lördag 26 maj 2012

Polisunderrättelser 1917

I polisunderrättelserna nr 136 från lördagen den 17 november 1917 kan man läsa följande notis under avdelning C som är Diverse underrättelser.

2:o. Den 2/11 anträffades liket av en okänd man — se bilden å 2:a sidan — hängande i ett träd, med snara om halsen, invid allmänna landsvägen omkr. 8 km. från Junsele kyrka i riktning mot Åsele s:n. Mannen, som troligen varit död omkr. 14 dagar, beskrives vara 45 —50 år gammal, 180 cm. lång, med rödbrunt hår och rödbruna mustascher samt iklädd 2 enradiga rockar, 2 par byxor, 2 västar, 4 skjortor samt pjäxor. Upplysningar, ledande till den dödes identifiering, torde sändas krlm. Domeij i Junsele distrikt, vilken medd. förestående.

Det finns också en bild publicerad på personen i fråga:


Tittar man i Junsele död- och begravningsbok så kan man läsa följande:

Nr 53 död nov ? En okänd mansperson ålder 45 a 50 år. Hängning Själfmord. Begravd dec 30. Hemort okänd.

Fick man någonsin veta vem denne man var?

tisdag 22 maj 2012

Vykort till A. Molund

Har köpt ett vykort på Tradera som skickats till skräddaren A. Molund 1905. kortet visar Edsele och det finns en hel del text skriven på framsidan men eftersom författaren skrivit i bilden är det lite svårt att läsa.


Abraham Molund (1872-1951) har jag skrivit om tidigare (klicka här). Det är troligt att det var han som var mottagare av kortet.


Kortets baksida med adressaten och ett frimärke med poststämpel 12 jan (eller juli) 1905.


fredag 18 maj 2012

Mähler-släkten

Såg för någon månad sedan att det var en artikel i Tidningen Ångermanland om att Mählers Smide i Näsåker och Sollefteå Svetsmekano slagit ihop sina företag. Mählers Smide har en lång historia med smeder i Näsåker. Som jag skrivit i tidigare blogginlägg så har Mählers släkten haft ett stort antal smeder. Verkar för flera grenar varit ett yrke som gått i arv i flera generationer.

Det började med Karl Fredrik Kristian som levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Han var gift med Helena Foss 1712-1802 som också kom från Tyskland. De hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket.

Där tog smederna slut i min gren av släkten som gick via Långsele och Resele till Salsjön i Edsele sn där Märta Greta Mähler levde och var gift med torparen Anders Nilsson 1825-1895. Makarna hade flera barn och en var dottern Kristina Lisa Andersdotter som gifte sig till Forsnäs, Ådals-Liden församling. Hon var min mormors farmor.

I Ångermanland så finns det många ättlingar till Karl Fredrik Kristian Mähler. Om man tittar i folkräkningen för 1900 så hittar man 49 stycken med efternamnet i Västernorrlands län. Av dessa finna 16 st i Resele, 13 st i Ådals-Liden, 4 st i Helgum och i Junsele, 2 st i Nätra, Överlännäs och Bjärtrå. Detta var bara de som fört namnet vidare, många fler är de som har andra namn.

Mähler-släkten bildade för några år sedan en släktförening och de har en hemsida som finns här. Föreningen ger årligen ut två nyhetsbrev och har regelbundet släktträffar, den senaste var förra året och den har jag publicerat bilder från tidigare.

Ni som vet om att ni härstammar från Mähler får gärna skriva en kommentar till detta inlägg och tala om hur ni kommer tillbaka till den förste idag kände Mähler.

måndag 14 maj 2012

Ramsele Prostgård

Här kommer ett kort som visar Ramsele prostgård, ännu ett av många kort som visar området nere vid gamla kyrkan. Detta är en något annorlunda fotovinkel och jag har inte sett många liknande kort.


Även detta kort är skickat av Alexius Rydén som jag skrivit några korta rader om tidigare. Denna gång så har han skickat kort, daterat 29 juni 1910, till Herr Carl Ol. Friberg i Mofalla, Karsberga, Skaraborgs län.

torsdag 10 maj 2012

Gamla bron i Ramsele

Här kommer ett kort som visar den gamla bron i Ramsele. Den gick över Faxälven snett nedanför nuvarande utomhusbadet. Man ser nipan upp och nya kyrkan uppe på kanten.


Någon som vet när den byggdes och när den revs?

måndag 30 april 2012

Svenska Gods och Gårdar Junsele

Letade idag rätt på Junsele på samma skiva och även för denna församling inleds avsnittet med en bild på kyrkan och en beskrivning som finns här nedan.


