Det första numret av tidningen verkar ha utkommit den 23 november 1910 och den tidningens andra sida finns en förklaring om vad tidningen står för och vad den skall verka för. Den notisen finns l'ngre ner.
Anmälan.
När nu Sollefteå Nya Tidnings träder inför allmänheten, tillkommer. det oss, att klargöra vår ställning ej endast till dagens aktuella spörsmål utan även till läsekretsen. Gärna skola vi göra detta, ty vi äro övertygade om att första förutsättningen för nåendet av ett gott resultat, är just att den stora allmänheten vet var den har att finna Sollefteå Nya Tidning.
Vår politiska färg
kommer att bliva ärligt frisinnad och vårt dagsprogram skall närmast gå ut på att verka för det mål, Frisinnade landsföreningen satt som sitt. Så långt möjligt är vilja vi arbeta i verkligt vidsynt frisinnad riktning och där följer även att att vi ej skola tveka att i vår ringa mån stödja de goda uppslag, som komma; om dessa härröra från socialdemokraterna eller motsatta partiet bliver för oss ej avgörande.
Att verka för medborgarens trevnad det egna landet, anse vi vara en sann fosterlandsväns främsta uppgift. Ty vi äro övertygade om, att endast därigenom att varje ordentlig samhällsmedlem beredes tillfälle att arbeta för det dagliga brödet under sådana förhållanden, att han kan lära sig känna gemenskap med landet, är det möjligt att dana det nya kraftiga Sverge, vilket vi så gärna önska må bliva verklighet. I få ord kunna vi säga, att vi önska arbeta för att samhörighetskänslan mellan individ och samhälle, stärkes. Därav följer även att vi under alla förhållanden skola söka att i den mån, vi förmå, göra den sanningen förstådd och erkänd att framför individen står samhället; d. v. s. att för samhällets krav måste den personliga egoismen vika.
I dessa få rader skulle nog tidningens program kunnat vara i korthet angivet. Men vi skola, utan att bliva långrandiga, närmare herōra några av dagspolitikens viktigaste spörtmål.
Under en lång följd av år har
nykterhetsfrågan
tilldragit sig mycket intresse och en stor fond av arbetskraft har ägnats åt att söka dana ett nyktert folk. Närmare, men dock icke vid lösningen, står frågan; mycket återstår, innan den kan avföras från dagordningen.
Livligt övertygade om, att alkoholbruket dagligen spelar en sorglig roll i det sociala samhället, skall det bliva Sollefteå Nya Tidning en kär uppgift att arbeta för ett från alkoholismens elände fritt land. En kraftig bearbetning av den allmänna uppfattningen till förmån för ett nyktert levnadssätt och ett befästande på lagstiftningens väg av vad sålunda vunnits, blir en av våra program punkter i den frågan. Vidare äro vi ense med dem, som vilja en sådan lösning av den ekonomiska sidan härvidlag, att det allmännas finanser bliva helt oberoende av inkomsterna. från denna hantering.
Fattigvårdsfrågan
är måhända lika viktig och man har ju beträffande den hunnit så pass långt, att en kunglig kommitté är i färd med att utarbeta ett förslag till allmän folkpensionering. I den riktningen anse vi denna fråga bör lösast och ju förr det kan ske, desto lyckligare är det för landet. I överensstämmelse med uppfattningen, att samhällets utarbetade medlemmar böra, när ålder och sjukdom tränga, beredas en så människovärdig tillvaro, som möjligt, vilja vi även draga vårt strå till stacken.
I försvarsfrågan
kunna vi icke sälla oss vare sig till dem, som förfäkta den uppfattningen, att Sverge icke kan försvara sig eller till dem, som anse, att landet ej behöver något försvar.
Vår bestämda uppfattning är den, att Sverge har alla möjliga förutsättningar att kunna försvara sig och vill en var i landet gå med på att utjämna de sociala missförhållanden, som finnas, så att Sverges söner och döttrar kunna känna sig som medlemmar i samma hem, så skola vi kunna få en oövervinnelig försvarskraft. Att vi behöva ett väl ordnat försvar, därom bör ej råda tvivel i en tid, när varje nation rustar, efter sin förmåga.
Men, som ett oeftergivligt vilkor anse vi, att utgifterna för försvaret böra hållas inom den gräns, dit vi nu nått, och inga nya anslag bōra lämnas för militära ändamål, förrän man vet om landet har ekonomisk rygg att bära dessa samt tillräcklig garanti finnes för att medlen verkligen komma uppgivet ändamål till godo.
