Gott Nytt År

Vill bara avsluta årets bloggande med att önska alla en god avslutning på det gamla året 2009 och ett Gott Nytt År 2010.

Mera bilder av Faxälven

Här kommer två bilder till från Faxälven, verkar vara tagna ungefär vid samma tid som de jag visat tidigare.

En bild ner mot gamla kyrkan och Grannäset. Kan vara taget från där SVAR-huset finns idag vid hembygdsgården.


Och här har vi en bild på den gamla bron över till kyrkan. Någon som vet när den revs och när den nya bron togs i bruk?

Faxälven och vattenkraft

Faxälven, älven som rinner förbi Ramsele. Jag har slagit i ett gammalt uppslagsverk (Svensk Uppslagsbok, band 9, 1956) och hittat följande information om älven:

Faxälven, Ångermanälvens största biflod (från h.), upprinner på gränsen mellan Norge och nordligaste Jämtland, genomflyter Blåsjön (433 m ö.h.), Jormsjön (344 m ö.h.) och Kvarnbergsvattnet (311 m ö.h.), där biflöden från ett sjörikt område i Norge tillkomma. F. fortsätter sedan genom sjöarna i Ströms vattudal, varefter genom bifurkationen i Vängelälven en del av vattnet avledes till Fjällsjöälven. F. bildar sedan en rad forsar, av vilka den största är Ödsgårdsforsen (20 m fall), genomflyter Helgumsjön (112 m ö.h.) och faller därefter 104 m på 16 km (Forsseforsen 21 m, Nässeforsarna 32 m och Granvågsforsen 42 m) till mynningen (8 m ö.h.), 6 km ovan Sollefteå. Längd c:a 340 km; vattenområde 9040 km2, beräknad effekt nedom Kvarnbergsvattnet vid normalt medelvatten 250000 kW. Utbyggd effekt (1948) 34300 kW, varav Esele (Ödsgårdsforsen) 17000 och Forsse 15000 kW. Utbyggnad pågår i de nedersta forsarna (Hjälta) med 165000 kW. Kungsådra finnes från Kvarnbergsvattnets utlopp.

Så långt en gammal uppslagsbok. En del vattenkraftverk redan då. På E.ON:s hemsida står att det finns idag 11 vattenkraftverk i Faxälven (som de har hand om) och dessa är med start i nordväst:

1. Sippmikk (Effekt: 3,5 MW)
2. Blåsjön (Effekt: 58 MW)
3. Linvasselv (Effekt: 68 MW)
4. Lövön (Effekt: 36 MW)
5. Storfinnforsen (Effekt: 112 MW)
6. Lafssjö (Effekt: 1 MW)
7. Ramsele (Effekt: 157 MW)
8. Edsele (Effekt: 60 MW)
9. Ledinge (Effekt: 10 MW)
10. Forsse (Effekt: 52 MW)
11. Hjälta (Effekt: 178 MW)

Här kommer tre bilder som visar Faxälven i området runt Ramsele. Korten är nog drygt 50 år gamla och visar älven från lite olika vinklar. Ramsele kraftverk byggdes klart 1958 så dessa kort borde vara före att det vattenkraftverket togs i drift. Någon som kan tidsbestämma korten lite mera exakt?.

Den första bilden verkar vara tagen någonstans ovanifrån, runt gamla kyrkan och klockstapeln, mot väster eller nordväst. Ser ut som det är gamla bron som är i nederkant på bilden. Någon som vet om sakerna i vattnet användes för att samla in timmer i flottningen?


Denna bild är tagen från Vagnedet och upp mot byn med kyrka och hus.


Denna bild har jag inte riktigt kunnat bestämma var det är men man skymtar en bro långt borta, kan det vara till Ovanmo?

En julhälsning från ett snöigt Stockholm

En riktigt GOD JUL till er alla. Här i Stockholm så är det 35-40 cm snö och -5 grader. För en norrlänning kan det inte bli mycket bättre julväder! Jag har fått skotta så mycket snö jag har velat göra under några veckor nu i december. Här kommer några bilder på snön.

Och en egen liten tomte har vi också i huset!

Johanna Karlsdotters färd på Vagnforsen

Som det påpekats i kommentaren till föregående inlägg så fanns det en notis i Östgötaposten den 28 juli 1899 om Johanna Carlssons (Karlsdotter) dödsfall i Vagnforsen 1899. Avskrift av denna notis följer här nedan.

En strid på lif och död utkämpade i fredags afton en qvinna Johanna Carlsson, då hon skulle ro öfver Vagnforsen i Ramsele. Väl hunnen ut ett stycke på elfven, kringrändes båten af timmer, så att det blef svårt att handtera årorna. Efter fåfänga försök och då synbarligen intet mer stod att uträtta för den nödstälda, lade hon upp årornaa i båten och lät denna följa med ut i forsen, der den endast 20-åriga qvinnan fann sin död.
Flere personer bevittnade från stranden striden, men kunde intet göra för att bispringa den nödstälda, omtalar Sollefteåbladet.

Drunknade i Vagnforsen

Har tittat igenom lite död- och begravningsböcker i Ramsele för att se om det är många som drunknat i Vagnforsen genom åren och det var det inte. Följande har jag hittat:

Pehr Ersson. Drängen i Nyland. Dog den 11 juli 1853 och begravdes den 4 september. Han var 23 år 5 mån och 29 dagar gammal . " Drunknade i Wangforsen ".

Johan Lampa. Kronobåtsman i Krången. Dog den 18 juni 1878. Han var gift och 43 år 5 mån och 5 dagar gammal. "Drunknat i Vagnforsen vid timmerflottning. Igenfanns först d. 14/7". Begravdes den 28 juli.

Erika Johanna Karlsdotter. Piga i Krången. Död 14 juli 1899. Född den 29 augusti 1877. "Omkommen genom drunkning i Vagnforsen. Liket anträffadt den 24 juli 1899". Begravd den 13 augusti.

