Ramsele församling

Eftersom jag skrivit av om Junsele och Ådals-Lidens församlingar från Härnösands Herdaminne kommer här en avskrift även för Ramsele.

RAMSELE

med HELGUM, FJÄLLSJÖ. EDSELE, TÅSJÖ och BODUM.

(Ångermanland.)

Sockennamnet framträder under formen Rafnasill först i en gränshandling från 1270-talet. Till sexårsgärden af år 1314 utgaf Rannasild 6 öre årligen och till lösen af Upsala ärkebiskops pallium bidrog kyrkan i Ramnasyl år 1316 med 1 mark, prästen med 2 mark (DS 3, n. 1946, 2043). Beloppen motsvara i båda fallen de från Ångermanlands medelstora pastorat utgående. Under den stora norrländska visitationsresan, som ärkebiskop Olof Björnson företog i början af år 1319, besökte han äfven Rampnasil. (DS. 3, n. 2218.) Tidpunkten för uppkomsten af de tre annexen Helgum, Fjällsjö och Edsele, hvilka på 1500-talet lydde under moderförsamlingen, är ej närmare känd. men går tydligen tillbaka till medeltidens senare skeden. Pastoratets till arealen betydande omfattning gaf under 1700-talets senare del anledning till anläggande af ett kapell i Tåsjö inom Fjällsjö socken och vid samma århundrades slut ytterligare ett kapell i Bodum (se inledn. till Fjällsjö och Bodum). Före 1755 uppehölls gudstjänsten allenast af två ordinarie präster, ehuru pastoratet omfattade 4 kyrkor. Pastor bodde i Ramsele och skötte tillika gudstjänsten i Fjällsjö, 4 mil ganska besvärlig väg därifrån beläget; 6 mil ännu längre bort låg Tåsjö. De längst borta bosatta lapparna hade dessutom 3 mil och således öfver 9 mil till Fjällsjö och 13 mil till Ramsele. Komministern åter, som då bodde i Helgum 4 mil på andra sidan om Ramsele, bestred dessutom gudstjänsten i Edsele. År 1755 tillsattes en sockenpredikant i Fjällsjö och efter anläggandet af Bodums kapell ombestyrdes gudstjänsten därstädes till en början äfven af honom. Enl. kgl. resolution 6 okt. 1772 anställdes en särskild kapellpredikant i Tåsjö och genom kgl. bref 21 jan. 1804 tillkom en e. o. predikantbefattning i Edsele, hvilken ombildades till komministratur, då jämlikt kgl. resolutioner af 16 sept. 1835 och 30 dec. 1837 från Ramsele moderförsamling tvenne nya pastorat utbrötos: det ena Helgum, det andra Bodum, omfattande tilllika Fjällsjö och Tåsjö (se inledn.). Efter denna delning omfattade Ramsele pastorat allenast moderförsamlingen och Edsele, där komministern var boende. En komministertjänst skulle enl. kgl. bref 24 apr. 1896 äfven inrättas i Ramsele med 1/2 mantal i Krånge till boställe. Edsele afskiljdes slutligen ock från Ramsele jämlikt kgl. bref 31 dec. 1902 efter dåvarande khdes och komministers afgång, hvilket inträffade 1912.

Ramsele gamla kyrka, en medeltida stenbyggnad af rektangulär grundplan med timrad sakristia i nordost, öfvergafs, då församlingens nuvarande nordligare belägna, under ledning af byggmästaren Lagerstrand åren 1855—57 uppförda stenkyrka stod färdig att tagas i bruk. Den är byggd i gotisk renässansstil med torn å västra kortsidan och absidformad sakristia i öster. Åren 1920—25 har man arbetat på att återställa den gamla halft förfallna ödekyrkan i värdigt skick och hopsamla så mycket som möjligt af dess förskingrade inventarier. De år 1668 öfverkalkade väggmålningarne från 1500-talet ha framkallats, den gamla sönderslagna altarprydnaden från 1740, ett verk af bildhuggaren Måns Granlund i Hsand, hopfogats för att såsom fordom omrama korfönstret, däri insatts kopior af de nu i Nordiska museet i Sthm förvarade glasmålningar med porträtter af församlingens khde Erik Boderus och hans fru Brita Nenzelia, som förr innehade samma plats. Af äldre kyrkoinventarier märkes bland annat ett rökelsekar, en mässhake, förärad af kon. Carl IX:s gemål Christina samt en af drottning Maria Eleonora skänkt silfverkalk med hennes namn och svenska riksvapnet.

Kyrkan i Edsele är af trä, uppförd af Pål Persson i Stugun 1799, en kopia i mindre skala af Fjällsjö. Den äldre träkyrkan var endast 15 aln. lång och 9 aln. bred (Hdpr.). Några medeltida minnen äro ännu bevarade.

Ramsele gamla kyrka är afbildad i E. Modin, Gamla Tåsjö, s. 330 och i Från Ådalar och fjäll 1915, där äfven den nya kyrkan återfinnes, s. 51, 53.

Det var ju ingen kyrkoherde omnämnd från Ramsele men denne man var kyrkoherde vid tillfället för kyrkovalet i Sollefteå.

22. Johan Alexius Rydén (1908—18), f. 17 dec. 1846 i Norra Fågelås, Skara stift. Föräldrar: Karl Johan Johansson, hemmansägare, och Sara Elisabet Olausdotter. Efter studier i Skara stud. i Upsala ht. 1871, erhöll infödingsrätt i Hsands stift 14 maj 1876; prästv. i Upsala 1 juni s. å., past. ex. 2 dec. 1879; komm. i Grundsunda 13 febr. 1877, khde där 27 jan. 1880 m. tilltr. 1881; khde i Öfver-Kalix 13 aug. 1883, tilltr. genast; khde i Tuna och Attmar 30 okt. 1891, tilltr. genast; frånträdde Attmar 1 febr. 1892; khde i Ramsele och Edsele 17 aug. 1907, tilltr. 1908; frånträdde Edsele 1 dec. 1912. Han afled i Bjertrå prästgård 2 okt. 1918 hos sin svåger prosten Nordberg, efter att tyst och undergifvet fördragit sitt långa lidandes tid. LVO 1915.

G. 19/12 1879 med Katarina (Karin) Amanda Nordberg, f. i Grundsunda 25/2 1850, dotter till Erik Nordberg, folkskollärare och organist, och Kristina Norlin; † i Tuna 29/3 1924.

Fosterbarn: Josefina (Nina) Rouna, f. i Ö.-Kalix 31/7 1881; Hildur Emma Frideborg, f. i Göteborg 25/12 1888, sjuksköterska; Ernst Algot Alexius, f. ibm 13/2 1893, agronom.