Junsele

 JUNSELE socken i Angermanlands västra domsagas tingslag ligger vid lapplandsgränsen mellan Bodum och Anundsjö. Socknen genomrinnes av Angermanälven, och i dess centrum ligger ehuru ej genomfluten av älven Betarsjön i form av två avlånga vikar, vilka sammanlöpa i sydost. Naturen är landskapets vanliga storslaget vilda. Flera höjder nå mer än 500 m. över havet, medan Betarsjöns yta ligger endast 196 m. över havet. I norr nå Tjälbergets sluttningar inom socknen 540 m. Bebyggelsen håller sig huvudsakligen till älvdalen och spridda bergshöjder.
Jorden äges till mycket stor del av staten och trävarubolagen.
Fornminnen: Dessa utgöras dels av lösa stenåldersfynd, dels av stenåldersboplatser. Dylika ha påträffats vid Edsforsen, Grundtjärn, Ottersjön, Gärdsele, örtensjön och Ysjön.
Areal: 1.323,11 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.09S har åker, 4,6 tomt och trädgård, 809,1 slåtteräng, 37 kultiverad betesäng, 89.577,9 skogsmark, 25.392,2 övrig mark.
Jordbruksvärde: 3.790.300 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 1.280.000 kr.
Skogsvärde: 3.890.000 kr.
Tomt- o. industrivärde: 16.500 kr.
Invånarantal: 4.069 (1940).
Socknen är nämnd med sitt nuvarande namn 1535. Den var fordom annex till Resele men är numera eget pastorat.
Kyrkan är uppförd 1883. Bland inventarierna märkas en broderad mässhake från 1400-talet och ett altarskåp från det påföljande århundradet. När kyrkan byggdes revs den gamla, som var uppförd 1763 av allmogekonstnären Pehr Zachrisson från Kubbe i Anundsjö. I denna kyrka funnos målningar av Abraham Segerström från Härnösand. Fyra bevarade dörrar visa en vacker utsmyckning.
Kyrkoherde: Nordien, Nils Marcus Natanael.


Här hittade jag också en gammal släktgård. Den Sven Selin som står omnämnd är Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) och alltså min farfars morfars far och Anders Jansson är alltså min farfars morfars morfar och Kristoffer Selin min farfars morfar. Sven har jag skrivit om tidigare i denna blogg (bara att söka på Selin).


Gårelehöjden 2

Postadr.: Gårelehöjden.
Areal: Total 45 har, därav 4 åker, 41 skog. Tax.-v. 5.300.
Jordart: Ler- o. sandjord. Skogsbest.: Barrskog.
Manbyggn. uppf. 1939, sommarstugan troligen 70-80 år gammal. Ekonomibyggn. uppf. i början av 1900-talet. 1 häst, 3 kor, svin till husbehov, 8 får, 8 getter, 20 höns. Gårdens förste kände äg. är Anders Jansson, som var äg. omkr. 1852. Efter honom kom hans svärson Sven Selin, vilken i sin tur överlät gården till sonen Andreas Stenmark. Den övergick därefter till dennes son Emanuel Stenmark, som 1922 efterträddes av nuv. äg.
Äg.: Bror Selin f. 1887. Son till Kristoffer Selin o. h. h. Anna Brita f. Jonsson. Gift med Hillevi f. Salomonsson. Barn: Britt, Bo, Evy, Bertil.




lördag 28 april 2012

Svenska Gods och Gårdar Ramsele

Vid släktforskardagarna i Norrköping så hittade jag Svenska Gods och Gårdar som pdf. Försökte leta fram farmors och farfars hus i Forsmo men det fanns inte. Kommer ihåg att det fanns två böcker hemma hos farmor där huset fanns med men de var nog äldre än denna. Den äldsta var ganska liten och jag tror att den var från före 1920. Denna är från 1941. Även om jag inte hittade deras hus så får man lite fakta om Ramsele och naturligtvis en bild av kyrkan.



Ramsele

RAMSELE socken tillhör Ångermanlands västra domsagas tingslag och är belägen invid jämtlandsgränsen mellan Fjällsjö i norr och Edsele i söder. Mitt igenom socknen rinner den forsrika Faxälven, kantad av talrika nipor, och genom dess östra del rinner Fjällsjöälven. Områdets höjd över havet växlar mellan 200 m. och mer än 500. 530 är höjden å Kolsjöbackarna längst i söder å jämtlandsgränsen. Talrika insjöar finnas, varav den största är Nässjön, belägen mellan de båda
älvarna.Ungefär hälften av socknens jord äges av de stora trävarubolagen.
 