Erik Andersson Risberg. Dräng i Viken. Död den 2 juni 1902. Född 28 mars 1873 och ogift. Begravd den 7 december 1902. "Omkommen genom drunkning i Vagnforsen. Sannolikt sjelfmord under sinnesförvirring. Mannen försvann natten mellan 1 och 2 juni, efterlemnade en anteckning , tydande på uppsåt att begå sjelfmord, sågs sist vid Vagnforsen, liket som af kronobetjeningen identifierats, flöt upp och påträffades vid Selet den 27 okt. 1902 Före försvinnandet hade mannen under några dagar visat tecken till sinnesförvirring".

Nils August Nilsson. Skogsarbetare i Krånge. Död den 20 maj 1925. Född den 13 januari 1888. Begravd den 18 juli 1926. " Drunkning i Vagnforsen (olyckshändelse).

Dessa personer har jag hittat mellan 1800 och 1926. Det är inget som säger att listan är fullständig för förutom att jag kan ha missat någon som det stått Vagnforsen på så är det ett antal som bara dött av drunkning utan att det angivits vara i just min eftersökta fors. Men större katastrofer med flera döda timmerflottare samtidigt i denna fors har jag inte kunnat hitta.

Vagnforsen i Ramsele

Har hittat ett vykort som visar Vagnforsen i Ramsele från början av 1900-talet. Poststämpeln visar Lycke den 29 oktober 1912 och det finns också en notering om att det är skrivet i Tjuvkil den 28 oktober.

Om man slår på nätet på Wikipedia får man följande information om orten:

Tjuvkil är en tätort i Kungälvs kommun.
Tjuvkil ligger utmed väg 168 cirka 16 kilometer väster om Kungälv. Vid Tjuvkilshuvud finns det en båthamn med en kiosk som är öppen sommartid.
Namnet har inget med bandit att göra utan är en utveckling från norskans tioffakyl (1354) som förmodas betyda "tvåviken" eller dubbelviken (jämför tjog, tjugo på svenska med tyve på norska). Orten har alltså sitt namn efter sina två nästan identiska vikar som fanns från och med sen järnålder.


Hur har ett kort från Vagnforsen i Ramsele hamnat nere i Bohuslän? Mottagaren av kortet är Fru Hildur Behrens, Karl Gustavsgatan 67 i Göteborg. Kan inte se någon direkt koppling till Ramsele där och avsändarens förnamn (finns inget efternamn) är svårt att läsa.

Texten på kortet var inte helt lätt att läsa och det finns några ord som jag inte är helt säker på men i stort lyder texten som följer:

" Hjärtligt tack för kortet. Det var riktigt ett nöje att få höra något från dig. Så du har flyttat. Det var väl bäst så att vara sin egen. Tack! Skall allt komma till dig när jag kommer till stan. Tänkte mig dit som nu på lördag. Då kommer jag upp ett slag. Hoppas du är hemma. Gott du finge vara någorlunda stark. De käraste hälsningar fr Vän. Lyda (?)"

Någon som vet vad det kan vara för träställning som man ser mitt ute i forsen?

Jakt i Junsele

Här kommer en artikel som var införd i Dalpilen den 19 februari 1876.

Hernösand. Här om dagen begaf sig undantagsmannen A. Jonsson i Mo by af Junsele socken till skogen för att efterse sina räfsaxar. Uti en af saxarne hade under föregående natt fastnat ett större djur, som af Jonsson antogs vara en järf. Djuret, som något hindrades af det lilla järnet på foten, förföljdes till aftonen, då det kom på en i skogen banad timmerväg, som grenade sig åt flere håll, hvaraf spåret förlorades. Morgonen derpå begaf sig jägaren med förstärkta krafter å nyo till skogen, och med tillhjelp af hundar lyckades det att få upp djuret, som efter en tre timmars ihärdig jagt upphans och befans vara en ovanligt stor varghane, hvilken nu fick sätta till lifvet.

Vilda Västra

Här kommer lite reklam för en länk till en sida om Junsele. På denna sida finns en del aktuell information om vad som händer i Junsele församling. Många roliga och intressanta länkar i en lista med byarna i församlingen. Vad som finns bakom dessa länkar varierar lite men många byar har egna hemsidor med massor av intressant läsning även där. Andra byar som saknar hemsida har fått en liten informationssida och men alla dessa är inte färdiga. Dessutom finns en hel del länkar till lokala aktörer i församlingen samt till andra intressanta hemsidor som på något sätt berör Junsele.

Sidan är helt klart värt ett besök för den som är intresserad eller har någon koppling till Junsele församling.

Junsele Handelsbank

Har precis fått hem ett kort som visar Handelsbanken i Junsele. Tror att det är samma hus som Handelsbanken ligger i idag också. Köpmangatan 33 står som adress på nätet och bilden borde föreställa korsningen mellan Köpmangatan och Riks 90 ner mot bron. Huset som är bredvid ser ut att även det innehålla någon affär, någon som vet mera? När kan denna bild vara ifrån, några förslag???

Kortet är skickat till Fröken Eva Ståhl i Östveda, Hedesunda. Avsändaren heter Kajsa. Tyvärr så är stämpeln så otydlig så det går inte ens att se vilket årtionde som kortet skrivits.

Hoppas att någon kan berätta mera om husen på bilden!!

En gammal bro

Är det någon som känner igen denna bro? Ser lite annorlunda ut och det är nästan så man kan tro att den är uppmonterad upp och ned. En gissning från min sida är att detta är en gammal bro över mot Ovanmo, någon som kan bekräfta eller dementera?

Vykortet är oanvänt så från baksidan får man inga ledtrådar. Tittar man noga ser man att det står en man i vitt på bron, vem är det?

