Att hitta rätt på utvandrarna i ”Nya landet”

Från mitten av 1800-talet och ända fram till 1930-talet så utvandrade massor av människor från Sverige till Amerika. Någon åkte från en by och andra följde sedan efter då de fått brev från de som flyttat först om hur bra det var där borta. I Nationalencyklopedien kan man läsa följande:

Den transoceana utvandringen från Sverige omfattade åren 1851–1930 nästan 1,2 miljoner personer, varav ca 200 000 återvände. Den helt dominerande delen (97 %) gick till USA. Enligt statistiken for bara 1,6 % till Canada, men eftersom många utvandrade dit via USA var andelen i realiteten större. Resten av utvandrarna fördelade sig tämligen jämnt på övriga Amerika, främst Brasilien och Argentina, och på andra icke-europeiska länder.

Dessutom skedde en betydande utvandring till grannländerna, framför allt från västra Sverige till Norge och från Sydsverige till Danmark och Nordtyskland. Under 1850-talet var exempelvis emigrationen från Kronobergs län till Danmark och Tyskland större än den till Amerika.

Wilhelm Moberg beskrev i sitt verk om Karl Oskar och Kristina en svensk familjs vedermödor när de bestämt sig för att flytta från hemförsamlingen över till Amerika. Där får vi se alla problemen som kan uppkomma vid t ex resan över Atlanten och transporten i USA och problemen med det nya språket. Detta är svårigheter som förmodligen våra utvandrade släktingar också stötte på även om det kan vara svårt att finna skildringar om dem.

Även om det inte finns några personligt nedskrivna anteckningar eller intervjuer så kan man ändå spåra utvandrarnas väg från församlingen hemma i ”gamla landet” till townshipet i det ”nya landet”. Med hjälp av en av mina släktingar som utvandrade skall jag här försöka att beskriva hur man steg för steg kan spåra släktingar längre och längre bort från hemförsamlingen.

Erik Nilsson och hans familjs resa till USA.

Eriks födelse och barndom

Denna berättelse börjar i Imnäs, Ramsele församling den 3 april 1866 då Erik Nilsson kom till världen. Han var son till bonden Nils Henriksson (1827-1904) och hans andra hustru Kristina Matilda Erisdotter (1835-1869). Erik var faderns fjärde barn och moderns första. Fadern Nils var gift tre gånger och fick i första giftet Henrik (1857-1928), Anna Helena (1859-1919) och Sara Margareta (1861-1861). I andra giftet kom Erik och senare Ingrid Margareta (1869-1869). Tre barn föddes i Nils tredje gifte och dessa var Margareta Maria (1872-1943), Sara Brita (1874-1955) och Inga Karolina (1877-1918). Av dessa barn åkte Erik och Sara Brita över till Norra Amerika och kom att bo i samma delstat i USA.

Giftermål och utflyttning

Brodern Henrik fick överta hemmanet i Imnäs som bestod av 2 ¾ seland. Erik finns på samma sida i husförhörslängden och skrivs som dräng och senare arbetare. Han gifte sig den 12 april 1890 i Ramsele sn med Anna Karolina Göransdotter. Hon var född den 2 oktober 1860 i Forsmo, Ramsele sn. Makarna bosatte sig i Imnäs. Hustrun hade ett barn före äktenskap, Margareta Karolina, född den 9 maj 1884. I äktenskapet föddes Maria Matilda den 29 juli 1890 och Erik Leonard den 9 december 1891. Alla barnen var födda i Imnäs. Den 10 juni 1892 erhåller de Kunglig Majestäts tillåtelse att utflytta och den 2 juli 1892 utvandrar familjen, två vuxna och två barn, till Norra Amerika enligt utflyttningslängden i Ramsele församling. Hustruns dotter flyttade till morfar och mormor i Forsmo, Ramsele församling samma dag men följde efter föräldrar och syskon den 26 maj 1893, då i sällskap med Eriks syster Sara Brita Nilsdotter.