Fornminnen: Endast stenålderslämningar äro kända. Bland dessa märkas flera boplatser, såsom t. ex.
vid Kvarnbacken nära Nässjön, å Slåttholmen, vid Vackervika, Vallen, Vimmeråsen och Ö. Sundsudden i sjön Äxingen.
 

Areal: 1.037,33 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 1.877,7 har åker, 1.154,9 slåtteräng, 3,1 kultiverad betesäng, 979,5 annan betesäng, 76.876,3 skogsmark, 13.179,7 övrig mark. Jordbruksvärde: 3.831.200 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 1.396.900 kr. Skogsvärde: 4.348.800 kr. Tomt och industrivärde: 9.500 kr. Invånarantal: 4.220 (1940).
 

"Rafnasil" är nämnt 1270. Socknen omfattade då även de nuvarande socknarna Helgum, Edsele, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. Vid pastoratsdelning 1835 gjordes Edsele till annex under Ramsele, men sedan 1912 bildar det senare nu ett pastorat.
 

Kyrkan är byggd i sten 1855-57. Bland inventarierna märkas en medeltida broderad mässhake samt en
silverkalk från 1600-talet med drottning Maria Eleonoras namn ingraverat jämte riksvapnet. Socknens gamla medeltidskyrka kvarstår ännu. — Kyrkoherde: Himmelstrand, John Sebastian.

torsdag 26 april 2012

Ramsele kommunala realskola

Har fått lite synpunkter på att jag kallade denna skola för Krångåkerskolan. Det skall istället vara Ramsele kommunala realskola eller Ramsele realskola (fast för mig är det nog ändå det första som gäller). Har fått en bild till på skolan som borde vara från 1950- eller 1960-talet.


Skulle vara intressant att veta när skolan byggdes och när den bytte namn till Krångåkerskolan. När lades skolan ner helt?

måndag 23 april 2012

Junsele kyrka

Har funnit två kort på nätet som visar Junsele kyrka. Sparade ner dem men tyvärr så blev kvalitén inte den bästa.


Den första bilden visar kyrkan invändigt och uppges vara från 1930-talet. Har försökt ett antal gånger när jag varit uppe och hälsat på mina föräldrar och gjort besök i Junsele att komma in i kyrkan och ta lite kort. Tyvärr så är den alltid låst, synd att det måste vara så. Därför har jag inga bilder att jämföra mot hur det ser ut idag.


Det andra kortet skall vara från 1920-talet och visar utsidan av kyrkan.


Utsidan har jag lyckats fota. Så till sist ett kort som jag tog, inte långt ifrån platsen där fotografen ovan tog sitt kort. Fotot tog jag sommaren 2011.

lördag 21 april 2012

Krångåkerskolan

Hittade detta kort på Tradera idag. Inte så vanligt motiv, det är Krångåkerskolan i Ramsele. Där gick klasserna 1-6. Idag så inrymmer huset SVAR.


Mellan fotbollsplanen och vita huset ovanför finns det en tennisplan (eller iaf fanns det när jag gick i skola i Ramsele). I huset som man bara skymtar hörnet på nere till höger bodde en klasskompis. Västerut har det byggts en hel del hus sedan detta kort togs och där finns idag Ramsele ishall. Husen uppe i överkanten är i byn Krången. Till höger en bit utanför kortet ligger Ramsele kyrka.

torsdag 19 april 2012

Betarsjön

Junsele ligger vid Ångermanlands största sjö, Betarsjön. Jag har inte sett många kort med motiv på sjön men här har vi ett som låg ute på Tradera för några veckor sedan.


I Svensk Uppslagsbok tryckt 1958 kan man läsa följande:
Betarsjön, sjö i Fjällsjö tingslag, 196 m ö.h; areal 34,4 km2. B. avrinner genom Röån till Ångermanälven.

lördag 14 april 2012

100 år sedan Titanic gick på isberget

När man tittar i husförhörslängderna så är det rätt många från både Ramsele och Junsele som utvandrade till USA eller Kanada. En vanlig väg att åka var att ta sig till Trondheim och ta båten där till England. Där kunde de sedan kliva på någon av de stora Atlantbåtarna. Titanic var ett av dessa fartyg och vad jag vet så var det ingen från dessa två församlingar med på detta fartygs jungfruesa.

I dagens SvD var det en helsida om fartyget och det var intressant läsning. Det gjorde att jag letade fram en bok om Titanic som jag har samt tittade lite på nätet för att hitta mera om fartyget och olyckan. Boken heter Titanic och är skriven av Claes-Göran Wetterholm. Där berättas att konkurrensen drev fram allt större fartyg. Cunard linjen hade Lusitania och Mauretania. De var gigantiska och snabba. Mauritania tog 1908 Atlantens Blå Band och behöll det under 22 år med en fart av 26.06 knop vid någon av de första resorna över Atlanten.

