Appen Min karta

Hittade häromdagen en app som heter Min karta och är från Lantmäteriet. Har inte sett den förr men den har säkert funnits ett tag. Jag sökte på gården där jag är född och uppväxt och hittade dessa kartor.

Här är den vanliga kartan från Lantmäteriet.

Denna vy kallas Bergochdal och här ser man variationen i höjd.

Nästa vy heter Terrängskuggning och här ser man lite tydligare höjdvariationen i svart-vitt.

Det finns också en vy med ett flygfoto. Hittar inget om vilket år fotot är taget men det är ganska nära nutid.

Det finns också några äldre flygfoton, detta är från omkring 1975. Här kan jag känna igen mig om hur det var när jag var liten. Det finns hus som jag varit med om att flytta från de positioner som finns här och en öppen yta nedanför vägen som vi kallade fotbollsplanen och som började växa igen redan då.

Ett foto ännu lite längre tillbaka, nämligen från cirka 1960. Detta är innan jag föddes och här finns det också några lador ute på ängarna som jag inte visste att de fanns just där. På bilden finns också rätt många hässjor som förmodligen min styvmorfar satt upp och fyllt med gräs. 

Spännande att se och jämföra de olika bilderna. Man behöver inte ladda ner appen utan informationen kan fås från webbsidan Min Karta (lantmateriet.se). Där finns till och med några fler vyer att välja än de jag hittat i appen.

Jonas Alfred Eliasson (1875-1973)

I april skrev jag ett blogginlägg om en snusdosa. Då efterlyste jag om någon visste vem ägaren kunde vara och det dröjde inte länge innan jag fick namn och bild på en kandidat (tack Gunn). 

Jonas Alfred Eliasson föddes 1875 19/7 i Nässjö, Ramsele sn som en son till Elias Jonsson (1849-1931) och hans hustru Stina Märta Olofsdotter Molund (1848-1900). Han skrivs som hemmansägare när han gifter sig 1915 12/6 i Ramsele sn med mjölnardottern Johanna Elisabet Nilsson. Hon var född 1890 14/6 i Nässjö, Ramsele sn som en dotter till Nils Nilsson Molund (1848-1934) och hans hustru Sara Johanna Johansdotter (1861-1950). Efter giftermålet blev han ganska snart torpare på ett eget torp i Nässjö. Makarna fick fem barn tillsammans. Hustrun avled i Nässjö, Ramsele sn 1967 10/3. Jonas nådde den aktningsvärda åldern av 98 år och dog 1973 29/7 i Ramsele sn.

Deras barn:

s. Elias Emil Jonsson            (1915-2005)

s. Nils Jonas Jonsson            (1917-1997)

s. Sven Ragnar Jonsson        (1920-1991)

s. Olof Verner Jonsson          (1922-1977)

s. Erik Valter Jonsson           (1927-2003)

Av bröderna var de tre äldsta bröderna ogifta och hade inget barn. Olof (Olle) var gift men hade inte heller några barn. Bara yngste brodern Valter var gift och hade flera barn.

Grattis mamma!

I dag skulle du blivit 83 år.

En bild av mamma (och pappa) första sommaren i Ramsele.

Blommor från gården som vi satte på graven idag.

Kortet som Ebba målat och skrivit.

Vi saknar dig (er) så mycket och sänder extra många tankar till er idag. 💓💓💓

Lars Larsson Rydstedt (1828-1905)

Skrev ju igår om det som jag tror kan vara den förste värmlänningen i Ramsele Lars Larsson Rydstedt. Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Han kom till Ramsele och Vallen i november 1858 enligt inflyttningslängden men enligt husförhörslängden har han notering om nattvard redan 4/7 1858. Han gifte sig 1859 5/1 i Ramsele med Sara Lisa Danielsdotter. Hon var född 1828 19/9 i Vallen, Ramsele sn som en dotter till Daniel Pehrsson (1798-1875) och hans hustru Brita Pehrsdotter (1797-1767). Mer om hennes föräldrar finns här.   