Men detta, att tynga en nation med oerhörda uppoffringar för ett militärt försvar, måste av en var sansad människa betraktas som en övergångsperiod för ett nödvändigt ont. Allt vad som kan göras, bör därför även göras för att förkorta denna period så mycket som möjligt. Det är därför en av mänsklighetens största uppgifter att bereda jordmånen för
den internationella freden.
Mellanfolkliga tvister böra i allt större utsträckning lösas genom internationella skiljedomstolar och vad vi kunna göra för att stödja ett sådant fredsarbete, det skola vi göra.
Vi anse vidare, att
de naturliga hjälpkällorna
böra tillvaratagas och på ett det allmännas bästa gagnande sätt utnyttjas.
Vad vidare
den kommunala skattelagstiftningen
vidkommer biträda vi den modärnare uppfattningen, att skatten skall, så vitt möjligt, uttagas i proportion till en vars bärkraft. Som det nu är ordnat tynges den ekonomiskt sämst lottade i samhället i orättvis grad. Vilken ställning, vi komma att intaga till
arbetarefrågan
bör vara lätt att förstå av vad vi här ovan anfört. Full rättvisa åt den arbetande delen av Sverges folk, är ett enkelt krav, som måste, så längt möjligt är, uppfyllas. Därav följer även, att hel likställighet i lagstiftningen beträffande arbetsgivare och arbetare bör råda.
Vi vilja alltså icke vara med om någon s. k. klasslagstiftning i någon form.
En för de frisinnade mycket viktig sak är
organisationen.
Partierna såväl till höger som vänster om oss stå väl och fast organiserade och förfoga över den styrka, som disciplin och penning ger. Men trots detta ha de frisinnade i stor utsträckning underlåtit att utnyttja sammanslutningens makt. Vi vilja därför i vårt arbete på bästa sätt verka för åstadkommandet av en kraftig organisation bland de frisinnade. Utan att denna kommer till stånd kan ingenting åstadkommas vid de viktiga val, som snart förestå.
Men det finnes även en annan mycket betydelsefull fråga, som vi komma att ägna all möjlig uppmärksamhet och det är
arbetet för folkets allmänbildning.
En praktiskt ordnad skolundervisning är ju idealet, men tills dess vi kommit dithän måste alla intresserade krafter koncentrera sig på uppgiften att fullkomna det skolundervisningen brister i. Av detta framgår att Sollefteå Nya Tidning vill bistå alla på sund basis byggda bildningsföretag.
Beträffande
det kommunala arbetet.
kommer vårt åtgörande att bestämmas av samma synpunkter, för vilka vi här ovan redogjort.
Efter detta må vi något orda om
tidningens lättare innehåll
och för detta är väl sörjt. Vi ha försäkrat oss om bidrag av åtskilliga framstående skönlitterära författare.
Av den kände berättaren Sam Sellén ha vi skaffat oss ensamrätten till hans originalberättelser, vilka komma att utgöras av skisser, noveller, reseskildringar samt detektiv-, äventyrs- och sjömanshistorier från olika länder av växlande och spännande innehåll.
Utförliga bokanmälningar komma att utgöras av skisser, no-kontakt med vad som tilldrager sig inom litteraturens område.
Bidrag kommer dessutom att lämnas av den kände jordbruksaposteln P. J. Rosió m. fl.
Av stort intresse torde den
skildring över Ångermanlands gamla socknar
bliva, vartill vi förskaffat oss ensamrätt.
Som något extra skola vi därtill gratis bjuda våra läsare på en
illustrerad månadsbilaga
innehållande ledande artiklar, skisser och illustrationer, belysande olika spörsmål.
Orts- och lokalnyheterna
skola i övrigt ägnas tillbörlig uppmärksamhet och vi skola städse ledas av viljan att göra Sollefteå Nya Tidning innehållsrik, väl underrättad, lättläst och pigg. För att i högsta möjliga mån nå detta, nödgas vi dock hemställa om våra meningsfränders goda hjälp. Utan att vi få påräkna denna erkänna vi vår oförmåga att kunna något uträtta. Men om vi samtliga hjälpas åt, torde vi, åtminstone i någon mån kunna verka för vårt gemensamma program.
Med detta träda vi inför läsekretsen och skola i det kommande söka göra Sollefteå Nya Tidning till en gärna sedd och efterlängtad gäst hos en var.
Vördsamt REDAKTIONEN.
