Vad domböckerna kan berätta mera.

Som jag skrivit tidigare är det inte bara kyrkböckerna som kan ge värdefull information om förfäderna. Personer som inte varit genomhederliga utan gjort något dumt eller i alla fall varit misstänkta för något dumt kan återfinnas i domböckerna. När man finner en notering i husförhörslängden om att släktingen gjort något straffbart skall man alltså inte tyst slå igen böckerna och smyga ut från arkivet som om det inte hänt utan genast kasta sig över domböckerna och leta fram detaljerna, det kanske visar sig vara mindre farligt än det såg ut först.

I husförhörslängden för Ramsele sn hittade jag en notering vid en släkting i Imnäs. Det stod att han var straffad för misshandel och ett år och datum. Utifrån detta gick jag in i domboken för Ramsele tingslag och hittade rätt på målet mellan Göran Danielsson och Nils Johan Jacobsson. Åklagare var S.A. Norlander som även inställt Henrik Abraham Danielsson inför tinget.

Fallet diskuterades under § 321 den 29 november 1888 men uppsköts då till den 13 februari 1889 och det nya numret är § 95. Här finns en detaljerad beskrivning om hur Nils Johan har uppfattat saken. Den lyder som följer:

Till svaromål i sak mot Göran Danielsson och Hinrik Danielsson, får jag vördsamt anföra följande.

Att som båda dessa bröder kom i mitt hus och förde oljud och störde de dervarande resande Jag ansåg mig berättigat att på höfligt och lämpligt sätt tillsäga dem att de skulle aflägsna sig då de icke ville hålla sig stilla och tyst, var på de öfverföll mig tvänne omgånger slog mig till golfvet sparkademig och behandlade mig på det vållsammaste sätt, jag som hade ingen hjelp fruktade det jag skulle få sätta till lifvet, men slet mig från dem slutligen lös och ämnade taga från dem under flykt ur stugan, men när jag kom till dörren och såg det Göran Danielsson höll så tät och sträkt efter mig blef jag ännu mera förskräckt för mitt lif, fick jag då syn på betsmånet som satt bredvid dörren fattade det med den tanken att jag hade väl rätt till Sjelfförsvar hemma i mit hus då jag på annat sätt icke kunde reda mig, och när jag då med betsmånet vände mig om träffade det Göran Danielsson i hufvudet då han föll och jag blef honom qvitt, men han steg genast upp och aflägsnade sig men kom åter om en stund med förargelse väckande yttrande det han tolde nog flera slag om någon ville gifva honom flera, då han såg ut lika rask och kry som förut. Så var det min tancke att detta slag ej var så hårt eller af någon synnerlig lidande beskaffenhet om han icke sjelf för tillfället missköt sitt sår som icke var min orsak ehuru väl käranden sökt göra det verre än det verkligen var.

Till sist vill jag framhålla att som Kärandena endast äro byens pojkar och inga resande skulle jag hälst sett att de hållit sig hemma och icke bevistat gästgifvare gården med sådant förargligt och olampligt beteende mot mig och resande sosom skedde. Allt så tilltror jag mig hafva rätt till det försvar jag begagnat för mitt lifs räddning. Och på grund af hvad sålunda till gått bestrides käromålet, och yrkads det Kärandenna fälles till laga ansvar dels derför att de icke ålyde min tillsägelse och aflägsnade sig, dels derför att de vållförde och misshandlade mig i mitt eget hus, samt ersätta mig rättegångs kostnader med 50 kr.

Ramsele tingsställe den 11 februari 1889

N J Jakob Son

Så långt Nils Johans syn på det hela. Läser man vidare finner man att Göran bestred att han vid tillfället varit onykter och att han misshandlat Nils Johan. Han påstod också att han under besöket suttit stilla på en stol. Vittnen tillkallades och förhördes. Ett vittne berättade att Göran och Henrik Abraham varit hemma hos Nils Johan. En släkting till Nils Johan hade kommit in och frågat Henrik Abraham om han haft något som inte tillhörde honom. Den senare hade blivit rasande och tömt sina fickor varefter Nils Johan bett Henrik Abraham att lugna ner sig. Sedan hade de gått ut i köket och där uppstod slagsmål. Vittnet kunde inte säga vem som börjat men hade sett Henrik Abraham hålla fast i Nils Johan och samtidigt ha en stol i högra handen lyft för att slå. Efter slagsmålet hade Nils Johan varit blodig om näsa och mun. Vittnet hade även sett att Göran fått ett slag åt huvudet av besmanet som Nils Johan höll i. Göran var rejält onykter enligt samma vittne.