I vigselboken står det:

Drängen Lars Larsson från Wermland nu tjenande i Wallen och pigan Sara Lisa Danielsdotter i Böhlen. Vigda af P. Söderholm P.L.

Till att börja med bor makarna hos Sara Lisas föräldrar men ganska snart flyttar de till Finnforsen, Ramsele sn där Lars skrivs som nybyggare och här dyker efternamnet Rydstedt upp för första gången också. 

Sara Lisas dotter före vigsel:

d. Brita Maria Rydstedt            (1858-1945)

Makarnas gemensamma barn:

s. Daniel Peter Rydstedt            (1859-1939)

d. Sara Christina Rydstedt        (1861-1932)

d. Anna Cajsa Rydstedt             (1863-1931)

d. Märtha Johanna Rydstedt    (1866-1944)

d. Lisa Margretha Rydstedt      (1869-1947)

s. Lars Johan Rydstedt              (1872-1928)

Makarna bor kvar i Finnforsen och Lars titel ändras med åren från nybyggare till landbonde, arrendator, torpare och födorådstagare. Lars avlider i byn 1905 10/2 och Sara Lisa bara dagar efter 1905 20/2 och de begravs tillsammans den 5/3.   

Första värmlänningen?

Min farfars farfar kom från Gräsmark i Värmland. Han kom upp till Forsmo, Ramsele sn på 1870-talet och tog upp ett nybygge där. Försigkommen måste han ha varit för han köpte ett hemman för 3000 riksdaler riksmynt och sålde sedan avverkningsrätten på 25 år, väl definierat vad vad som fick fällas, för 5000. Till skillnad mot många andra så verkar han ha vetat vad skogen var värd. Mera om honom finns här och här. 

Jag har alltid undrat varför så många från Värmland flyttade till västra Ångermanland? Varför just dit? Vem kom först? För någon måste väl varit först och sedan skrivit brev hem och talat om hur bra det var och lockat upp flera.

I artikeln Arbetsvandring blev räddningen för fattigbygdernas folk kan man läsa följande: 

"1800-talets kraftiga befolkningsökning tvingade ut många från fattigbygder på vägarna. Från främst Värmland, Småland och Dalarna vandrade folk långa sträckor för att säsongsarbeta på betfält, bruk eller byggen – eller, som på bilden, på Skansen."

"De ofta små och magra gårdarna i skogsbygderna gav inte tillräcklig avkastning för ett drägligt liv åt alla som föddes och växte upp där. För dem som valde att inte emigrera blev säsongsarbete i andra delar av landet en utväg. Arbetsvandringar förekom över hela Sverige, men störst var omfattningen från Värmland, Småland och Dalarna.

Till att börja med handlade det mest om jordbruksarbete. Redan under medeltiden var det vanligt att män från de kringliggande landskapen sökte sig till slättbygderna i Skåne, Västergötland, Östergötland, Sörmland och Uppland för att delta i tröskningen under sensommaren och hösten. Betalningen gavs ofta i säd, som tryggade överlevnaden under vintern."

"Från 1850-talet och framåt blev skogsindustrin i Norrland det viktigaste arbetsfältet för säsongsarbetare från Värmland. På några årtionden framåt tredubblades exporten av sågat virke.

Före motorsågarnas och de stora skogsmaskinernas tid, var skogs-bruket mycket arbetskrävande. Timret skulle fällas för hand med yxa och såg, köras med häst till åar och älvar på vintern för att på våren och sommaren flottas till sågverken vid kusten. Och under den korta isfria säsongen var det bråda dagar med att lasta exportvirket på fartyg i hamnarna."

Den förste värmlänningen som jag genom inflyttningsböcker lyckats lokalisera som först till Ramsele sn är Lars Larsson Rydstedt. Han finns noterad som inflyttad till Vallen, Ramsele sn den 16/11 1858. Noterat är då att han kommer från Wermland och han heter Lars Larsson. Det skulle kunna vara någon från Värmland som kommit tidigare men som antingen kommit innan inflyttningslängderna började 1853, inte noterats korrekt i första längden eller kommit från någon annan församling och inte direkt från Värmland.

Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Maria var troligen av svedjefinnesläkt då hon var en dotter till Isak Henriksson Kauttoinen och hans hustru Maria Henriksdotter Novilainen. Hon hade varit gift en gång tidigare och Lars Elofsson gifte om sig med Märta Olofsdotter (1816-1901) och totalt har jag hittat fjorton barn i familjen men flera dog unga. 

I husförhörslängden i Gräsmark står att Lars flyttar till Ramsele i Ångermanland 1857. Han finns inskriven i utflyttningslängden i Gräsmark med nr 92 och är utflyttad 1857 24/11. Det är nästan ett helt år innan han skrivs in i Ramsele. Enligt husförhörslängden har han i alla fall en notering om nattvard redan 4/7 1858 så det troliga är att han varit i Ramsele lite innan de registrerade inflyttning i inflyttningslängden. 

Vindkraft på Ranasjöhöjden

För flera år sedan, måste varit 2014 eller 2015, var jag på ett möte i Forsnäs gamla skola där den första informationen eller samrådet kom om planerna att sätta upp vindkraftverk på Ranasjöhöjden, Ramsele sn. Det var Nordanvind AB som var där och informerade som vindkraftsprojektör och han som pratade härstammade från Ådals-Liden sn. Han var med andra ord på hemmaplan och skulle försöka övertyga församlingen hur bra planerna var och att det skulle genereras arbetstillfällen och pengar till bygden. Han pratade om att det skulle kunna generera flera hundratusen kronor till bygdeföreningen som de skulle kunna använda för att göra något bra för byn. Trots den moroten blev det rätt intensiva diskussioner om det var bra eller dåligt. Ganska snart märktes det att det fanns deltagare som både var för och de som var emot och det blev häftiga diskussioner. 

Det har gått flera år sedan detta möte och det har varit många turer fram och tillbaka med samråd, överklaganden, beslut från olika myndigheter och andra diskussioner, en del finns att läsa i länkarna nedan som går till artiklar som varit i lokaltidningen Tidningen Ångermanland. 

Men nu är de igång och bygger och på bilden ovan som är tagen från Ramsele hållet, mot Ranasjöhöjden, kan man se fyra vindkraftverk av de totalt 40 stycken som det skall bli när allt är klart. Ett tiotal av dessa är nu påbörjade och arbetet fortsätter. Sedan skall träd fällas för att stora kraftledningar skall kunna byggas innan de kan gå igång och producera ström som kan gå till södra delen av landet där behovet är som störst. Här nere är det stort behov av el men här säger kommunerna nej till vindkraftverk fast det finns områden med bra förutsättningar. Det kan jag tycka är lite märkligt. Så jag hoppas verkligen att byarna runt Ranasjöhöjdens vindkraftspark får en rejäl ersättning för elen som produceras så att det inte blir på samma sätt som när älvarna i Sollefteå kommun byggdes ut och vinsterna hamnade utanför kommunen.

Det som syns från Forsnäs för tillfället är bara en liten bit av ett blivande vindkraftverk och tids nog får vi veta vad som kommer synas och höras från byarna Sundmo, Forsnäs, Forsmo och Imnäs när allt är klart.

 

Artiklar om projektet och vindkraft i Sollefteå kommun i Tidningen Ångermanland:

Ny vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Vindkraft överklagad – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Försvaret säger jag till vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nu räcker det med vindkraftparker – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Boende överklagade förgäves – ja till vindkraft utanför Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Klartecken för 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden – fastighetsägarnas överklagan avslås – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

INSÄNDARE: Vår livsmiljö har blivit en handelsvara – vindkraftsbolagen roffar åt sig marken – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Sollefteås näringsliv ska lyftas under kommande vindkraftsprojekt: "150 olika branscher berörs" – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Karl Viktor Olsson (1891-1918)

