tisdag 23 juni 2009

Vad man kan finna i Lantmäteriets handlingar!

Både vid släktforskning och hembygdsforskning är det intressant att titta i Lantmäteriets handlingar. Här kan man finna uppgifter om enskilda personers förvärv av mark och upptagande av nybyggen eller få veta när och hur laga skifte i en by gick till och hur fördelningen blev. Ofta finns det kartor som bilagor till dessa skrifter. Kort sagt så finns det ett antal användbara handlingar i dessa arkiv. En stor del av Lantmäteriets material finns tillgängligt på internet på följande adress (men inte allt):

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html

Jag besökte Lantmäteriet i Härnösand för flera år sedan och tog då fram handlingar rörande Forsmo by, Ramsele sn. Lantmäteriet har ett register där det finns möjlighet att leta fram enskilda byar och få uppgift om alla handlingar som berör just den speciella byn. Vid ett besök hittade jag följande handling och denna handling har jag inte lyckats hitta på nätet.

Ramsele handling 112

År 1836 den 13 Junii, instälde sig underteknad Styresman och Commissioner Landtmätare uti Ramsele Socken och Wikens Gästgifvaregård, för att, till följe af Kongl: Majts Resu: Befattningshafvandes förordnande af den 9 April 1833, och efter förut kundgivid Laga Termin werkställa de återstående afvittrings göramålen i denna Socken, hvarvid såsom biträdande Godemän tillstädes kommo, nämndemännen Pehr Ersson i Jansjö och Nils Pehrsson ifrån Fannbyn, samt efter Kongl. Majts Befallningshafvandes Ordrer och serskilt erhållna underrättelsee infann sig Krono Länsmannen J. Nyberg att Kongl. Majts och Kronans Laga rätt och bästa iakttaga och bevaka; hvarjemte till uplysningars meddelande, Afvittrings Landtmätarne E.U. Othman, J.G. Wiklund, E.A. Holst och A.J. Aspholm blifvit anmodade att sammanträdet öfvervara; …….

Inledningen beskriver vad som skall göras och vilka som är kallade att utföra de återstående avvittringsärendena i denna församling. Detta är bara början av inledningen och den fortsätter många sidor till. Därefter så börjar de skriva paragrafer där varje sådan behandlar ett speciellt ärende. Anledningen till att jag ville titta på denna handling var att Forsmo fanns med där men till min förvåning så hittade jag ett ärende som rörde en by i Junsele sn. Det är Gåreleselet som tas upp under paragraf 32 i nämnda handling.

§ 32

Gåreleselets nybygge. Såsom ombud för innehafvaren Pehr Nilsson anmälde sig Jan Mauritsson i Forsmo, och företedde Kongl: Majts Befallningshafvandt tillstånds utslag af den 20 December 1824, hvarigenom detta nybygge blifvit beviljat samt att frihetsåren kome att beräknas från och med år 1825. Gränserne för detta nybygge uppdrogos förslagsvis å Chartan i ombudets närvaro, och var det ingen, hvarken gamla byägare eller andre nybygges sökande som deremot hade något att påminna.

Båda dessa personer som är omtalade i denna paragraf tillhör min släkt men på olika sidor, Pehr Nilsson på min morfars sida och Jan (eller Johan som han också kallas) Mauritsson på min farfars sida. Med detta dokument blev det klart hur gränserna för Gåreleselets by, Junsele sn skulle vara. När ett nybygge upptogs fick nybyggaren ett antal frihetsår då han inte behövde betala skatt. Detta för att han skulle kunna bygga upp sin gård i lugn och ro. Antalet frihetsår varierade och det framgår inte av denna handling hur många år Pehr fick utan bara att frihetsåren började räknas från 1825.

Johan Mauritsson dyker även upp under nästa paragraf i handlingen men nu för att tala i egen sak. Han var född i Ådals-Lidens sn och gifte sig med en bondeänka i Moflo. När äldste styvsonen blev tillräckligt gammal fick han överta hemmanet där och Johan flyttade med hustru och barn till Forsmo, Ramsele sn och påbörjade ett nybygge där. Han arbetade upp det och när han blev äldre och orken började tryta så fick två söner och en dotter och måg överta var sin tredjedel av hemmanet. Sönerna var inte lika driftiga som fadern och Johan fick innan sin död se båda sönerna sälja sina delar av det hemman som Johan brutit upp från grunden.

