lördag 8 juni 2013

Amerika släkten

Det var någon gång på 80-talet som jag för första gången träffade "amerikanerna" när de kom hem och hälsade på mina föräldrar. Vid det tillfället var det tre syskon med respektive, Albert och Anna, Eric och Esther och Svea och Victor. De pratade rätt bra svenska och annars fick vi öva på vår engelska. Att jag och brorsan var hockey intresserade visste de så de hade med sig var sin puck till oss, en med New York Rangers emblem och den andra med New York Islanders. Inget av lagen var vårt favoritlag men pucken med Islanders blev min. Det visade sig att de alla var födda i Kanada så "kanadensarna" vore ett bättre namn på dem och Albert och Anna bodde i Vancouver och det passade bättre eftersom Vancouver Canucks varit mitt favoritlag sedan Lars Molin flyttade dit i början av 80-talet. Efter prat och massor av skratt så tog vi bilarna och åkte över till andra sidan av älven för att leta rätt på platsen där syskonen Svea, Albert och Erics mor var uppväxt. Det var många år sedan någon bott på den platsen och skogen hade tagit överhand från åkermarken som fanns där i början av 1900-talet när deras mor Christina flyttade därifrån, gifte sig och emigrerade till Kanada.


Så här såg gården i Forsnäs ut tidigt 1900-tal. På den här bilden finns Christinas far Hans Nordin och mor Kristina Lisa Andersdotter. Hans har haft lite svårt att hålla både huvudet och "härvan" stilla. Det var långa slutartider på den tiden. Det är en rätt brant backe upp, från vägen, till huset och dessutom ganska igenväxt så det var inte så lätt att först hitta den lilla stigen upp mot huset och sedan ta sig fram. Ganska varmt var det och det var kämpigt för speciellt Victor att ta sig upp men så var han över 80-år gammal, och upp skulle han. Måste ju se var släkten bott.


Nu i  maj var jag upp till platsen där min mormors far var uppväxt och nu har det avverkats så att det är möjligt att se den gamla källaren, som fortfarande finns kvar, redan nere ifrån vägen. Kortet ovan har jag tagit från ungefär den plats som jag tror fotografen stod på när han knäppte det gamla kortet över 100 år tidigare. Man kan fortfarande se delar av stengrunderna till alla tre husen och det ligger kvar delar av en gammal gjutjärnsspis och så naturligtvis källaren som är i det närmaste intakt.


Då på 80-talet var det just källaren som tilldrog sig den största uppmärksamheten och det togs många bilder där alla ville vara med vid källaren och de skruvade också loss haken på dörren och tog hem som ett minne av gården. Ett gammalt skjul, som idag är borta, tilldrog sig också stor uppmärksamhet och även det fastnade på många bilder.

Släkten där borta i Kanada och USA är stor. Om man utgår från min mormors far och hans syster Christina så finns det lite drygt 10 ättlingar på vår sida och i början av 2000-talet så fanns det över 350 ättlingar till Kristina (med ingifta). I dag är det säkert många fler. De brukar ha en släktträff vart femte år och min bror och jag var på träffarna 1990, 1995 och 2000. Där samlades över 100 personer vid varje tillfälle och hittade på roliga saker under en helg.

Vid två av dessa släktträffar så besökte vi Albert och Anna i Vancouver och tillbringade flera dagar med dem. Alltid lika glada och gästvänliga och vi fick bo där och de körde runt oss till olika ställen för att vi skulle få titta runt och besöka andra släktingar i området. Massor av skratt, roliga kommentarer och tokiga påhitt blev det.


Albert och Anna åkte också över ett antal gånger till Sverige efter att de i början av 80-talet tillbringat cirka ett år i Stockholm. De tog vid varje tillfälle med sig något eller några av sina barnbarn och åkte runt och besökte förfädernas hemtrakter både i Sverige och Norge. Bilden ovan är tagen 1996 när de var på besök med barnbarnen Ben och Kara och då var de och besökte Ådals-Lidens kyrka och Hans Nordins grav (Alberts morfar och mannen med krattan på den första bilden). 

I februari fick jag veta den trista nyheten att Albert blivit sjuk och inlagd på sjukhus. Sedan gick det snabbt och den sista april så somnade han in för alltid. Albert: Vi träffades inte jättemånga gånger men tillräckligt för att jag verkligen skulle uppskatta alla dina galna upptåg och många skratt och jag kommer alltid att minnas dig med glädje.