Karl Viktor Olsson var född den 7 september 1891 i Gåreleselet, Junsele sn. Han var bosatt hemma hos sina föräldrar och skrivs som arbetare. Den 26 november 1917 tar han ut äktenskapsbetyg för äktenskap med Anna Ottilia Berglund. Hon var född den 31 januari 1895 i Västerstrinne, Multrå sn som en dotter till Petrus Berglund (1857-1929) och hans hustru Brita Elisabet Olofsdotter (1858-1949). Anna Ottilia flyttade in till gården den 31 december 1917 och skrivs då som torpardotter. Hon flyttar tillbaka till Multrå sn den 23 juni 1918. Karl Viktor avlider den 4 oktober 1918 i Gåreleselet, Junsele sn. Dödsorsaken anges vara Spanska sjukan. Anna Ottilia dog den 14 juli 1971 i Multrå sn.

Karl Viktors och Anna Ottilias barn:

Petrus Birger Olsson var född den 4 oktober 1918 i Västerstrinne, Multrå sn. Han gifte sig den 28 augusti 1943 med Hilda Alvina Moberg. Hon föddes den 6 januari 1922 i Grillom, Boteå sn som en dotter till skräddaren Oskar Emanuel Moberg (1883-1955) och hans hustru Hanna Asplund (1891-1985). Petrus Birger avled den 31 juli 2001 på Planvägen 11, Sollefteå stad och hustrun avled den 9 juli 2004 på Djupövägen 32, Sollefteå stad.   

Här kommer en avskrift av hans bouppteckning. Några siffror var svåra att se på de scannade bilderna och de är markerade med X. 

Boupt. Prot N^o 10 V.T. 1921

  År 1918 den 29 okt. Förrättades bouppteckning efter arb. Karl Viktor Olsson i Gåreleselet i Junsele socken, vilken avlidit den 4 okt. 1918 och efterlämnat ett omyndigt barn, vars moder är Anna Ottilia Berglund från Strinne, Multrå.

            Bouppteckningen företogs Sålunda:

   Tillgångar:

                                                                                               Kr  öre

Kontanta medel                                                                     75                     

    Guld

2 fingerringar                                                                         25

    Nysilver

1 armband                                                                                 1

1 ur med kedja                                                                       20

1 kaffeservis av nickel                                                           10

1 rakställ                                                                                   2

3 st. matskedar av alliminum                                                        75

1/2 duss. dricksglas                                                                  1

1 väggklocka                                                                           15

2 st gevär å 6 kr. st.                                                                12

1 ”  gevär  ”                                                                             15

1 borrsväng med navar                                                            5

1 klädhängare                                                                           5

1 kappsäck                                                                                4

1 par småsaker                                                                          1

Den avlidnes gångkläder                                                     100

1 termosflaska                                                                           1

1 stol                                                                                           2

Diverse saker                                                                           15

1 herrcykel                                                                             100

1/2 duss. kaffekoppar                                                               1      

                                           Summa tillgångar                       410  75

      Skulder.

Begravningskostnad förskotterad 

                                   av moderen                                            75

1 räkning från Otto Lundin förskotterad 

                        av moderen Greta Jönsson                            60

1 dito       från H. Selin förskotterad av 

                                        moderen                                          44   2X

                                        summa skulder                             179   2X

  Årets skatter och bouppteckningskostnad                      22  8X

                                            summa skulder                          202  04

                                      Behållning                                        208  71

Sålunda uppgett, värderat och antecknat.

                             Gåreleselet som ovan

  Signe Jönsson                                                         Jon Danielsson

Lärarinna, Gårelehöjden                                             Gårelehöjden

                             Boupptecknings- och värderingsmän

  Att allt blivit riktigt uppgivet och ej något med vett och vilja blivit dolt eller utelämnat, intygas under edlig förpliktelse.