§ 33

Forssmo Nybygge Sökanden dertill Jan Mauritsson war närvarande och företedde ett …. Utslag af den 11 november 1817, nybyggesansökningen med derå, meddelt Resolution den 19 juli 1824. Syne undersökning inttranumetet af den 10 Junii 1825 och derå meddelt utslag af Landshöfdinge Embetet den 13 augusti 1827, hvarigenom detta mål blifvit förvist till afvistfångt förrättningen i Ramsele Socken; en ytterligare nybygges ansökning med derå meddelt Resolution af den 10 Februarii 1827, samt sluteligen ett införssellsudslag å 1/3 uti detta nybygge för Jacob Johansson , af den 18 februari 1832. För detta ställe updrogos äfven gränselinierna förslogs vid, hvarmed ingen protesterade, men påstod Jan Mauritsson, det Imnäs hemmansägare böra wisa behörige handlingar å de inom dessa fastig hr begagnade slåtter och i händelse sådant ej kan skje yrkade han att slåtterne skulle tillfalla Nybygget.

Johan inkom med en ansökan om att få ta upp ett nybygge i Forsmo den 11 november 1817. Det tog några år innan han fick tillåtelse till det och resolution på nybygget meddelades inte förrän 1824. Sonen Jacob ansökte också och fick en tredjedel av nybygget såsom sitt. Dessutom verkar det som om Johan inte riktigt kommer överens med sina grannar i Imnäs om gränsdragningen mellan byarna.

Detta är ett exempel på en del av de uppgifter som finns att hämta i handlingar från Lantmäteriet. Till denna handling fanns ingen karta men till många handlingar ingår kartor som i bild beskriver det som texten handlar om.

lördag 20 juni 2009

Gamla fotografier

Det är alltid intressant att hitta kort på förfäderna men inte alltid så lätt. Ofta hittar man gamla fina album med välbevarade hårda svart-vita kort men lika ofta saknas det anteckningar om vilka personer som korten föreställer. Synd, tycker jag nu att ingen skrev samtidigt som man kan rannsaka sig själv och fråga ”Skriver jag på alla mina kort?”. Svaret på den frågan är ”Nej”, tyvärr tänker man nog ofta att ”det behövs ju inte för jag vet ju vilka korten föreställer”. Så tänkte säkert också våra förfäder när de tittade i sina gamla album. Desto roligare blir det när man lyckas hitta kort och identifiera personer på dem! Här kommer ett exempel där jag hittat kort på några syskon i en syskonskara men behöver hjälp med resten.


Min farmors farmors far och mor, Henrik Ersson (1803-1863) och Anna Helena Nilsdotter (1802-1872) var bosatta i Imnäs, Ramsele sn. De hade nio barn varav hela åtta stycken blev vuxna och sju hade egna barn som nådde vuxen ålder. Av dessa barn har jag lyckats få tag på kort av tre av döttrarna. Finns det någon som har kort av resten av syskonen? Eftersom flera av dem levde in på 1900-talet borde det inte vara omöjligt att hitta. Här kommer lite mera fakta om de nio barnen:

Erik Henriksson, född den 12 november 1824 i Imnäs, Ramsele sn. Han gifte sig den 29 maj 1859 i Ramsele sn med Ingrid Eriksdotter. Hon var född den 9 augusti 1833 i Meåfors, Ramsele sn. Erik blev dräng hos svärföräldrarna och fick sedan överta halva hemmanet i Meåfors. Det var på 1 13/18 seland. Där var han hemmansägare till omkring 1890 då han sålde till Frånö Aktiebolag och blev födorådstagare. Erik avled i Meåfors den 29 november 1897 och hans hustru dog i samma by den 9 mars 1921.


Ingrid Helena Henriksdotter
, född den 14 augusti 1826 i Imnäs, Ramsele sn. Hon avled där den 18 januari 1827 och dödsorsaken var hjärtsprång.