Nu undrar ni säkert vad detta har med Junsele eller Ramsele att göra men det berättar jag inte nu utan om några dagar :-)
 

lördag 1 juni 2013

Anna Dorotea Eriksdotter 1867-1941

Anna Dorotea Eriksdotter föddes 20/9 1867 i Gårelehöjden, Junsele sn. Hon var en dotter till Erik Jakob Olofsson (1837-1905) och hans hustru Anna Magdalena Wilhelmsdotter (1838-1927). Mer om dem finns här. Anna Dorotea gifte sig 12/4 1891 i Junsele sn med Nils Jakob Wedin. Han var född 6/7 1855 i Tarsele, Junsele sn som en son till Per Wedin och hans hustru Lena Stina Olsdotter. Familjen bor först i Gåreleselet, Junsele sn och där skrivs han som dräng. 1896 flyttar de till Tarsele, samma socken.och där är han torpare. Till Ådals-Liden flyttar de 1910 och Nils Jacob skrivs som fattiggårds föreståndare och det finns ingen notering om i vilken by, kan det ha varit i Rå? Från längden som börjar 1912 så står de skrivna i Rå nr 2 och han blir senare noterad som arbetare. Nils Jakob avlider 5/8 1925 och är då bosatt i Rå, Ådals-Liden sn. Hustrun dog i samma by 7/12 1941.

Deras barn:
d. Kristina föddes 1891 i Gåreleselet, Junsele sn och dog i samma by 1894.
d. Anna Matilda föddes 1893 i Gåreleselet, Junsele sn.
s. Nils Adrian föddes 1895 i Gåreleselet, Junsele sn.
d. Kristina Albertina föddes 1897 i Tarsele, Junsele sn och dog samma år.

Någon som har kort på dessa personer? De är ättlingar till Wilhelm Petter Jonsson som jag skrivit om här.

torsdag 30 maj 2013

Parti av Junsele

Här kommer en gammal bild från Junsele (tack Birger för att jag fick använda bilden).


Kortet är troligen från 1920-talet och man kan se Söderdahls och Hörnsugan längst fram i bilden. Förlaget som gett ut kortet är Erik Jakobsson. Någon som kan berätta lite mera om husen längre neråt gatan? Vilka hus är kvar idag?

tisdag 28 maj 2013

Vy från nya landsvägsbron

Här kommer ett kort taget från nya landsvägsbron i Ramsele (misstänker att det kanske är en ännu nyare nu) som jag löst på Tradera.


Kortet är daterat den 22/4 1920 och skickat från Einar till Hilda Adamsson i Gefle. Tror att det är ett ganska ovanligt kort för jag har inte sett det så många gånger tidigare.

lördag 25 maj 2013

Ett gammalt hus

Jag fortsatte att titta i de gamla tidningarna från USA som jag skrev om igår och hittade då följande notis i Willlmar Tribune den 22 augusti 1906. Tidningen fanns i Willmar, Minnesota.


Det verkar som att de i augusti 1906 rev ner ett boningshus i Nyland, Ramsele sn och då hittade en datering från 1498 på husets gavel nära nocken. Spännande!!! Någon som hört talas om detta gamla hus?

fredag 24 maj 2013

Anders Israelsson 1802-1907


För knappt ett år så skrev jag om Anders Israelsson som avled 105 år gammal 1907. Notisen var införd i en svenskspråkig tidning i USA och nu har jag hittat rätt på notiser om detta i en engelskspråkig tidning. Det var tydligen inte bara svenska amerikanska tidningar som skrev om livet i Sverige.

Denna notis är hämtad ur Warren Sheaf. 18 april 1907. Tidningen fanns i Warren, Marshall County, Minnesota.


När jag hade gjort mitt förra inlägg om honom fick jag också tips om att det fanns en bild av honom i Rötters Porträttfynd.


Om ni vill söka i amerikanska tidningar så skall ni titta på denna sida. Här finns tidningar mellan åren 1836 och 1922.

tisdag 21 maj 2013

Anna Magdalena Wilhelmsdotter 1838-1927

Anna Magdalena Wilhelmsdotter föddes den 13/8 1838 i Högland, Vännäs sn. Som jag tidigare har skrivit om så var hon en dotter till Wilhelm Petter Jonsson (1814-1884) och hans hustru Anna Magdalena Wester (1811-1872). Den 1/1 1860 gifte sig Anna Magdalena med Eric Jacob Olofsson. Han var född den 1/8 1837 i Gårelehöjden, Ådals-Liden sn (byn flyttades senare över till Junsele sn). Makarna bodde först i Gårelehöjden, Junsele sn där Eric Jacob skrivs som dräng, inhyses och sedan torpare. I mitten av 1870-talet flyttar de till Gåreleselet och han blir där bonde och under sina sista år födorådstagare. Eric Jacob avlider där den 7/1 1905 och hustrun i samma by drygt 22 år senare, den 14/4 1927.

Deras barn:
d. Carolina Petronella föddes 1860 i Gårelehöjden, Junsele sn.
s. Olof August föddes 1863 i Gårelehöjden, Junsele sn och dog där samma år.
d. Anna Dorotea föddes 1867 i Gårelehöjden, Junsele sn.
s. Per Jacob föddes 1875 i Gårelehöjden, Junsele sn.

I en husförhörslängd finns också en son Lars Emanuel noterad i familjen men när man tittar i födelseboken så uppges han vara son till Nils Johan Andersson Hedin (1830-1889) och hans hustru Märta Greta Persdotter (1832-1911). Man får därför anta att det är en felskrivning i husförhörslängden.

Carolina Petronella gifte sig med Johan August Sundvall (1855-1902) och de hade barnen Anna Karolina och Karl Johannes.