                             Som ovan        

                                                          Greta Jonsson. G

Daniel Pehrsson (1798-1875)

Daniel Pehrsson var son till avskedade kronobåtsmannen Pehr Danielsson Lampa (1763-1841) och hans hustru Lisa Ersdotter (1770-1844). När Daniel gifter sig med pigan Anna skrivs han som dräng från Krången. Anna Olofsdotter var en dotter till Olof Ersson (1744-1825) och hans hustru Anica Pehrsdotter (1748-1827). Makarna fick bara vara gifta i fyra månader innan Anna dog i barnsbörd. Barnet Lisa som föddes då levde bara i två timmar och fick ett nöddop av Erik Olofsson i Imnäs. När man läser om dotter och hustru i dödboken så har prästen blandat ihop namn och personer enligt ett tidigare blogginlägg.

Daniel och Annas barn:

d. Lisa Danielsdotter föddes 15/8 1823 i Imnäs, Ramsele sn och levde bara i två timmar.

Daniel finns kvar på gården fram till slutet på 1826 då han flyttar till Vallen och gifter sig 1/1 1827 med Brita Pehrsdotter. Hon var en dotter till Pehr Johansson (1758-1829) och hans hustru Sara Ersdotter (1767-1846). Makarna bosätter sig i Vallen och Daniel skrivs som bonde där. Detta blev ett betydligt längre äktenskap, varade i drygt 40 år men familjen kan inte haft det lätt. De fick sex barn tillsammans men alla utom en dotter dog innan två år fyllda.

Daniel och  Britas barn:   

s. Pehr Danielsson föddes 24/8 1827 i Vallen, Ramsele sn och dog där 15/12 samma år.

d. Sara Lisa Danielsdotter föddes 19/9 1828 i Vallen, Ramsele sn och var det enda barnet som nådde vuxen ålder.

d. Brita Cajsa Danielsdotter föddes 7/10 1829 i Vallen, Ramsele sn och dog där 2/3 1830.

s. Pehr Danielsson föddes 30/10 1831 i Vallen, Ramsele sn och dog där 1/12 samma år.

s. Eric Danielsson föddes 18/4 1834 i Vallen, Ramsele sn och dog där 6/4 1836.

d. Anna Brita Danielsdotter föddes 16/4 1837 i Vallen, Ramsele sn och dog där 19/8.

Makarna och dottern flyttade cirka 1841 till Bölen, Ramsele sn och Daniel skrivs där som torpare. Brita avled där 27/4 1867 och Daniel var fortsatt skriven i samma by men dog i Terrsjö, Ramsele sn 24/3 1875.

Glad midsommar

till alla önskar jag med lite blombilder från tomten.

Ha en riktigt bra helg.

Det gäller att vara uppmärksam.

Jag har suttit och skrivit av Ramsele död- och begravningsbok för Sveriges Dödbok nr 9. Där skall kompletteras med 1815-1829. Stötte på ett problem 1823 när jag skulle se att min avskrift är rätt och det visar verkligen på vikten av att vara källkritisk även om jag alltid resonerat som så att det är mest troligt att det är korrekt om det är nära i tiden. Dvs födelsedatum borde ha störst förutsättning att vara rätt i födelseboken, vigseldatum i vigselboken och död- och begravningsboken mest rätt i dödboken. Men det var ibland svårt för prästerna att hålla tungan rätt i min och skriva korrekt information speciellt när det var många som hade samma namn. I detta fall är det två stycken Daniel Pehrsson som strular till det. De finns dessutom på samma sida i husförhörslängden vid tillfället.

Någonstans här har prästen börjat få problem

Som man kan se i vigselboken så finns det en notering den 31 mars:

Wigdes Hemmanstilträdaren Daniel Pehrsson från Imnäs med pigan Stina Olofsdotter från Nordantjähl.

Precis under kan man läsa detta den 13 april:

Sammanvigdes Dräng Daniel Pehrsson från Krången med Pig Anna Olofsdr från Imnäs.

Sedan kommer vi till dödboken där sammanblandningen sker.

Den första dödsnotisen är den 6 augusti och i Nordantjäl. Där är det överstruket Stina och inlagt Anna istället. Sonen heter Pehr och är bara några veckor gammal. I detta fall var det rätt som det står först att modern hette Stina.

