Släktutredningar i bouppteckningar!

Bouppteckningar kan vara en bra källa till att hitta släktingar. Här kommer ett exempel från en bouppteckning från 1912 som fördes in i Fjällsjö dombok vid vårtinget 1913.

År 1912 den 21 April, anstäldes laga bouppteckning efter Födorads tagaren Erik Jakob Eriksson i Bysjön i Junsele som afled den 12 April och lemnade efter sig följande arfvingar
Bröderna Anders Byström i Bysjön 65 år. Nils Johan Eriksson i Bysjön 60 år. Jonas Byström i Bysjön 55 år. Per Eriksson död och lemnade efter sig fem barn sönerna Erik Albrt född 1899. Nils Johan född 1903. Döttrarna; Genny margreta död, Angnis Eugene, död, Anna Augusta född 1897. Syster Gertrud Greta Person född Andersson i Näset död. och lemnade efter sig åtta barn. Sönerna Erik Petter 36 år Johan Gustaf 25 år döttrarna Greta Maria 37 år, Kajsa Lovisa 31 år Hilda Karolina 29 år: Mina Matilda 27 år. Beda Regina, 23 år. Jenny Josefina född 1893. 
Brodern Nils Johan.  Tillsades att uppgifva boet sådant det vid mannens död befans, och att uppvisa de Sterbhusets rörande Skrifter och handlingar hvilket skedde och befans Ställningen som följer. 

Många på listan som ska ärva men det blev inte mycket till var och en, behållningen efter betalningen av skulder blev bara 26 kronor.

Organisten Röström i Hudiksvall

En gren i min släkt som jag tyckt varit väldigt intressant är min farfars farmors fars gren. Han hette Jöns Jönsson i Sverige och John Sparfeldt som emigrerad till USA. Mer om honom finns här. Denna släkt har haft lite annorlunda släktnamn och andra yrken än bönder och torpare som resten av min släkt varit. Jöns fader var fältjägare med namnet Jöns Gärd, farfadern Jöns Roth var också fältjägare och samma var hans far Nils Svedberg. Modern var den som hade namnet Sparfeldt och hennes far, Jakob Sparfeldt, var ur- och instrumentmakare. Jakobs pappa hette Per Zakrisson Sparfeldt och hade troligen fått namnet genom att vara soldat. Per skall vara född 1718 enligt husförhörslängden men vi har inte hittat honom i födelseboken. Han gifter sig i Sidensjö sn och försvinner senare därifrån och vi har inte hittat vart. Det skulle kunna vara till Norge för dit flyttade sonen Jakob.

Pers far hette Zakarias Röström och han var organist, först i Luleå, och senare i Hudiksvall. Han föddes omkring 1689 i Umeå Landsförsamling. Gift med Katarina Persdotter Röberg (1689-1733). Makarna hade sju barn. Den första Cecilia var född 1709. Barnen Katarina (1711), Anna (1711-1711), Anders (1714) och Katarina (1615) var födda i Luleå. Per (1718) och Kristina (1721) troligen i Hudiksvall. Zakarias dog 1725 15/4 i Hudiksvall och begravdes i kyrkogången. Det finns en bouppteckning efter honom och summan är över 1000 Riksdaler. I dagens värde motsvarar det över en miljon kronor. Hustrun tog, efter hans död, barnen med sig och flyttade norrut till sin släkt.

När jag bodde i Söderhamn var jag på besök i Hudiksvall men bara någon enstaka gång. När vi åkte söderut igen i somras så stannade vi för där i drygt ett dygn och besökte bland annat kyrkan i staden. Det är sällan man har möjlighet att vara inne i en byggnad som man med säkerhet vet att en förfader född på 1600-talet varit inne i också!

Kyrkan i staden heter Jakobs kyrka. Den är stadens äldsta byggnad från 1672. Staden Hudiksvall är sedan 1582 men det finns inga andra byggnader från den tiden kvar. Byggmästaren hette Johan Mattsson och han fick ansvaret för byggnationen 1668. Invigningen skedde 1672 och detta genom en predikan av professor Martin Brunnerus på själva midsommarafton.

 I dödboken 1725 står det att Zakarias begravdes i kyrkogången och det finns även en numrering, N11. Vilken kyrkogång och plats det är nog svårt att veta, dessutom så är det nu trägolv i kyrkan.

1897 görs en ny orgelfasad, den tidigare var från 1748. Nytt orgelverk tog de i bruk några år innan nämligen 1895.
    

Världens kramigaste man Bosse måste också få en kram!