Anna Dorotea gifte sig med Nils Jakob Wedin (1855-1925). De hade minst fyra barn varav två avled unga. Familjen flyttade 1910 till Ådals-Liden sn. Barnen hette Anna Matilda och Nils Adrian. 

fredag 17 maj 2013

Wilhelm Petter Jonsson 1814-1884

Wilhelm Petter Jonsson föddes den 15 april 1814 i Kolksele, Umeå Landsförsamling som en son till Jonas Persson (1795-1889) och hans hustru Anna Beata Berggren (1791-1871). Han gifte sig den 29 november 1837 i Bjurholm sn med Anna Magdalena Wester. Hon var född den 1 mars 1811 i Bracksele, Bjurholm sn. Makarna bodde först i Vännäs sn, sedan i Bjurholm  sn för att slutligen flytta till Junsele sn där de först bodde i Gårelehöjden och senare i Gåreleselet. Anna Magdalena dog i Gårelehöjden den 12 november 1872 och Wilhelm Petter i Gåreleselet den 4 juni 1884.

Deras barn:
d. Anna Maglena född 1838 i Högland, Vännäs sn.
d. Maria Margareta född 1840 i Kyrktjärn, Bjurholm sn. Hon dog i samma by 1840.
d. Barbru Christina född 1841 i Kyrktjärn, Bjurholm sn.
d. Elisabet Katarina född 1843 Kyrktjärn, Bjurholm sn.
d. Greta Sofia född 1845 i Nylunda, Bjurholm sn.
d. Johanna född 1848 i Bjurholm, Bjurholm sn.

Johanna var min morfars farmor. Om ni härstammar från någon av dessa barn så får ni gärna höra av er då jag försöker att kartlägga deras ättlingar. 

tisdag 14 maj 2013

Kyrkan i Ramsele

Ett kort från Ramsele som visar kyrkan fotad från väster. Vykortet är daterat 1905. På fältet där fotografen står är det idag en massa hus.


Texten lyder:
Guds frid kära Maria får så mycke Gratulera på födelsedagen Gud välsigne dig! Tack snälla du för bjudningen det skulle vara så roligt men vi kan inte, vi var borta i går, och så är vi osäkra för främmande, vi är krya alla, många Kära helsningar från mig och de mina till eder alla
din syster Matilda
Ekullen den 21/8

måndag 29 april 2013

Målaren Lars Lundin

Hittade en tavla som var ute till försäljning på nätet och blev lite nyfiken när målaren kom från Ramsele.


Målaren heter enligt uppgift Lars Birger Lundin och var född den 19 september 1898 i Mellansjö, Ramsele sn. Han var fjärde barnet till Jonas Peter Lundin (1865-1947) och hans hustru Anna Dea Hällqvist (186-1934). Familjen bodde hela tiden i Mellansjö men Jonas Peter avled på ålderdomshemmet i Ramsele.

Så här kan man läsa om honom på konstnärslexikonet Amanda.

LARS Birger LUNDIN   
Bildkonstnär, grafiker, född i Ramsele, Ångermanland, 1898, död 1988. Han studerade för Edvin Oilers och Isaac Grünewald. Han har målat fjällmotiv med karg natur och gammal bebyggelse, gråtonade fiskebodar, samt grafiska blad i olika teknik.

Lars gifte sig 1929 med Anna Brita Eliasson (1902-1991) och han avled den 16 april 1988 i Östersund.

Tavlan finns på auktionssiten Tradera så det är bara att bjuda.

lördag 27 april 2013

Polisunderrättelser 1881

Här kommer några polisunderrättelser från 1881.

N:o 57 Polisunderrättelser. Torsdagen den 19 Maj 1881.

D. Uppgift angående frigifning af fångar

Namn och titel eller yrke: Granqvist, Jonas; Sågverksarbetare. Födelsetid: 1847 6/11. Födelseort: Gräsmarks sn, Wermlands län. Hemort: Junsele sn, Vesternorrl. län, Förpassningsort: Hemorten. Straffad eller tilltalad för: Delaktighet i bedrägl. konkurs. Förlustig medborgerligt förtroende till: 1883 27/5. Intagningsdag: 1879 3/11. Frigifvningsdag: 1881 27/5. Besparad arbetsförtjenst o. egna medel: 44,96. Porträtt N:o: --. Fängelse, straff- eller arbetsanstalt: Hernösands Länsfängelse.

N:o 68 Polisunderrättelser. Torsdagen den 16 Juni 1881

B. Häktade personer och Aflysningar

  9:o. Arbetarne Erik Gustaf Jansson, från Halwarsbenning, Norbergs förs. Westmanlands län, f 12/5 55,
  Wilhelm Jansson, f. 7/7 51 i Wänge förs. Upsala län o. kyrkoskrifven i Ströms förs. Jemtlands län,
  Johan Herman Hansson från Gullberg af Örby förs. Elfsborgs län, f. 30/6 50,
  Carl Frögren, enl. uppgift f.  7/2 53 i Falun o. der mantalsskrifven,
  Jonas Svensson, f. 23/6 63 i Hassela förs. Gefleborgs län, o
  Henrik Svensson, f. 3/6 60 i Hassela förs.Gefleborgs län. hafva d. 4/6 för misshandel, hem- fridsbr. o. inbr.-stöld blifvit häktade vid Wågdalens skjutsstation i Ramsele o. införp. till länsfängelset i Hernösand, enl. medd. af Kr.-länsm. Norlander i Westernorrl. 3:e E.