För att vara med och tävla beställde The White Star Line tre jättelika fartyg som skulle överglänsa Cunard linjens fartyg i storlek men inte i fart. Kolförbrukningen var enorm för så stora fartyg och ökade markant för farter över 20 knop. Maximala hastigheten bestämdes därför till 22-23 knop. På de första ritningarna hade fartygen tre skorstenar men tidens mode var fyra så det fick det bli och ritningarna gjordes om. Olympic och Titanic tillverkades sida vid sida. Olympic sjösattes den 20 oktober 1920 och var klar 31 maj 1911, samma dag sjösattes Titanic.

Titanic hade 29 ångpannor varav 24 var dubbeländade och fem enkeländade skotska pannor. 174 eldare behövdes och de var indelade i fyratimmars skift. Nu var inte alla dessa med eftersom några missade avgången i Southampton. Dessutom tillkom 73 lämpare och 33 smörjare. Totalt bestod maskinrumspersonalen av 325 personer. Titanic hade tillåtelse att ta 3547 personer men det fanns bara 20 livbåtar med plats för 1178 personer, en omöjlig ekvation om katastrofen skulle vara framme. Men det var ändå 216 flera livbåtsplatser än va bestämmelserna för den tiden hade som ett minimum. Installerat fanns ändå Axel Welins dubbelverkande dävertar och det skulle gjort det möjligt att ta 32 livbåtar och kanske också 48 st.

Fartygsfakta från SvD.
Vikt: 46328 bruttoton.
Längd: 269 meter.
Bredd: 28 meter.
Höjd:  53 meter från skorstenstopp till köl.
Kolåtgång: 620-640 ton/dag.



Den 10 april 1912 kl 12:15 påbörjade Titanic sin resa. Sex stycken bogserbåtar hjälpte henne ut från hamnen. Resan gick lungt till kvällen den 14 april. Fartyget hade hunnit drygt två tredjedels väg från England till Amerika. De hade fått meddelande om att det kunde finnas isberg i området och höll utkik. Klockan var 23:40 när de fick syn på ett isberg som var ganska litet men växte i storlek ganska snabbt när det kom närmare. En varning gick också till bryggan men giren "Dikt styrbord" kom för sent. Titanic höll ungefär 21 knop och pressades mot isbergets sida och plåtar slogs in och nitarna lossade. Fartyget var uppdelat i avdelningar och kunde hålla sig flytande med fyra sektioner vattenfyllda men isberget öppnade upp fem och en halv sektion. Dessutom var väggarna mellan avdelningarna för låga och kl 01:00 den 15 april hade fören sjunkit ner något och flera avdelningar hade vattenfyllts. Bryggan hamnar under vatten kl 02:17 och  fartyget sjunker snabbare, det ställer sig mer och mer på högkant och bryts tillslut av och fören sjunker först. Aktern reser upp sig innan den också sjunker runt kl 02:20. Ett antal livbåtar, mer eller mindre fyllda har satts i vattnet och när fartyget Carpathia kommer fram kl 03:30 börjar hon leta livbåtar och tar upp den första kl 04:10.

I SvD kan man läsa om antalet överlevande.
Av besättningens 898 personer överlever 212 stycken.
Av 1:a klass passagerarnas 324 personer överlever 201 stycken.
Av 2:a klass passagerarnas 276 personer överlever 180 stycken.
Av 3:e klass passagerarnas 709 personer överlever 119 stycken.

De flesta båtarna tog bara kvinnor och barn och en del besättningsmän var mera nitiska i att följa detta än andra, detta gjorde att ett antal livbåtar sjösattes halvtomma. Som man kan se ovan var det 3:e klass passagerarna som hade den i särklass största procentuella förlusten medan de i de bättre klasserna klarade sig mycket bättre. En fruktansvärd katastrof var det.

Letar man på nätet så kan man hitta notiser om överlevare som avlidit de senaste åren.

Notis från SVT Nyheter:

Sista överlevande från Titanic död

Publicerad 31 maj 2009 - 21:20
Uppdaterad 31 maj 2009 - 21:28

Millvina Dean, den enda återstående överlevande från Titanic, avled på söndagen i England, rapporterade BBC. Hon blev 97 år.
Dean var bara två månader gammal när hennes familj emigrerade till Kansas i USA ombord på Titanic som kolliderade med ett isberg på sin jungfrutur 1912.
Hon lades i en säck och bars i säkerhet. Även hennes mor och bror överlevde men fadern var bland de 1 500 passagerare och besättningsmedlemmar som dog.