Åklagaren yrkade bifall till sin mot Jacobsson förda talan om misshandel samt ansvar för Henrik Abraham för störande av annans frid, misshandel och fylleri på allmän plats. Utslag skulle ges den 8 april vid rättens sammanträde.

Utslaget blev att alla var mer eller mindre skyldiga och dömdes till fängelsestraff och böter.

När det gäller personerna i denna berättelse var samtliga anklagade från Imnäs, Ramsele sn. Nils Johan var född 1862 i Fjällsjö sn. Gästgivare och bonde i Imnäs och gift 1894 med Margareta Maria Nilsdotter (1862-1943). Göran Henriksson var född 1857 i Ramsele sn. Han var bonde i Imnäs och dog där 1904. Hans bror Henrik Abraham var född 1863 i Ramsle sn. Även han bonde i Imnäs och dog där 1915.

Nils Johan Jakobsson och hans hustru Margareta Maria Nilsdotter.

Mera emigranter!

Fick en fråga om två personer som utvandrade från Ramsele i början av 1900-talet. Hade inga uppgifter direkt men med lite hjälp av uppgifter i Trondheims utflyttade så hittade jag tillslut en del ny information.

En av personerna var Elias Ramén. Han föddes den 24 augusti 1853 i Ramneå, Edsele sn. Gift första gången1880 med Märta Larsdotter (1858-1999) och andra gången 1901 med Anna Regina Bolén (1870). I första giftet fanns det tre barn, Anna Regina (1880-1884), Beda Katarina (1884-1911) och Bror Elias (1889-1984). Andra hustrun hade oäkta sonen Nils Gerhard och tillsammans hade de tvillingarna Erik Albert och Viktor Emanuel. Elias var först arbetare och torpare i Ramneå, Edsele sn. 1894 flyttar han till Ovanmo, Ramsele sn. 1901 flyttar han till Strömnäs, Ramsele sn. Mellan 1906 och 1908 befinner han sig i Amerika. Sonen Bror Elias åker över året efter, dvs 1907, men återkommer 1911. Han borde gå att återfinna i Census 1910 men jag har inte lyckats hitta honom där.

Jag fick hjälp med uppgifterna när Elias åkte från Trondheim och det var den 31 maj 1906. Skeppet hette Salmo och de hade köpt biljetten av företaget Canadian. Biljetten var till St. Joseph, Michigan, USA. Elias skrivs som Ramim i efternamn och han åkte med sin svärmor Brita Bolén (1839-1929). Hon skrivs som Bolin. Efter att ha letat på www.findmypast.com rätt mycket på olika stavningar så började jag tro att iaf Brita vänt där och åkt tillbaka till Sverige. Hon lämnade ju också tillbaka sitt attest bara några månader efter att hon tagit ut det.

Men jag fortsatte leta vidare och då fann jag Elias Ramén i Border Crossing from Canada to US 1906. Där kan man läsa att både han och Brita åkte från Liverpool till Quebec med skeppet Empress of Britain. De avreste den 9 juni 1906 och kom fram den 16 juni. Även här står att de skulle till St. Joseph, Michigan, till Magnus Moberg (svåger till Elias och svärson till Brita). När jag väl funnit dem här så hittade jag även rätt på dem på www.findmypast.com. Där står Elias som E. Ranin och Brita som B. Bolin. Båda två åkte tillbaka tämligen snabbt och de förekommer inte i något census i USA.