I kyrkoböckerna i Ramsele finns det inga mer precisa uppgifter om vart de flyttade utan det som jag vet är att de troligen åkte till USA eller Kanada (Norra Amerika enligt utflyttningsboken). Som nämnts tidigare åkte 97 % till USA och vid denna tid, strax före 1900-talets början, var det just USA som var populärast. Nästa fråga som dyker upp är då: Vilken väg och vilka båtar åkte de över Atlanten?

Att hitta utresehamn

Det finns flera hamnar som kan vara aktuella. Den hamn i Sverige som ”vinkade av” flest emigranter var Göteborg men folk reste även från Stockholm, Malmö och några enstaka platser till. I Norge fanns det också ett stort antal hamnar som hade direktförbindelser till Amerika eller anslutningar till Amerikalinjerna i England. Utresehamnen har oftast en geografisk anknytning om man bortser från Göteborg som hade utvandrare från hela Sverige.

Det är alltid bra att börja leta i Göteborgs passagerarlistor. Dessa finns inte på Internet utan ligger på en CD-skiva, Emigranten (på skivan hittar man även listor för Stockholm, Malmö mfl svenska orter samt en utländska orter som Köpenham och Hamburg). En ny CD, Emigranten 2001, har kommit i dagarna (se http://www.goteborgs-emigranten.com/). Den är ett samarbete mellan Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten i Göteborg. Den äldre skivan är svår att få tag i men det är många forskare som köpt den och glatt tittar efter de personer man söker om man ställer en fråga på Rötter. Adressen dit är http://genealogi.aland.net/discus/

och sedan söker man under anbytarforum/källor/Emigrantkällor/Emigrantskivan. Ställ en fråga med så mycket information som du har och vänta på att någon svarar. Stavningen kan vara ett problem och det gäller att inte ge upp utan söka vidare och ändra på någon bokstav om resultat uteblir första gången. Detta är speciellt viktigt när man gör sökningar i databaser utomlands, exempelvis i Norge eller vid ankomsten till Nordamerika.

En annan bra internetsite för att finna människor som utvandrat från Jämtland och Ångermanland är Trondheims passagerarlistor 1867-1930 som finns under följande adress: http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=visbase&filnamn=arkivverket/EMITROND&postnr=&spraak=

Här kan sökning ske på många olika sätt och ibland fungerar den inte riktigt bra. Det finns personer som stavningen är rätt på men som inte går att finna t ex på för- eller efternamn men väl på någon annan parameter, så även här gäller att inte ge upp förrän alla alternativ är provade.

Resan från Trondheim

För att återgå till Erik Nilsson och hans familj så letade jag familjen på Emigranten utan att finna dem där. Eftersom Ramsele ligger i Ångermanland var nästa försök att leta i Trondheim. Här försökte jag flera gånger med olika startparametrar innan jag hittade rätt på familjen som utflyttad. Där fann jag att Erik Nilson med familj åkt från Trondheim den 6 juli 1892. Han skrivs som arbetare och familjen åkte med linjen Guion och skeppet Domino. Biljetterna betalades i Trondheim och destinationen var Mora, Minnesota, USA. Ytterligare uppgifter kan återfinnas på följande sida http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=n&filnamn=arkivverket/EMITROND&variabel=0&postnr=70376&fulle=true&spraak=n

Nu har vi alltså kommit så långt att vi vet vart familjen reste ifrån och när, vilket skepp och linje mm. Vad vi inte vet är vart skeppet gick, förmodligen till England för att gå ombord på ett annat skepp och åka vidare. Kan vi få fram något mera om just den här enskilda resan med Dominio den 6 juli 1892? Ja, det kan vi genom att gå in på 100 Years of Emigrant Ships from Norway som finns på http://www.museumsnett.no/mka/ssa/ och där får man söka vidare på skepp och resdagar. Där kan man läsa att Guion var en linje som skötte resor till Nordamerika. The Wilson Line tog människor från bland annat Trondheim och ner till Hull i England för vidare transport över Atlanten. Det var också de som hade skeppet Domino 1892.