Notis från Aftonbladet:

Svenskättlingen Lillian Asplund var fem år vid katastrofen

En av de sista överlevande från Titanics sista resa är död.
Svenskan Lillian Gertrud Asplund blev 99 år gammal.
Nu finns ingen längre kvar som minns katastrofen.
Lillian Gertud Asplund var fem år gammal när Titanic gick under 1912. Hon har skytt publicitet och pratade sällan om den fruktansvärda händelsen, rapporterar BBC.
I lördags avled Lillian Gertud Asplund i sitt hem. Hon blev 99 år gammal.

lördag 7 april 2012

Glad Påsk!

Glad Påsk till er alla!!!


En hälsning från en liten fotbollsspelare (Totti Jr) som tycker om att leka med påskriset.

lördag 31 mars 2012

Magdalena Magnusson i Krången

När jag tittade i handelsregistret på SVAR:s sida så hittade jag en person vid namn Magdalena Christina Magnusson som driver företag under namnet Magdalena Magnusson. Det verkar att gå bra för henne för hon öppnade inom några år filialer i flera av grannförsamlingarna.

På blad 784 kan man läsa följande:
Anmälan intagen i registret 1888 den 14 dec. Kungörelse införda i ortens tidning 19 dec och i allmänna tidningarna den 24 dec.
Magdalena Christina Magnusson i Krången Ramsele socken emnar derstädes öppna handelsrörelse under firma Magdalena Magnusson

Nästa registrering finns den 24 feb 1897. Den kungjordes i ortstidningen den 14 april och i allmänna tidningarna den 30 april.
Filialer af firmans rörelse hafva öppnats inom Fjellsjö och Junsele socknar.

Nästa utökning skedde något år senare och registrerades den 25 feb 1899. Notis i ortstidningen den 9 mars och i allmänna tidningarna den 13 mars.
Filialer af firmans rörelse har öppnats inom Edsele, Bodum, Ådals-Liden, Tåsjö och Resele socknar.

Den 18 juni 1951 har det noterats att rörelsen har upphört. Jag har letat efter denna Magdalena Magnusson i Krången i husförhörslängden som sträcker sig mellan 1884 och 1893 men inte hittat någon passande person. Hittade iaf en person med det namnet som dog i Ramsele 1931 så jag skall leta vidare efter henne. Någon som vet mera om henne? Vem hon var? Vilken typ av rörelse hade hon och var fanns filialerna i de uppräknade socknarna?

fredag 30 mars 2012

Postbussen

En bild av när postbussen passerade över Ovanmobron 1938. Tack för att jag fått tillgång till bilden.

 

Någon som vet varför man byggde bron på det här sättet med den omvända bågen under? Varför gjorde man så och finns det flera broar som är byggd på liknande sätt? Någon sådan bro som finns kvar?

Ett minne som jag har, vet inte om det är dröm eller sanning, är att jag varit vid Ovanmobron (en nyare variant) och sett ett flygplan som störtat i vattnet. Någon som kan berätta mera om detta eller säga att jag fantiserat ihop det?

onsdag 28 mars 2012

Vykort från Junsele

Hittade ett vykort på nätet med flera olika bilder på samma kort. Är väl inte så ovanligt men ganska roligt. De olika motiven på bilden är:
- utomhusbassängen i Junsele samhälle, inte så långt från Djurparken.
- Junsele camping.
- kapellet i Öfra. En intressant plats, var på besök där för flera år sedan men det kanske är dags igen.
- solnedgång över Betarsjön.


Värt ett besök!!

måndag 26 mars 2012

Hockeysäsongen nästan slut

Förra veckan försvann MoDo ur slutspelet och jag hade hoppats på att det skulle bli en match till men nu torskade de på hemmaplan i den avslutande matchen mot Skellefteå AIK. För första gången på flera år (sedan 2008) så gick de till slutspel och var nog lite mätta när de kom in till den matchserien. Det gjorde att det blev två relativt enkla segrar till att börja med för Skellefteå men sedan kom det lite underskattning in i bilden och genast tog MoDo chansen. Två raka vinster och en mycket bra match i Skellefteå där de hade ledning en bit in i tredje perioden men sedan gjorde Skellefteå två mål på lite tveksamma målvaktsinsatser, synd för Tellan hade fram till dess varit mer än strålande. Sedan kom den sista matchen och där orkade inte MoDo med längre. Inte så konstigt eftersom de kört hårt på ganska få spelare. Backar som Tollefsen, Ahnelöv och Pöck hade kopiöst med speltid och även forwards som Skröder snittade väl över 20 min i matcherna. Rätt att vara lite trött alltså med match varannan dag. Det blev en mindre spännande och nervös avslutning på denna säsong än förra när de höll sig kvar i Elitserien i den sista matchen i kvalserien. Så tack för en bra säsong.