Sonen Bror Elias var född den 10 mars 1889 i Ramneå, Edsele sn. Han åkte från Trondheim 1907 med skeppet Tasso och linjen Canadian. Bror Elias köpte sin biljett i Trondheim. Från Liverpool åkte han den 21 mars 1907 med skeppet Empress of Britain. I registret på www.findmypast.com är han registrerad som Bro Ramin. Han anlände till St John, New Brunswick, Canada den 30 mars 1907. I Border Crossing from Canada to US 1907 kan man läsa att han skall åka till St. Joseph, Michigan till sin styvmors syster och hennes man. I sällskap har han också två av denne mans brorsbarn. Bror Elias återkommer till Sverige 1911 och bör alltså gå att återfinna i Census 1910 men där letar jag vidare.

Lagfarter och inteckningsprotokoll

För att få veta lite mer om personerna man forskar om, än de data som finns i kyrkböckerna, så kan man titta i t.ex. domstolshandlingar. Där finns bland annat lagfartshandlingar och dokument om inteckningar. Lagfartshandlingar innehåller ett köpekontrakt där man får veta en hel del om köpeskilling, olika villkor om födoråd mm. I lagfarten står också när säljaren köpt fastigheten och på så sätt kan man ganska enkelt följa en fastighets ägarlängd tillbaka i tiden. Uppgift om förvärv finns också ibland i inteckningshandlingar. Satt och tittade i Resele tingslags häradsrätts arkiv AII:26 för 1902 och hittade följande inteckning.

§38 Lägenhet afs. fr. Gårelehöjden 1 3/8 Sel. nr 1 (Junsele sn). Förnyelse III:54:41
På därom af Kronolänsmannen Emanuel Olsson framställd begäran förnyade Hds Rn den inteckning som den 6 September 1892, §21, beviljats uti den Abraham Andersson och hans hustru Stina Erika Persotter tillhöriga, från 1 3/8 seland N:1 Gårelehöjden afsöndrade lägenhet hvarå de den 12 Oktober 1881 erhållit lagfart, för etthundranittiofem kronor med fem procent ränta enligt skuldebref den 20 Maj 1892 till Häradsdomaren J.M. Palin i Kläpp eller order; därom bevis tecknades å det i ???? ingifna skuldebrefvet.

Allt är inte lätt att läsa och som ni kan se är det ett ord som jag har problem med (ordet i slutet som är ersatt med ????). Någon som kan hjälpa mig läsa detta ord? Dokumentet finns på SVAR-hemsida och Bildid är A0025387_00051. Med hjälp av det som finns skrivet i detta dokument så kan man sedan gå vidare till 1881 och följa vem som ägt lägenheten före Abraham Andersson.

Höga Kusten

Har i sommar gjort ett besök vid Höga Kusten bron och Hotell Höga kusten som ligger vid det norra brofästet. Dessutom besökte vi Norrfällsviken. Allt detta i det område som är en del av världsarvet. Det är inte bara i Junsele och Ramsele som man hittar pärlor i Ångermanland utan även här ute vid kusten.

Hela Projekt Höga Kusten genomfördes mellan ären 1993 och 1997. Då byggdes 32 km ny Europaväg och 35 broar. Den största av dem, Höga Kusten bron, har sin förebild i Golden Gate bron i USA och är ett av Sveriges allra högsta byggnadsverk. Bropelarna sträcker sig 180 m upp i luften, ovanför vattenytan. Brons längd är 1800 m och har fyra stycken filer, två åt varje håll. Invigningen av bron skedde december 1997. Om bron och hur det gick till att bygga den kan man läsa på http://www.hogakustenbron.nu (vilket också är källan till denna fakta). Där kan man se bilder ifrån brons byggnation. Här följer några egna bilder av bron.