N:o 83 Polisunderrättelser. Torsdagen den 21 Juli 1881

C. Diverse underrättelser.

2:o. I N:o 68 B. 9 senast omförm. Arbetarne Erik Gustaf Jansson, Johan Herman Hansson, Carl Frögner, o Henrik Svensson, halva af Ramsele H. R. d. 6/7 blifvit dömde för hemfridsbrott o. misshandel att undergå fängelse: Jansson o. Hansson i 4 månader samt Frögner o. Svensson i 2 månader, enl. medel, af Kr.-länsm. Norlander i Westernorrl.3:e E.

N:o 117 Polisunderrättelser. Lördagen den 8 Oktober 1881

E. Stulen och Bortkommen egendom

3:o. 1 ovanligt stort silfvercylinderur med tafla fästad med ett messingsstift samt 1 börs, inneh. 20 à 25 kr., tillgrepos d. 28/9 från landtbonden F. Sjöberg från Junsele s:n. Tjufven, en okänd mansperson, torde efterspanas o. häktas, enl. medd. af Polisupps. Styrlander i Sollefteå.
 

torsdag 25 april 2013

Varför kom värmlänningarna till Ramsele och Junsele?

Det är en fråga som jag funderat lite på senaste veckorna när jag forskat lite på min farfars farfar som kom från Gräsmark i Värmland. Hur kom det sig att han valde just Ramsele församling? Det är en fråga som jag aldrig kommer att få något säkert svar på. Vad jag vet är att värmlänningarna var duktiga på att ta hand om skogen och att skogsbruket och kunskapen om värdet i skogen var tidigare där nere än i Norrland. Olof var född på Pettelstorp i Gräsmark församling och han vandrade iväg norrut till Forsmo och Ramsele 1872. Där köpte han ett hemman för 3000 Riksdaler och sålde sedan avverkningsrätten till ett skogsbolag för 5000 Riksdaler. Smart kille!

Min första tanke var att det var någon annan släkting eller bekant som tagit sig vägen norrut och hamnat i Ramsele och sedan skrivit hem och berättat hur bra det var och sedan fått Olof att komma efter. Började titta lite på hans föräldrar och de bodde i olika byar i Gräsmark. Fadern Olof Elofsson var född 1799 och gift med Karin Jonsdotter född samma år. Hon dog 1871 och samma år tog maken ut ett flyttbevis till norra Amerika. Han åkte 1872 från Oslo och reste då tillsammans med två av sina döttrar och flera barnbarn. Jag har spårat dem så långt att jag vet att de åkte från Oslo med barken Edda den 24 april och anlände till Quebec den 28 maj 1872. Men där tar spåret slut efter Olof och  döttrarna Maria och Marit.

Det fanns en bror Jan som skall ha flyttat till Björnö [SIC] socken i Jämtland 1865. Någon sådan socken finns inte där och ingen annanstans heller vad jag vet. Någon som har ett bra förslag på vad som menas? Jag har letat efter Jan i folkräkningen 1880 utan att hitta honom och jag misstänker att han också utvandrade.

En dotter Brita var gift med Jan Eriksson. Brita var född 1824 och dog 1872 i Ulfsby, Gräsmarks församling. Maken Jan flyttar till Haverö församling 1895 och där bosätter han sig i By där han också avlider 1902. Deras barn Jan Jansson utvandrade till norra Amerika 1880 och där tar det stopp på honom också. Hans syster Anna fanns det en notering om att hon flyttat till Härnösand 1880 men där kunde jag inte hitta henne men efter en titt i folkräkningen för 1880, under gårdagen, så fann jag henne i Säbrå församling. Därifrån flyttade hon till Härnösand lite senare och 1883 utvandrade även hon till norra Amerika. Hon avreste från Stockholm den 23 augusti 1883 och det finns en notering om att hon skulle till Clayton i Iowa. Där stoppar det för nu men jag har skickat ett mail dit bort och hoppas att någon kan veta något om en kvinna med det inte allt för ovanliga namnet Anna Jansson.

Olof hade två systrar till som dog unga och en yngre bror, Jon Olsson, som faktiskt blev kvar i landet. Jon flyttade även han till Forsmo och efter Olofs död drog han vidare till Orsa där han drunknade i slutet av 1890-talet. Vad jag kan se var det alltså ingen av de närmaste som flyttade till Ramsele och lurade upp honom så jag får anta att det var någon annan Gräsmarks bo som rekommenderade församlingen till honom. Vad jag kan konstatera är att det kanske var tur att Olof och hans fru dog så tidigt som de gjorde för annars skulle de kanske följt med den våg av utvandrare från Ramsele församling på 1880- eller 1890-talen och då kanske jag istället suttit någonstans i USA och letat mina rötter och släktingar på den här sidan Atlanten!! 

