söndag 31 juli 2011

En speciell brunn grävd i Junsele

Följande korta notis kunde man läsa i Sollefteå Bladet den 14 januari 1905:

  Manar till efterföljd. Hemmansäg. And. Persson i Eden, Junsele, har före jul låtit gräfva å sin egendom en brunn om 53 fots djup. Den brunnen är emellertid icke af det vanliga slaget, som begagnas i trakten, d.v.s. timmerklädd, utan är den helt stensatt. Arbetet, som är utfördt af hr Engström från Sollefteå, är i sanningen ett vackert arbete, -ehuru det blifvit rätt dyrt. Men så är det också både stablare, ändamålsenligare och i alla afseenden bättre än det vanliga dussinarbetet vid brunnars anläggande. Och ändock borde vid dylikt största omsorg iakttagas.

Kan det vara så att denna brunn blev så bra så att den finns kvar ännu idag?

lördag 30 juli 2011

Drunkningsolycka i Faxälven

Följande notis kunde läsas i Sollefteå Bladet 20 december 1905:

Drunkningsolycka  i Faxeälfven. Gästgifvaren och trävaruhandlanden N.E. Undin i Ramsele skulle i måndags afton skjutsa ingeniör Aug. Nylander, hemma i Bollsta, från Ramsele till Helgums station. Man följde att börja med landsvägen, men redan innan man kommit i närheten af Holmstrand åkte skjutsen ut på Faxeälfvens is. Förmodligen råkade här släden komma för nära strömfåran, ty isen brast under de körande. Ingeniör Nylander lyckades kasta sig ur släden men gästgifvaren Undin däremot försvann jämte häst och släde i djupet. Olyckan skedde vid 7-tiden på kvällen. N.E. Undin var född 1857 och efterlämnar hustru och 5 barn, meddelas Soll.-Bl.

I Ramsele dödbok kan man läsa följande (införd som nr 54/1905):
Död december 18. Nils Erik Undin, hemmansägare i Viken. Född 58 1/3 och gift. Dödsorsak var drunkning och kroppen återfanns inte.

Jag har också letat rätt på hans bouppteckning och han var en förmögen man. Totala förmögenheten på bouppteckningen som sträcker sig över drygt 30 sidor är 141 000 kr. I dagens penningvärde skulle det motsvara nästan 7 miljoner. Men som många idag hade han en del skulder också så behållningen hamnar på drygt 9 000 kr. I bouppteckningens inledning kan man läsa:

   1906 i Januari till och med September månad, förättades af undertecknade godemän, uppteckning af boet efter gästgifvaren Nils Erik Undin i Wiken Ramsele socken, som den 18 December 1905 omkommit.
  Såsom sterbhusdelägare, har den aflidne efterlämnat änkan Anna Christina Undin och följande barn i äktenskap med henne, nämligen:
  Fritz Petrus Teodor, född den 20 augusti år 1885
  Nils Georg, född den 12 December år 1887
  Elin Henny Margreta, född den 1 Juli år 1889
  Signild Anna Viktoria, född den 20 Juni år 1893
  Tora Brita Kristina, född den 2 Februari år 1895
  Wid bouppteckningen hafva .......

Så långt bouppteckningen. Han hade alltså sex barn, precis som det står i dödsnotisen, som var mellan 10 och 20 år gamla.

Nils Erik ägde ett antal fastigheter och dessa var olika stora och värderades också olika i bouppteckningen.

Huvudgården är Viken nr 1 41/9 seland samt lägenhet av nr 3  a 20 000 kr.
Dessutom äger familjen delar i följande byar:

Ramsele socken
Krånge, Lungsjön, Flyn

Edsele socken
Norrnäs, Skocknäset, Utanede, Gideåberg, Åkerö, Björkå, Ås.

Helgum socken
Holmsta, Husnäs.

Fjällsjö socken
Silsjönäs.

Ådals-Liden socken
Häxmo.

Ström socken
Stamåsen.

Frostvikens socken
Håkafot.

Totalt värde för samtliga skiften, lägenheter och hemman var 47 050 kr. Dessutom ägde han averkningsrätten på en del andra skiften till ett värde av drygt 2 000 kr.