Idag skulle farmor fyllt 105 år

Idag för 105 år sedan föddes min farmor i Imnäs, Ramsele församling. Hon var bara sex år när hennes mamma dog i Spanska sjukan och hennes pappa och syskonen fick ta hand om varandra. För fem år sedan skrev jag mera om henne.

Hon hade ända till dess hon var en bit över 80 år gammal getter och får och gjorde getmese och getost. Ost och mese som var vida känt och det var många som kom till henne och köpte en burk eller en bit. Många utflyttade från byarna runt omkring brukade passa på att besöka henne när de var hemma på somrarna. Kaffe eller saft och dopp fanns det alltid!

 Så vad passar bättre än en bild av farmor och några killingar från 1974.

Farmor och hennes getter fick också vara med i tidningen 1983. Det är lite svårt att läsa artikeln men jag skall vid tillfälle se om jag kan skanna i lite bättre kvalitet. 

Farfar dog redan 1965 och farmor var relativt pigg ända fram till dess hon somnade en natt, hemma i sin lägenhet inne i Ramsele, en dryg vecka efter sin 87-årsdag. Det är 18 år sedan i nästa vecka. Graven finns på Ramsele kyrkogård och bilden är tagen i våras innan blommorna börjat blomma!!

Regnbåge över Forsnäs

I början av augusti tog jag denna bild norrut från den gård där jag är uppväxt. Både den primära och sekundära regnbågen var ovanligt tydlig och nästan hela vägen ifrån ena sidan till den andra sidan. Tyvärr så var det svårt att få med hela regnbågen på en bild.

Där uppe på andra sidan fjällsjöälven finns det fortfarande lite rester kvar av den gård där min mormors farfar bodde med sin familj i början av 1900-talet. Även om det växt upp rätt mycket senaste åren kan man se källaren och grunderna till några hus. Tänkte ta en tur upp dit men tiden räckte inte till, det får bli nästa gång istället.

Bouppteckning från Edsele

Satt i kväll och letade runt i bouppteckningar för att hitta rätt på en som avled i slutet av 1926, en släkting som jag är intresserad av att få reda på hur många barn han hade. Den bouppteckningen hittade jag inte (ännu i alla fall) men jag fann en annan från Edsele där den som avled hade några aktier. Har aldrig tidigare stött på en bouppteckning med aktier så långt tillbaka. Det var inte många, bara sju stycken, men jag tycker ändå att de hade ett ganska stort värde, hela 1400 kr.

Bilden är ett klipp från Arkiv Digital.

Som man kan läsa i klippet så hade personen sju stycken aktier i AB Svenska Handelsbanken. Nominella värdet var 100 kr per styck men de har upptagits till 200 kr per styck. Denna post i bouppteckningen är alltså 70% av totala tillgångarna för personen i fråga. Det skulle vara roligt att räkna ut vad dessa aktier skulle varit värda idag om man behållit dem och återinvesterat alla utdelningar som varit under tiden. Har ännu inte hittat något sätt att få fram aktievärden, splittar och utdelningar så långt tillbaka. Genom att gå in på Kungliga Myntkabinettet kan man i alla fall räkna ut vad en summa pengar från förr motsvarar idag. Genom att lägga in 1400 kr där så ser jag att värdet i dagens penningvärde motsvarar 40861 kr. Aktierna har säkerligen en mycket högre värdering än så idag om de finns kvar. Undrar vad sonen som ärvde aktierna gjorde av dem.

Vad man kan hitta i begravningsboken.

Här kommer två avskrifter av noteringar i död- och begravningsboken för Anundsjö. I bland är dessa böcker väldigt noggranna och man får en hel del information om personerna. Dessa två personer som det berättas om nedan Gustaf och Anna är min farfars morfars farfars morfars far och mor. Deras sondotter sonson Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) flyttade till Junsele och bosatte sig i Gårelehöjden och har ättlingar i Junsele idag med efternamn som Selin, Stenmark, Sjödin och Edin. Han dog ju på 1900-talet så det borde kunna finnas ett kort av honom men jag har aldrig sett något, någon som har ett kort?

Nu över till Anna som var den som dog först:

Anundsjö C:3 1754-95 sid 239 3/6 kort 60836 döda år 1767

Den Tolamodiga hustru Anna Olofsdotter ifrån Twärlandsböle föddes Ao 1693 uti Nätra Sochen och Västanå by. Fadren Olof Jonsson, modren Ingeborg Abramsdotter. Efter fadrens död, wandrade hon på tienstestigar med tro och redlighet, men 1722 Pingstetiden, trädde hon i en sammantienst, då hon kom i ägtenskap med Finnen Göstaf Carlsson ifrån Tawastland, och med honom aflat 6 st barn, 3 söner, 3 döttrar. Med sin afwaga man har hon med tolamod uthärdat under 45 år. Och hade ordsak att säga med David, herre, om dit ord, icke hade warit min tröst så hade jag warit förgången i mit elände. Siukdomen: ålderdom. Afsomnade Saligen d. 13 april och Begrofs Christeligen på Västra sjdan om Kyrkporten 2:dre dag Påsk d. 20 april. Sedan hon, som en Jobs Syster toleligen lefwat i 74 År.