Hemmansklyvning i Forsmo, Ramsele sn

På lantmäteriets sida finns en länk till historiska kartor och genom att söka där kan man hitta en del gamla kartor för olika byar. De kartor och sammanställningar som finns är ofta laga skifte, hemmanskyvningar och avsöndringar. Spännande läsning är det många gånger.

Följande olika arkiv går det att söka i (informationstext hämtad direkt från lantmäteriets hemsida):

Lantmäterimyndigheternas arkiv: Lantmäterimyndigheternas arkiv är här ett virtuellt arkiv som innefattar både de kommunala och de statliga lantmäterimyndigheternas förrättningsarkiv. Här finns bl.a. 1700- och 1800-talets skifteskartor och många andra lantmäteriförrättningar före år 1928.

Lantmäteristyrelsens arkiv: Från LMS-arkivet visas material från år 1630 fram till 1928. Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, sockenkartor, stadskartor, geometriska jordeböcker samt handritade kopior av storskifteskartor och en del annat förrättningsmaterial från lantmäterimyndigheternas arkiv.
Rikets allmänna kartverks arkiv: Från RAK-arkivet visas Ekonomiska kartan, Generalstabskartan och den s.k. Häradsekonomiska kartan; tre bladindelade kartserier som beskriver topografi, ekonomi, bebyggelse och kommunikationer under 1800 - 1900-talet.

Det som man kan säga om dessa olika arkiv är att det första har jag använt mest där det finns alla de saker som jag räknat upp ovan. I det andra har jag hittat avskrifter av Laga skifte för ett antal orter som jag sökt efter. Men avskriften är bara på Laga skiftes första del, själva protokollet, ej på uppräkningarna av alla jordbitar.

Jag har hittat en hemmansklyvning i Forsmo, Ramsele sn från 1889-07-26. Där finns en Allmän Kungörelse som lästes upp i Ramsele kyrka söndagen den 6 mars 1887 enligt notering på densamma av tjänsteförrättande pastor Carl. J. E. Hasselberg. Den lyder som följer:

N:o 16
Hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva Henrik Nilsson och A.G. Göransson anhållit om förordnande för Kommissionslandtmätaren T. A. Bäfverfeldt att verkställa klyfning å alla egorna till hemmanet N:o 1 om 8 seland i Forssmo by, Ramsele socken, af hvilket hemman sökanderne äro egare till hälften hvardera; och varder med anledning häraf samt med stöd af föreskriften i 2:a kap. 13 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga angående skiftesverket i riket den 9 November 1866, öfrige vederbörande härigenom förelagdt att inom 14 dagar, efter det denna kungörelse blifvit från predikstolen i Ramsele sockens kyrka uppläst, hit inkomma med yttrande, huruvida de förena sig med sökanderne i valet af förättningsman, och sådant vid förlust af rättighet att i frågan ytterligare höras; börande för ärendets vidare handläggning bevis öfver uppläsandet af denna kungörelse i nämnda sockens kyrka af sökanderne hit ingifvas.

En skärmdump av sidan visas nedan:


Tittar vi längre fram i dokumentationen så finns det med en lista på ägarna till Forsmo by. Dessa finns i ett utdrag av mantals- och skattskrivningslängden från 1886. Då hade hela byn 12 seland eftersom byn inte ingick i hel skatt förrän 1888 (då det blev 24 seland) Ägarna var då:

4 Seland Göran Ersson
4 seland Lugnviks Nya Ångsågs aktie bolag
2 seland Björknäs bolag
2 seland Olof Olssons sterbhus (min farfars farfar)

När hemmansklyvningen började så verkar det som att det är Göran Erssons söner Erik Peter och Anders Georg som tagit över hemmanet. Efter klyvningen så är det följande ägare till Göran Erssons del (och då är det också full skatt):

Litt B Forssmo nr 1 4 Seland Erik Peter Göransson.
Litt Ba Forssmo nr 1 4 Seland J. Fr. Norlin.
Litt C Avsöndring från hemman Forssmo Litt B och Litt Ba Torparen G.A. Thunström från Imnäs.

Svensk Amerikanska Western

Har med hjälp av Magnus emigrantblogg hittat rätt på en länk till tidningar i Colorado. Där utgavs en tidning som hette Svensk Amerikanska Western och i numret torsdagen den 1 mars 1917 kan man hitta nyheter från Junsele församling.

En hemsk olyckshändelse har inträffat inne i skogarne inom Junsele socken i det skogsarbetaren J. P. Nilsson råkade få ett fallande träd öfver sig med den påföljd att han ljöt en ögonblicklig död. N. var 40 år gammal.

I Junsele död- och begravningsbok kan man läsa att Jakob Peter Nilsson, arbetare i Vallen avled den 11 januari 1917 och begravdes den 11 februari. Han var född 1866 och står noterad som gift man. Som dödsorsak står Ihjelfäld af ett fallande träd vid timmerafverkning.

Länken till gamla tidningar i Colorado. Här kan man söka på församling eller namn och välja alla tidningar eller varje tidning för sig. Gå in och titta om ni hittar några släktingar eller notiser från de församlingar som ni forskar i.

