Nils Henrikssons försäljning av hemmanet

Jag har alltid trott att Nils sålde hemmanet 2 3/4 seland under Imnäs Nr 2 till sonen Henrik men idag när jag satt och tittade i lagfartsböcker så upptäckte jag att han sålde till Björknäs bolag. Köpekontraktet för dem kommer här. Gården förvärvade Nils 1859.

                      Köpebref

Till Björknäs Bolag upplåter och försäljer undertecknad Nils Henriksson mitt egande hemman om 2 3/4 Seland skatt under N^r 2 i Imnäs by, Ramsele socken och Westernorrlands län emot en oss emellan öfverenskommen köpesumma af Åttatusen /8000/ Kronor som betalas till följande tider. Två tusen /2000/ Kronor betalas i maj månad detta år, Tvåtusen /2000/ Kronor vid Sollefteå höstmarknad och återstoden eller Fyratusen /4000/ Kronor vid Sollefteå vintermarknad 1885. Dock skall denna sista afbetalning, om Köparen så önskar, innestå uti hemmanet i 3^ne år mot inteckning och 5 procents årlig ränta från betalningsdagen.

    Köparen förbinder sig utgifva födoråd till säljaren och hans hustru enligt denna dag upprättat födorådskontrakt.

    I närvarande Köp ingår det hustimmer, som Säljaren framkört till ett på södra sidan om Storån tillämnat torp.

    Säljaren ansvarar att inga undantag eller förmåner, af hvad namn de vara må, gravera detta hemman och förbinder sig stånda hemet efter lag.

    Hemmanet tillträdes denna dag.

    Sålunda afhänder jag mig ofvannämnde hemman med hus, jord och skog, allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och legat samt hadanefter lagligen tillvinnas kan och tillegnar Köparen detsamma; Och hafva vi af närvarande contract tvenne exemplar upprättat och vexlat. Forsmo den 16 April 1884. Nils (bom) Hindriksson Imnäs säljare Björknäs Bolag H. Joh Fielsrud. Bevittnas Göran Ersson, E. P. Johansson.

    Å omstående köpehandling fastställda första afbetalningen Tvåtusen /2000/ kronor har jag denna dag contant emottagit som härmed erkännes och qvitteras. Imnäs den 8 Maj 1884. Nils (. bom) Henriksson. Bevittnas Erik Gullbrandsson. Göran Ersson.

I lagfartsboken ser jag också att Henrik förvärvade hemmanet igen av Björknäs och skall försöka leta fram även det köpebrevet och även Nils Henrikssons födorådskontrakt vid ett senare tillfälle.

Glad midsommar!

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)

Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.

Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.

G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.

Domkyrkan i Härnösand

Vid besöket i Härnösand passade jag på att gå in i domkyrkan och ta lite bilder.

Kyrkan ligger på en högplatå i Härnösand, och det 46m höga tornet sticker upp och syns oavsett från vilket håll man närmar sig staden.

 Kyrkan är bygd som en basilika med mittskeppet högre än de båda sidoskeppen. Den är byggd i nyklassicistisk stil och uppfördes efter Johan Adolf Hawermans ritningar. Den stod klar 1846.

Domkyrkans centralaltare tillverkades vid renoveringen 2011.

Tror att detta är Johanneskapellet.

 Orgeln och alla bänkarna

Predikstolen.

En intressant tavla med kyrkoherdar, biskopar och domprostar. Där uppe till vänster finns min förfader Jonas Petri Linnerius. Han var kyrkoherde från 1628 till sin död 1641.

Härnösands Landsarkiv

I början av maj åkte jag upp till Härnösand på jobb och då hade jag möjlighet att besöka Landsarkivet och forska lite. Tittade på och fotade gamla domböcker och en del lagfarter förutom tingsmål. På tåget upp satt jag bredvid en person som höll på och förbereda ett föredrag och det visade sig att han pratade om soldatforskning i Krigsarkivets material på kvällen. Fick  hoppa lite forskning och gå och lyssna.