Hotell Höga Kusten är ett trevligt och mysigt hotell med endast 28 rum. Det dubbelrum som vi bodde i var inte stort men det fanns i alla fall plats för en dubbelsäng och en barnsäng. Utsikten genom fönstret hade vi mot bron och Ångermanälvens utlopp. De har en relaxavdelning som man kan hyra. Där finns bastu, duschar och ett bubbelbad utomhus på en terrass, för 6-8 personer. Den bokade vi för två timmar under kvällen så när vi ätet en god middag tillbringade vi en stund i bubbelbadet. Även där hade man utsikt mot bron. Detta är ett hotell som vi kan rekommendera, mysigt, litet, inte svindyrt och med stora möjligheter att ha en trevlig kväll med god mat, bastu eller/och bubbelbad. Deras hemsida finns här.




Norrfällsvikens fiskeläger är från 1600-talet och alltså över 350 år gammalt. Här finns en del saker att göra. Det finns Campingmöjligheter och fritids- och konferensanläggning, ett museum som visar lite om fiskelivet i området under åren. För de som gillar golf finns det en golfbana och en liten bit från byn finns ett havsbad. Här finns också ett gammalt kapell som fiskare från Gävle byggde 1649. Ett intressant ställe men tyvärr hade vi lite dåligt väder när vi var där.

Bouppteckning efter födorådstagare

Vi fortsätter med bouppteckningar och en efter Värmlänningens änka Greta Sofia Wilhelmsdotter.

Bouppteckning Lycksele Höstting 1931 nr 47

År 1931 den 14 December förrättades av Undertecknad bouppteckning efter Änkan Greta Sofia Jonsson i Åskilje som född den 2 Mars 1845 avlidit den 6 November 1931 och så som stärbhusdelägare efter lämnat.
Anna Mathilda gift med Carl Gustav Gustafsson Eskilstuna. Jonas Wilhelm Olsson Åskilje Margreta Johanna Olsson Enköping. Olof Petter Sköld Gunnarn. Johan Alfrid Olsson Åskilje Nils Gustaf Olsson U.S.A. alla myndiga.
Wid förättningen instälde sig Jonas W. Olsson och uppgavs boet under edlig förpliktelse av namnde J.W. Olsson samt anteknades och värderades sålunda

Tillgångar

Kontanter		21.20
Säng kläder 1 Fäll		5.00
" Filtar		5.00
Kista med innehall		10.00
1 Korg		.50
Gong klader och skor		10.00	51.70
Skulder
Begravnings kost			111.50
Jonas Wilhelm Olsson svarar för bristen allt så 59.80

Så lunda vara förrättad Åskilje som ovan Gustaf Eriksson Wärderingsman , G.E. Åström Förrättare

Att allt till boet härer blivet riktigt uppgivet och ej något med vett eller vilja och vet skap dold eller utelämnad betyga under edlig förpliktelse J.V. Olsson

Det fanns inte så mycket saker i denna bouppteckning och penningsumman blev därför ganska liten. För att få en uppfattning om vad summan i en gammal bouppteckning motsvarar idag så kan man gå in på hemsidan http://www.myntkabinettet.se/räknare.htm och göra en omvandling. Där kan man omvandla från 1873 tom 2007. Här fanns saker till ett värde av drygt 50 kr och det motsvarar 2007 nästan 1400 kr. Begravningskostnaden motsvarar nästan 3000 kr 2007.

Landsarkiven och bouppteckningar

Jag har för några dagar sedan gjort ett besök på Landsarkivet i Härnösand och forskat en dag. Besökte folkbokföringen och fick uppgifter om några familjer som jag följde in på 1900-talet och sedan tittade jag på en hel del bouppteckningar.

Det finns sju stycken Landsarkiv som har delat upp arkivhandlingarna i landet geografiskt mellan sig (finns vissa undantag). Dessutom finns Värmlandsarkivet och Stadsarkiven i Stockholm och Malmö. Vid varje Landsarkiv finns också en avdelning som har hand om modernare material (yngre än 70 år). Jag har besökt hälften av dem och funnit att det är lite varierande tillgänglighet och service på de olika arkiven. Här nedan har jag gjort en lista på de arkiv som jag besökt och rangordnat dem efter den service som jag fått på respektive ställe.