   

lördag 20 april 2013

Ett foto från Junsele

Detta fotografi fanns på Tradera för någon vecka sedan. Tyvärr så missade jag att bjuda på det då jag var bortrest och sedan var det så populärt så slutpriset hamnade på 330 kr.


Kortet skickades till Gustaf Englund i Munksund, Piteå. Någon som känner till denne person och var fotografen står när han tar kortet mot Junsele kyrka? Intressant är också mannen som sitter i strandkanten.

Vid en snabb titt så lyckas jag lokalisera en Gustaf Englund. Nämligen en Anders Gustaf Englund, född 9/1 1883 i Junsele församling och dog 19/3 1929 i Ådals-Liden församling.

måndag 15 april 2013

En trött kille

Här är det en trött kille som somnade tvärt på golvet redan innan klockan åtta ikväll. Det hör inte till vanligheten. Igår la jag honom i sängen fem gånger och han klev ur den varje gång. Idag slocknar han framför TV:n.


Vilken härlig sovstil eller hur? Och dinosaurien måste ju också vara med :-)

söndag 7 april 2013

Ett mystiskt dödsfall

Igår när jag tittade i död- och begravningsboken i Junsele på L.T. Falcks dödsnotis så hittade jag något annat på raden nedanför. Där stod det att en okänd hittats skjuten med en kula. Vem kan det vara?
Så här stod det i dödboken:

Aug, Begravd 29 maj 1871. Liket af en mördad man anträffas å Wallens skogsmark. 35 år. Dödsorsak: Genomskjuten med en kula i hufvudet.  Anträffas å Wallens skogsmark, genomskjuten med en kula samt öfverhöljd med ris ..... ..... .......

Verkar som om personen dog i aug 1868 men inte begravdes förrän 1871. Kan det bero på att de försökte utreda dödsfallet? Är det någon som hört talas om detta och vet vem personen var och vad som hände. Kanske finns det någon polisutredning att läsa. En anteckning är så svag att jag inte kan läsa sista raden på den, något att kolla i originalboken på HLA.

Tittar man på raden ovanför Falck hittar men en fånge som dött på Långholmen som straffånge.

Död 3 dec Straffången Eric Nilsson, Wallen, 54 år och gift. Dödsorsaken var Apoplexia. Död å fästningen Långholmen.

Apoplexia är hjärnblödning. Undrar varför han satt på Långholmen? Tror att detta är innan de började med Polisunderrättelser så där får man ingen ledtråd.   

lördag 6 april 2013

Lorentz Theofron Falck

I uppteckningen som N.E. Ritzén gjorde kan man läsa om Mannen med harpan. Det är en berättelse om Lorens Theofron Falk. Enligt herdaminnet föddes han i Piteå 1826 som en son till rådmannen Hans Gustaf Falck och Emilie Strandberg. Han blev student i Uppsala 1845 och lär under en gymnastiklektion ha fått en stöt i huvudet så att han "tidtals ej var fullt redig till sina sinnen". Han var brukspredikant i Gåsljö Bruk mellan 1861 och 1864. Han hade en mycket vacker sångröst och strövade omkring i Ådalen med en gitarr och sjöng sina andliga sånger och höll andaktsstunder i stugorna. From och god var han och gav bort det han fick. En sång som han författat är En blomma på lifvets väg. Någon som känner till den? Enligt husförhörslängden kom han inflyttade från Gålsjö 1863 till Junsele och bosatte sig i Mo. Han skrevs som magister och avled där den 29 december 1868 och begravdes den 3 februari året efter. I dödboken tituleras han T.f. Pastor och det finns ingen dödsorsak. Ogift var han och bara 42 år gammal.

Även Ritzén nämner att Falck ofta spelade och sjöng. Hade alltid gitarren med och spelade när andan föll på var han än var ute och gick. Detta gjorde att han kallades för Mannen med harpan. Han skriver också om hur givmild han var och att han gav bort allt han hade. En gång hade Falck varit på besök hos honom och hade då ett par nya vadmalsbyxor på sig. Han var glad för dessa byxor och sa att han inte behövde frysa mera. Gick sedan till Bölen och när han kom tillbaka hade han istället ett par gamla smutsiga och trasiga byxor på sig. Dessutom var de för korta så att de knappt räckte honom till knäna. Då hade han mött en nästan blind man som var frusen och hade bara trasor på sig så han fick de nya fina byxorna. Hans predikningar kunde vara väldigt speciella när han var på gott humör, och de som hört dessa glömde dem aldrig. Han gick aldrig in i kyrkan innan ingångspsalmen började och när han kom in på gott humör så började han sjunga med sin väldiga stämma. Då visste åhörarna att det skulle bli en mäktig predikan men om det var så att han gick in tyst och med böjt huvud då var det inte mycket att vänta.