Och här kommer notisen om Gustaf.

Anundsjö C:3 1754-95 sid 293-294 4/6 kort 60836 döda år 1770

Gustaf Carlsson i Tvärlandsböle föd uti Tawastland Ao 1693 uti Januari månad. Fadren .... Rusthållaren Carl Gustafsson Riets modren Anna Helena. Uti Kung Carl den XII's tid var han Volenteur och blef wid Stor Kyro slaget blesserad i hufwud, knä och lår. Sedan kom han med sin morbroder till Åbo och därifrån till Sidensiö, och blef Corporal Ved änterkarlarne i 10 års tijd. Ao 1722 i Junii månaden blef gift med Anna Olofsdotter från Diupsiö i Sidensiö Sohen och lefwat med henne i 45 år och aflat 6 st Söner och 2 döttrar. Vita Communis. Varit många förändringar underkastade och både med hustru och barn fört et ofridsamt och syndigt lefverne. Siukdomen: hög ålderdom. Dödde d. 26 December. Begrofs d. 28 ejusdem. Lefwat uti 77 år.

Låter inte som om Gustaf var så väldigt lätt att ha att göra med. Fast han hade väl inte haft något lätt liv, att leva som soldat och få kämpa för sitt liv på slagfälten. Det var ju rätt många som dog i slaget vid Storkyro. Gustafs förfäder letar jag fortfarande efter så finns det någon som har någon ledtråd eller bra uppslag för att hitta längre tillbaka är ni välkomna att höra av er.

Nils Henrikssons försäljning av hemmanet

Jag har alltid trott att Nils sålde hemmanet 2 3/4 seland under Imnäs Nr 2 till sonen Henrik men idag när jag satt och tittade i lagfartsböcker så upptäckte jag att han sålde till Björknäs bolag. Köpekontraktet för dem kommer här. Gården förvärvade Nils 1859.

                      Köpebref

Till Björknäs Bolag upplåter och försäljer undertecknad Nils Henriksson mitt egande hemman om 2 3/4 Seland skatt under N^r 2 i Imnäs by, Ramsele socken och Westernorrlands län emot en oss emellan öfverenskommen köpesumma af Åttatusen /8000/ Kronor som betalas till följande tider. Två tusen /2000/ Kronor betalas i maj månad detta år, Tvåtusen /2000/ Kronor vid Sollefteå höstmarknad och återstoden eller Fyratusen /4000/ Kronor vid Sollefteå vintermarknad 1885. Dock skall denna sista afbetalning, om Köparen så önskar, innestå uti hemmanet i 3^ne år mot inteckning och 5 procents årlig ränta från betalningsdagen.

    Köparen förbinder sig utgifva födoråd till säljaren och hans hustru enligt denna dag upprättat födorådskontrakt.

    I närvarande Köp ingår det hustimmer, som Säljaren framkört till ett på södra sidan om Storån tillämnat torp.

    Säljaren ansvarar att inga undantag eller förmåner, af hvad namn de vara må, gravera detta hemman och förbinder sig stånda hemet efter lag.

    Hemmanet tillträdes denna dag.

    Sålunda afhänder jag mig ofvannämnde hemman med hus, jord och skog, allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och legat samt hadanefter lagligen tillvinnas kan och tillegnar Köparen detsamma; Och hafva vi af närvarande contract tvenne exemplar upprättat och vexlat. Forsmo den 16 April 1884. Nils (bom) Hindriksson Imnäs säljare Björknäs Bolag H. Joh Fielsrud. Bevittnas Göran Ersson, E. P. Johansson.

    Å omstående köpehandling fastställda första afbetalningen Tvåtusen /2000/ kronor har jag denna dag contant emottagit som härmed erkännes och qvitteras. Imnäs den 8 Maj 1884. Nils (. bom) Henriksson. Bevittnas Erik Gullbrandsson. Göran Ersson.

I lagfartsboken ser jag också att Henrik förvärvade hemmanet igen av Björknäs och skall försöka leta fram även det köpebrevet och även Nils Henrikssons födorådskontrakt vid ett senare tillfälle.

Glad midsommar!

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)

Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.

Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.

G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.