Nästa notering är Imnäs den 15 augusti. Dräng Daniel Pehrsson och Hustru Stina Olofsdrs Nöddopte Dotter Lisa efter 2 Timmars lefnad. Här har det också blivit fel namn på modern, i detta fall skall det vara Anna.

Den tredje noteringen från den 18 augusti. Dräng Daniel Pehrssons Hustru Stina Olofsdr i Imnäs född d 19 Octobr 1790. Samma sak här, fel förnamn även här men rätt födelsedatum för Anna.

Inte lätt med två makar som heter samma och hustrur som har samma efternamn.

Det intressanta är att de två Daniel fortsätter gäcka prästen. 1827 gifter sig änklingen Daniel Pehrsson i Vallen med pigan Brita Pehrsdotter därstädes. Den Daniel har samma födelsedatum som den som bosatte sig i Nordantjäl, åter igen osäkert vem som är vem.

Men så här tror jag det ligger till med huvudpersonerna:

Daniel Persson (1797-1883) bosatt i Nordantjäl men född i Nyland och Stina (Christina) Olofsdotter (1802-1867) född i Nordantjäl. De fick nio barn tillsammans av vilka två dog som små. 

Daniel Persson (1798-1875) i Imnäs och Anna Olofsdotter (1790-1823) fick bara dottern Lisa tillsammans. Omgift 1827 med Brita Pehrsdotter (1797-1867) och bosatt först i Vallen och senare i Bölen. De hade sex barn men alla utom en dotter dog som liten.

Oavsett vad som är rätt så är jag släkt med båda Daniel Pehrsson.

Vad lär man sig av detta, jo var noga med att kolla källorna närmast ett datum men köp inte rakt av utan att kritiskt granska dem.

Morsdag

Idag så är det morsdag och vi har varit ner till Söderköping och käkat god mat på Brunn. Sedan åkte vi till kyrkogården i Borgsmo och satte en blomma på svärmors grav och en blomma för mamma i minneslunden 💓💓💓

89-årsdag idag

Idag skulle du fyllt 89 år älskade pappa. Vi saknar både dig och mamma 💓💓💓

Här två bilder från 2003 när du håller på och skördar korn uppe i Grönbäck.

Hej SHL och hej då HA

Det gick vägen. Efter många bedrövelser och oro som inte alls kan vara bra för ett högt blodtryck så var vi idag framme vid den sista och avgörande sjunde matchen i finalen i Hockeyallsvenskan mellan MoDo och Djurgården.  MoDo tog ledningen med 3-1 i matcher men sedan tog DIF kommandot i matchen i Ö-vik och lyckades vinna den med 6-4 på bortaplan. Vände sedan hem till Stockholm och lyckades vinna i sudden i den andra tilläggsperioden och kvittera serien till 3-3. Avgörande match i Ö-vik ikväll.

Matchen började bra och de kunde göra 2-0 efter första perioden och ytterligare två mål till 4-0 i den andra perioden. Med tre och en halv minut kvar kändes det som att detta kanske skulle gå vägen.

Spelarna stormade planen när slutsignalen gick och alla skriker vi och är överlyckliga. Äntligen är vi tillbaka i SHL efter 7 år och 29 dagar, 401 tävlingsmatcher i Hockeyallsvenskan, 364 i seriespel och 37 i slutspel.

 

Det blev nästan en TV-puck hög av spelare när slutsignalen lät.

Mästare i Hockeyallsvenskan 2023 är MoDo Hockey.

Här är den sedvanliga bilden av hela vinnarlaget.

Huvudcoachen för laget de senaste två åren, Mattias Karlin. Fick vara med och ta upp sin moderförening som han spelade 130 seriematcher för och 26 playoff i Elitserien. Detta var på senare halvan av 90-talet.

Slutspelets MVP, på 17 matcher har han gjort 21 poäng fördelat på 10 mål och 11 assist. Under sina två säsonger hittills i MoDo har han spelat alla 102 matcherna i serien, mäktat med 33 mål och 62 assist och alla 30 slutspelsmatcherna som laget gjort de senaste två åren. 