Johan Petter Wallin

Läste en artikel i Tidningen Ångermanland för någon vecka sedan (tisdagen den 3 november) där titeln Akademipristagare från Vallen fångade mitt intresse. Med tanke på att jag senaste tiden tittat i en del gamla tidningar för att finna intressanta notiser från Ramsele och Junsele socknar så var det roligt att se att denna artikel kommit till tack vare att Göran Stenmark på SVAR i Ramsele hittat en notis om ett dödsfall i Sollefteå-Bladet 1898. Han rotade vidare och hittade att denne J.P. Wallin föddes 1847 i Vallen, Junsele socken. Att han vid 11 år flyttade med resten av familjen till Åsele socken och att han därifrån flyttade till Hälsingland. Han tog sin studentexamen i Hudiksvall och skrevs sedan in vid filosofie fakulteten på Uppsala Universitet. Johan Petter skulle läsa till präst men han kom på andra tankar och han fastnade för skrivande och blev istället skald. År 1872 kom hans första diktsamling, Visby fall och 1879 fick dikten Vid älvarna i Babel första pris i familjejournalens författartävling. Av Svenska Akademin fick J.P. andra pris 1882 för dikten Karl XII, tjugofyra sånger. För det fick han medalj i silver och 750 kronor. Han fick också i uppgift av Svenska Akademin att börja arbeta med den Svenska ordboken. Mellan åren 1875 och 1883 redigerade han Västernorrlands Allehanda och Medelpads Allehanda. Han avled bara 50 år gammal den 15 maj 1898.

Mera om honom finns att läsa på en hemsida om honom som Junsele hembygdsförening skapat samt på hemsidan om Junselevallen.

Emerantia Nylén i Nyland

Magnus har skrivit om Erik Olof Nylén på sin blogg. Han föddes den 28 februari 1836 i Nyland, Ramsele sn och var en son till bonden Erik Ersson (1806-1890) och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter (1809-1883). Han var äldsta barnet av totalt fem syskon. Hans syster Lisa Stina Ersdotter (1843-1918) var min mormors mormor. Erik Olof gifte sig den 5 januari 1873 med Emerantia Henriksdotter. Hon föddes den 24 maj 1835 i Rensjön, Ramsele sn och hennes föräldrar var Henrik Henriksson (1782-1855) och Katarina Mikaelsdotter (1797-1865). Makarna bor först i Nyland där Erik Olof skrivs först som arbetare och sedan som handlare. Emerantia har en dotter som föds oäkta 1863 och dör 1864 men makarna får aldrig några barn tillsammans. De bor kvar till 1879 då de flyttar till Forsnäs, Ådals-Liden sn och det har Magnus skrivit mera om i sin blogg. De flyttar igen 1888 tillbaka till Nyland. Erik Olof dog där den 31 augusti 1905 och hustrun den 29 december 1908. Makan hade ett muntligt testamente som presenteras nedan. Bild av Erik Olof finns på Magnus blogg.

Ramsele Tingslag AII:84 (Bouppteckningar)

1909 den 17 Februari § 10 Nyland

Vid ingifvandet af bouppteckning efter aflidna änkefru Emmerentia Nylén i Nyland läto Emma Nolén och M. Hedin, den sistnämnde såsom målsman för sin hustru Regina Nolén, båda genom Kommissionären Ragnar Ehrlnig i Ramsele, i bevakningsändamål ingifva ett så lydande testamente:
" Undertecknad Emmerentia etc ---------------Bil G"
Efter uppläsande häraf utställde Hds rn testamentet till delgifning med aflidna Emmerentia Nyléns närmaste arfvingar, hvilka skulle äga tid af natt och år från delfåendet att klandra testamentet; därom bevis tecknades å testamentet.

( Testamentsbevakning efter Emmerentia Nylén i Nyland)

§ 10 Bil G

Undertecknad Emmerentia Nylén skänker denna dag till M. Hedin och hans hustru Regina Hedin, född Nolén, samt till hennes syster Emma Nolén, att efter min död erhålla ur mitt bo följande persedlar, alla mina egna gångkläder, allt linne, alla toilettsaker.
Sålunda förordnad, förklarar jag mig nöjd, hvilket med min egenhändiga namnes underskrift i tillkallade vittnens närvaro bestyrkes. Ramsele den 20 Augusti 1908.
Emmerenta Nylén.
Att Emmerentia Nylén med fri vilja och sundt förstånd i vår närvaro förklarat omstående vara hennes yttersta vilja och detsamma med sin egenhändiga namnteckning underskrifvit, betygas af oss på en gång närvarande. Ramsele som ofvan. Gustaf H. Nilsson, Ramsele. O. A. Nilsson Ramsele.


1909 den 17 Februari § 11 Nyland

Vid ingifvandet af bouppteckning efter aflidna Änkefru Emmerentia Nylén i Nyland bevakade Landstingsmannen Johan Johansson i Ramsele, å Evangeliska Fosterlandsstiftelsens i Stockholm vägnar, ett af henne i lifstiden upprättadt muntligt testamente till styrkande hvaraf Kyrkoherden J. A. Rydén i Ramsele och Fröken Edla Forssén i Junsele blifvit den 15 innevarande månad inför Hds rn hörde på ed; Och antecknades, från No8 i domboken för tinget, att vid vittnesförhöret
1o) Rydén berättat följande: Söndagen den 13 sistlidne December hade ut efter högmässogudstjänstens slut, sin plikt som Själasörjare likmätigt, besökt i hennes hem Änkefru Emmerentia Nylén, hvilken enligt hvad vt för sport, några dagar därförinnan insjuknat i den sjukdom, hvaraf hon den 29 i samma månad afled. Under vts nämnda besök, hvarunder i sjukrummet innevarit jämväl Änkefru Nyléns vårdarinna Fröken Edla Forssén, hade Änkefru Nylén, utan att vt eller Fröken Forssén därtill gifvit anledning, förklarat, att hennes yttersta vilja vore, att den af Herman Johansson i Nyland utfärdade revers, som af henne innehades, skulle efter hennes död öfverlämnas såsom gåfva till " Fosterlandsstiftelsens utländska mission ".
Vid tillfället, då nämnda testamentariska förordnande gjordes af Änkefru Nylén, hade hon varit vid sundt och fullt förstånd samt handlat frivilligt; samt 2o) Fröken Forssén afgifvit en med Kyrkoherden Rydéns alldeles öfverensstämmande berättelse.
Efter antecknande häraf föreskref Hds rn, att Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, därest densamma ville af det bevakade muntliga testamentet sig begagna, hade att låta delgifva Änkefru Nyléns närmaste arfvingar bestyrkt afskrift af Hds rns i ärendet förda protokoll med rätt för desse att de om natt och år från delfåendet klandra testamentet, om de därtill funne sig befogade
_____________________
År och dager Som ofvan
På Häradsrättens vägnar:
Teodor Krigenson

( Testamentsbevakning efter Emmerentia Nylén i Nyland )

Kort från Ramsele

Här kommer ett kort från Ramsele som jag köpt på Tradera. Det finns många bilder från området ner mot gamla kyrkan. På detta kort så ser man den äldre bron över till andra sidan. Annars är det mest ängar och lador. En ganska stor skillnad på hur det ser ut idag!!