Det var intressant att lyssna på vilka källor som finns tillgängliga på nätet (där hade jag nog ganska bra koll) men även nere i Stockholm. Fick några nya uppslag på hur man skulle kunna hitta Johan Otto Selins tid som stamanställd.

En bild på Härnösands Landsarkiv från nedersidan.

En bild av Härnösands Domkyrka. Kommer att lägga ut flera bilder av den om någon dag. Den var faktiskt öppen så jag kunde gå in och titta.

Orkan i Iowa

Följande artikel fanns införd i Aftonbladet den 3 juni 1878.

- Orkanen i Iowa. I Nordamerikanska tidningen Nordstjernan meddelas följande:
   Fredsdomaren C.J. Johnson i Kiron, Iowa, meddelar i en skrifvelse till Hemlandet underrättelse om de skador, som den svåra orkanen eller hvirfelvinden anstälde i det svenska nybygget i Kiron. Det första huset, som der förstördes af orkanen, tillhörde enkmannen I. Larson, hvilken tillika med 3 barn fördes med huset upp i luften och återfans 40 rods (1 rod är nära 17 svenska fot) från det ställe där huset stått. Larson var så illa skadad, att han inom kort afled; hans dotter och en blind gosse voro illa skadade; man tror dock att de skola kunna bli återstälda. Af huset och stallet finnas endast några få värdelösa spilror qvar. Orkanen förstörde derefter O. Larsons hus och spanmålsbod med hvad i dem var, hvarvid mrs Larson blef svårt skadad. Ett stall skadades för C. Duncan, corncrib och höstackar för C.P. Frodig, boningshus och stall med redskap för P. Nelson, stall och andra uthus för P. Carlson, boningshus och stall för J. Sparfeldt, boningshus och alt hvad i detsamma var jämte alla åkerbruksredskap för H. Vosgrow. Vid de två sist nämda ställena blefvo 5 personer skadade, dock icke lifsfarligt.
  Sedan orkanen anstält dessa skador i det svenska nybygget, hemsöktes en del amerikaner och tyskar af samma olycka. En tysk qvinna fördes en half mile i luften och pträffades derefter mållös; en tysk gosse, som vallade kreatur, upptogs med dem i luften och har icke återfunnits; ett trästycke gick midt igenom kroppen på en annan tysk gosse, som kort derefter afled under svåra plågor. Haglen, som föllo under orkanen, voro större än hönsägg. Längre nordost från Kiron ligger ett nybygge, hvarest äfven landsmän blefvo skadade. De dödades antal uppgår till omkring 20 af olika nationaliteter. Här är stor nöd hos många. Hemsökelsen är värre än eldsvåda, ty ingenting kunde räddas.

Den omnämnde J. Sparfeldt var min farfars farmors far. Han utvandrade till Iowa och avled i Kiron County 1895. Mer om honom finns här.

Gröns båtsmanskontrakt

Hittade ett båtsmanskontrakt som jag skrivit av nedan. Finns en del frågetecken som jag inte lyckats tyda och några ord som jag är lite fundersam på. Vilken enhet mätte man t.ex. smör och kött i på 1860-talet, någon som vet?. Finns det någon som har ett foto på Erik Johan? Något kort på båtsmanstorpet? Finns torpet kvar idag?

Nr 114 Grön                                 Båtsmans Contrakt.

Jag underskrefne Drängen Erik Johan Grön i Junsele Socken, med frivilja och moget betänkande, åtager mig Krono Båtsmantjensten uti Roten N^o 114 Grön, af 2^dra Norrlands 1^te Compani, hvilken Rote är belägen i Junsele Socken af Wester Norrlands Län; på de villkor som härefter följer:

1 ) Båtsmannen skall erholla en städsel af 50 Riksdaler Riksmynt, som af Protekollarne genast bör utbetalas så snart Båtsmannen blir inskrifven och, i Kongl. Maj^ts och Kronanstjenst antagen.