Nils Henriksson, född den 29 oktober 1827 i Imnäs, Ramsele sn. Han gifte sig för första gången den 15 april 1857 i Ramsele sn med Anna Henriksdotter. Hon var född den 23 september 1828 i Imnäs, Ramsele sn. Anna avled den 2 juni 1861 i samma by. Nils gifte om sig en andra gång den 7 maj 1865, även det i Ramsele sn, med Kristina Matilda Ersdotter. Hon var född den 9 augusti 1835 i Krånge, Junsele sn som en dotter till Erik Ersson och hans hustru Kristina Margareta Mattsdotter. Andra hustrun avled redan den 31 december 1869 i Imnäs. Nils tredje gifte skedde den 23 juni 1871 i Ramsele sn med Greta Maria Nilsdotter. Hon var född den 14 november 1840 i Meåfors, Ramsele sn. Nils var bonde i Imnäs sedan mitten av 1850-talet då brodern Henrik och han fick dela på föräldrahemmet och vardera fick 2 ¾ seland. Hemmanet brukade han ända fram till 1880-talet då sonen Henrik övertog gården. Makarna fick födoråd och bodde kvar i resten av sina liv. Nils avled där den 28 januari 1904. Greta Maria överlevde maken och avled i samma by den 1 mars 1917. Dödsorsaken var kräfta.


Henrik Henriksson, föddes den 28 februari 1830 i Imnäs, Ramsele sn. Han gifte sig den 1 juni 1857 i Ramsele sn med Brita Sara Ersdotter. Hon var född den 27 juni 1831 i Nordantjäl, Ramsele sn. Henrik fick, liksom brodern Nils, överta halva föräldrahemmet om 2 ¾ seland. Det brukade han fram till omkring 1884 då han sålde hälften till Viktor Persson och några år senare blir han understödstagare. Hustrun avlider den 6 maj 1906 i Imnäs, Ramsele sn. Henrik dör i samma by den 31 augusti 1915 och dödsorsaken är ålderdom.


Sara Greta Henriksdotter, föddes den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Erik Peter Zakrisson Sundqvist. Han var född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.


Sara Greta Henriksdotter.


Anna Brita Henriksdotter, föddes den 10 mars 1836 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig den 24 juni 1858 i Ramsele sn med Hans Nilsson Norlén. Han var född den 15 augusti 1834 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Hans var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn (2 seland). Han dog av cancer den 9 augusti 1899 i Forsnäs. Anna Brita dog den 19 april 1901 i Forsnäs.


Ingrid Helena Henriksdotter, föddes den 4 mars 1839 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig den 3 mars 1865 i Ramsele sn med Erik Peter Eriksson Nordqvist. Han var född den 10 juli 1839 i Norrmoflo, Ådals-Liden sn. Erik Peter var bonde på föräldrahemmet i Moflo, Ådals-Liden sn. Han avled där den 11 juni 1914 och dödsorsaken var magkräfta. Hustrun Ingrid Hela dog den 17 november 1918 av hjärnblödning.

Ingrid Helena Henriksdotter.


Maria Lisa Henriksdotter, föddes den 22 juli 1841 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig den 12 juni 1870 i Ådals-Liden sn med Hans Peter Nilsson Molin. Han var född den 19 november 1841 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Hans Peter var bonde i Sundmo, Ådals-Liden sn. Maria Lisa dog den 16 maj 1874. Hans Peter gifte om sig med Tekla Dorotea Margareta Frisendahl. Han dog den 9 oktober 1882 i Sundmo genom drunkning.


Märta Stina Henriksdotter, föddes den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Zakarias Zakrisson Molin var född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina gifte om sig den 10 augusti 1877 i Ådals-Liden sn med Per Erik Andersson Nordin. Han var född den 9 februari 1846 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Familjen flyttade till Imfors, Ramsele sn 1878. Per Erik var arrendator där. Han avled den 25 april 1916 i Imfors. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors.





Per Erik Andersson Nordin och hans hustru Märta Stina Henriksdotter



tisdag 9 juni 2009

Barnhusbarn från Stockholm

Under början av 1800-talet flyttade många barn från Stockholms barnhus upp till Junsele, Ramsele, Ådals-Liden och Resele församlingar. Barnen fick därmed en möjlighet att få ett hem med föräldrar medan människorna som tog emot barnen många gånger behövde de kronor som de fick årligen för att ta hand om barnhusbarnen.

Den 11 mars 1808 får bonden Nils Nilsson och hans fru Ingrid Eliasdotter i Nyland, Ramsele församling ta emot ett barnhusbarn. Om detta kan man läsa följande:

Jag Nils Nilsson Bonde i Nyland, Ramsele Socken, Westernorrlands Län hafwer, på begäran, ifrån Stockholms Barnhus, til wård och upfostran emottagit Barnhus=Barnet Ulrica Sophia Domshu emot et betingadt årligt Underhåll, i et för alt af åtta R:bat. Banco utfästande mig härmedelst på det kraftigaste, at för henne, draga all Christelig omvårdnad, så at hon, jämte nödtorftige kläder och föda, skall njuta all möjlig underwisning, så wäl i Christendoms=kunskapen, som andre nyttige Syslor.