Kortet är skrivet den 7 maj 1951 så bilden är minst så gammal!

Mera Sollefteå-Bladet 1895

Vexelförfalskning: Den 28 sistl: mars belånades i Hernösands Ensk. Banks afdelningskontor i Sollefteå en vexel å 525 kr., utstäld den 23 mars af J. A. Jakobsson och accepterad af H. Tarander i Tara, Junsele socken. Då dessa från banken erhöllo meddelande om att vexeln vore diskonterad, visste de ingenting om densamma och anmälde genast detta förhållande. Då sålunda förfalskning förelåg och misstankarna derför rigtades mot arbetaren Olof Johan Molén i Holaforsen, Ådals-Liden, begåfvo sig poliskonstapeln Nils Edlund den 13 d:s ut på spaning efter Molén, som de också anträffade, men hvilken dock undkomma och gömma sig.
De foro sedan tillbaka, hvarpå Edlund om en stund återvände och lyckades då få fatt i Molén. Denne erkände för Edlund att han begått förfalskningen, hvarpå han medtogs och har han blifvit till länsfängelset införpassad, i afbidan på ransakning.
Vid i Sollefteå hållet polisförhör har Molén erkänt, att han falskeligen skrifvit Jakobssons och Taranders namn å vexeln samt belånat honom i banken och dervid äfvenledes i Jakobssons namn utqvitterat beloppet. Han hade haft ännu en vexel, hvilken dock banken vägrade att diskontera.
Pengarna hade han användt, dels till inköp af diverse nysilfversaker för 60 och spirituosa för 91 kronor, dels hade han till vinhandelsfirman C. A. Lindgren & Comp. i Stockholm afsändt cirka 300 kr., som han varit skyldig derstädes. Resten af pengarne tillika med hvad han hade då han reste hemifrån, säger han sig hafva förlorat mellan Näsåker och sitt hem.

Sollefteå-Bladet

Här kommer några notiser som publicerades i Solleftå bladet nr 2 och nr 3 1895. Tidningen kom då ut på torsdagar och dessa två nummer kom den 4 och den 11 april.

Bron öfver Fjellsjöelf vid Nordantjäl är nu under välbehöflig reparation och Faxelfsbron vid Ramsele gamla kyrka är nyligen reparerad
H.-P.

Kommunalstämma i Ramsele den 29 nästlidne mars beslöt reparation af sockenstugan, särskildt öfre våningens till småskolan upplåtna rum.

Af epidemiska sjukdomar ha under tiden 16—31 mars inträffat: i Sollefteå 1 fall af difteri, 3 af influensa, som för öfrigt anmärkes förekomma allmänt i Sollefteå och kringliggande socknar; i Bodum 1 af difteri, a af påssjuka och 3 af influensa, i Fjellsjö 5 af influensa och i Junsele 4 af samma sjukdom.

Ogillade besvär. Kyrkoherden i Ramsele och Edsele församlingars pastorat N. J. Frisendahl, hvilken den 1 maj 1874 tillträdde kyrkoherdeboställer i nämnda pastorat, framställde hos domänstyrelsen yrkande derom, att den behållning af försäljningsmedlen för extra skogsafverkning å bostället, som dels enligt domänstyrelsens redovisningsräkningar för ecklesiastikåren från och med den 1 maj 1889 till samma tid 1891 med tillhopa 2,451 kr. 2 öre tillgodoförts presterskapets löneregleringsfond dels ock under föregående år af Frisendahls tjenstetid genom försäljning under hand influtit, måtte, enär lagligt stöd för medlens öfverlemnande till omförmälda fond saknades, jemte ränta å de särskilda beloppen tilldelas Frisendahl.
Domänstyrelsen fann emellertid enligt beslut den 31 jan. 1893 ansökningen icke till någon dess åtgärd föranleda, då Frisendahl, icke på något sätt styrkt sig ega rätt till ifrågavarande medel.
Uppå af Frisendahl anförda underdåniga besvär har k.m:t genom utslag den 8 febr. förklarat sig icke finna skäl göra ändring i domänstyrelsens beslut.

Vid kommunstämma i Junsele den 31 mars föredrogos och godkändes kommunsen räkenskaper och förvaltning för förlidet år.
Provincialläkarens hemställan om anställande af en sjuksköterska för läkardistriktet (utom för Ramsele och Edsele) med ett bidrag af omkr. 66 kr. från Junsele socken afslogs efter en kortare diskussion; deremot antogs enhälligt ett af hr. O. Svanström framstäldt förslag om antagandet af en sjuksköterska för Junsele ensamt. Socknemännen menade, att om sköterskan anställdes för hela distriktet kunde hon vara i den mest aflägsna kommunen, just då hon bäst behöfdes i Junsele. Det vore derföre till större nytta för kommunen att den antoge en sköterska ensam, och i det stora hela blefve det billigast.
Väckt förslag om att upphöra med rörelsen i sockenspanmålsmagasinet och dess försäljande vann ej stämmans godkännande. V. A.

