsele, v. komm. i Indals-Liden 28 juli s. ä. Utn. komm. i Borgvattnet 25 juni s. å., tilltr. 1 maj 1889, komm. i Multrå 13 dec. 1890, tilltr. 1891, tillika regem. pastor vid Norrlands i Sollefteå förlagda trängkår 15 apr. 1898, i reserven 10 juli 1903; utn. khde i Junsele 30 maj 1903, tilltr. genast.
Så långt herdaminnet. Tittar man i Sveriges dödbok så ser man att han avled 23 december 1935 och bodde på i Lillegård, Junsele sn. Han skrivs som kyrkoherde.