Redan några dagar efter avslutad säsong så började rensningen i truppen och då försvann Dick Axelsson, Anton Hedman, Brett Skinner och Patrik Cedergren raskt ur truppen, någon dag senare så fick inte heller Tellan kontrakt (lite synd för han har varit ruggig bra i slutspelet). Den sistnämnde fanns det nog stora chanser att få ha kvar trots att det tidigare talats om att han ville tillbaka till Djurgården. Men Djurgården ligger ju lite pyrt till i kvalserien och Tellan kanske inte har lust att spela där om de åker ur. Idag presenterades första nyförvärvet, målvakten Oscar Alsenfeldt. Honom känner jag inte till så mycket om, han har spelat i Växjö och denna säsong fick han nog inte stå så många matcher. Fast han var rätt bra förra året när Växjö tog första platsen i kvalserien före MoDo. Blir säkert en stabil och bra förstekeeper och så hoppas jag att Anton Forsberg blir kvar också.

Några andra som bara måste bli kvar är Skröder, Danielsson och Schremp.

Jag är ganska nöjd med MoDos säsong men lite besviken på dem för att jag, trots ett antal mail, inte fått något svar när jag ville köpa en av jubileumströjorna från matchen mot Brynäs. Inte så bra sätt att ta hand om en verklig supporter tycker jag men de kanske har annat att göra och svarar när de får tid!!!

Får väl roa mig med att se en och annan match i resten av slutspelet och i VM och vänta på att det skall bli höst så att nästa säsong börjar :-)

söndag 25 mars 2012

Nylén i Handelsregistret

Har idag varit in och tittat lite i handelsregistret för att se om jag kunde hitta någon Söderdahl i Junsele men sådan tur hade jag inte. Men jag hittade en annan gammal bekant, nämligen Erik Olof Nylén. Om honom har jag skrivit tidigare i bloggen och vill ni se mera fakta om honom så klicka här.

Registreringarna i Handelsregistret började 1888 så jag antar att E.O. Nylén hade varit verksam tidigare. Men första registrering finns på blad nr 211. Anmälan intogs i registret den 8 maj 1888. Den 11 maj kungjordes det i ortstidningen och den 14 maj i allmänna tidningarna. Följande finns att läsa:

Erik Olof Nylén i Forsnäs, Ådals-Lidens socken emnar fortfarande idka handelsrörelse derstädes under firma E.O. Nylén

Nästa registrering för honom finns på blad 773. Noteringen är införd den 22 november 1888. Kungörelse i ortstidningen den 5 december och i allmänna tidningarna den 8 samma månad. Då står det:

Erik Olof Nylén har flyttat sin handelsrörelse från Ådals-Liden socken till Ramsele socken, der rörelsen bedrifves under firma E.O. Nylén: rörelsen i Ådals-Liden blir filial.

Eftersom Erik Olof avled 1905 och hustrun 1908 så kan man tänka sig att rörelsen avslutades då. Men den nästa notering som finns är från den 6 december 1950 då det står att rörelsen har upphört, misstänker att det var en stor kontroll och rensning i listorna det året.

Någon som vet var E.O. Nylén hade sin rörelse i Ramsele?

En bror till Erik Olof, Israel Nylén, finns med på blad 219. Han registrerades den 8 maj 1888 och kungörelse samma datum som för Erik Olof.

Israel Nylén i Nordanåker, Edsele socken, emnar fortfarande idka handelsrörelse derstädes under firma I. Nylén

Även denna rörelse noteras som att den upphört den 19 maj 1950.

lördag 24 mars 2012

Bryggeri i Junsele

På Tradera fanns det för några veckor sedan två stycken läskedrycksettiketter från G. & E. Söderdahls Vattenfabrik. Jag missade avslutningen av budgivningen men det spelade nog ingen roll för de blev rätt dyra. Den ena av ettiketterna gick för 610 kr (Apelsin-Brus) så den hade jag aldrig varit med på hela vägen medan den andra kostade 97 kr så den kunde jag kanske gått med lite till. Men har i alla fall sparat ned bilderna från nätet så att jag kan visa dessa i min blogg.


Någon som känner till något mera om läskedrycksfabriken? Vilka var G. och E. Söderdahl? Har sett något kort tidigare på Söderdahls hotell men var det samma personer som hade det?