I nummer 3 fanns också denna notis som inte har något med varken Ramsele eller Junsele att göra men ändå är intressant och visar att alla inte gillade utvandring.

Varning mot utvandring till Australien meddelas af svensk-norske konsuln i Sidney (Australien).
Likaså varna preussiska inrikes- och handelsministrarna för utvandring till Brasilien.

En jakttur.

Här kommer en notis som var införd i tidningen Dalpilen den 19 februari 1876. Tidningen fanns (finns?) i Falun.

Hernösand. Här om dagen begaf sig undantagsmannen A. Jonsson i Mo by af Junsele socken till skogen för att efterse sina räfsaxar. Uti en af saxarne hade under föregående natt fastnat ett större djur, som af Jonsson antogs vara en järf. Djuret, som något hindrades af det lilla järnet på foten, förföljdes till aftonen, då det kom på en i skogen banad timmerväg, som grenade sig åt flere håll, hvaraf spåret förlorades. Morgonen derpå begaf sig jägaren med förstärkta krafter å nyo till skogen, och med tillhjelp af hundar lyckades det att få upp djuret, som efter tre timmars ihärdig jagt upphans och befans vara en ovanligt stor varghane, hvilken nu fick sätta till lifvet.

Brand i Junsele

Fick ett tips via Magnus hemsida om att det finns scannade tidningar på en sida från Kungliga Biblioteket. Gick in där ikväll och sökte på Junsele och hittade följande notis i Blekingeposten från den 31 december 1880. Den handlar om en brand hos Andreas Edin som inträffade strax före jul samma år. Lite intressant tycker jag det är att detta var en nyhet så långt bort som i Blekinge!!!

Inrikes
Hernösand. Den 19 dennes nedbrann hemmansegaren Andreas Edins i Krånged, Junsele socken, tillhöriga mangårdsbyggnad. Edins dotter Maria hade kl. 7 på morgonen stigit upp och påtändt en i taket i hennes sofrum i öfre våningen hängande fotogenlampa samt derefter begifvit sig ned på gården. Sedan hon kommit ned, varseblef hon, att rök trängde ut från en glugg i öfre vinden, hvarför hon i sällskap med andra personer skyndade upp och märkte då ett i taket midt ofvanför lampan brändt hål af vid pass 2 decimaltums vidd Lampan släcktes, men kort efter märkte man, att elden hunnit antända husets öfversta botten. Oaktadt en mängd folk kom tillstädes och de största ansträngningar gjordes, lyckades man dock icke blifva herre öfver elden, utan huset nedbrann, hvaremot en betydlig del af lösegendomen och de i närheten varande husen räddades. Handlanden G. Hultqvist, hvilken hade sin handelsbod och sitt kontor uti det nedbrunna huset, kommer att genom branden drabbas af en betydlig förlust, oaktadt han uti Skandia hade sitt lager försäkradt för 15,000 kr. Äfven Edin som för 4,000 kr. hade sitt lösörebo och åbyggnad försäkrad uti Junsele sockens brandstodsbolag, torde få vidkännas en icke ringa förlust.

ICA-reklamen

ICA har gjort nya avsnitt av i sin reklamserie. Det har varit stor uppståndelse om de senaste avsnitten eftersom en ung kille vid namn Jerry har varit med. Han har Downs syndrom och lovorden för honom har väl varit lika många som de som tycker att ICA har en förnedrande människosyn och använder "lyteskomik". Jag tycker att reklamen är alla tiders!! Suverän, säger något och är verkligt rolig och sann. Det första avsnittet visar verkligen på människors uppfattning om personer med funktionshinder, avvaktande, okunniga och rädda. Jag visste inte heller något om DS eller andra funktionshinder för några år sedan. Men för drygt 20 månader sedan så ändrades mitt liv rejält. Dels för att jag blev pappa men även för det faktum att min son föddes med trisomi-21 som är DS. Det var bara att börja lära sig om detta och jag har läst mycket om att ha detta funktionshinder. Att ha DS innebär att risken är stor att personen har följd sjukdomar. De första veckorna gjordes undersökningar i mängder och efter varje undersökning drog vi en suck av lättnad när det visade sig att Olle inte hade problem med hjärta, hörsel, syn mm, han är fullt frisk men det kommer att ta längre tid för honom att lära sig saker än andra barn, det vet vi. Därför är det kanske ännu roligare och vi blir ännu gladare och tacksamma varje gång som han gör något som han inte gjort tidigare, flyttar sig, rullar runt, kryper, sätter sig upp osv. Nu går han med stöd och vi väntar på första stegen själv men även det får ta den tid som behövs. Han är verkligen den goaste, charmigaste och snällaste unge som finns!



ICA-reklamen lägger fokus på en grupp människor som alla vi "normalstörda" inte vet så mycket om och därför är rädda för. Därför tycker jag att det är ett jättebra initiativ. Filmerna visar på de fördomar och okunskap som finns och samtidigt på den klurighet och påhittighet som dessa personer har, de saknar fördomar och säger vad de tycker och tänker. Det är många av oss som har mycket att lära där. Det finns så många som inte vågar säga vad de tycker, intrigerar, talar illa om andra bakom ryggen och vänder kappan efter vinden. Sådant gör inte dessa personer utan de säger vad de tycker utan omskrivningar, är sociala, snälla och vänliga och jag har funderat ibland på om inte våran värld skulle se mycket bättre ut med flera personer med DS. Den skulle definitivt vara mindre stressig, snällare, och inte så hård. Jag väntar med spänning på kommande avsnitt från ICA för att höra Jerrys klockrena kommentarer.