Vidare så får man veta de saker som barnhusbarnet fick med sig från barnhuset och till sin "fosterfamilj". Följande medföljde barnet:

Twå linnelufwor och halsdukar, En tröja och Kjortel, En Under=Kjortel, Et Lifstycke, Et Förkläde, Twå Lintyg, Et par Ullstrumpor, Et par Skor, En Psalmbok, En Cateches, En A.B.C=Bok.

Den 4 augusti 1821 skrevs ett tio-tal barn ut till Junsele, Ådals-Liden och Resele socknar i Västernorrlands län. I alla fall fyra av dessa barn skrevs ut från barnhemmet för att hamna hos olika familjer i Junsele sn. Dessa, som har nummer 7241 tom 7244 var Carl August Dragstedt som hamnade hos bonden Per Salomonsson i Mo, Carl Otto Setterström hos bonden Jakob Olofsson i Bölen, Carl Anders Falkensson hos förre nämndemannen Anders Andersson i Mo och Anders Gabriel Clarén hos sockenpredikanten Erik Forsén i Lillegård. Samtliga dessa fosterföräldrar erhöll vardera "tolv Riksdaler Banco" årligen för att uppfostra och försörja dessa barn. Alla barnen var födda mellan 1812 och 1814. Barnhuset förde rullor på barnen så länge som de inte var tillräckligt gamla och betalning fortfarande skedde. Alla barnen var kvar hos sina fosterföräldrar utom Anders Gabriel. Han återtogs den 12 juli 1825 av sin släkting på Lilla fiskegränd nr 15 i Stockholm. De andra barnen skrevs ut ur barnhusets rullor 1828 när de blev 14 år gamla. Carl Otto Setterström och Carl Anders Falkensson gifte sig i Junsele sn med flickor från församlingen. Carl August bor kvar i Mo, Junsele sn och skrivs som dräng. 1835 eller 1836 är han struken i husförhörslängden utan att det finns någon hänvisning om var han tar vägen. Vidare öden är alltså okända. Är det någon som vet var han blev av?

fredag 5 juni 2009

Ett Ramsele vykort del II

I går pratade jag med min lärare i historia och geografi från högstadiet. Han är den som "lurade" in mig i det här med släktforskning. När jag gick i åttan så hade vi ett ämne fredag em som hette Fria aktiviteter. Mitt under vårterminen kom det upp en lista för att anmäla intresse till en ny aktivitet att börja snarast. Till att börja med var jag inte så intresserad men många av de andra i min klass antecknade sig på listan och det gjorde också min bästa kompis. Sista anmälningsdag bestämde jag mig för att skriva upp mig och några veckor senare fick vi börja med att forska i kyrkböcker och mikrokort som fanns på pastorsexpeditionen och på biblioteket. Sedan dess har släktforskning varit mitt stora fritidsintresse!!!

Men detta var en parentes till det som jag skulle berätta om och som jag fick veta av honom gällande vykortet från Ramsele. Om man tittar på bilden som jag lade in i bloggen häromdagen så är det ett antal hus i nederdel av kortet som bildar en innergård. Detta område är det som idag är området med Ramsele Centralskola. Vägen som går förbi området borde ha ungefär samma sträckning som dagens Kyrkvägen. Korsningen uppe i norr är till Krångvägen. Strömsundsvägen är inte byggd ännu och man ser inte heller Storgatan på detta kort. Om husen kan sägas följande:

- Huset med fem fönster på gaveln och två skorstenar är gamla tingshuset i Ramsele, byggt någon gång runt 1850-talet eller strax innan. Skall vid tillfälle försöka leta igenom sockenstämmoprotokoll för att hitta mera exakt år. I vilket fall som helst så stod tingshuset nära där "Vita huset" uppfördes ca 1910-1915. Tingshuset revs då förmodligen.

- Huset med runda fönster på gaveln är gamla Folkskolan, socknens första skolhus. Idag finns gymnastikhuset på dess plats. Det huset uppfördes troligen i början av 1850-talet och det var en ganska lång process innan sockenborna (både från Ramsele och Edsele) kom överens om allt rörande skolan, skolärare, ersättningar etc.