Min stora favorit i laget, Sebbe Ohlsson. Åselesonen som aldrig gör en dålig match och hela tiden sliter och jobbar för att ta bort motståndarlagens bästa spelare. Han stod på läktaren och såg MoDo förlora sjunde matchen på övertid 2016 och ramla ur SHL. Har alltid hållit på MoDo trots att han spelat flera säsonger både i Skellefteå och i Timrå. Här tillsammans med den konstant glade dansken Mikkel Aagaard. 

En som spelat många juniorsäsonger i MoDo även om hans moderklubb är Svedjeholmen, Oscar Pettersson. Också en slitvarg som fick lite mindre istid under en tid men nu i slutet varvat upp och var den som gjorde det första målet idag efter 5.47. Det skulle visa sig bli det matchvinnande målet. Han stod också på läktaren 1 april 2016.

Den här pucken hittade vi på pooltäckningen på eftermiddagen. Det visade sig bli ett bra tecken. Vi säger hej då till Hockeyallsvenskan och må vi aldrig träffas igen, det har varit sju spännande men fruktansvärda år.

Snusdosan från Ramsele

För några dagar sedan såg jag en Traderaauktion av en liten dosa (troligen snusdosa) som hade inristat Nässjö, Ramsele 1886 i botten. Lyckades också lösa den.

Fick hem dosan i veckan och den var lite mindre än vad jag trodde men otroligt välgjord och välbehållen. 

Så kul att lyckas få den på auktionen när den kommer från Ramsele.

Dessutom står det tydligt 1886 på baksidan och Nässjö, Ramsele och namnet Jonas Alfred Eliasson. Blev nyfiken på vem denne person kan vara och om det är släkt till mig.

Det finns en Jonas Alfred Eliasson (1875-1973) gift med Johanna Elisabet Nilsdotter (1890-1967). De bodde i Nässjö, Ramsele församling. Och släkt blev det men längre tillbaka än vad jag kanske trodde först, gemensamma anor i början av 1700-talet om det nu är rätt person jag hittat.  

1:46

Så nära var det att MoDo efter 400 matcher i HA var i SHL igen men Djurgården ville annat. De tog ut målvakten och lyckades få in ett 2-2 mål och sedan blev det förlängning. 

Förlängningen rullade på och de avverkade en fjärde period och sedan blev det som det brukar vara med förlängningar att det är lite slumpen som avgör och knappt två minuter in i femte perioden avgör Djurgården matchen och tar serien till en sjunde match på söndag.

Hoppas verkligen att de kan samla ihop sig och ta en betryggande vinst i den sista matchen, de har ju ändå hemmaplan i den. Sebbe får gärna avgöra igen.

Heja MoDo! Gå för vinst nu och platsen i SHL.

Glad Påsk

Hoppas ni får en bra avslutning på påskhelgen!

Erik Ersson 1819-1902

Erik Ersson (föräldrar) f 1819 16/8 i Imnäs, Ramsele sn. Bonde i Norrmoflo och Forsås, båda i Ådals-Liden sn. d 1902 25/2 i Forsås, Ådals-Liden sn. g1 1847 11/4 i Ådals-Liden sn med Lisa Stina Hermansdotter f 1813 10/10 i Norrmoflo, Ådals-Liden sn. d 1847 11/11 i Moflo, Ådals-Liden sn. g2 1851 25/4 i Ådals-Liden sn med Anna Brita Abrahamsdotter f 1823 8/8 i Häxmo, Ådals-Liden sn. d 1896 20/9 i Forsås, Ådals-Liden sn.

s Erik Olof Ersson f 1852 9/2 i Forsås, Ådals-Liden sn. d där 1852 15/2.

s Jakob Abraham Ersson                          (1853-1939).

s Erik Peter Ersson f 1860 18/7 i Forsås, Ådals-Liden sn. Skomakare i Forsås, Ådals-Liden sn. Flyttade 1907 3/11 till Sjö, Häggdånger sn. d där 1918 3/3.

d Anna Karolina Ersdotter                       (1863-1926).

d Sara Christina Ersdotter f 1863 8/8 i Forsås, Ådals-Liden sn. Flyttade 1902 till brodern Erik Peter och var piga där fram till sin död. d 1905 1/11 i Forsås, Ådals-Liden sn.