N.E. Ritzén avslutar med att skriva att det finns mycket mera att säga om Falck men att det inte finns utrymme i hans lilla skrift. Någon som har flera historier att berätta om honom?

söndag 31 mars 2013

Befolkningsstatistik

För någon månad sedan fanns det en artikel i Tidningen Ångermanland om befolkningen i Ångermanland. Där står att för 2012 så minskade alla församlingar i Sollefteå kommun utom Långsele som ökade med 19 personer. Vad man tittat på där är befolkningen i varje församling per den sista december 2012 och 2011. Här kommer de största församlingarna:

Befolkning 2012
1. Sollefteå 8384 personer
2. Långsele 2368
3. Ramsele-Edsele 1981
4. Junsele 1359
5. Multrå-Sånga 1264
6 Ådals-Liden 1095

Året innan var placeringarna samma men alla utom en har högre antal personer.

Befolkning 2011
1. Sollefteå 8387 personer
2. Långsele 2349
3. Ramsele-Edsele2025
4. Junsele 1394
5. Multrå-Sånga 1304
6 Ådals-Liden 1129

Som man kan se så hade Ramsele-Edsele största minskningen med 44 personer.

Tittar man på Mantalsskivorna för 1970, 1980 och 1990 så finns det följande antal personer boende i Junsele:

1970 2591 personer
1980 2210
1990 1875

Detta är ingen officiell siffra på något sätt men man ser att det varit en markant minskning av boende i Junsele sedan 1970. Detsamma gäller för Ramsele (observera att Edsele inte är med i dessa siffror):

1970 2741 personer
1980 2420
1990 2107

Ännu högre siffror var det i början av 1900-talet och det har jag skrivit om tidigare. Dessa inlägg finns här för Ramsele och här för Junsele. Man kan se att det varit betydligt mer än en halvering av befolkningarna i båda församlingarna på 100 år.

lördag 30 mars 2013

Sockenpredikanter i Junsele

I Junsele gamla kyrka som är ett litet häfte med uppteckningar av N.E. Ritzén så finns det ett avsnitt om sockenpredikanterna i Junsele. Där kan man läsa att tjänsten tillkom i Junsele 1755 och sista sockenpredikanten slutade 1830. Då fick Junsele pastoraträtt och en avsöndring skedde från Resele pastorat. Under dessa 75 år var det sju sockenpredikanter verksamma i Junsele.

Dessa var:
1755-1764 Paul Molander f. 1728 i Mo, Resele sn. Enligt herdaminnet född i Ådals-Liden sn.
1764-1767 Laur. P. Lund f. 1721 i Lund, Arnäs sn.
1767-1779 Nils Flodstedt f. 1739 i Tannflo, Resele sn.
1779-1791 Nils Tandberg f. 1720 i Tannflo, Resele sn.
1791-1825 Mattias Tollbom f. 1750 i Jämtland. Enligt herdaminnet född i Ullånger sn.
1825-1828 Erik Forssén f. 1790 i Forsås, Ådals-Liden sn.
1828-1830 Salomon Sundius f. 1786 i Ed sn.

Den siste sockenpredikanten Salomon Sundius blev 1830 vice pastor i Junsele sn och var kvar i församlingen fram till sin död 1869.

torsdag 28 mars 2013

Johan Olof Olofsson

Jag har skrivit något kort inlägg om min farfars far tidigare som finns här. Där skrev jag om en grupp som jag skapade på facebook som heter Johan Olof Olofsson i Forsmo. Där kan alla ättlingar till honom gå med. 

Johan Olof Olofsson föddes 1875 i Forsmo, Ramsele sn och var en son till Olof Olofsson (1842-1880) och hans hustru Wendla Kristina Jönsdotter (1847-1879). Som ni kan se så blev Johan Olof föräldralös när han var bar fem år gammal och han fick då bli fosterson hos sin moster i Imnäs, Ramsele sn. Han gifte sig 1897 med Anna Karolina Selin (1874-1944) från Gårelehöjden, Junsele sn.  De bodde hela tiden i Forsmo och Karolina dog där 1944 och Johan Olof 1950.

Deras barn:
s. Johan Albert Johansson (1897-1976)
s. Elof Kristoffer Johansson (1899-1957)
s. Olof Konstantin Johansson (1901-1965)
s. Sven Artur Johansson (1903-1983)
d. Sally Matilda "Tilda" Johansson (1905-1982)
d. Anna Elvira "Lina" Johansson (1908-1976)
d. Agnes Kristina Johansson (1911-2005)
s. Bror Hilding "Botte" Johansson (1915-1974)
d. Vendla Margareta "Greta" Johansson (1917-2003)


Den äldre herren i hatt som syns som nr 2 fr.v. är Johan Olof Olofsson. Hans hustru Karolina står längst ut till höger. Paret i mitten är dottern Tilda och hennes man Konrad.

onsdag 27 mars 2013

Junsele prästgård och kyrka

Här kommer ett kort som föreställer Junsele prästgård och kyrka. Någon som har en aning om när detta kort kan vara taget och varifrån? Ser väldigt öppet ut.


lördag 23 mars 2013

Bilder från Ramsele

Här kommer några foton från Ramsele. Några av dem har jag visat som vykort tidigare.