2^dra) Skall Båtsmannen erholla ett Torp uti Krånged, enligt nu å marken anvisad ställe vester om byn, 1 Tunland uppodlad åker och 3 Tunl. odlingsland, samt vidare till slått 1 ½ Tunl. i asviken vid betasjön, och af Wallen rotehollare ½ Tunl. vid Wallnäset från en bestämnd punkt 78 al söder om Johan Nilssons källa, efter sjöstranden söderut: tillsammans 6 Tunl. Ofvannämnde Torplägenhet bör af Rotehollarne inhägnas, brukas och förses med nådeg åbyggnad och uthus innom 3 år räknd från den 1 Maj nästkommande vår; under hvilken tid Båtsmannen, till ersättning för torpet, skall erholla 75 R^dr R^mt af rotehollarne för hvarje år under ofvannämnde tid. Widare erholler Båtsmannen nödig plöjning vid såningstiden, samt vedbrann och muhlbete för de kreatur som födas på Torpet.

3^dje) Skall Båtsmannen erholla sedvanliga hemkället bestående af 12 kubikfot 6 kanor korn, 20 ?? Smör 20 ?? kött, 4 R^dr Rmt i års penningar, samt vidare de klädespersedlar som af rotehollarne böra erläggas vid tjenste utredningen.

  Om Båtsmannen på ofvanstående villkor, troget och beskedligt tjenar Kongl. Maj^ts och Kronan, samt äfven Roten uti Tio års tid så skall han och hans dåvarande hustru ega rättighet att bebo Torpet i deras återstående lifstid; dock dock förbindes han att gå i tjensten så långe han anses dertill duglig.

  Med föregående Contrakt förklare vi oss å ömsesidor nöjde och förbinde oss att troget uppfylla det samma. Junsele i Krånged den 23 Sept. 1865.

                                                          Erick Johan Grön  Båtsman

Rotehållare:

Joseph Josephsson; Eric Walinder Pehr Elias son [Bom]

Elias Eliasson    Daniel Johansson    Abraham SalomonSon Elias Olsson

Jon nas Ingel son    Henric Jacob Henricsson [Bom]   Jon Jon son

Pehr Hinrickson  Erik Henricksson [Bom]   Abraham Elias Son

P.E. Rundquist     Daniel Ljungström

Jonas Danielsson [Bom]      änkan Anna Sväns Dotter

Jonas Zachrisson  Johan Johanson  Eric Ersson    Anders Anders son [Bom]  

Nils Jans son      Olof Anders son Pehr Jacobsson

                                                          N. Rundström

Vittnar                                  att den före Skrefne Städsel 50 Rd Rmt

And. Molund                       är betaldt Som qvitteras Erick Johan Grön

Er. Osc. Eliezon i Vallen

Foto av Sara Lovisa Henriksson

För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg om en Fransåsen-ättling. Hon hette Sara Lovisa och mitt tidigare inlägg finns här. Hon dog 1918 i Spanska sjukan. För några veckor sedan när jag satt och tittade runt bland gamla kort i en Facebookgrupp så hittade jag detta kort av henne (tack Ludvig för att jag får använda det här).

Fotot är taget av fotograf C.H. Mildh i Junsele/Näsåker. Samma kort finns också inlagt på Rötter porträttfynd och det är också där som hon blivit identifierad.

Ett gammalt kort

Har ett gammalt kort som jag inte vet vem det är. Kortet är förmodligen från 1800-talet och ligger i ett skinnetui. Jag har fått det av min pappas kusin tillsammans med lite gamla papper som handlade mest om "Nisse gästgivare" i Imnäs.

Vem kan det vara? Någon som vet?

Glad Påsk

Förfalskaren Molin

Härnösandsposten 1895-05-07

Solleftå häradsrätt (Den 6 maj.)

   Förnyad ransakning har i dag hållits med häktade stenarbetaren Johan Johansson Nyquist. Något prestbetyg hade icke heller tills i dag kunnat erhållas, emedan han äfven flyttat från Hjelmseryd, enligt meddelande från därvarande pastorsämbete, till Maria Magdalena församling i Stockholm, och hade betyg därifrån ej kunnat anskaffas.

   Nyquist uppgaf nu att han voro skrifven därstädes, samt att hans namn vore Johannes Magnus Johansson Nyquist.