Sedan kommer uppräkning av saker i fastigheterna och fodringar och slutligen skulder. Fodringarna uppgick till över 100 000 kr men det anges att en hel del av dessa fodringar är osäkra och att man därför bara räknar in 25% av dem, dvs ca 25 000 kr. Skulderna uppgår till över 100 000 kr så det gör att boets behållning stannade på 9 188:75 kr.

torsdag 28 juli 2011

Släktträff med Mähler-släkten

Den 9 juli var det dags för släktträff med Mählersläkten i Sollefteå. Föreningen brukar ha träff vart tredje år och ger årligen ut cirka två nummer av ett enkelt blad. Dessutom så har en smedja byggts upp på Bruket, Sollefteå och den kan man besöka genom att ringa till styrelsen. Träffen inleddes med ett öppningsanförande av avgående ordförande Carl-Erik Mähler. Därefter spelade spelmän från Resele i cirka 40 minuter och sedan var det lunch och släktdiskussioner för att avsluta med årsmöte i föreningen. Släktföreningen har också en hemsida.


Spelmännen från Resele som kör en av många låtar.


Den förste kände Mähler hette Karl Fredrik Kristian och levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Då var han gift med Helena Foss 1712-1802 och hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket (detta kan man också  läsa mera om på föreningens hemsida).


Mählers smedja återuppstod 1995.

Nästa släktträff om tre år och då var önskemålet att den skulle gå av stapeln i Mälardalen eftersom de flesta medlemmarna bor i detta område.

söndag 24 juli 2011

Lisa Stina Ersdotters brudkjol

I mitt föräldrahem fanns ett paket uppe på vinden som innehöll en kjol som skulle varit min mormors mormors som hon hade haft på sig vid sitt bröllop. Tror att jag fick se den vid något tillfälle men den var så skör så vi ville inte öppna paketet för ofta. Kjolen är troligen sedan 1865 när hon, Lisa Stina Ersdotter, gifter sig med min förfader Per Persson (1835-1872). I det giftet blev det fyra barn, varav tre blev vuxna. Lisa Stina var född 1843 och hon gifte om sig 1879 med Johan Andersson (1838-1923). De fick också fyra barn tillsammans. Lisa Stina avled 1918.

Mamma lämnade för några år sedan in kjolen till Länsmuseet i Murberget, Härnösand. Man kan där finna dessa bilder och text om kjolen.


Brudkjol i svart sidentaft. Kjolen är hellång, något längre bak. Den är sydd av nio våder, fyra bak och fem fram. I sömmen mellan två av framvåderna sitter det en påsficka i brunt linnetyg med lock och dekorationsknapp. Kjolen har en smal linning som är skodd med brunt linnetyg. Den är slät fram och har lagda veck i sidorna och är kraftigt rynkad bak. Öppningen är placerad mitt bak och stängs med hyskor/hakar i linningen. Kjolvåderna är skarvade närmast linningen med remsor av varierande bredd. Vidd i nederkant ca 3640 mm. Fållen är skodd med en bred remsa limmat brunt linnetyg och själva kanten är förstärkt med ett mörkgrönt kantband. Kjolen är i dåligt skick med många mindre hål och fläckar och en stor reva.I fickan ligger en fingervante i svart bomullstrikå med oklart ursprung.Detaljfotot visar en bit av linningen och rynkningen bak från avigsidan.


Detaljfoto av en bit av limningen.

måndag 11 juli 2011

Kyrkstädning i Junsele

Tittade runt lite på SVAR-hemsida och hittade ett dokument med kallelser till "skurning av kyrkan" i Junsele. Denna avskrift är från 1899 och kallar en av mina förfäder, Erik Jakob Danielsson Sjödin till kyrkan.

"Till skurning i Kyrkan kallas följande persjoner att in finna sig Måndagen den 12 Juni kl 8 fm.
Sunnansjö Oskar Molin Hindrik Pehrsson Johan Petter Sjöberg Lars Erik Westberg.
Bysjön Nils Johan Eriksson Jon Eriksson Lars Wallgren Olof Westberg Anders Byström
Näset Jan Pehrsson Pehr Pehrsson
Tara Jon Svensson Zakres Danilsson Erik Jakob Danielsson H A Tarander
ofvanstående persjoner skolla vara förseda med nödig skur redskap
Junsele den 4 Juni 1899
Kyrkoverdarne"
 
 
Det var alltså bara att ta skurhink och trasor och infinna sig för att städa kyrkan. Det verkar som om detta skedde en gång om året och företrädesvis på sommaren. Antalet personer var ungefär lik många (möjligen något färre än vid detta tillfälle) och uppgiften gick runt mellan byarna.

torsdag 7 juli 2011

Säbrå kyrka

Några bilder från Säbrå församling. Bilderna togs vid ett besök för nästan två år sedan.


Vid infarten finns skylten som förkunnar att vi är vid Säbrå kyrka. Här verkade mina förfäder Laurentius Svenonis och hans son Johannes Laurentii på 1500- och början av 1600-talen.


En ganska stor kyrka ...