Skeppet Domino

Domino, http://www.norwayheritage.com/p_ship.asp?sh=domin, byggdes 1877 av Schlesinger, Davis & Co. i Newcastle, för Wilson Line i Hull. När det gäller data om fartyget finns följande information:

She had a tonnage of 937 tons gross, 662 under deck and 610 net. Her dimensions were 225.4 feet long, 28.2 foot beam and holds 14.7 feet deep. She was lengthened in 1882. She was an iron construction with a single screw, 3 masts, schooner rigged. She had 2 decks, 4 bulkheads and 2 partial bulkheads. Propulsion: compound engine with 2 inverted cylinders of 30 & 58 in. diameter respectively, stroke 33 inches. The engine delivered 120 horsepower, it was built by Amos & Smith in Hull.

Fartyget såldes 1905 till T. B. Stott Loverpool. Senare såld igen och namnet ändrades också till "Signe" i Sverige och "Agnes" i Finland.

Skeppet gick alltså till Hull, England och det är troligt att familjen åkte vidare från Liverpool. Nu gäller det att hitta rätt på familjen på andra sidan Atlanten. Om personens destination uppgivits till en plats i USA är nu immigrationskontoret på Ellis Island, New York, USA ett bra ställe att börja leta på. Skulle destinationen vara en plats i Kanada blir det svårare eftersom deras passagerarlistor inte kan hittas på nätet. Då kan det vara lämpligt att lägga in en förfrågan under en lämplig rubrik i Anbytarforum.

Elise Island och skeppet Wyoming

Erik uppgav Mora, Minnesota och därför går jag in på Ellis Islands hemsida http://www.ellisislandrecords.com/. Här är det viktigt att sökningen görs med stor flexibilitet och ett sätt som jag upptäckt är bra att söka på är att börja med inflyttningsår och sedan minska antalet träffar med att söka på ålder. Båda dessa görs med ett intervall om några år. Därefter är det namnet som gäller och då med stor flexibilitet i stavningen.

Erik hittade jag på detta sätt och han skrivs som Erik Nilsson, alltså mera korrekt stavning än i passagerarlistorna i Trondheim. Han och familjen ankom till New York och Ellis Island den 27 juli 1892. De åkte med skeppet Wyoming och platsen de kom från var mycket riktigt Liverpool, England. Skeppet Wyoming kan man också hitta information om.

På denna site finns också kopior av originalpassagerarlistorna. Dessa ger lite olika information beroende på vilket år det gäller. För Erik och hans familj så får vi en uppgift om att makarna kan läsa och skriva. Barnen kan inte detta och det är logisk med tanke på deras ringa ålder. I övrigt så är det inga nya uppgifter. När det gäller utvandrade på 1900-talet så får man betydligt mera utförliga uppgifter. Där kan man ofta finna uppgifter om församling i Sverige som personen kommer från. Men även här gäller det att ha fantasi när det gäller stavning. Dessutom finns ibland uppgifter om föräldrar samt namn och adress på personer i USA som den utvandrade skulle besöka. Då har man en bra uppgift för att söka vidare!

Census, USA:s husförhörslängder

Även i USA finns det en typ av böcker som registrerar människor. Dessa kallas census och upprättas för varje stat vart tionde år. Vissa delstater har sedan kompletterande census vart femte år. Dessa register är inte på långa vägar så detaljerade som våra husförhörslängder och det faktum att det bara görs, som bäst, vart femte år gör det svårt att följa människor som flyttar runt. Dessutom är delstaterna uppdelade i ett stort antal Counties, som i sin tur är indelade i Township. Detta gör att det är stort material att leta i och att det, för att minimera letandet, bör vara känt vilket Township personen i fråga bosatte sig i. För att underlätta att hitta mera exakt bostadsort kan man börja med att leta efter personens dödsdatum. För Minnesota finns ett register som har adressen http://people.mnhs.org/dci/Search.cfm. Dessutom kan man leta under Social Security Death Index som också finns på ”nätet” under adressen http://familytreemaker.genealogy.com/fto_ssdisearch.html?Welcome=999465515.