Finns det flera ettiketter från samma fabrik?

onsdag 21 mars 2012

Ovanmo bron

Här kommer ett flygfoto över bron till Ovanmo. Det står på fotot att det skall vara taget 1965 och är från södra sidan av Faxälven. Underhänget på bron har jag visat på något annat kort som jag publicerat tidigare.


Huset i bildens nederkant ägdes av någon som hette Olsson (om jag kommer ihåg rätt). Det andra huset vet jag inte vem som äger/ägde.

torsdag 8 mars 2012

Junsele samhälle

Här kommer ett flygfoto över Junsele centrala delar.


Här kan man se Köpmangatan som går från kortets nedre högra hörn och upp mot kortets överdel. Gatan som korsar är Länsmansvägen som övergår i Sjövägen. Det finns inte så många hus som det finns idag och t.ex så finns inte Ica-affären. Långt upp i bildens överkant ser man nuvarande vägen mot Åsele. Någon som vet när kortet kan vara taget?

onsdag 29 februari 2012

Lillegård by

Efter nästan en månad med kort från Ramsele så tänker jag avsluta februari med ett kort från Junsele församling. Detta föreställer byn Lillegård och man ser också bron över Ångermanälven till Junsele, i bakgrunden.


Kortet är skickat 1978 från Thure och Kerstin till Aina och Per.

tisdag 28 februari 2012

Ramsele bilder

Här kommer ett kort som är taget innan bron till Ovanmo byggdes.


Från nästan samma ställe är det sedan taget ett foto efter att bron kom till världen.


Ungefär samma hus finns med på båda bilder och växtligheten ser ut att vara ganska lika men det finns en bro långt borta på det nedre kortet.

onsdag 22 februari 2012

Bron över till Ovanmo

Här kommer en bild på en äldre bro över till Ovanmo (är det den före nuvarande eller ännu en tidigare?). Jag har haft med ett kort på den tidigare i ett blogginlägg men då ifrån ett annat håll.


Även denna bild har jag fått genom en anonym kommentar till ett annat kort.


söndag 19 februari 2012

Mera kort från kyrktornet

Här kommer tre bilder som är tagna från kyrktornet och i ungefär samma riktning, mot Nyland. Korten är tagna olika år.

Det första kortet har en poststämpel som är 1914 och måste alltså vara tagit senast det året.


Nästa kort är poststämplat 1930 och ser ut på följande sätt.


Och slutligen ett kort som sannolikt är från 1949.


Roligt att jag fått dessa kort skannade och skickade till min blogg, tack för det.

onsdag 15 februari 2012

Bilder från kyrktornet

Denna månad blir verkligen en Ramsele månad med inlägg nästan enbart om Ramsele. Här kommer två bilder till från Ramsele och dessa har jag fått tag på tack vare kommentarer här på bloggen. Tack så mycket för att jag får använda dem.

Första bilden är tagen upp mot Krången och det stora huset i nederkant av bilden är Centralskolan i Ramsele. Där gick jag årskurs sju till och med nio.


F nere i högra hörnet på kortet talar om att fotot är taget 1947.


Nästa bild visar utsikten bort mot Nyland och är förmodligen tagen vid samma tillfälle.

lördag 11 februari 2012

Ramsele

På detta kort ser man Ramsele samhälle på 1930-talet. Det är väldigt tomt med hus väster om vägen. Har fått kortet av en person som brukar lägga in rätt mycket kommentarer om Ramsele i min blogg. Det är jättesnällt att jag får använda korten i min blogg och jag kommer att lägga ut flera bilder efterhand, som jag fått tag på av samma person.


Flygfoto över Ramsele från 1937. Bara kyrkan och några få hus och ganska många lador sydväst om vägen genom samhället. Vilka byar ser man på denna bild? Först Nyland och sedan Krången men finns det flera? Är det Nylandsbäcken som rinner närmast (vid Karlströms)? Vad heter bäcken som går längre bort och finns den kvar idag?

torsdag 9 februari 2012

20 000 besökare

Idag kl 12:51:44 fick min blogg besökare 20 000. Jätteroligt att det är så många som är inne och tittar på mina inlägg med bilder och texter från Ramsele och Junsele församlingar. Det är också jätteroligt när ni kommer med kommentarer och ger mig ytterligare några pusselbitar i "hembygdspusslet". Tack så mycket för att ni både läser och kommenterar!

Besökare 20 000 hade läst om Mjölkbilen i Moflo på min brors hemsida och sedan använt länken där för att komma till mig. Hos mig hittade han/hon rätt många intressanta sidor och stannade kvar i 14min och 3sek och avslutningssidan var ett fotografi som jag tagit i Grönbäck, ner mot Fjällsjöälven, en vinterbild.