... med ett högt torn.


Utsikt från kyrkan.


Lite fakta.

söndag 3 juli 2011

Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure

Eftersom det blev så många bra kommentarer på mitt blogginlägg om Fale Bure Ring så spinner jag väl vidare på detta med Fale Bure. Han var en av de mera omtalade i Bure-släkten. Ättlingar till honom finns i både Ramsele och Junsele församlingar.

Jakob Stenklyft var född 1726 i Nätra socken. Han var gift två gånger och hade flera barn. Han kom till Ramsele församling och gifte sig där för andra gången med Karin Henriksdotter Nyberg. Hon var född i Nyland 1746 och var en dotter till Henrik Persson (1715-1782) och hans hustru Brita Andersdotter (1718-1801). Jakob var länsman och bonde i Nordantjäl, Ramsele församling och avled också där 1782. Hustrun dog 1816 i Fjällbohög, Edsele församling. Av deras barn så fortsatte släktnamnet leva kvar i Nordantjäl och andra platser i Ramsele församling. En son Henrik flyttade till Tara, Junsele församling och gifte sig där och bland hans ättlingar finns efternamn som Selin och Sjödin. En annan son, Jonas Jakobsson, blev stamfader för släkten Tarberg.

Jakobs far hette Jonas Stenklyft. Han var född 1693 i Nätra församling. Jonas var gift med Malin Ask (1700-ca 1733). Hon var en dotter till komministern i Vibyggerå församling Nils Ask (1669-1705) och hans hustru Anna Djupaedia. Jonas var postmästare i Bjästa, Nätra församling.

Far till Jonas var Jakob Stenklyft. Han var född 1654 och var bonde, gästgivare och länsman i Bjästa, Nätra församling. Jakob var gift med Katarina Djupzelia. Hon var född 1664 i Grundsunda församling och en dotter till Sven Olai Djupzelius och hans hustru Margareta Teet.

Jakob Kristoffersson Stenklyft var far till Jakob och släktens första med namnet Stenklyft. Han var född 1620 i Säbrå församling och var först lantmätare och kartlade stora delar av Ångermanland, Medelpad och Jämtland. När jag arbetade på F4, Jämtlands flygflottilj så fanns det en tavla på kanslihuset där som var en karta över Storsjö-området som Jakob hade gjort på 1600-talet. Jakob blev senare kronobefallningsman i Jämtland men avled 1686 i Säbrå församling. Jakob var gift med Karin Linneria (f. 1616) som var dotter till kyrkoherden i Härnösand Jonas Petri Linnerius och hans hustru Anna Nilsdotter.

Far till Jakob var Kristoffer Hansson Bure. Han föddes 1589 i Själevad församling och var bonde och länsman i Helgum, Säbrå församling. Han skrev en detaljerad räkenskapsbok där en mängd släktförhållanden har noterats. Originalet finns på Uppsala Universitets bibliotek men det finns även en kopia på Landsarkivet i Härnösand. Margareta Grafström har skrivit en bok om Kristoffer utifrån bl.a denna räkenskapsbok. Kristoffer avled 1655.

Det är här som Bure kommer in och beroende på var man tittar är det lite olika uppgifter om fortsättningen. Vad som säkert är sant är att Kristoffers far hette Johannes Laurentii (1548-1603) och att hans far var Laurentius Svenonis (1507-1579). Sedan är osäkerheten stor och många säger att Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bureus (1568-1652) har hittat på en koppling för att framstå i bättre dager. Men eftersom jag är släkt med dessa personer och det är mina förfäder i nedstigande led så tror jag naturligtvis på att det är sant och inga sagor :-). Sant eller saga måste var och en avgöra själv, fakta är att skriftliga belägg för kopplingarna innan Laurentius Svenonis saknas eller är väldigt bristfälliga.

Här kommer i alla fall några generationer till som jag hämtat från "Boken om Säbrå" av Tyko Lundkvist.

Far till Laurentius var Sven Pedersson.
Farfar var Per Falesson.
FFF var Fale Olofsson.
FFFF var Olof Hersesson.
FFFFF var Herse Falesson.
FFFFFF var Fale hin unge.
FFFFFFF var Nils Farhiengsson.
FFFFFFFF var Fale hin gamble.
FFFFFFFFF var Herse Eriksson.
FFFFFFFFFF var Erik Tordsson.
FFFFFFFFFFF var Tord Hersesson.
FFFFFFFFFFFF var Herse Tordsson.
FFFFFFFFFFFFF var Tord.

Hittade en sida på nätet där det fanns mera om Fale Bure. Någon som kan berätta mera om Bure-släkten eller Stenklyft?