Lyckas inte något av detta är det bara att sätta sig och leta igenom census för ett troligt County till dess man lyckas. Census finns under Ancestry, http://www.ancestry.com, och för att ha full access till detta måste ett medlemskap tecknas. Dessa census finns bara fram till 1930 så efter det blir det svårt att hitta personen och dess ättlingar. Det som kan göras då är att gå med i E-mail listor som finns på nätet där man kan ställa frågor, kontakta bibliotek eller föreningar på plats för att få kontakt med ättlingar eller någon som känner till den utvandrade. Ett annat sätt är att leta i telefonkatalogen, men det förutsätter att det är frågan om ett inte allt för vanligt släktnamn, sonnamn är enormt svåra att leta.

Anna och Erik Nilssons dödsnotiser

Om vi åter igen går tillbaka till Erik Nilsson så skapade han en del problem då Mora var en ganska vag hänvisning. Min bror Magnus lyckades emellertid hitta familjen i Brunswick township 1900, 1910 och 1920. Det visade sig att makarna fick ytterligare några barn där borta i det ”nya landet”. Agnes , Georg och Henry (1898-1925). Magnus fick också, via internet, kontakt med en person där borta som intresserade sig för hembygdsforskning. Genom denna kontakt fick Magnus avskrifter av dödsannonser ur en lokaltidning när båda makarna dog och även yngste sonen Henry. Sonen blev knivmördad 1925 när han arbetade som en Secret Service man i Minnesota. Den som dog först av makarna var hustrun som avled 1942 och om henne kan man läsa följande:

Nov 26, 1942 Kanabec County Times
Aged Brunswick Lady is Called Death of Mrs. Erick Nelson Occurs Monday Morning at
Braham Hospital: Mrs. Erick Nelson of Brunswick passed away at the Braham hospital last Monday morningm, November 23, having come to the high age of 83 years, 8 months and
21 days. Anna Nelson, nee Erickson, was born in Ongermanland, Sweden, on March 2, 1859, and there she grew up and was united in marriage there to Erick Nelson on April 10, 1890. To this union were born six children, three sons and three daughters. In the year 1892 they came to this county coming here to Brunswick, where they settled on a farm, and here she had resided ever since, with the expection of the last six years when she had made her home in the village of Brunswick. She has been confined to bed most of the time for nearly two years, and on Saturday, November 14, she was taken to the Braham hospital, and there she passed away Monday, morning, November 23. She leaves to mourn her, the husband, Erick Nelson, and
the three surviving children: one daughters, Mrs. Samuel Ross (Agnes) of Milwaukee, Wis., and the two sons, George of Hopkins, Minnesota, and Leonard, whose wereabouts are not known at this time; also two sons-in-law and one daugther in-law; two brothers, one in Canada and one at Isle, Minnesota. Two daughters have preceded her in death, Mrs. Oscar Tilden (Mary) and Margaret, and the son, Henry. Mrs. Nelson was a member of the Brunswick Baptist congregation for many years, and took an active part there. Funeral services will be held Friday, November 27, at 1:15 from the Erickson funeral home in Braham and at 2:00 from the Brunswick Baptist church and interment in the Riverside cemetery at
Brunswick. Rev. Olof Lind will officiate. Rev. Vern Slater will assist. pallbearers will be Arvid Oslund, Albert Oslund, Julius Frisendahl, A. Holmber, John Boman and Andrew Sjolander.

Erik levde I flera år till och avled inte förrän 1962 i en ålder av nästan 96 år. Även för honom finns en lika omfattande dödsannons:

Det som återstår att göra är att hitta en ättling för att kunna kartlägga hela skaran av Erik Nilssons barn, barnbarn osv. För många år sedan frågade jag min farmor om hennes mors syskon. Hon räknade upp dem och berättade om moster Sara Brita som åkt till Amerika och visade kort på henne och hennes man och barn. Morbrorn Erik Nilsson nämnde hon inte och när jag frågade så visade det sig att hon inte visste om honom. Det enda jag kunde berätta då var att han åkt iväg 1892 och det gjorde det ännu roligare att finna honom och se att han levde ända till 1962. Vid sin död så hade han en systerdotter som var närmare 50 år gammal och inte visste ett dugg om honom.