Erik flyttade 1844 från Imnäs till Ådals-Liden sn och gifte sig alltså för första gången 1847 med en piga från Norrmoflo, Ådals-Liden sn. Hon dog emellertid redan samma år i november i oförlöst barnsbörd 34 år gammal. Omkring 1848 flyttade Erik till Forsås, Ådals-Liden sn och 1851 gifte han sig för andra gången med en bondedotter från Häxmo, Ådals-Liden sn. Familjen bodde hela tiden kvar i Forsås, Ådals-Liden sn. Erik Olof nöddöptes samma dag som han föddes och hans dödsorsak är okänd. Med tanke på nöddopet samma dag som han föddes och bekräftelse redan dagen efter så var han nog klen vid födseln. Lisa Stina var en oäkta dotter till drängen i Omsjö, Ådals-Liden sn, Herman Hermansson och pigan i Norrmoflo, Ådals-Liden sn, Dordi Magrisdotter. Anna Brita var en dotter till bonden Abraham Markusson (1790-1848) och hans hustru Sara Persdotter (1793-1858).

Henrik Ersson 1803-1861

Henrik Ersson (föräldrar) f 1803 7/1 i Imnäs, Ramsele sn. Bonde i Imnäs, Ramsele sn.  d där 1863 13/8. g 1823 8/1 i Ramsele sn med Anna Helena Nilsdotter f 1802 15/2 i Nyland, Ramsele sn. d 1872 6/5 i Imnäs, Ramsele sn.

s Erik Henriksson                          (1824-1897)                      

d Ingrid Helena Henriksdotter f 1826 14/8 i Imnäs, Ramsele sn. d där 1827 18/1.

s Nils Henriksson                           (1827-1904)                        

s Henrik Henriksson                      (1830-1915)                       

s Olof Henriksson f 1832 23/10 i Imnäs, Ramsele sn. d där 1833 25/5.

d Sara Greta Henriksdotter           (1834-1927)                       

d Anna Brita Henriksdotter           (1836-1901)                        

d Ingrid Helena Henriksdtr           (1839-1918)                        

d Maria Lisa Henriksdotter           (1841-1874)                        

d Märta Stina Henriksdtr               (1844-1927)                       

 Henrik var hemmanstillträdare från Imnäs när han gifte sig med bondedottern Anna Helena från Nyland. I hfl-längden fram till 1827 skrivs han som son på gården men redan vid första barnets födelse 1824 skrivs han som bonde i c-boken. Förmodligen övertog han en del av gården någon gång runt 1824. Modern bodde kvar på gården  så länge som hon levde. Henrik avled som födorådstagare på den egna gården utan angivande om dödsorsak. Änkan Anna Helena levde i drygt åtta år till och skrivs i F-boken som understödstagare. Hon avled i slag. Detta är hon hos sonen Nils. I Henriks bouppteckning kan man se att han bland annat ägde två kor, två getter och fyra får. Boets behållning uppgick till 316 Riksdaler och 92 skilling. Ingrid Helena dog av hjärtsprång och Olof i en okänd sjukdom. Anna Helena var en dotter till bonden Nils Nilsson (1759-1839) och hans hustru Ingrid Eliasdotter (1768-1843).

Det kom en massa snö

Efter en februarimånad som inte varit speciellt snörik eller kall så trodde man att mars skulle bli lite vårig men det blev ett bakslag direkt.

Orange varning blev det för tisdag och onsdag och det kom rejält med snö under kvällen.

Bara att ge sig ut och skotta lite.

Och efter snön blev det kallt, i morse så var det -16 grader när jag klev upp och i kväll så snöar det lite till.