Vad man kan finna i Lantmäteriets handlingar!

Både vid släktforskning och hembygdsforskning är det intressant att titta i Lantmäteriets handlingar. Här kan man finna uppgifter om enskilda personers förvärv av mark och upptagande av nybyggen eller få veta när och hur laga skifte i en by gick till och hur fördelningen blev. Ofta finns det kartor som bilagor till dessa skrifter. Kort sagt så finns det ett antal användbara handlingar i dessa arkiv. En stor del av Lantmäteriets material finns tillgängligt på internet på följande adress (men inte allt):

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html

Jag besökte Lantmäteriet i Härnösand för flera år sedan och tog då fram handlingar rörande Forsmo by, Ramsele sn. Lantmäteriet har ett register där det finns möjlighet att leta fram enskilda byar och få uppgift om alla handlingar som berör just den speciella byn. Vid ett besök hittade jag följande handling och denna handling har jag inte lyckats hitta på nätet.

Ramsele handling 112

År 1836 den 13 Junii, instälde sig underteknad Styresman och Commissioner Landtmätare uti Ramsele Socken och Wikens Gästgifvaregård, för att, till följe af Kongl: Majts Resu: Befattningshafvandes förordnande af den 9 April 1833, och efter förut kundgivid Laga Termin werkställa de återstående afvittrings göramålen i denna Socken, hvarvid såsom biträdande Godemän tillstädes kommo, nämndemännen Pehr Ersson i Jansjö och Nils Pehrsson ifrån Fannbyn, samt efter Kongl. Majts Befallningshafvandes Ordrer och serskilt erhållna underrättelsee infann sig Krono Länsmannen J. Nyberg att Kongl. Majts och Kronans Laga rätt och bästa iakttaga och bevaka; hvarjemte till uplysningars meddelande, Afvittrings Landtmätarne E.U. Othman, J.G. Wiklund, E.A. Holst och A.J. Aspholm blifvit anmodade att sammanträdet öfvervara; …….

Inledningen beskriver vad som skall göras och vilka som är kallade att utföra de återstående avvittringsärendena i denna församling. Detta är bara början av inledningen och den fortsätter många sidor till. Därefter så börjar de skriva paragrafer där varje sådan behandlar ett speciellt ärende. Anledningen till att jag ville titta på denna handling var att Forsmo fanns med där men till min förvåning så hittade jag ett ärende som rörde en by i Junsele sn. Det är Gåreleselet som tas upp under paragraf 32 i nämnda handling.

§ 32

Gåreleselets nybygge. Såsom ombud för innehafvaren Pehr Nilsson anmälde sig Jan Mauritsson i Forsmo, och företedde Kongl: Majts Befallningshafvandt tillstånds utslag af den 20 December 1824, hvarigenom detta nybygge blifvit beviljat samt att frihetsåren kome att beräknas från och med år 1825. Gränserne för detta nybygge uppdrogos förslagsvis å Chartan i ombudets närvaro, och var det ingen, hvarken gamla byägare eller andre nybygges sökande som deremot hade något att påminna.

Båda dessa personer som är omtalade i denna paragraf tillhör min släkt men på olika sidor, Pehr Nilsson på min morfars sida och Jan (eller Johan som han också kallas) Mauritsson på min farfars sida. Med detta dokument blev det klart hur gränserna för Gåreleselets by, Junsele sn skulle vara. När ett nybygge upptogs fick nybyggaren ett antal frihetsår då han inte behövde betala skatt. Detta för att han skulle kunna bygga upp sin gård i lugn och ro. Antalet frihetsår varierade och det framgår inte av denna handling hur många år Pehr fick utan bara att frihetsåren började räknas från 1825.

Johan Mauritsson dyker även upp under nästa paragraf i handlingen men nu för att tala i egen sak. Han var född i Ådals-Lidens sn och gifte sig med en bondeänka i Moflo. När äldste styvsonen blev tillräckligt gammal fick han överta hemmanet där och Johan flyttade med hustru och barn till Forsmo, Ramsele sn och påbörjade ett nybygge där. Han arbetade upp det och när han blev äldre och orken började tryta så fick två söner och en dotter och måg överta var sin tredjedel av hemmanet. Sönerna var inte lika driftiga som fadern och Johan fick innan sin död se båda sönerna sälja sina delar av det hemman som Johan brutit upp från grunden.

§ 33

Forssmo Nybygge Sökanden dertill Jan Mauritsson war närvarande och företedde ett …. Utslag af den 11 november 1817, nybyggesansökningen med derå, meddelt Resolution den 19 juli 1824. Syne undersökning inttranumetet af den 10 Junii 1825 och derå meddelt utslag af Landshöfdinge Embetet den 13 augusti 1827, hvarigenom detta mål blifvit förvist till afvistfångt förrättningen i Ramsele Socken; en ytterligare nybygges ansökning med derå meddelt Resolution af den 10 Februarii 1827, samt sluteligen ett införssellsudslag å 1/3 uti detta nybygge för Jacob Johansson , af den 18 februari 1832. För detta ställe updrogos äfven gränselinierna förslogs vid, hvarmed ingen protesterade, men påstod Jan Mauritsson, det Imnäs hemmansägare böra wisa behörige handlingar å de inom dessa fastig hr begagnade slåtter och i händelse sådant ej kan skje yrkade han att slåtterne skulle tillfalla Nybygget.

Johan inkom med en ansökan om att få ta upp ett nybygge i Forsmo den 11 november 1817. Det tog några år innan han fick tillåtelse till det och resolution på nybygget meddelades inte förrän 1824. Sonen Jacob ansökte också och fick en tredjedel av nybygget såsom sitt. Dessutom verkar det som om Johan inte riktigt kommer överens med sina grannar i Imnäs om gränsdragningen mellan byarna.

Detta är ett exempel på en del av de uppgifter som finns att hämta i handlingar från Lantmäteriet. Till denna handling fanns ingen karta men till många handlingar ingår kartor som i bild beskriver det som texten handlar om.