Världen år 2000

I Sollefteå Nya Tidning onsdagen den 28 december 1910 finns det med en förutsägelse om hur världen kommer att se ut år 2000.

Världen år 2000

sådan den målade sig i en stor kemists föreställning, skall vara bra olika den nuvarande. Den store kemisten, akademikern Berthelot lät sina tankar vandra framåt i tiden och sökte se, hur världen skulle se ut år 2000. Han kastar en blick på jorden. Den är icke igenkännlig. Inga hjordar och inga herdar som vakta dem äro synliga. Inga sädesåkrar, inga fruktträdgårdar, inga vinberg, och naturligtvis inga bönder och inga lantbrukare. Hela jorden är ett trädgårds- och parklandskap som är avsett att bereda ögat fröjd. Inga gruvor bearbetas längre, inga gruvarbetare och inga strejker finnas. Tulltjänstemännen äro försvunna med gränserna. Inga skyddstullar, ingen avundsjuka mellan nationerna, inga krig förekomma. Alla människor leva i broderlig sämja i gemensam lycka. Behöver det sägas vad det är som åstadkommit detta underverk. Endast kemisten kunde, göra det.

När människan en gång fördrevs ur det jordiska paradiset, dömdes hon att förtjäna sitt bröd i sett anletes svett. I nästa århundrade har kemisten frälst henne från denna förbannelse och triumferande återsatt henne i det förlorade och återfunna paradiset. Därtill fordrades endast att gratis förse henne med de ämnen hon behöver till sin näring. Och ingenting var enklare än detta! Då vi bestå av fyra element som förefinnas i naturen i obegränsad mängd, kan det för kemien icke vara svårt att av dem sammansätta de för oss nödiga kvantiterna i form av näringsmedel. Var och en skall om morgonen för sin näring under dagen medtaga sin lilla kvävetablett, sitt lilla stycke fettämne, sin kvantitet stärkelse eller socker och sin lilla flaska örtkrydessens, som tilltalar hans personliga smak.

Berthelot tror, att den sociala frågan därmed är löst. Han tror att människorna, när de icke längre behöva arbeta för födan skola utfylla tiden med att söka det goda och sköna, i konstens utövning och i diskuterandet av filosofiska frågor. Skola icke dessa diskussioner förorsaka strid och split? Berthelot trodde, att när människorna upphört att döda levande djur för att äta deras kött, skulle även deras seder så förmildras, att strider icke förekomma. Ett tvivel fanns likväl i botten av hans själ, ty han säger, att man måste uppfinna en »spirituell kemi» som lika grundligt ändrar människans moraliska natur som vår kemi hennes materiella natur.

Ja det mest låter bra men i en sådan värld är vi absolut inte än men kanske kan det ske om 100 år till.