Idag så vet man så mycket mera om DS än vad man gjorde bara för 10-15 år sedan. Det är en av de vanligaste funktionshindren och det gör att kunskapen hur man skall underlätta för dessa unika personer är stor. Redan första veckan så kopplades habiliteringen in och det är ett team med kurator, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog och logoped som är kopplad till och tar hand om våran son och oss på bästa möjliga sätt för att underlätta. Till att börja med har det mest varit tips och goda råd från sjukgymnasten men nu blir det mera jobb för logoped och specialpedagog. Tecken som stöd har vi använt sedan han var liten och vi märker att han förstår en massa av vad vi säger men han gör bara några enstaka tecken och så säger han mamma ibland men det kommer säkert att bli mer och mer när han närmar sig två år. Detta stöd som vi har upplevt fanns inte för bara några år sedan och för några decennier så lämnades DS barn ofta bort och fick tillbringa sina liv på institutioner. Hur det var ännu längre tillbaka har jag ingen aning om utan kan bara gissa. Har funderat mycket nu senaste året på vad som egentligen döljer sig bakom en anteckning i kyrkoböckerna som "mindre vetande", "idiot" eller "talar illa". Kan det vara en DS person som inte fått det stöd och den förståelse som dagens DS personer får? Ja den frågan lär jag väl aldrig få något svar på i de allra flesta fall som jag stöter på. Men varför skulle det inte ha funnits DS personer på 1800-talet? Då visste människor inte allt som vi vet idag om detta funktionshinder och därför var det väl lätt för prästen att skriva en sådan kommentar om någon som inte riktigt var som alla andra. Det föds drygt 100 barn årligen som har DS. Denna siffra borde inte vara mindre förr eftersom det idag finns en mängd tester att göra som t.ex. KUB, fostervattenprov och att omkring 50% av de föräldrar som haft ett foster med DS gjort abort. Omkring vart annat DS-barn som föds har hjärtfel, idag är det en stor men ändå relativt okomplicerad operation som för de allra flesta går bra. Hjärtoperationerna är nog en anledning till att medelåldern för DS-personer stigit från ca 13 år 1955 till ca 57 år idag. Kan bara tänka sig vad medelåldern var på 1800-talet.

Här kommer några bra länkar om man vill veta mera om Downs syndrom och andra funktionshinder:

Downsföreningen
Riksförbundet FUB

Här kan ni titta på de tre första avsnitten av ICA-reklamen med Jerry (från YouTube).

En del lär sig aldrig!

I går skrev jag om Jonas Ludvig och hans första straff för snatteri och stöld. Han verkar inte ha tagit någon lärdom av de två månader som han fick tillbringa i fängelset i Härnösand för under de kommande 25-30 åren förekommer han frekvent i fängelserullor och får avtjäna ett antal straff. På SVARs hemsida finns det uppgifter om frigivna straffarbetsfångar och där har jag återfunnit honom sju gånger mellan åren 1899 och 1924. Tyvärr saknar jag uppgifter om några av hans fängelseperioder men jag kommer att leta vidare där.

Här kommer hans straff, de som jag hittat och några som jag räknat ut måste finnas. Som synes så var han inte utanför fängelser långa perioder mellan 1903 och 1924 (omkring 2 år och 4 månader totalt på drygt 20 år).

Brott	Fängelse	In i fängelse	Ut ur fängelse
före fyllda 18 år för snatteri 1:sta resan och stöld 1:sta resan två gånger	Härnösand Länsfängelse	1894-02-27	1894-04-27
Stöld 2:dra resan dels med och dels utan inbrott	Kalmar Länsfängelse	1899-02-10	1899-09-03
Stöld 3:e resan
Stöld 4:e resan
Stöld 5:e resan
Stöld 6:e resan	Långholmens Centralfängelse	1903-10-31	1905-09-15
Stöld 7:e resan	Långholmens Centralfängelse	1906-05-10	1908-03-21
Stöld 8:e resan	Långholmens Centralfängelse	1908-05-23	1912-05-23
Stöld 9:e resan	Långholmens Centralfängelse	1912-06-24	1916-06-24
Stöld 10:e resan	Långholmens Centralfängelse	1916-11-03	1920-11-09
Stöld 11:e resan	Långholmens Centralfängelse	1921-09-06	1924-08-24

Kortaste perioden i frihet var 1906 då han lyckades klara sig i en månad och en dag innan han åkte in i fängelse igen. Hade precis avtjänat fyra år och åkte in igen på fyra år till. Om det blev fler besök efter 1924 vet jag inte. Jonas Ludvig flyttade också ut från obefintliga i Ramsele till Timrå 1924. Någon som känner till hans vidare öden?

Förutom de uppgifter som fanns med i mitt förra blogginlägg om Jonas Ludvig i fångrullan så finns det foton på fångarna i frigivna straffarbetsfångar. Här kommer ett
kort av Jonas Ludvig 1899 och ett från 1921













Fängelsevistelserna verkade inte direkt ha någon avskräckande effekt på Jonas Ludvig utan han återkom gång på gång. En del lär sig aldrig!! Men som släktforskare är det otroligt skoj att hitta och kunna följa ett sådant levnadsöde så var inte rädda för att hitta personer i släkten som inte levt riktigt på rätt sida av lagen utan ta istället möjligheten att kartlägga personens liv.

Härnösands fångrulla.

Jonas Ludvig Henriksson föddes den 11 november 1877 i Gagnet, Helgum sn som en son till avlidne inhysesmannen Henrik Nilsson (1832-1877) och hans hustru Anna Brita Josefsdotter (1845). Han var barn nummer sex och hade syskonen Henrik Petter f. 1863, Nils Andreas f. 1866, Lars Johan f. 1869, Jonas Ludvig f. 1872 d 1876 och Olof Albert f. 1875. Det kan inte ha varit lätt för hans mamma att ta hand om fem barn själv med små medel. Hon skrivs som skattfri i husförhörslängden. Fadern dog ca en och en halv månad innan siste sonen föddes. 1881 flyttar modern och de två yngsta barnen till Bölen, Ramsele sn. 1886 hamnar modern och sönerna på sidan över obefintliga i Ramsele och där står de sedan kvar in på 1900-talet. Men det finns i alla fall några anteckningar om sönerna och det är om att de blivit dömda för olika brott. Jonas Ludvig dömdes 1892 för snatteri och stöld och fick för det sitta i fängelse två månader. Straffet avtjänades först 1894. Var det vanligt att det tog så lång tid efter dom innan straffet påbörjades?