1. Landsarkivet i Östersund
2. Landsarkivet i Vadstena
3. Landsarkivet i Härnösand
4. Stadsarkivet i Stockholm
5. Landsarkivet i Uppsala

Bouppteckningar
På Landsarkiven finns bouppteckningar för de respektive arkivens upptagningsområde och dessa kan beställas via internet. Sedan februari detta år så har de en gemensam beställningsblankett som underlättar en hel del. Nu behöver man inte gå in i rätt Landsarkiv utan det räcker med att veta var den sökta personen dog, län och församling. Genom att skriva in uppgifterna i formuläret och skicka iväg kommer beställningen automatiskt att gå till det arkiv som har bouppteckningen. De bouppteckningar som finns på Landsarkiven är de som är upprättade före 20010701.

Bouppteckningar upprättade senare finns fortfarande på Skatteverket. Där är den geografiska uppdelningen lite annorlunda och handläggningen av dessa nyare bouppteckningar sker på tre orter, Härnösand, Visby och Kalmar. Vilka län som hör till vilken ort och mail adresser för beställningar finns på Skatteverkets hemsida.

Väntetiden på att få bouppteckningar är lite varierande från bara någon dag till flera veckor hos Landsarkiven. Detta beror förmodligen på hur många beställningar de får in samtidigt. Man kan välja om man vill ha det som mail eller brev och min erfarenhet är att i de flesta fall är det bättre kvalité på papperskopior än de scannade filer man får på mail. De scannade har väldigt olika kvalitet där en del ser ut som en gammal dålig faxkopia och andra är i färg och hur skarpa som helst. På Skatteverket är de väldigt snabba och oftast kommer det mail därifrån samma dag eller dagen efter man beställt. De skickar ofta i tif eller jpg, filer som är ganska små till storleken men tillräckligt bra för att kunna läsas enkelt.

Jag tycker att bouppteckningar är ett bra komplement till övriga källor när man släktforskar. Dels har man möjlighet att få veta vilka arvingar som finns till en person och på detta sätt kunna kartlägga barn till någon person på 1900-talet när inte CD-skivorna med mantalslängder 1970 och 1980 räcker till. Äldre bouppteckningar ger också mycket bra information om vilka saker som fanns i hemmet och det är nästan möjligt att "möblera" ett helt hus, rum för rum med hjälp av dessa handlingar. Man kan många gånger få veta namn på kor och hästar på gården. Senare års bouppteckningar har inte riktigt den noggrannheten.

Utvandrade flera gånger!

Henrik Jakob Olsson var född den 3 april 1878 som en son till den tidigare omtalade värmläningen Olof Jonsson (1834-1910) och hans hustru Greta Sofia Wilhelmsdotter (1845-1931). Henrik Jakob tog ut ett utflyttningsattest för att utvandra till Amerika 1903. Han avreste från Göteborg i maj 1903 och åkte då till Storbrittanien. Den uppgivna destinationen då var Tomahawk, Wisconsin. På www.findmypast.com så kan man hitta att han reste från Southampton den 23 may 1903 och destinationen var New York. Skeppet han åkte med hette Philadelphia och här finns en bild på det. Han anlände till New York den 31 maj. I listorna i Ellis Island kan man se att han skulle till sin vän John Eklund i Tomahawk. Jag har inte återfunnit honom i Census för 1910 men 1920 bor han i Plummer, Idaho. I december 1920 kommer han inflyttande till sin bror Olof Petter Olsson Sköld i Västervik, Stensele sn. I mars året därpå flyttar han tillbaka till USA och åker ut från Göteborg den 14 april 1921, destinationen är New York. Skeppet heter Drottningholm och går raka vägen Göteborg till New York och anländer där den 25 april. I listorna i Ellis Island står att han skall till sin bror Nels i Plummer, Idaho. Det är sista spåret jag har av honom (och även hans bror Nils). Är det någon som vet mera om vad som hände honom, har något kort av honom så hör av er!! I Census 1920 står han som ogift och det kan vara så att han inte har några ättlingar.

Jag har letat rätt på moderns bouppteckning och i den, som gjordes den 14 december 1931 så finns han inte upptagen bland arvingarna. Detta tyder på att han kan ha varit död vid det tillfället.