Det tog mig 1 år och 58 dagar att få ihop de senaste 10 000 besöken och 2 år och 253 dagar sedan mitt första blogginlägg den 2 juni 2009. Alltså betydligt långsammare i början. Med denna ökningstakt så borde jag kunna plussa på 10 000 till i slutet av året.

söndag 5 februari 2012

Ramsele nya kyrka

Denna bild låg ute på Tradera igår men tyvärr så missade jag slutet på budgivningen. Kortet är inte så vanligt och jag tror inte att jag sett det sedan jag började att intressera mig för gamla vykort som auktioneras ut.


Jag hittade lite fakta om Ramsele nya kyrka i Ramsele-Edsele Bygd från 1970:

Man började redan i slutet av 1700-talet fundera på ett nytt kyrkbygge. Då bodde det ca 600 personer i församlingen. När bygget satte igång 50 år senare så hade folkmängden ökat till 1600 personer. Församlingsborna enades om att en kyrka skulle byggas och den 8 april 1833 tillkallades kyrkobyggmästare Geting. På 1850-talet så startade man att bygga. Byggmästare blev f. korpralen Lagerstrand. Arbetet genomfördes så att bönderna fick göra dagsverken. År 1853 utsågs Elias Nilsson i Nyland att ha överseende över stenkörslorna. Han fick en arbetsledares fullmakt och hade rätt att inkalla och avskeda. Den 22 mars 1857 påmindes byggmästaren att följa ritningarna. Kyrkan invigdes av biskopen Israel Bergman den 26 september 1858.Det blev en del diskussion om avvikelser från ritningarna och t.ex placerades predikstolen ovanför altaret. Detta gillades inte av alla och arkitekten Hermansson i Sundsvall fick i uppgift att rita en ny predikstol och den kunde tas i bruk 1894. 

lördag 4 februari 2012

Nybygget i Forsmo

Avskrift av köpekontrakt:

Då jag Johan Mauritsson från Forsmo från ris och rot upodlat berorde Krono Nybygge, hvilket jag ämna afstå och upplåta till mina söner Jacob, Johan och Pehr Johanssöner, så att de deraf undfå en Tredjedel hvardera, förbehåller jag för mig och min Hustru uti wår lifstid följande årliga förmåner som skola utgifvas så snart jag afträder Hela Nybygget neml. Tre Tunnor godt och stridt korn, trefjerdedels Tunna riktig Råg, Trefjerdedels tunna lätt Korn, Tre Lispund salt hufudströmming, föda wallning och skötsel för tvenne kor och fyra får med deras alster, Två och en fjerdedels tunna Potatis, En åttondels tunna salt. Dess utom förbehålles en rista på Djup änges nipan om 3ne åttondels tunneland, som bör med tolf lass riklig gödsel brukas gödas och plöjas. Utsädesland dessutom för en Kanna linfrö och tvänne kappar hamp frö på godd jord hvarsom hälst i åkern och när jag ej kan skjöta och förestå ofvanmämnde jord skall  halfva afkastningen utgifvas. Widare förbehålles till ...... odling odelta Rödningen westanföre Nyänget, nödinge ...kläder då Hustrun ej kan göra sådane, hvar till lin och hamp som blifvit förbehållne må användas. Skjuts till Kyrka, qvarn och alla andre reser samt nöjaktig uppassning då sådant begäres. Uphuggen wed för behofvet att hemta i Wedboden. Till husrum, förbehålles gr...la s.. knyttbyggningen, det mindre ...., del i fähus, tröskloga, Källare och bo stuga och qvarn, Desse födoråds förmoner skola utan afkortning utgifvas så länge förmånshjonet lefver till en tredjedel af hvarje son, då de mot desse födoråds beting gälds betalning och utlösen till Dottren Brita Magdalena får en tredjedel hvar af berörde Forsmo Nybygge. Lidgatu den 2nra December 1840 Johan Mauritsson i Forsmo, Bom

Med dessa af wår Kära fader gjorda förbehåll och beting äro vi nöjde och vill dess innehåll nogrant uppfylla och fullfara som med egenhändige namn under skrifva
Pehr Johansson i Forsmo Jacob Johansson, Johan Johansson

Tyvärr var min kopia svår att läsa närmast ryggen av boken därav de uteblivna orden. Skall kolla upp detta i originalboken nästa gång som jag besöker Härnösands landsarkiv.

Mera om Forsmo nybygge och Johan Mauritsson finns på ett tidigare blogginlägg. För att komma dit klicka här.