Här nedan följer ett utdrag ur Härnösands fångrulla för 1894. Det finns en hel del information noterad som är svårt att hitta på andra ställen, t.ex. längd, ögonfärg mm.

Härnösand Fångrulla 1894 DIIIa:41

s. 13

Nr 38, ankom 1894-02-27, Henriksson, Jonas Ludwig, född den 11 november 1877 i Helgums socken detta län, sist skrifven i Ramsele socken samma län. Yngling

Längd 1,80 meter. Smärt växt. Blå ögon. Ljusbrunt hår. Rak näsa. Ovalt ansigte.

Stöld. Polisuppsyningsm. V. Styrlander.

Gudmundrå Häradsrätt den 21 maj 1892.

Refsunds Häradsrätt har i utslag den 12 mars 1892 förklarat Henriksson förvunnen till ansvar enligt 20 Kap. 4 §, 4 mom. strafflagen, jemlikt med 5 Kap. 2 § samma lag, för första resan stöld med inbrott; och har Gudmundrå Häradsrätt, hvarest Henriksson blifvit slutdömd, genom utslag den 21 maj 1892, dömdt Henriksson jemlikt ofvan berörda lagrum samt 1 och 9 §§ 20 Kap. strafflagen, att för första resan stöld i försoning med inbrott samt snatteri; hållas till fängelse i två månader.

Utslaget var vid ankomsten den 27/2 94 laga kraftvunnit.

Två månaders fängelse. började den 27/2 94, slutar den 27/4 94.

Rock 4,00 Väst 0,50 2 Skjortor 1,50 Undertröja 1,00 2 Halsdukar 0,75 Mössa 0,50 Näsduk 0 Byxor 2,00 Kalsonger 0,75 Strumpor 0,50, skor 0 Vantar 0,25.

Vidstående persedlar Qvitteras J.L. Henriksson. [bom] Vittnar N.O. Andersson

1894 april den 27 frigifven.

Klockaren Stenmark i Mo

Fick ett foto (ett vykort) från Stefan Lundin (tack för det). Det föreställer gamla kyrkan i Mo, Junsele sn och så finns det också en bild av klockaren Nils Abraham Stenmark.


När jag fick kortet blev jag tvungen att titta lite i kyrkböckerna för att se vem Nils Abraham var, visste ju att han inte var släkt med Stenmark i Gårelehöjden, Junsele sn. Nils Abram, som han var döpt till, föddes den 23 september 1834 i Rösta, Resele sn. Han var en son till bonden Nils Olof Stenmark (1803-1871) och hans hustru Märtha Edbom (1812-1908). Bondsonen Nils Abraham tar ut flyttbetyg i Resele den 21 maj 1865 och kommer in till Junsele den 4 juni. I inflyttningslängden finns det ingen notering om var han flyttade in men det troliga är att han kom till byn Mo direkt. Där återfinns han iaf som klockare 1865. Han gifter sig 1874 med Catharina Margareta Danielsdotter f. 1852 och de får barnen Nils Daniel f. 1875 och dottern Catharina f. 1876. Nils Abram avled i Mo, Junsele sn den 30 mars 1877. Dödsorsaken anges vara kräfta (=cancer) i ett lårben. Hustrun och barnen flyttar till Eden, Junsele sn i slutet av 1877 eller början av 1878. Där gifter hon om sig 1889 med skomakare Nils Jonsson Skoglund f. 1855 och får fem barn med honom.

Någon som känner till mera fakta om Junsele gamla kyrka i Mo och klockaren Stenmark? På kortet står att kyrkan är uppbyggd 1763, målad 1770 och nedriven 1885. Stenmark fick själv tillverka en orgel för att ha i kyrkan.

Befolkningsökning i Junsele

Satt och tittade lite i en födelselängd för Junsele och då hittade jag lite befolkningsstatistik för socknen mellan åren 1859 och 1884. Det är 25 år och under den tiden fördubblades befolkningen i församlingen.

Befolkningen 1859 uppgick till 1155 personer. Fördelningen var ganska lika med 574 män och 581 kvinnor. Därefter skedde en successiv ökning av befolkningen de kommande åren. Medelökningen ligger på knappt 50 personer/år. Rekordåret är 1869 då ökningen var 90 personer, 49 män och 41 kvinnor. Bottenåret är året efter, 1870, då ökningen var bara 4 personer och det året minskade antalet kvinnor med 3 personer. Den sista december 1884 var antalet personer i församlingen 2398, 1232 män och 1166 kvinnor.

Här nedan finns en sammanställning i tabellform över samtliga år.

Folkmängd i Junsele olika år (per 31/12)
År	Mankön	Qvinnkön	Summa
1859	574	581	1155
1860	614	613	1227
1861	640	624	1264
1862	674	667	1341
1863	691	680	1371
1864	720	695	1415
1865	731	710	1441
1866	745	743	1488
1867	758	756	1514
1868	763	773	1536
1869	812	814	1626
1870	819	811	1630
1871	845	828	1673
1872	887	846	1733
1873	912	890	1802
1874	945	908	1853
1875	974	944	1918
1876	1015	985	2000
1877	1041	1014	2055
1878	1071	1043	2114
1879	1099	1075	2174
1880	1112	1083	2195
1881	1132	1094	2226
1882	1168	1102	2270
1883	1203	1117	2320
1884	1232	1166	2398

Denna information finns på SVAR och Bildid är A0003639_00005