   Åklagaren begärde att hustru Åström skulle med ed intyga att hon blifvit bestulen på guldringen vid tillfället då Nyquist varit inne hos henne.

   Denna begäran kunde dock inte af rätten bifallas.

   På åklagarens begäran blef ransakningen uppskjuten, till dag som framdeles kommer att bestämmas, och blef den tilltalade till länsfängelset åter förpassad.

   Därpå företogs ransakning med för växelförfalskning häktade arbetaren Olof Johan Molin från Holaforsen, Ådalslidens socken. Molin som är född den 11 augusti 1870 har under förra året af Resele häradsrätt blifvit dömd för oloflig försäljning af vin till 25 kr. böter som han äfven erlagt.

   Som åklagare uppträdde t.f. polisuppsyningsmannen Aug. Berglund hvarjämte målsäganden Hernösands Enskilda Bank företräddes af kronofogden And. Huss, hvilken senare berättade att Molin den 28 sistlidne mars i banken härstädes inlemnat 2 vexlar utstälda af J. Jakobsson i Tara, Junsele socken, hvilken person M. då uppgaf sig vara. Banken hade då fodrat att han skulle skaffa intyg, på att namnen vore egenhändigt skrifna, men hade då M. sagt att det vore svårt här då han icke kände någon, och då han behöfde pengar hade han förnyat begäran om lån å desamma. Då acceptanten H. A. Tarander äfven från Tara i Junsele voro känd hade den ena vexeln diskonterats. Beloppet å denna utgjorde 525 kronor hvarifrån afgick ränta 7 kr. 43 öre och erhöll sålunda M. 517 kr. 57 öre hvilka han under namnet J. Jakobsson utkvitterade.

   Till acceptanten hade sedan från banken utsänts avis om att vexeln vore belånad, och upptäcktes då att förfalskning förelåg, hvilket sedan föranledde till Molins häktande.

   Molin som skrifvit vexlarna i hemmet och där haft dem gömda, anträdde den 27 mars resan till Sollefteå för att göra uppköp till sitt förestående bröllop, för hvilket ändamål han hade 230 kronor med sig. På frågan af domaren hvad anledningen voro att han begått förfalskningen då det ej var nöden som dref honom därtill, svarade han att det var med anledning af en skuld som han hade till vinhandelsfirman C. A. Lindgren et c:o i Stockholm å nära 300 kronor.

   Molin sade sig ej vara något närmare bekant med hvarken Jakobsson eller Tarander, och kände ej deras namnteckningar.

   På framstäld fråga om han ej tänkte sig att det skulle blifva upptäckt svarade han att han detta icke hade gjordt, emedan han ämnade själf inlösa vexeln.

   Beloppet å den andra vexeln kunde han nu icke erinra sig, ej heller dess datum.

   Handl. Jakob Jakobsson och hemmansägaren Henrik Abraham Tarander från Tara i Junsele voro som vittnen inkallade, och intygade båda att de icke hade skrifvit sina namn å vexeln ifråga, ej heller gifvit den tilltalade löfte därtill.

   Åklagaren yrkade ansvar å Molin för förfalskningsbrott, samt att han skulle vara skyldig ersätta statsverket deras kostnader, och målseganden yrkade ersättning med vexelns belopp, jämte 6 procents ränta därå, tills betalning sker. Häremot hade den tilltalade ingenting att invända.

   Efter enskild öfverläggning afkunnades dom, hvilken lydde å ett års straffarbete, samt förlust af medborgerligt förtroende i två år utöfver strafftiden.

   Molin förklarade sig vara nöjd med domen.

Gamla tidningar på KB

Jag har tidigare hänvisat till och även skrivit av en del tidningsartiklar som de digitaliserat på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tyvärr så är det bara en väldigt liten del som är tillgängliga på nätet utan för det allra mesta materialet är man tvungen att åka till Stockholm och sitta där och läsa. Det är lite dumt att bara kunna ta del av material fram till cirka 1900 via nätet. Nu har det skapats ett upprop på Rötter där de kräver att reglerna skall ändras så att digitalt material i alla fall skall vara tillgängligt fram tom 2000 istället.

Så skriv därför på uppropet som finns här.