Detta skall vara Räbbstugeforsen.

 Och här har vi Vagnede.

Gamla kyrkan.

Utsikt från nipan ner mot gamla kyrkan.

fredag 22 mars 2013

Israel Nylén

Israel Ersson Nylén föddes den 25 augusti 1839 och döptes den 3 september. Han var född i Nyland, Ramsele sn som en son till bonden Erik Ersson och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter. Dopvittnen var: Torparen Eric Pehrsson och dess hustru Emerantia Göransdotter, Bonden Eric Pehrsson och dess hustru Brita Ersdotter från Imnäs. Bonden Israel Olofsson i Silsjönäset och pigan Stina Jonsdotter i Sunnansjö.

Israel tog senare namnet Nylén, liksom sin bror Daniel. Han bosatte sig i Edsele och var handlare där. Han avled där den 26 mars 1924 och var då ogift och barnlös.


Sorgebrevet skickades av hans bror Daniel till systerdottern Anna Magdalena Nordin (f. Pehrsdotter) i Forsnäs, Ådals-Liden sn.

Någon som känner till mera om Israel och kanske har ett kort av honom?

lördag 16 mars 2013

Två foton från Junsele

Här kommer två bilder från Junsele. De är publicerade som vykort. Båda korten är skickade till O. S. Salomonsson i Jämtland. När det äldre kortet skickades var han bosatt i Svenstavik och vid det andra kortet i Orrviken.


Det äldsta kortet heter Parti från Junsele och utgivande förlag är S. Jacobson i Junsele. Tyvärr finns det inga datum på kortet och poststämpeln är bara den 30/12 och inget år. Men kortet borde vara taget på 40- eller 50-talet. Någon som kan ge närmare besked?


Detta foto är ett flygfoto och taget senast 1958 enligt fram sidan där det står Frigiven av Försvarsstaben 524/1958. Förlag för detta kort är John Sundqvist, Junsele.

torsdag 14 mars 2013

Häfte från Junsele

Hittade detta lilla häfte med några berättelser från Junsele på Tradera för några veckor sedan.


Någon som känner till vem O.H kan vara och även har mera information om Axel Gerdin i Mo? Häftet är tryckt på Nya Norrland i Sollefteå 1933.

torsdag 28 februari 2013

Fakta om Junsele

I boken Barnens bok om Junsele finns en sida med fakta om Junsele i mitten på 1900-talet. Där kan man läsa att:

- Största socknen i Ångermanland är Anundsjö och på andra plats kommer Junsele.
- Junsele breder ut sig över en yta om 1324 kvkm och det är större än Öland.
- Största sjön i Ångermanland heter Betarsjön.
- Det bor ungefär 3 personer/kvkm i Junsele socken,
- Bergvattenberget är Junseles högsta punkt med sina 543 m över havet.
- Den lägsta punkten är Ångermanälvens yta i södra delen av församlingen , mot Ådals-Liden, med 136 m över havet.
- Ångermanälven har en total fallhöjd inom församlingen av 140 m.
- Största byn är Krånge med mer än 900 invånare och den minsta är Bommeråsen med en invånare.
- Församlingens kyrktorn är 49 m högt.
- 1913 köptes den första bilen i Junsele. Vem ägde den?

Intressanta fakta!! 

måndag 25 februari 2013

Utsikt från prästgården

Ett gammalt foto från Ramsele som visar utsikten från prästgården. Vykortet har jag hittat på tradera och det såldes för några dagar sedan.


Ett kort som jag sett tidigare men jag tror inte att det är jättevanligt.

fredag 22 februari 2013

En bild från Norrmoflo

I Norrmoflo, Ådals-Liden sn fanns det en släkt där namnet var Anders Ersson eller Erik Andersson under ganska många år. Det började med Anders Ersson (1706-1780), fortsatte med sonen Erik Andersson (1739-1831), sonen Anders Ersson (1771-1806), sonen Erik Andersson (1803-1858), sonen Anders Petter Ersson (1832-1889), sonen Erik Andersson (1864-1920). Därefter kom en Erik Albert Eriksson (1898-1989) som bodde kvar på gården tillsammans med två syskon.

Anders Ersson (1771-1806) är min morfars farfars morfar och dottern Ingrid Maria Andersdotter (1801-1870) flyttade till Gåreleselet, Junsele sn och blev anmoder för Selin-släkten där. Hennes bror Erik Andersson (1803-1858) gifte sig med Anna Greta Pehrsdotter (1810-1875) som var en syster till min mormors farfars mor och till min farmors farfars mor (samma person). Min anmoder finns det inget kort på vad jag vet så därför var det extra roligt att få se ett kort av systern Anna Greta (tack Ewa för att jag fått tillgång till kortet).