- Nästa hus, det vita, var Rosengrens Bageri och Café. Någon som vet mer om honom och hans verksamhet?

- Det fjärde huset (norr på gården)ligger ungefär där dagens matsal finns är en stuga som stod på Nygrens tomt. Vem var denne Nygren?

- Om vi följer Kyrkgatan och sedan tar vänster på Krångvägen kommer vi till ett hus med fyra fönster på långsidan. Det skall vara Karl Ersgården (Brander) som var första gård som byggdes efter branden i Krångeby i slutet av 1700-talet. Någon som vet mera om den branden?

Hur kartan över Ramsele ser ut idag kan man se här.

På dessa hemsidor finns det lite information om Ramsele:

Välkommen till Ramsele-Edselebygden

Hotell Färnlöf

Ramsele Idrottsklubb

tisdag 2 juni 2009

Ett Ramsele vykort

För några veckor sedan så köpte jag ett vykort på nätet. Motivet är några hus i Ramsele eller ”Ramsele, Ångermanelfvens södra gren” som det står på kortet. Jag har inte lyckats identifiera gårdar och vägar i dag men hoppas att det är någon som kan hjälpa mig med det. Några av husen borde finnas kvar idag. Kortet är skickat från Östersund till en adress i Junsele. Texten på kortet lyder som följer:


Östersund den 28/11 03

Snälla syster! Förlåt mitt långa dröjsmål med att skrifva! Jag mår bra, men har ganska mycket att göra. Brita hälsar; hon är bra kry nu.

Hälsa alla dina anhöriga!

Hälsa Lovisa om hon är hemma! Hur är det med Elias? Det skulle varit roligt att se honom.

Syster Marta [Står på tvären på kortet svagt]



Kortet är skickat till Fru Kristina Nordkvist i Solberg, Junsele.


Om man går in i Församlingsböckerna för Junsele i början på 1900-talet så finner man att det under Nybäcken finns en del som heter Solberg. Där finns också Nils Nordqvist (1868-1947) och hans hustru Lisa Kristina Hansson (1876-1913). Han skrivs som landbonde och arrenderar ½ seland. Makarna hade 11 barn men tre av barnen dog unga mellan 1906 och 1910. En av sönerna hade namnet Nils Elis (1900-1969) och det är troligen den på kortet omtalade Elias. Lovisa (1864-1923) skulle kunna vara en syster till Kristinas man Nils. Hon bodde i samma by (på samma sida) med sina föräldrar.


Vem är då avsändaren? Kristina hade en syster som hette Marta Karolina (1884-1950). Hon gifte sig Jarlemark 1907 och avled i Karlskoga i april 1950. Både hon och Kristina var födda i Frostvikens församling, Jämtlands län. De var barn till Hans Olofsson och hans hustru Sara Kajsa Abramsdotter.


Min första blogg

Jag har hållit på med släktforskning i över 25 år. Då större delen av min släkt kommer från västra Ångermanland och företrädesvis församlingarna Ramsele och Junsele så har dessa två blivit mest utforskade av mig. Efter att ha gått tillbaka flera generationer i min släkt och sedan vänt uppåt igen för att hitta mina släktingar så blir det släktskap med väldigt många och därför har jag börjat kartlägga de personer som bott i dessa församlingar. Det blir ett stort antal personer totalt genom åren trots att dessa församlingar, i alla fall till invånare, är ganska små. Några av de personer som levt och verkat i detta område kan hittas på min hemsida.

För några år så gjorde jag ett nyhetsbrev med intressanta och roliga historier eller företeelser som jag hittade i min forskning. Denna verksamhet har legat nere ett tag och under tiden så har nyhetsbrev blivit förlegat och det är en blogg som gäller nu för tiden. Så nu tänker jag göra ett försök att berätta lite historier, komma med lite tips, lite kuriosa kanske eller något annat som jag hittar i min forskning som jag tycker är intressant och som jag vill dela med mig av. Hoppas också få några läsare som har lite synpunkter och kanske kan hjälpa mig med kloka idéer och förslag eller fakta där jag kört fast eller har frågor. Ambitionen är inte på något sätt så att jag skall skriva något eller flera blogg inlägg varje dag utan jag har mera tänkt mig att kanske hinna med något eller ett par varje vecka, vi får väl se hur mycket tiden räcker till!!!