Anna Greta Persdotter sitter längst fram till vänster på detta kort. Kvinnan till höger om henne är dottern Anna Greta Ersdotter (1830-1911). Hon gifte sig 1851 till Tjärnnäset, Fjällsjö sn men tidigare tillhörande Ramsele sn, med mannen snett bakom henne som heter Samuel Johansson (1825-1903). Jag återkommer med lite mera om honom senare. Mannen längst upp till vänster är Erik och Anna Gretas son Anders Petter Ersson (1832-1889) och bredvid honom står hustrun Märta Brita Olsdotter (1837-1874). Den tredje mannan på bilden är inte identifierad och Ewa vill gärna ha hjälp med att tala om vem den mannen är. Jag hoppas någon kan identifiera honom och skriva en kommentar på detta blogginlägg.

torsdag 21 februari 2013

Olles första hockeymatch på riktigt

Idag så har vi gjort en tur till Linköping och Cloetta Center. Match mellan hemmalaget Linköping och MoDo. Olle är enormt intresserad av hockey och kan tillbringa timmar framför TV:n och bli väldigt irriterad när de måste ta paus mellan perioderna. Han har naturligtvis samma favoritlag som pappa men för hans del är det viktigast att det blir mål.


Tyvärr så blev det väldigt få mål idag för att vara en hockeymatch, bara ett faktiskt och det fick naturligtvis Linköping i PP i andra perioden. En ganska trist match men Olle tyckte det var roligt med spelarna på planen, all musiken och så naturligtvis ismaskinerna som gick runt, två stycken till och med, i varje periodpaus.


Blir nog att gå på fler matcher med killen för han ser ju ganska nöjd ut ändå med kvällen.


Men MoDo måste spela bättre om det skall bli mer än fyra matcher i slutspelet.

söndag 17 februari 2013

Postrånet i Junsele

Jag har tidigare skrivit lite om postrånet i Junsele där postiljon Sjöqvist blev mördad 1880 (finns här). Har hittat några flera notiser i polisunderrättelserna som antyder en koppling till detta rån.

N:o 64 Polisunderrättelser. Torsdagen. den 3 Juni 1880.
C. Diverse underrättelser.
  4:o. Obs. postrånet. För i N:o 62 A. 1 omnämnde postrån o. mord misstänkes en kortvext, mörklagd, mörkklädd, 30 à 35 år gl okänd mansperson, bärande en mindre trälåda innehållande syringar, nålar m. m. o. uppgifvande sig komma fr. timmerflottning vid Junsele. Han ankom till Myckelgensjö Anundsjö d. 27/5 på aftonen o. sade sig än vara handlande, än arbetare samt såsom sådan lemnat Junsele till följd af bristande arbetsförtjenst. Den okände, som spårats till Örnsköldsvik o. förmodas hafva d. 31/5 begifvit sig söderut med ångaren Hernösand II, har varit. sedd innehafva en sedelbundt, ytterst innehållande en 50-kr.-sedel, o. befunnits färdas annan väg än han uppgifvit sig skola resa.
  Det har antagits att den misstänkte möjligen kan vara för rån str. f. Handelsbetjenten Johan Eriksson Strandberg — se Långholmsporträtt N:o 27 1/2 Medd. af Kr.-länsm. Tingvall i Westernorrl. 4:e E. 

N:o 143 Polisunderrättelser. Torsdagen den 8 December 1881
C. Diverse underrättelser
  2:o. I .N:o 133 A. 3 efterlyste Otto Hugo Arago, lärer hafva tummen å v. handen lika som hopstukad fr. spetsen o. nageln derå svart, samt har ett stort ärr på v. sidan af halsen från trakten af örat, sedt bakåt, nedöfver axeln. Arago antages på goda grunder hafva uppgifvit både oriktigt namn o. hemort samt misstänkes haft verksam del uti postrånet i Junsele, för ungefär 2 år sedan, enl. medd. af Kr.-länsman Lindh i Jemtl. 1:a A.

torsdag 14 februari 2013

Barnens bok om Junsele II

Idag kom boken hem i brevlådan och jag kastade mig över det väl inslagna paketet för att se vad det var som jag löst på auktionen i förra veckan. Blev verkligen glatt överraskad för den var bättre än vad jag trodde att den skulle vara. En mängd intressanta historier och fakta om Junsele och dess omgivning sedan istiden och fram till bokens utgivning 1950.

Upplägget i boken är spännande med start om de första människorna i Junsele efter att den senaste istidens is dragit sig tillbaka och havet sträckte sig hela vägen upp till Junsele. När vattnet efterhand sjönk undan så kunde människor bosätta sig där och bygga upp byar. Det finns en hel del föremål bevarade på hembygdsgården från stenåldern. De flesta föremålen har enligt boken återfunnits i Gärdsele, vid nipan i Lillegård och vid Betarsjön. I slutet av varje avsnitt finns några frågor som skolbarnen kan fördjupa sig vidare i och ta reda på mera om sin hembygd. Just efter första avsnittet om istiden och stenåldern är frågorna följande:

- Besök hembygdsgården och studera kartan över stenåldersfynd!
- Rita av några stenåldersföremål!
- Berätta om livet i en stenåldersby!

Många av de små berättelserna har jag hört och läst på andra ställen men det skall bli spännande att läsa vidare.